2014 Budget Centrum
Budget 2014 SDN Centrum
Innehållsförteckning 1 Läsanvisningar... 6 2 Sammanfattning... 8 3 Förutsättningar... 11 3.1 Vision och förhållningssätt...11 3.2 Omvärldsanalys...11 3.2.1 Generellt stadsdelssektorn...11 3.2.2 Lokalt perspektiv...15 3.3 Villkor för en hållbar utveckling...17 3.4 Befolkningsförändring...19 3.4.1 Generellt stadsdelssektorn...19 3.4.2 Lokalt perspektiv...20 3.5 Förändrade behov inom...22 3.6 Lokaler...24 3.7 Personal...25 3.7.1 Ledarskap och medarbetarskap...25 3.7.2 Jämställda och konkurrenskraftiga löner...26 3.7.3 Strategisk kompetensförsörjning...26 3.7.4 Hälsa och arbetsmiljö...27 3.8 Ekonomi...28 3.8.1 Aktuell ekonomisk situation...28 3.8.2 Eget kapital...30 4 Mål... 30 4.1 Jämställdhet...31 4.1.1 Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka (målgrupp barn och unga)...31 4.2 Folkhälsa...32 4.2.1 Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska (målgrupp barn och unga)...32 4.2.2 Barns fysiska miljö ska bli bättre...33
4.3 Utbildning och kunskap...35 4.3.1 Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor...35 4.3.2 Barngruppernas storlek i förskolan ska minska...37 4.4 Rik fritid för unga...38 4.4.1 Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka...38 4.5 Äldre göteborgare...39 4.5.1 Äldres inflytande över sin vardag ska öka...39 4.6 Bostad för alla...42 4.6.1 Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov (målgrupp äldre)...42 4.6.2 Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov (målgrupp vuxna)...43 4.7 Arbetsmarknad...44 4.7.1 Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka (målgrupp vuxna)...44 4.8 Kultur...46 4.8.1 Tillgängligheten till kultur ska öka (målgrupp barn och unga)... 46 5 Uppdrag... 47 6 Effektiv resursanvändning... 50 6.1 Inriktning för långsiktig utveckling...50 6.2 Verksamhetsförändringar för att balansera...52 6.3 Balanserad plan för hållbar utveckling...52 7 Bilaga... 58 Riktlinjer för budgetansvar...58
1 Läsanvisningar Styrdokument Budgeten är skriven för att vara ett verksamt styrinstrument för stadsdelsnämnden och ledningsorganisationen. Dokumentet beskriver på förvaltningsnivå hur organisationen avser att hantera kommunfullmäktiges och stadsdelsnämndens mål och inriktningar för att uppnå måluppfyllelse. Beslutsgång Kommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och syftar till att styra utvecklingen av staden. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling och personalens möjligheter till delaktighet och engagemang ska tillgodoses. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna. De inriktningar och prioriterade mål som beskrivs ska av nämnder och bolag konkretiseras och omsättas i praktik. Alla nämnder och bolag ansvarar för de prioriterade målen samt övriga uppdrag och viljeinriktningar, vilket innebär att enskild nämnd ska värdera sin roll i arbetet med att uppnå budgetens intentioner. Utifrån kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit beslut om ett mål- och inriktningsdokument för budget år 2014. I detta värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar utifrån den egna verksamhetens unika nuläge. I och med det säkerställs att de mest relevanta målen och inriktningarna konkretiseras, förtydligas och preciseras. Dokumentet som anger vad som ska utföras har utgjort styrning av förvaltningens framtagande av förslag till budget för år 2014, vilket i övrigt baseras på kommunfullmäktiges budgetbeslut. Förvaltningens förslag till Budget 2014, svarar på hur de av kommunfullmäktige och stadsdelsnämnden uttryckta målen och uppdragen ska verkställas för att ökad måluppfyllelse ska uppnås. För att säkerställa hög måluppfyllelse är det väsentligt att en bred och djup förståelse, för vad inriktningarna och målen betyder, finns inom organisationen. Det bör noteras att kommunfullmäktiges budget endast lyfter fram de uppdrag som är särskilt prioriterade. Övriga uppdrag ska utföras som tidigare och enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar är överordnade mål, riktlinjer, planer, program och policys som ska ses som stödjande dokument. 6
På motsvarande sätt som i kommunfullmäktiges budget, lyfter förvaltningens förslag till budget fram de för stadsdelsnämndens verksamhet mest relevanta målen och inriktningarna. Dessa konkretiseras och anpassas till den egna stadsdelens situation. Strategiska vägval för att nå ökad måluppfyllelse anges liksom vilka indikatorer på måluppfyllelse som ska följas upp under året och vid verksamhetsårets slut. Övriga mål, uppdrag och viljeinriktningar i såväl kommunfullmäktiges budget som stadsdelsnämndens mål- och inriktningsdokument som är relevanta för verksamheten utförs och följs upp även om de inte preciseras i detta dokument. Efter det att stadsdelsnämnden tagit beslut om budget tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner i syfte att säkerställa verkställandet av de kommunpolitiska intentionerna. Här beskrivs, på en ytterligare ökad konkretiseringsnivå, de aktiviteter som ska genomföras för att måluppfyllelse ska uppnås. Planerna har fokus på förbättringsområden som ska stimulera till kvalitetsutveckling och främjar till att medarbetarna blir delaktiga i arbetsplatsernas planeringsarbete och uppföljning av uppdrag. 7
2 Sammanfattning De vi är till för Förskoleverksamheten utgör en viktig grund och ingång i det livslånga lärandet. Centrum har full behovstäckning och det är viktigt att även framåt kunna möta den efterfrågan som finns, samtidigt som barngrupperna ska minska. De elever som är längst ifrån måluppfyllelse i grundskolan ska få stöd och hjälp genom individuellt riktade insatser så att måluppfyllelse nås. För att elever fullt ut ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att se elevers sociala situation i ett helhetsperspektiv. Både flickor och pojkar ska vistas i en så bra miljö som möjligt vad gäller säkerhet, buller, gifter och luftföroreningar. Flickor och pojkar ska på ett tryggt och säkert sätt kunna röra sig i stadsdelen, därav fokus på trafiksäkerhet. Utemiljön på förskole- och skolgårdar ska förbättras för att ge ökade möjligheter till fysisk aktivitet och lek i en stimulerande miljö. Flickor och pojkar i Centrum mår generellt ganska bra men den psykiska hälsan är sämre. Psykisk ohälsa ska därför motverkas bland annat genom främjande och proaktivt folkhälsoarbete. Rätten till en rik och meningsfull fritid är grundläggande. Flickor och pojkar i åldrarna 13 16 år som går i skolor i Centrum ska ha kunskap om och tillgång till det utbud som finns att tillgå i staden. En mötesplats för unga i Guldheden ska skapas för ge möjlighet för flickor och pojkar att uttrycka, utöva och ta del av olika kulturyttringar. Flickor och pojkar som vill delta i kulturskolan ska ha möjlighet att göra det. Kvinnor och män ska kunna försörja sig själva. Stöd ska ges så att varje individ har rätt försörjningsform. Metoder och insatser för vuxna med psykisk ohälsa ska utvecklas. Insatser för personer med funktionsnedsättning behöver särskilt intensifieras. Meningsfull, långsiktig och utvecklande sysselsättning ska erbjudas ungdomar som gått ut gymnasiesärskolan. Ungdomar som slutat skolan med eller utan fullständiga betyg och är arbetslösa ska särskilt uppmärksammas. De äldres inflytande över sin vardag ska öka. Stimulans, gemenskap och kultur ska främjas, inte minst kulturen i vardagen. Den nationella värdegrunden ska implementeras. Utveckling av ny teknik för att underlätta vardagsbestyr och bevarat oberoende ska främjas. En viktig kvalitetsfråga för brukarna är att det ska vara kontinuitet i insatserna. Alla insatser inom äldreomsorg och hälso- och 8
sjukvård ska utformas med respekt för brukarens/patientens självbestämmande och integritet. Information om de insatser som stadsdelen kan erbjuda de äldre ska öka. Förutsättningarna för alla medborgare att ha en egen bostad ska öka. Hemlösa kvinnor och män med särskilda behov ska få stöd i anskaffandet av bostad. Personer som riskerar vräkning eller utestängning från bostadsmarknaden ska särskilt uppmärksammas. Stadsdelsförvaltningen ska kartlägga, analysera och påtala behovet av bostäder. Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov. Förvaltningen ska arbeta för en större bredd av boendeformer för äldre i Centrum, mellanboenden såsom trygghetsboende, seniorboende och gemenskapsboende. Tyngdpunkt läggs på trygghetsboende som kan erbjuda en trygg bostadssituation med god fysisk tillgänglighet och tillgång till en gemensam lokal för samvaro och aktiviteter. Den fysiska tillgängligheten till hela stadsrummet ska öka, dels genom att redan i den fysiska planeringen ha ett bredare perspektiv och dels genom probleminventeringar och konkreta åtgärder. Fler tillfälliga och spontana mötesplatser i Göteborg ska bidra till en livlig och rolig stad att leva i. Det kan dessutom skapa bättre förutsättningar för en god samhällsgemenskap. Medarbetarna För att nå en god måluppfyllelse är det viktigt med aktiva och engagerade medarbetare. Mötesplatser för att skapa delaktighet med möjlighet att påverka är bland annat arbetsplatsträffar, planeringsmöten och utvecklingssamtal. Dessa möten bidrar till medarbetarnas kunskap om målen och hur de kan bidra till en bättre måluppfyllelse. Kompetensförsörjning på kort och lång sikt är en strategisk fråga för förvaltningen. Det handlar om att attrahera nya medarbetare men också om att utveckla och behålla dagens medarbetare. Konkurrensen om den framtida arbetskraften ökar och för de yrkesgrupper som finns inom den kommunala sektorn ser vi det som en viktig framgångsfaktor att arbeta strategiskt med frågan. Centrum och hela stadsdelssektorn behöver utveckla sin attraktivitet genom att erbjuda säkra anställningsvillkor och jämställda löner. Arbetet med att införa bemanningsoptimering och verksamhetsanpassade scheman pågår. Detta ska resultera i att alla tillsvidareanställda ska ha en heltidsanställning med möjligheter till deltid och att andelen arbetad tid som utförs av timavlönade ska minska. För de vi är till för innebär det att kontinuiteten blir högre genom att det är 9
medarbetare med kompetens och erfarenhet samt kunskap om verksamheten och brukaren som ersätter ordinarie personal vid kortare frånvaro. Ekonomi Budgetförutsättningarna inför 2014 innebär en ökning av kommunbidraget med 3,9 procent inkluderat index. Under 2014 kommer Centrum att ännu mer än tidigare behöva fokusera på att nå en budget i balans. Det ekonomiska läget i Centrum ställer höga krav på organisationens förmåga att samarbeta, se helheter, ha energi och hantera ett förändringsorienterat arbetssätt. Handlingsplanen som arbetats fram under 2013 och beslutats av nämnden uppgår till nästan 31 miljoner kronor 2013 och nästan 50 miljoner kronor för 2014. En viktig framgångsfaktor är ett målinriktat arbete i samverkan med olika aktörer såväl internt inom staden som externt i syfte att hitta effektiva och bra lösningar för våra medborgare både kort- och långsiktigt. Prognosen i augusti på minus 18,5 miljoner kronor innebar att SDN Centrum vid sammanträdet den 1:a oktober 2013 beslutade att använda 6,5 miljoner kronor av eget kapital under 2013. I samma skrivelse yrkade majoriteten till kommunstyrelsen om att få använda ytterligare 12 miljoner konor för att täcka det prognostiserade underskottet om 18,5 miljoner kronor för 2013 i sin helhet. Centrums egna kapital var vid ingången av året 18,5 miljoner kronor. Nämnden har inför verksamhetsåret 2014, utifrån det ekonomiska läget, valt att fördela 2 miljoner kronor utöver de resurser som sektorerna förfogar över till arbetet med de prioriterade målen. Arbetet med att nå de prioriterade målen sker sektorsövergripande utifrån målgrupperna barn och unga, vuxna samt äldre. 10
3 Förutsättningar 3.1 Vision och förhållningssätt Vision En stad för alla Vår vision är ett hållbart och solidariskt Göteborg, där alla har goda möjligheter att utveckla sina liv. Detta ska ses i tre dimensioner; den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Dessa tre hänger samman och ska beaktas i alla våra verksamheter. De internationella konventioner som Sverige tagit på sig att följa ska förverkligas. Barnperspektivet ska särskilt beaktas, liksom kommande generationers intressen av en livskraftig miljö. Målet är ett bra liv för alla människor i Centrum! Det inkluderar bland annat rätten till social trygghet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, kultur, arbete och jämställda löner. Centrumbornas möjlighet till inflytande ska stärkas. Segregation ska vändas till integration. Invånarnas livschanser ska utjämnas. I våra verksamheter ska medborgare och brukare mötas av hög kvalitet och kontinuitet hos personalen. Verksamheter och personal inom den offentliga sektorn har ett särskilt ansvar att ta tillvara medborgarnas demokratiska rättigheter. Förtroendet från medborgarna utgör grunden för våra verksamheter. Därför måste likabehandling och rättssäkerhet genomsyra hela verksamheten. Utgångspunkten ska vara att se medborgare utifrån deras hela livssituation. Det är en förutsättning för att man ska känna en trygghet i våra verksamheter. Som medborgare och brukare ska man bli professionellt och korrekt bemött av stadsdelens personal. 3.2 Omvärldsanalys 3.2.1 Generellt stadsdelssektorn Finansieringsutveckling Världsekonomin har det senaste året stabiliserats något, men återhämtningen går långsamt. För Sveriges del beräknas arbetslösheten vara kvar på en hög nivå även 2014 och först 2016 uppnås en ekonomi i balans. Kommunernas finansiering förväntas ändå växa i förhållandevis god takt de närmaste åren, men inte tillräckligt för att möta det ökade trycket från befolkningsförändringar och ett ökat investeringsbehov. 11
Det finns en osäkerhet i kommunernas förhållande till staten och den så kallade finansieringsprincipen. Det handlar om socialstyrelsens ändrade demensföreskrifter som beräknas medföra kostnadsökningar för kommunerna med 4 10 miljarder kronor. I regeringens höstproposition uppskjuts frågan till 2015. Befolkningens behov Skillnader i göteborgarnas livschanser Göteborg är en delad stad och även inom stadsdelarna är segregationen omfattande. Andelen hushåll med barn som lever i relativ fattigdom ökar och skillnaderna i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation är fortfarande stora. Ett aktivt och målmedvetet arbete för att utjämna dessa skillnader är nödvändigt för att långsiktigt kunna skapa ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Göteborg. Invandringen ökar vilket bidrar till en ökad etnisk och kulturell mångfald i Göteborg. Samtidigt ställs ökade krav på likvärdig service och bemötande utifrån ett tydligt mänskliga rättighetersperspektiv. Detta ställer ökade krav på förvaltningarna för att kunna garantera alla medborgares lika rätt till att bli hörda. Befolkningens behov behöver analyseras utifrån olika aspekter, på individuell, generell och strukturell nivå. Ett kompensatoriskt perspektiv behövs för att styra resurser till de delar där befolkningen har störst behov. Bostadsbristen påverkar det sociala arbetet Bostadsbristen är stor i Göteborg. Det innebär att socialtjänsten får ta ett allt större ansvar för personer som inte behöver något särskilt stöd enligt socialtjänstlagen. Bostadsbrist och trångboddhet är en riskfaktor för både vuxna och barn. Bristen innebär dessutom att de som behöver särskilt stöd inte får tillgång till ordinärt boende, utan bor i dyra boendealternativ. Bostadsbristen är en viktig fråga och för att hitta en långsiktigt hållbar lösning på problemet, krävs en bred samverkan. Andelen långtidsberoende av försörjningsstöd ökar I Göteborgs stad finns det närmare 9 800 personer som är långtidsberoende, vilket är den högsta siffran sedan mätningen startade 2005. Konsekvenser av långtidsberoende är barnfattigdom, utanförskap och ett segregerat samhälle. Inom gruppen långtidsberoende har ca 40 procent högst grundskola, 30 procent bedöms inte ha en funktionell svenska och ca 45 procent är sjuka. Förutsättningarna att nå egen försörjning minskar än mer om en person har flera av dessa variabler. Förändrade regler för sjukförsäkringen har inneburit en förflyttning av försörjningen från sjukförsäkringen till försörjningsstödet. Antalet personer som 12
får sin försörjning via försörjningsstöd istället för via sjukförsäkring har ökat. Förändrad hälso- och sjukvård ställer högre krav på kommunen Fler kan idag vårdas hemma trots svåra sjukdomstillstånd. Utvecklingen går mot den nära vården där den kommunala hälso- och sjukvården tillsammans med primärvården kommer att ha ett ökat ansvar gentemot en större grupp invånare. Allt mer av den specialiserade sjukvården utförs inte på sjukhus utan i hemmet. Bättre välfärd innebär för de flesta fler friska år men samtidigt behöver de mest sjuka äldre mer resurser. Ojämlikheter i hälsan kommer troligtvis visa sig allt mer. Det kommer ställas krav på ökade resurser för kommunen och ökade krav på annan, högre kompetens hos legitimerad personal och även undersköterskor. Barn och unga Internationell forskning visar att skolan påverkar människors livschanser och är ett kraftfullt redskap för att åstadkomma en jämnare fördelning av framtida välstånd. De barn och unga som är nöjda med sin skolgång och sina aktiviteter på fritiden upplever att de kan påverka samhället, vilket är av stor betydelse för att demokratin ska fungera. Barn som inte har en fullständig skolgång på grundskole- och gymnasienivå löper stor risk för ogynnsam utveckling. För att förbättra ungas levnadsvillkor och stärka de hälsofrämjande skyddsfaktorerna behöver nya arenor utvecklas. Motions- och kulturutövandet är fortfarande högt i ungdomsgruppen, men organiseringen har förändrats. Särskilt behöver nedanstående grupper uppmärksammas och följas upp: Barn med icke godkända betyg i alla ämnen Barn i familjer med långtidsberoende försörjningsstöd barnfattigdom Ungdomar som inte fullföljer gymnasieutbildning Barn med funktionsnedsättning (insatser SoL och LSS) Utvecklingen av arbetet med nyanländas utbildning behöver prioriteras i Göteborg. Forskarna är eniga om att arbetet kräver tydliga riktlinjer och en helhetssyn om och på det sätt vi tar emot barn och ungdomar från andra länder. Forskarna har visat att de nyanlända eleverna generellt presterar sämre betygsmässigt och i de nationella proven, än sina svenskfödda skolkamrater. Forskningen pekar på att mottagning och integration av nyanlända elever inte får betraktas som en isolerad företeelse utan bör ses ur ett helhetsperspektiv, med riktlinjer på såväl nationell som lokal nivå, om mottagningen och under- 13
visningen ska fungera bra. Det är viktigt att lärare samarbetar, så att språkundervisningen kan integreras med ämnesundervisningen. Regeringen förbereder för att införa nya riktlinjer för arbetet med förkortad introduktionsperiod, tydligare krav på kartläggning i samtliga ämnen samt att elever som vistats kortare tid än fyra år i Sverige inte ska redovisas i betygstatistiken. Organisationens behov Hög omsättning av chefer De senaste två åren har inneburit stora påfrestningar i organisationerna och rörligheten bland chefer har varit mycket omfattande, vilket har en stor påverkan på hela organisationen. Det finns ingen samlad bild av varför chefer lämnar kommunen. Det som finns att tillgå är en studie gjord på Institutet för stressmedicin i VGR om orsaker till att chefer i offentlig sektor slutar. Några av de skäl som framkommer vid intervjuerna med chefer är bristande förutsättningar för att göra ett bra jobb, bristande balans mellan mål och resurser, brister i långsiktig planering samt förändringar på arbetsplatsen. Det finns skäl att anta att detta också gäller för många chefer i Göteborgs Stad. Det är angeläget att omsättningen dämpas och att utveckling av chefers förutsättningar, förbättrad arbetsmiljö och intern kommunikation även fortsättningsvis är prioriterade frågor. Långsiktig kompetensförsörjning Jämställda och konkurrenskraftiga löner är en viktig framtidsfråga i arbetet med att säkerställa att staden kan rekrytera och behålla medarbetare på kort och lång sikt. Tillsammans med frågor om arbetsmiljö och bilden av kommunen som arbetsgivare är lönefrågan strategiskt viktig. Tydligare karriärvägar inom de kommunala verksamheterna med inriktning på vård, omsorg och undervisning kopplat till möjlighet till löneutveckling över tid är angelägna frågor för staden att arbeta vidare med. En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en konkurrensfaktor som kommer att få ökad betydelse för den framtida kompetensförsörjningen. Det handlar om att alla medarbetare ska orka arbeta tills de själva väljer tidpunkt för pensionsavgång och det handlar om att få unga att aktivt och i stor konkurrens från andra yrken och branscher söka sig till arbete i välfärdssektorn. Trygga anställningar med en god arbetsmiljö kommer att vägas mot övriga villkor som erbjuds. 14
Mer administration och dokumentation i nästan alla yrken Ökade ambitioner, verksamhetsutveckling, lagkrav och konkurrensutsättning har medfört skärpta krav på kvalitetsredovisning och uppföljning i alla verksamheter i välfärdssektorn. För medarbetare innebär det bland annat att dokumentation och administration blivit ett allt större inslag i det dagliga arbetet. Många upplever det betungande och svårt och att man inte arbetar med det man utbildade sig för. Vad ska ingå i framtidens kommunala uppdrag Fram till 2035 kommer gruppen över 65 år att ha fördubblats. Samhället kommer att förändras i att gruppen äldre, friska pensionärer kommer leva ett annat liv än vad äldre gjorde för några år sedan. I takt med att gruppen äldre ökar minskar gruppen i arbetsför ålder, färre ska försörja fler. Verksamheterna har allt större krav på sig både vad gäller förväntningar och den styrning och kontroll som sker från statligt håll. Detta ställer krav på tydlighet i det offentliga uppdraget vilket gör att vi måste fråga oss; Vad är det egentligen som ska ingå i det framtida offentliga uppdraget? 3.2.2 Lokalt perspektiv En stor del av stadsdelens befolkning utgörs av invånare som inte tar del av kommunalt finansierade välfärdstjänster i någon större utsträckning, ingen annan stadsdel kommer i närheten av en så hög andel personer mellan 20 och 30 år (cirka en fjärdedel av hela befolkningen). En stor andel av brukarna i Centrum får sin insats eller service från andra utförare än Göteborgs Stad och de privata/enskilda utförarna har många brukare från stadens övriga stadsdelar och andra kommuner. En viktig faktor för kvaliteten i Centrums skolor är förmågan att anpassa verksamheten efter elevernas val av skolor, då det i stadsdelen finns många fristående skolor. En utmaning för Centrum är elevströmmarna och hur det påverkar ersättningsbeloppet till andra huvudmän. 15
Andel elever per huvudman Centrumelever i kommunal verksamhet 44 procent Centrumelever i friskolor 34 procent Centrumelever i andra kommuners skolor 12 procent Centrumelever i andra SDN 10 procent Siffrorna ovan visar på läget vårterminen 2013. Med en befolkning på 2 500 elever så påverkar varje förändring den kommunala skolans ekonomi i hög grad. Den egna produktionen är liten och har till exempel svårt att bära kostnader för elever i behov av särskilt stöd. Den faktiska befolkningsutvecklingen har blivit högre än den budgeterade ökningen de senaste åren. Detta har inneburit en extra utmaning för grundskoleverksamheten. Många elever väljer att gå i en friskola och några i annan kommun, vilket innebär en full elevkostnad istället för enbart den rörliga kostnaden per elev. Reglerna är sådana att andra huvudmän får debitera ersättning för varje elev. En kommunal skola som tar emot en extra elev får ingen extra ersättning, vilket leder till olika spelregler för olika huvudmän. I stadsdelen finns 416 personer som är långtidsberoende av försörjningsstöd och 101 barn finns i långtidsberoende familjer. Det finns 192 hushåll som har haft försörjningsstöd mer 36 månader. Inom gruppen långtidsberoende i Centrum har cirka 250 personer högst grundskola, ungefär 237 personer är sjuka och 33 personer bedöms inte ha funktionell svenska. Centrums roll som vardagsrum för alla stadens ungdomar avspeglas i stadsdelens arbete med trygghet. Fortsatt samverkan mellan många olika parter för att nå en tryggare citymiljö för ungdomar krävs. En del konfliktpunkter i stadsmiljön handlar om gymnasieungdomars raster och håltimmar. Citymiljöerna har ofta brister som miljöer för barn och unga genom att de kantas av tät trafik, buller och luftföroreningar. Centrums platser och ytor ska ofta tillgodose många olika intressen. Befolkningens behov måste vägas samman med andra faktorer som påverkar, inte bara stadens utan hela regionens tillväxt och attraktionskraft. Exploateringstrycket på mark i centrala lägen är stort och förvaltningen framhåller i planarbeten att de grönytor som är tillgängliga är angelägna att spara och utveckla. För invånarna i Centrum är det också viktigt att ha tillgång till olika typer av bostäder med varierade upplåtelseformer och storlekar. 16
De planerade infrastrukturella projekt som planeras i centrala lägen, till exempel runt Hisingsbron och Centralen, måste planeras med människans miljö i fokus. Det är lätt att förloras i miljardsatsningarnas tekniska strukturer och glömma bort att detta görs för att människors vardag ska förbättras. De sociala aspekterna i stadsplaneringen behöver stärkas. Genomförandet av det Västsvenska paketet och Västlänken kommer att innebära stora påfrestningar på den fysiska miljön i Centrum. Boendemiljön kommer i många år att försämras med buller, damm och med stora uppgrävda områden. Tillgänglighet, framkomlighet och tillgång till rekreationsytor kommer under denna tid att begränsas. Västlänkens underjordiska stationer blir en ny sorts inslag i den fysiska och sociala miljön i centrala Göteborg. Det är idag svårt för stadsdelen att överblicka konsekvenserna av dessa arbeten. 3.3 Villkor för en hållbar utveckling Stadsdelen Centrum har nära 59 000 invånare, vilket gör stadsdelen till den näst största i Göteborg. Stadsdelens invånare bor i cirka 37 000 hushåll vilket visar att en relativt stor andel av befolkningen är ensamstående. Den dominerande andelen av befolkningen utgörs av förvärvsarbetande invånare mellan 25 och 64 år. I stadsdelen finns ungefär 50 000 högskolestuderande samt 10 000 gymnasiestuderande. Centrum har lägst andel barn och unga jämfört med alla stadsdelar medan andelen 19 44 år är mycket högre än i Göteborg i sin helhet. 40 procent av centrums invånare är 25 44 år. Befolkningen förväntas öka med 4 000 personer till år 2015 varav en stor ökning utgörs av yngre pensionärer. Skolungdomar förväntas också öka något. Cirka 17 procent av invånarna är födda utomlands. Motsvarande andel för Göteborg som helhet är 23 procent. I Centrum kommer de utrikes födda till övervägande delen från länder inom Europa och därefter är den största gruppen iranier. Centrumbornas medelinkomst motsvarar genomsnittet för hela staden, medan invånare över 65 år har högre inkomst än Göteborgssnittet. De boende i Lorensberg har högst inkomst och de boende i Krokslätt lägst. Kvinnor har i regel lägre medelinkomst än män och ju äldre man är desto större är skillnaden. 46,8 procent av befolkningen har eftergymnasial utbildning och högst andel har Johanneberg medan Heden har lägst. Förvärvsintensiteten ligger på nästan 80 procent och arbetslösheten är på 4,4 procent. Arbetslösheten är högst i Landala och lägst i Johanneberg. 2,3 procent av familjerna har försörjningsstöd varav största andelen bor i Landala och lägsta i Johanneberg. När det gäller socioekonomiska faktorer har norra Centrum oftast bättre värden än södra Centrum. 17
Dagens Centrumbor har bättre hälsa än göteborgare i allmänhet men har sämre värden rörande till exempel allergi, alkoholkonsumtion och psykisk hälsa. Invånarna i norra delen av stadsdelen har något bättre värden än invånarna i södra delen när det gäller även dessa faktorer. Ohälsotalet är lägre än genomsnittet för Göteborg. Kvinnor har något högre ohälsotal än män och allra högst ligger kvinnor med utländsk bakgrund. Livskvalitet och hälsa påverkas av att känna delaktighet och gemenskap och för Centrums invånare finns det goda möjligheter att utöva olika fritidsintressen och de har många möjligheter till olika upplevelser och möten. Innerstadens miljöer innehåller också negativa inslag, en del områden kan upplevas otrygga och på vissa platser sker många brott De flesta våldsbrott sker utanför krogar i samband med alkoholförtäring. Både utsatta och förövare gällande våld i offentlig miljö utgörs i huvudsak av män. Anmälda våldsbrott har minskat under de senaste åren. Dock har anmälningar av misshandel i nära relation mot kvinna ökat med 21 procent i Centrum som trots detta ändå är en av de stadsdelar med lägst antal anmälningar av våld i nära relation. Centrum består till största delen av tät stadsbebyggelse. De flesta bor i flerfamiljshus, var tredje hushåll äger sin bostadsrätt och de flesta övriga hushåll har privata hyresvärdar. Allmännyttan äger 21,3 procent av bostadsbeståndet. Även i de mest centrala delarna finns det bostäder och i hela Centrum finns det goda förutsättningar för service, kollektivtrafik, cyklande och gående. Många väljer också att ta sig fram på andra sätt än med bil. Centrum har den största arbetsinpendlingen av alla stadsdelar med 80 000 arbetsplatser vilket innebär biltrafik, bilköer, buller och luftföroreningar. Både bostäder, skolor och förskolor ligger i vissa områden i närheten av hårt trafikerade leder. Grönområden finns framförallt i den södra delen av Centrum medan de norra delarna runt Stampen har långt till parker och grönytor. Centralt belägna parker utnyttjas av boende i närområdet men även av besökare och närliggande förskolor/skolor. Inom citymiljön finns det få ytor som är särskilt anpassade till barns behov av utevistelse. Under 2013 har förvaltningen genomfört ett antal dialoger med barn, unga och äldre. Vid flera tillfällen har synpunkter kring grönområden och möjligheter att använda dessa på olika sätt framkommit. Planering pågår för förtätning och stadsförnyelse, och planerade förändringar av stadens infrastruktur kommer att påverka stadsdelen mycket. 18
3.4 Befolkningsförändring 3.4.1 Generellt stadsdelssektorn Befolkningsutveckling i några viktiga åldersklasser Årets befolkningsprognos visar att Göteborg kommer fortsätta att växa med i genomsnitt 6 500 personer per år fram till år 2025, då folkmängden ökar till knappt 611 000 invånare. Det är en något snabbare tillväxt än vad tidigare prognoser räknat med. En viktig förutsättning för prognosen är antagandet att inflyttningen till Göteborg fortsätter i ungefär samma takt som de senaste åren. Sett i ett övergripande perspektiv förändras inte befolkningsstrukturen nämnvärt. Andelen barn och andelen 65 år och äldre ökar något medan andelen i de förvärvsarbetande åldrarna 18 64 år minskar. 700000 600000 500000 Befolkningen 1970-2012 samt prognos 2013-2025 år 2025: 611 000 400000 300000 200000 100000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Lägre ökningstakt i förskoleåldrarna Antalet barn i förskoleåldrarna fortsätter att öka i prognosen, i genomsnitt med 350 barn per år fram till år 2020. Det är en väsentligt lägre ökningstakt än motsvarande antal år bakåt i tiden då ökningen låg på i genomsnitt strax under 1 000 barn per år. Prognosen för förskoleåldrarna är särskilt känslig för förändringar i den ekonomiska konjunkturen. De två faktorer som har störst påverkan på antalet barn i förskoleåldern, antalet födda och utflyttningen av barnfamiljer till förorterna, påverkas av förändringar i den ekonomiska konjunkturen. 19
Skolan fortsatt ett boomområde Efter flera års minskning har antalet skolbarn börjat öka igen. Nu får effekten av det ökade antalet födda under 2000-talet fullt genomslag i grundskolan. Varje år framöver kommer antalet barn som börjar i förskoleklass vara väsentligt större än antalet som slutar nionde klass. Ökningen har börjat på lågstadiet och kommer att fortsätta till mellanstadiet för att sedan även nå högstadiet. Ökningen är störst år 2016 och 2017. Under den kommande tioårsperioden ökar antalet elever med 12 600, vilket innebär ungefär 500 nya skolklasser (om man räknar med 25 elever per klass)! Fortsatt minskning av ungdomar i gymnasieåldern Den pågående minskningen av åldersgruppen fortsätter fram till 2015 då den kommer att vara drygt 800 personer färre än idag. Därefter vänder utvecklingen och runt 2019 är antalet tillbaka på samma nivå som 2012. En äldreboom kan skönjas vid prognoshorisonten Som helhet ökar gruppen 65 år och äldre kraftigt under hela prognosperioden, fram till år 2020 ligger ökningen på 11 000, de fem åren fram till 2025 ökar gruppen med ytterligare 9 000 personer. Skillnaderna är dock stora mellan olika åldrar inom gruppen. De allra äldsta som är 85 år eller äldre minskar större delen av prognosperioden, medan övriga pensionärsåldrar växer. Att de som är 75 84 år är den grupp som växer mest mot slutet av prognosen, innebär att den så omtalade äldreboomen av 85 år och äldre kommer att slå till i Göteborg efter år 2025. 3.4.2 Lokalt perspektiv I detta avsnitt redovisas befolkningsstrukturen för Centrum samt befolkningsförändringar fram till år 2017. Sett till befolkningens storlek är Centrum den näst största stadsdelsnämnden efter Majorna-Linné. Centrum består till en hög andel av flerbostadshus och inom stadsdelen finns flera stora studentområden, vilket leder till att stadsdelen har stora in- och utflyttningsströmmar. Det senaste årtiondet har bostadsbyggande lett till en befolkningsökning. 20
Framtida befolkningsutveckling i Centrum Centrum förväntas i befolkningsprognosen öka med drygt 3 000 personer fram till 2017. Den största delen av den förväntade befolkningsökningen ligger i åldrarna 25 84 men även barn i åldern 10 15 år förväntas att öka. De äldre över 85 år beräknas minska fram till år 2017 med knappt 300 personer. 65-74-åringar 75-84-åringar 85- år 200 200 200 150 150 150 100 100 100 50 50 50 Bristen på småhus och att Centrum historiskt har uppfattats som en miljö som inte attraherar barnfamiljer medför att SDN Centrum har en stor utflyttning av barnfamiljer. Detta har till följd att andelen som är 0 19 år är färre än snittet i Göteborg. Detta avspeglar sig i befolkningsstrukturen nedan. Däremot är en stor andel av befolkningen 20 35 år. Vad gäller befolkningen 55 år och äldre följer den genomsnittet för Göteborg. Befolkningens åldersstruktur Folkmängd 2012: 58 760 3% 2% 1% Göteborg 0% 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 21
3.5 Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Prognostiserad volymförändring enligt befolkningsansvar Ålder Prognos 2013 2014 2015 2016 O år 799 804 814 817 1 5 år 2 326 2 359 2 339 2 355 6 15 år 2 580 2 642 2 749 2 854 16 19 år 1 504 1 489 1 499 1 528 20 64 år 43 220 43 413 43 602 44 029 65 74 år 5 003 5 258 5 403 5 568 75 79 år 1 234 1 278 1 366 1 424 80 84 år 987 979 962 998 85 89 år 823 762 759 714 90 år och äldre 662 657 623 601 S:a Centrum 59137 59 642 60 118 60 888 Sektor utbildning Förskolan I åldrarna 1 5 år har befolkningsutvecklingen ökat årligen under många år. Antalet fortsätter att öka, men inte lika mycket som tidigare år. Fler barn i åldersgruppen nyttjar förskolan årligen. Andelen uppgår i Centrum till 84 procent av samtliga barn i åldern 1 5 år. Tillförlitligheten i ovan prognos över utvecklingen inom åldersintervallet är osäker, vissa år har avvikelserna varit relativt stora. Detta skapar svåra planeringsförutsättningar inom förskolan då alla ska erbjudas förskoleplats inom rimlig tid. En osäkerhet kring 50 barn är inte orealistisk sett utifrån historisk erfarenhet av utvecklingen. Resurser för utvecklingen ovan har tillförts verksamheten. Grundskola Centrum beräknas ha ett befolkningsansvar för ungefär 60 fler barn i grundskoleåldern (6 15 år), under 2014. Detta har medfört att budgeten för 2014 tillfört mer resurser till verksamheten. 22
Kultur och fritid Kultur och fritids målgrupp är från barn i förskolan till de allra äldsta. Totalt sett har vi en ökning av antalet personer i Centrum. Det sker en ökning av barn och ungdomar i åldern 1 15, medan antalet personer över 80 år minskar. Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Funktionshinderverksamheten Under 2012 öppnades 13 nya bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. I budget för 2014 har en ökning av antal personer med daglig verksamhet beaktats. Ökningen uppgår till 8 personer jämfört med 2013 och motsvarar 10 procent. Verksamhetens utveckling drivs inte av befolkningsutvecklingen på samma sätt som andra verksamheter. Individ- och familjeomsorg Verksamhetens omfång drivs i större utsträckning av andra faktorer än den demografiska utvecklingen. Under senare delen av 2012 påbörjades en kostnadsökning inom målgruppen barn och unga som fortsatt in i verksamhetsåret 2013. Även socialt boende har bevittnat en stark kostnadsutveckling, ungefär parallellt med den utveckling som skett inom barn och unga. Antalet boendedygn har fortsatt att öka in i 2013. Utvecklingen har inte avstannat halvårsskiftet 2013. Förvaltningen jobbar inom ramen för beslutade handlingsplaner med alternativa lösningar för såväl barn och unga som vuxna för att nå en budget i balans. Försörjningsstöd Centrum hade under 2012 en hög nettokostnadsutveckling för försörjningsstöd. Ökningen startade redan under hösten 2011. Under 2013 ligger nivån kvar, men det syns ingen fortsatt nettokostnadsökning. Försörjningsstödet tillfördes 2,3 miljoner kronor i kompletteringsbudget våren 2013. Inför 2014 avsätts 49 miljoner kronor till sektorn för försörjningsstöd, vilket är något lägre än nuvarande prognos över stödet. Budgetnivån för 2014 innebär att de positiva insatser som förvaltningen i nuläget jobbar med också får viss effekt i form av lägre kostnader framöver. 23
Sektor äldreomsorg Äldreomsorgen har under flera år haft en minskande befolkning i de äldre åldrarna. Även 2014 sker en minskning av personer över 80 år och då framförallt i gruppen 85 89 år. Detta innebär anpassningar både när det gäller antalet äldreboendeplatser och hemtjänstverksamhet. 3.6 Lokaler I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av planerad och pågående byggnation då utbyggnad av verksamhet ofta har stor påverkan på måluppfyllelse men också på ekonomi, rekrytering med mera. I tabell nedan redovisas planerad och pågående byggnation/lokalförändring samt hur långt i processen det har kommit. Verksamhet 2013 2014 2015 Gustaviskolan (Beslut finns i KS) Johannebergsskolan (Beslut finns i KS) Ombyggnad av klassrum samt installation av hiss (etapp 1) Förstudie LF Ombyggnad av kök och gården (etapp 2). Ombyggnad av skolgården under sommaren. Johannebergsskolan Förstudie LF Anpassningar av förskolans lokaler inför flytt av Montessoriklasserna från Matematiskt Centrum till Johannebergsskolan. Guldhedsskolan (Beslut finns i KS) Projektering LF Anpassning av vaktmästarbostaden för skolverksamhet. Landalahus, vån 3 6 Förstudie LF Anpassningar av hygienutrymmen mm i lägenheterna. Verksamhet 2013 2014 2015 Landalahus, Trubaduren Förstudie LF Anpassningar av bmss till ungdomasboende. Landalahus, vån 2 Förstudie LF Mindre anpassningar av delar av vån 2 till bmss. Anpassningar pågår. Anpassningar pågår. 24
Förskolan Rudedammsgatan Förstudie LF Ombyggnad av gården. Förskolan Lennart Torstenssons gata (Beslut finns i KS.) Projektering LF Anpassning till förskoleverksamhet. Förskolan Syster Ainas gata. (Beslut i nämnd). Förstudie LF Projektering LF. Färdigställande. Sten Sturegatan (bmss) Förskolan Framnäsgatan (Beslut finns i KS). Verksamheten har flyttat till Örgrytehemmet vån 4 (Underås) Ombyggnad av gården samt installation av hiss Uppdrag till LS. Eventuellt 6 nya bmss. 3.7 Personal 3.7.1 Ledarskap och medarbetarskap För att nå en god måluppfyllelse är det viktigt med aktiva och engagerade medarbetare. Mötesplatser för att skapa delaktighet med möjlighet att påverka är bland annat arbetsplatsträffar, planeringsmöten och utvecklingssamtal. Dessa möten bidrar till medarbetarnas kunskap om målen och hur de kan bidra till en bättre måluppfyllelse. I medarbetarenkäten 2012 svarar medarbetarna på ett antal frågor som sammanfattas under rubriken Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Resultatet som delas upp i två delar; arbetssätt och uppdrag samt de vi är till för får höga värden och på en skala från ett till hundra är resultatet 76 respektive 82. I medarbetarenkäten 2012 finns dessutom ett nytt mått sedan 2011 Hållbart Medarbetar Engagemang (HME). Det är en sammanvägning av resultatet av ett antal frågor som avser mål och uppdrag, meningsfullhet, möjlighet att påverka samt upplevelse av ledarskapet. Resultatet för just HME var 75. Mot bakgrund av att både 2011 och 2012 var år med många chefsbyten och en organisation i utveckling och förändring är det viktigt att fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för ett gott medarbetarskap och ledarskap. 25
Ett led i arbetet med att skapa goda förutsättningar för ledarskapet har bland annat varit de återkommande chefsmötena. Under året har ett genomgripande arbete utförts med att skapa ett gemensamt förhållningssätt för cheferna. Det är nu tydligt vad det innebär och det är väl förankrat hos våra chefer. En utmaning för 2014 är att vårt gemensamma förhållningssätt nu även ska bli tydligt för våra medarbetare, så att vi alla blir bärare av detta. För att stärka ledarskapet har förvaltningen arbetat med att utveckla den interna kommunikationen. Under 2013 deltog förvaltningen i ett pilotprojekt Att leda och styra med kommunikation. I samband med detta projekt mättes kommunikationsindex till 79 procent vilket är ett mycket bra resultat. Kommunikationsindexet grundar sig på våra medarbetares svar i medarbetarenkäten. 3.7.2 Jämställda och konkurrenskraftiga löner Förvaltningen har under de senaste åren arbetat aktivt med lönebildningen för att skapa jämställda och konkurrenskraftiga löner. De ekonomiska satsningar som gjorts inom staden för att uppnå jämställda löner har bidragit till att Centrums lönebild har förändrats på ett positivt sätt jämfört med några år tillbaka. Det finns fortfarande insatser som behöver göras utifrån konkurrenskraftiga löner när det gäller exempelvis förskollärare men också för vissa mindre grupper inom individ- och familjeomsorg, funktionshinder och hälso- och sjukvård. Inom förvaltningen finns det inga osakliga löneskillnader. Däremot finns det osakliga löneskillnader i staden, därför är det väsentligt att stadsdelssektor även fortsättningsvis prioriteras för att på sikt ta bort de osakliga löneskillnaderna. Detta gäller inte enbart de kvinnodominerade yrkena utan alla yrken. 3.7.3 Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjning på kort och lång sikt är en strategisk fråga för förvaltningen. Det handlar om att attrahera nya medarbetare men också att utveckla och behålla dagens medarbetare. Konkurrensen om den framtida arbetskraften ökar och för de yrkesgrupper som finns inom den kommunala sektorn ser vi det som en viktig framgångsfaktor att arbeta strategiskt med frågan. Förvaltningen behöver utveckla det strategiska arbetet med kompetensförsörjning. Detta gör vi genom att implementera stadens kompetensförsörjningsprocess som är det gemensamma verktyg som används för att kartlägga och säkerställa kompetensförsörjningen inför framtiden. Arbetet behöver ske såväl lokalt som centralt bland annat med förskollärare där det redan idag är svårt att rekrytera men också när det gäller personal inom vård- och omsorg där den framtida kompetensförsörjningen behöver säkras. 26
För de medarbetare som finns i vår verksamhet idag är det viktigt att utvecklingssamtal genomförs och att det resulterar i en individuell utvecklingsplan som visar på var och ens möjlighet att utvecklas och därmed skapa lust att fortsätta sin karriär inom den kommunala sektorn. Skollagens krav på behörighet bland lärare och andelen medarbetare inom vård och omsorg som saknar utbildning inom området kommer att påverka kommande satsningar på kompetensutveckling. 3.7.4 Hälsa och arbetsmiljö Att attrahera nya medarbetare, behålla och utveckla redan anställda samt att de som lämnar Centrum efter en kortare anställning, praktikanter eller feriearbetare har med sig en positiv bild av Centrum som arbetsgivare, är viktiga delar i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär ett aktivt arbete med att skapa en bra och säker arbetsmiljö som förebygger ohälsa och främjar hälsa. Det innebär också ett nära och kommunikativt ledarskap och att medborgarna alltid är i fokus för våra ledare och medarbetare. Arbetet med att utveckla staden som en attraktiv arbetsgivare måste ske såväl centralt som lokalt där vårt samarbete med övriga stadsdelar blir ett viktigt inslag för att säkra likabehandling. Centrum och hela stadsdelssektorn behöver utveckla sin attraktivitet genom att erbjuda våra medarbetare säkra anställningsvillkor och jämställda löner. Arbetet med att införa bemanningsoptimering och verksamhetsanpassade scheman pågår. Detta ska resultera i att alla tillsvidareanställda ska ha en heltidsanställning med möjligheter till deltid och att andelen arbetad tid som utförs av timavlönade ska minska. För de vi är till för innebär det att kontinuiteten blir högre genom att det är medarbetare med kompetens och erfarenhet, kunskap om verksamheten och brukaren som ersätter ordinarie personal vid kortare frånvaro istället för en timanställd som saknar dessa grundläggande krav som tryggar ett kvalitativt möte mellan brukaren och vår personal. Under det senaste året har gemensamma förhållningssätt och stadens arbetsgivarerbjudanden lanserats. Dessa syftar till att profilera staden som arbetsgivare och en utfästelse mot de vi är till för. Det innebär också ett fortsatt arbete på förvaltningen att implementera förhållningssätten och att i samband med rekrytering och i samtal med redan anställda lyfta arbetsgivarerbjudandet. På den så kallade Ledstången till attraktiv arbetsgivare som ligger på Personalingången finns samlad information, berättelser och verktyg som varje chef kan ha användning av när hon/han ska berätta om staden som arbetsgivare. 27
3.8 Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr 2013 2014 Befolkningsansvar 1 334,9 1 386,3 Förändring i mkr 51,4 Förändring i procent 3,85 Resursnämndsuppgifter 3,5 3,6 För 2013 inkluderar befolkningsansvaret tilläggsbudget på 21,1 miljoner kronor. 3.8.1 Aktuell ekonomisk situation Nettokostnadsutvecklingen till och med augusti 2013 var 7 procent och prognosen på helår beräknas till 5 procent. Förvaltningens prognos på helår i augusti pekar på ett negativt resultat på 18,5 miljoner kronor i uppföljningsrapport 2. Avvikelserna är störst inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) där en stark kostnadsutveckling startade under senare delen av 2012 inom gruppen barn och unga. Denna utveckling har fortsatt in i verksamhetsåret 2013 och uppvisar en ekonomisk obalans om minus 19 miljoner kronor, inklusive socialt boende, i samband med uppföljning i augusti. Utvecklingen inom socialt boende har samma kostnadsutveckling som barn och unga och inträffade samtidigt. Förvaltningen jobbar inom ramen för beslutade handlingsplaner med alternativa lösningar och ett förändrat arbetssätt för såväl barn och unga som vuxna för att nå en budget i balans. Även inom funktionshinderverksamheten finns ekonomiska obalanser och en viktig del i att nå balans är fler hemmaplanslösningar generellt. Detta innebär ett fokuserat arbete på att skapa förutsättningar för att ta hand om göteborgarna i Göteborg. Daglig verksamhet behöver samordnas i högre utsträckning såväl inom Centrum som i staden som helhet för att möjliggöra en högre kvalitet till lägre kostnad. Utvecklingen inom försörjningsstödet har planat ut på en nivå om ungefär 4,4 miljoner kronor per månad, vilket innebär en marginell avvikelse mot budget. Förvaltningens målmedvetna arbete med att få klienterna till rätt försörjning bidrar till den positiva utveckling som vi ser i nuläget. Detta arbete ger också tilltro till verksamhetsåret 2014. 28
Inom Äldreomsorgen pågår anpassningar för att möta befolkningsutvecklingen som innebär färre äldre i behov av omsorg kommande år. Denna utveckling påbörjades för några år sedan och anpassningar sker successivt. Utbildningssektorn har haft en stor expansion inom förskolan under hösten 2012 med nio avdelningar som inneburit en hög nettokostnadsutveckling den senaste tiden. I nuläget är förskolan i balans med tilldelade resurser om man bortser från måltidsverksamheten som är organiserad i en utförarorganisation Intern service. Lokalernas beskaffenhet är en viktig del i förutsättningarna att nå effektiv personalplanering även inom denna verksamhet. Utifrån modellen att intern service såsom måltidsverksamhet ska bära sina egna kostnader blir små enheter som efterfrågar färre matportioner jämfört större enheter i behov av relativt hög subventionering. Volymerna och portionspriserna genererar inte intäkter i paritet med de kostnader som uppstår i form av personal, kök, mattransporter, administrativa system etc. Större enheter möjliggör effektiva lösningar och bättre förutsättningar för en ökad kvalitet. Under 2012 genomförde Centrum en stor omorganisation av grundskoleverksamheten där en skola stängdes. Förändringen skapade förutsättningar för fler elever i de kvarstående skolorna. Effektiviteten är viktig inom denna verksamhet dels av det skälet att hälften av stadsdelens elever går i fristående skolor och dels beroende på ersättningen till friskolorna som grundas på vår effektivitet (självkostnad). Grundskolan prognostiserar ett underskott på 11 miljoner kronor för 2013. Merparten härrör till fler elever, vilket finansieras i budget 2014. Det ekonomiska läget i Centrum ställer höga krav på organisationens förmåga att hantera ett förändringsorienterat arbetssätt. Situationen är allvarlig. Handlingsplanen som arbetats fram under 2013 och beslutats av nämnden uppgår till nästan 31 miljoner kronor 2013 och nästan 50 miljoner kronor för 2014. En viktig framgångsfaktor är ett målinriktat arbete i samverkan med olika aktörer såväl internt inom staden som externt i syfte att hitta effektiva och bra lösningar för våra medborgare på både kort och långsikt. Budgetförutsättningarna inför 2014 innebär en ökning av kommunbidraget med 4,3 procent inkluderat index. 29