Vad är en termin? Sälj nu dvs bestäm priset. Leverera och få betalt i framtiden. Så här fungerar terminer När du tror att priset skall gå ner När du är orolig för att priset går ner om priset går ner kanske det inte blir så bra. Torbjörn Iwarson, +46 70 597 67 21, toiw01@handelsbanken.se 2 Varför kan en jordbrukare ha nytta av terminskontrakt? Ta bort osäkerhet om priset / intäkten. Undvika risken att få för lite betalt längre fram i tiden. Minska risken i priset på produkten, för att öka annan risk (som ger en högre vinst) på så sätt få högre vinst på samma risknivå samma investerat (eget) kapital!!! Låt oss titta på hur stor risken faktiskt är 3
Produktionsrisken har minskat med tiden Kursrörlighet i euro per ton per månad 30% 70 rskörd Standa ardavvikelse en i hektar 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Genomsnittet är 15% för variationen i hektarskörd från år till år i Skåne. 5 Euro pr risrörelse 60 50 40 30 20 10 0 mar 98 mar 99 mar 00 mar 01 mar 02 mar 03 mar 04 mar 05 mar 06 Kursrörligheten det senaste året är 9 gånger högre än under 2005. mar 07 6 Produktionsrisk och prisrisk Fördelningen av total risk år Standa ardavvikels se, % på års sbasis 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Hektarskörd 1 års snitt Kursrörlighet, 1 års snitt Kursrörlighet, 1 års snitt 69% Hektarskörd 1 års snitt 31% 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Produktionsrisken avser avkastning per hektar vete i Skåne. Kursrörligheten avser höstvete i Chicago. Det finns en svag negativ korrelation mellan hektarskörd i Skåne och världsmarknadspris på vete (-0.12). Den är försumbar. 7 8
Sammanfattning 69 % av intäktsvariationen går att plocka bort. Vad kostar det att säkra priset? Det beror på Just nu får man högre pris ju längre fram i tiden man lägger leveransen. Transaktionskostanden är så låg som 89 kr per kontrakt om 50 ton, dvs 0,09% 09% (0.18 öre per kilo). Om man tar bort prisrisk kan man tjäna på det? 9 Om man inte tar prisrisk, vad kan man då göra? Om man inte tar prisrisk, vad kan man då göra? Vinst Vinst Bästa möjliga jg investering MED terminer Bästa möjliga investering utan terminer Bästa möjliga investering utan terminer Risk Risk 11 12
Om man inte tar prisrisk, vad kan man då göra? Vinst Låna pengar, köp mer mark Bästa möjliga jg investering MED terminer Bästa möjliga investering utan terminer Hur gör man i USA? Chicago Board of Trade har funnits sedan 1848. Risk 1. Sänk prisrisken. 2. Öka finansiella risken och köp mark / maskiner / etc / som ger ökad vinst Högre vinst till samma risk (variation i intäkter mellan åren) 13 Amerikanska jordbrukares riskhantering 40% terminskontrakt 25% futureskontrakt 70% sparade kontanter 37% diversifierad verksamhet Källa: Joy Harwood, Futures Markets and Risk Management, A US Perspective, OECD workshop on Income Risk Management, Paris, May 2000 Insikter från USDA:s studier av användningen av futures Storlek på gård och utbildning är positivt korrelerade med användningen av futures. Jordbrukarens uppfattning om riskreduktionen kti genom futures är positivt t korrelerad med användningen av futures Jordbrukare med hög skuldsättning är oftare användare av futures jämfört med de med mindre skulder. Källa: Joy Harwood, Futures Markets and Risk Management, A US Perspective, OECD workshop on Income Risk Management, Paris May 2000 15 16
Vad handlas var? Kansas City Board of Trade Hard red winter wheat (HRWW) Chicago Board of Trade Soft red winter wheat (SRWW) Vete Minneapolis Grain Exchange Hard Red Spring Wheat (HRS) Euronext i Paris Milling Wheat No 2 Euronext i London Fodervete 18 Prisutveckling novemberleverans på Euronext Terminspriser Daily M.WHEAT EUR NOV8-06-11-2008-06-17 (PAR) 18 02 16 01 16 03 17 01 16 01 16 03 17 02 16 01 18 03 17 01 16 02 16 02 16 Q3 Q4 Q1 2008 Q2 2008 Price EUR T 230 220 210 200 190 180 170 160.12 2,300 Finns ut till 2018 2,200 på för referens 2,100 Euronext 2,000 Till 2018 på 1,900 referens CBOT 1,800 (priser över 1,700 2008-06-15 2200 kr per ton). 1,600 2008-06-08 1,500 200 08-01-13 200 08-07-31 200 09-02-16 200 09-09-04 201 10-03-23 201 10-10-09 201 11-04-27 19 20
Vad påverkar terminspriserna? Terminspris = Spotpris + ränta + lagringskostnad convenience yield Contango och Backwardation Contango Om contagot blir för högt är det lönsamt att göra: 1. köp råvaran 2. hyr lagerutrymme 3. betala finansieringsräntor 4. sälja på termin I och med att folk gör så här finns det i praktiken en gräns för hur stort contangot kan bli. Ränta: Den som köper på termin slipper lägga ut pengar. Det får säljaren bära, därför vill säljaren ha betalt för räntan. Lagringskostnad: Den som säljer terminen vill ha betalt för att lagra, därför blir terminspriset högre med lagringskostnaden. Convenience yield: Slasktratten för alla andra faktorer Riskpremier Högre skörd Nytta av att ha den fysiska råvaran undvika leveransrisk. Backwardation Det finns ingen mekanism som begränsar hur låga terminspriser kan vara i förhållande till spot. Varför backwardation Producenter säljer för att prissäkra intäkten (Keynes theory of normal backwardation, A treatise on money, 1930). Mer värt att ha den fysiska råvaran än att ha den senare (t ex spannmål). Ökande produktion / utbud i framtiden. 21 22 Största veteproducenter Rekordlåga lager Turkey 4% Russia/4 9% Pakistan 4% Kazakhstan/4 3% Iran India 3% 14% USA 10% Argentina 3% Australia 2% Canada 5% EU-25 22% China 21% EU är ganska stort och USA är ganska litet. Ändå ligger tre av de fyra stora vetebörserna i USA. d % of annua al deman 40 35 30 25 20 15 10 19.6% av årlig förbrukning Lagren har aldrig varit så här låga på 46 år. Källa: CRB Yearbook 5 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 23 24
Början CBOT är den äldsta nu verksamma råvarubörsen. Man började handla futureskontrakt på 1850-talet (hö och spannmål). Börser och terminskontrakt 26 Terminskontrakt och Futureskontrakt Köp terminskontrakt till 100 kr med leverans och betalning om 6 månader Vid förfallodagen står kontraktet (spot) i 125 kr. Avräkning = 125 kr 100 kr = 25 kr Om priset istället t hade gått ner med 15 kr : Avräkning = 85 kr 100 kr = -15 kr Chicago Board of Trade Miljone er kontrak kt 30 25 20 15 10 5 Terminer har avräkning av vinst och förlust på förfallodagen. 0 Futures har avräkning av varje dags förändring i terminspriset varje dag, alltså inte allt på slutdagen. Corn Soy ybeans So oybean meal Wheat So oybean oil Min ni gold Other Källa: CRB Yearbook 27 28
Euronext Hur fungerar ett futureskontrakt? 200,000 Avtal om framtida leverans till ett pris som överenskoms idag. 180,000000 160,000 140,000 Datum, kvantitet, kvalitet är bestämda och standardiserade. Endast priset är obestämt och bestäms på marknaden. 120,000 100,000 80,000 60,000 Central motpart ett clearinghus Börshandlade 40,000 20,000000 0 Cocoa Robusta Milling Wheat White Sugar Rapeseed Feed wheat Corn Raw sugar Rapeseed oil Källa: Euronext Clearinghuset försäkrar sig om att medlemmarna kan leva upp till sina åtaganden genom: Initial ta margin / Maintenanance a a margin Variation margin daglig betalning till / från ditt konto på vinst eller förlust vartefter den uppstår. Räcker inte säkerheterna till variation margin får du ett Margin Call. Svarar du inte på ett Margin Call genom att sätta in mer pengar, så att du minst har maintenance margin på ditt konto, stängs din position. 29 30 Varför kan man använda börshandlade terminskontrakt? Om terminskontraktens pris rör sig som den fysiska vara man vill prissäkra då kan man använda terminskontrakten! Det är leverans på terminskontrakten på slutet, men man behöver inte leverera. Om man har sålt på termin (framtida leverans och betalning) skall man leverera, MEN Om man innan dess köper tillbaka lika många terminskontrakt, så kvittas positionen. o I praktiken går bara <2% av alla terminskontrakt till leverans. Lantmännens priser och Euronext (i SEK / dt) Datum Lantmännen Euronext Spread 2005-10-31 92 116.9 21% 300 2005-11-30 93 104.7 11% 2005-12-31 93 102.5 9% 250 Lantmännen -01-31 93 103.6 10% Euronext -02-28 92 105.3 13% 200-03-31 91.5 103.8 12% -04-3004 90 105.8 15% 150-05-31 89 108.9 18% -06-30 92.5 103.1 10% 100-07-31 92.5 111.6 17% -08-31 100 123.6 19% 50-09-30 108.5 137.1 21% -10-31 129.5 146.3 11% -11-30 126.5 138.4 9% 0-12-31 122 136.4 11% -01-31 122.2 135.5 10% -02-28 122.5 141.4 13% -03-31 129.5 138.4 6% -04-30 122.5 146.0 16% -05-31 124.5 143.4 13% -06-30 144.5 152.1 5% -07-31 169.5 184.6 8% 5 10 28 2005 5 12 28 2005 Lantmännens pris är alltid lägre än Euronexts pris. Skillnaden varierar, men håller sig stabil över längre tidsperioder. I genomsnitt har skillnaden varit 12%, med en standardavvikelse på 4%. I augusti är skillnaden 14.6%, det är alltså inte gynnsamt att sälja till spotpris då. Det är däremot gynnsamt att sälja till Euronextpris. 6 02 28 6 04 28 6 06 28 6 08 28 6 10 28 6 12 28 7 02 28 7 04 28 7 06 28 7 08 28 7 10 28 7 12 28 31 32
Basis risk på kort sikt, på lång sikt hänger priserna ihop Korrelation mellan förändringar i futurespriset och förändringar i Lantmännens priser: När är spreaden som högst och lägst? 25% 20% 1 månad: 0.52 15% 3 månader: 0.9 6 månader: 0.9 10% 5% Det räcker att hålla i en hedgad position i tre månader för att följsamheten skall vara mycket hög. Vid 1 månads horisont kan avvikelser vara ganska stora. 0% Januari Februari ars Mar April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December En lantbrukare kan tjäna ca 10% på att sälja futures i augusti, lagra vetet till december, då han säljer det till sin spannmålshandlare, samtidigt som han köper tillbaka futureskontrakten på Euronext. 33 34 Går det att hedga foderkorn med Euronext-vete? Lantmännens havre pris jämfört med havrefutures på CBOT 300 250 Foderkorn 200 Euronext 150 100 50 0 2005 10 28 2005 12 28 02 28 04 28 06 28 08 28 10 28 12 28 02 28 04 28 06 28 08 28 10 28 12 2 2 28 200.00 Under har 180.00 följsamheten varit 160.00 ganska dålig. 140.00 120.00 100.00 80.00 60.00 Spotpris fritt silo 40.00 futures kr 20.00 0.00 0 08 01 10 01 12 01 0 02 01 0 04 01 0 06 01 0 08 01 10 01 12 01 Avvikelser av det här slaget går förr eller senare ihop. Korrelation 3 månader = 0.45, sex månader = 0.62. Som man ser av grafen fungerar det på lite längre sikt. På ett års horisont är korrelationen 0.71. 35 36
Variation margin Benämning av terminskontrakt Tag kontraktet på vete, EBM. ( Milling Wheat No. 2 på Euronext i Paris). Kontraktsstorlek = 50 ton. Antag att du har köpt 2 kontrakt vete till priset 140 euro per ton. Imorgon vid stängning har priset stigit it till 141 euro per ton. Variation margin blir då: CZ8 8 står för 2008 Leveransmånad, december C står för corn Leveransmånad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månadsbokstav F G H J K M N Q U V X Z 2 kontrakt x 50 ton x 1 euro = +100 euro Detta belopp erhåller du på ditt konto från clearinghuset. Clearinghuset har å sin sida hämtat in 100 euro från den som sålde kontrakten till dig. Variation margin behåller du. W står t ex för ett SRWW-kontrakt på CBOT. Vad står S för? Vete på Euronext heter EBM och rapsfrö ECO. 37 38 Terminskontrakt Futures, ett exempel Råvara Namn Börs Storlek Pris Värde Margin Margin Handelstid SRWW (minikontrakt) XW CBOT 1000 bsh 8.42 8420 810 10% Dygnet runt med två korta avbrott, sön-fre Hard Red Spring Wheat MW MGEX 5000 bsh 10.25 51250 2500 5% 18:00 söndag-18:00 fredag, EST Milling Wheat no 2 EBM Euronext 50 ton 205.75 10287.5 1000 10% 10:45-18:30 Rapsfrö ECO Euronext 50 ton 464 23200 1750 8% 10:45-18:30 Majs (minikontrakt) XC CBOT 1000 bsh 7.23 7230 338 5% Dygnet runt med två korta avbrott, sön-fre Havre O, ZO CBOT 5000 bsh 4.17 20850 1350 6% Dygnet runt med två korta avbrott, sön-fre Sojabönor S, ZS CBOT 5000 bsh 15.34 76700 4050 5% Dygnet runt med två korta avbrott, sön-fre Sojamjöl SM, ZSM CBOT 100 s ton 398 39800 2700 7% Dygnet runt med två korta avbrott, sön-fre Sojaolja BO, ZBO CBOT 60000 lbs 0.66 39600 2025 5% Dygnet runt med två korta avbrott, sön-fre Sälj tio kontrakt vete, EBM, för 260 euro per ton. Du får ställa marginalsäkerhet (initial margin) på 10 x 1200 euro, 110 400 kr. Nästa dag har vetepriset sjunkit till 250 euro per ton. Du erhåller då variation margin på ditt konto motsvarande: Bushel En amerikansk bushel är 35,24 liter, men för säd har man gått över till att räkna viktmått istället. En standard har utvecklats där en bushel är för -10 euro x -10 kontrakt x 50 ton x 9.20 eursek = +46 000 kr. Havre: 14.515 kg Korn: 21.772 kg Majs: 25.401 Vete: 27.215 215 kg, 5000 bushels vete är mao 136 ton. Sojabönor: 27.215 kg Short ton = 2000 pounds Du har sålt ett kontrakt. När du köper tillbaka det får du tillbaka din marginalsäkerhet på 110 400 kr. Variation margin behåller du. 39 40
Hedging, ett exempel Du har 700 ton vete. Värde: 2000 kr x 700 = 1,400,000 000 kr Går vetepriset ner 10%, förlorar du 140,000 kr. Omsättning och öppen balans (open interest) Omsättning = antal köpta/sålda kontrakt per dag Öppen balans = Totalt antal utestående kontrakt. Varje kontrakt är på 50 ton, sälj på termin 700/50 = 14 terminskontrakt. Denna position ökar i värde med 140,000 kr om priset sjunker med 10%. När du har sålt ditt fysiska vete, köper du tillbaka din sålda terminsposition. Balansräkning Fysiskt vete Sålda terminskontrakt Noll i risk 41 42 Euronext kvarnvete, leverans 10 november 2008 Marknaden är som störst vid och strax efter skörd 115 110 c=100) storlek (dec rknadens s Ma 105 100 95 90 85 80 Jan. Feb. Mar. Apr. May June July Aug. Sept. Oct. Nov. Dec. Trendrensad serie. 43 44
Futures på andra råvaror än guld Det finns en nytta av att ha råvaran, eller att säkra leverans inom snar framtid (t ex vete för att kunna baka bröd och alltid kunna leverera till butik) Värdet av denna fördel med att ha råvaran kallas för convenience yield, y. u är lagringskostnaden och r är räntan. Prissättning av terminskontrakt F = Se ( r+ u y) T Convenience yield kan förklara att terminspriset är lägre än spot, som det nästan alltid är för råolja, t ex. I situationer med låga lager, är convenience yield högt. Annars skall lagerkostnaden göra att terminer under året prissätts högre ju längre löptiden är. 46 Prissäkring - konsten att undvika kallduschar Hedging att skydda sig mot risk Skydda sig mot det oförutsedda Säkra hem marginaler 48
Risk på råvarukomponenten RESULTAT Vad är best practice? Fastställ en riskpolicy i styrelsen för råvaruriskerna. Hur stor får exponeringen vara? INKÖP FÖRSÄLJNING Vem skall sköta riskhanteringen? Gör en riskanalys. Säsongsmönster Fast pris INGEN RISK! Fast pris Pi Prissättning i Tillämpas prisformler? Hur stort är lagret? Prissatt ut volym prissatt in volym ---inte vad som finns fysiskt i lager. Rörligt pris RISK! Fast pris 49 50 Basis = Skillnaden mellan spot och termin Köpa basis (att vara lång basis) = Om man köpt spot och sålt terminer. Sälja basis (att vara kort basis) = Om man sålt spot och köpt terminer. Basis Basis risk = förändringar i basis. 52
Lantmännens priser och Euronext (i SEK / dt) Basis risk fiktiva affärer på vete för veteodlare Datum Lantmännen Euronext Spread 2005-10-31 92 116.9 21% 300 2005-11-30 93 104.7 11% 2005-12-31 93 102.5 9% 250 Lantmännen -01-31 93 103.6 10% Euronext -02-28 92 105.3 13% 200-03-31 91.5 103.8 12% -04-3004 90 105.8 15% 150-05-31 89 108.9 18% -06-30 92.5 103.1 10% 100-07-31 92.5 111.6 17% -08-31 100 123.6 19% 50-09-30 108.5 137.1 21% -10-31 129.5 146.3 11% -11-30 126.5 138.4 9% 0-12-31 122 136.4 11% -01-31 122.2 135.5 10% -02-28 122.5 141.4 13% -03-31 129.5 138.4 6% -04-30 122.5 146.0 16% -05-31 124.5 143.4 13% -06-30 144.5 152.1 5% -07-31 169.5 184.6 8% 5 10 28 2005 5 12 28 2005 Lantmännens pris är alltid lägre än Euronexts pris. Skillnaden varierar, men håller sig stabil över längre tidsperioder. I genomsnitt har skillnaden varit 12%, med en standardavvikelse på 4%. I augusti är skillnaden 14.6%, det är då alltså inte gynnsamt att sälja till spotpris. Det är däremot gynnsamt att sälja till Euronextpris. 6 02 28 6 04 28 6 06 28 6 08 28 6 10 28 6 12 28 7 02 28 7 04 28 7 06 28 7 08 28 7 10 28 7 12 28 1. Terminsaffär när spotpriset på den inhemska marknaden följer terminspriset. En lantbrukare säljer terminskontrakt på börsen i april till 140 kronor per deciton för leverans i augusti. Då ligger det svenska priset på 135 kronor per deciton. Vetet säljs och levereras direkt i skörd. Då har priserna på både börsen och den inhemska marknaden gått ner med 10 kronor. Odlaren köper tillbaka terminskontraktet för 10 kronor mindre än vad hon sålde det för och gör därmed en vinst. Däremot förlorar hon lika mycket på att priset på hennes spannmål har gått ner med 10 kronor. Resultatet blir ett nollsummespel och terminskontraktet har fungerat som prissäkring. Terminskontrakt 140 130 =+10 Lantmännens pris 135 125= -10 Resultat +10-10=0 istället för -10 som man fått om man inte hedgat. 53 54 Gynnsamt läge att köpa basis när basis är dyr 2. Terminsaffär som görs när skillnaden mellan spotpris och terminspris är stor och sedan minskar. En lantbrukare säljer terminskontrakt på börsen i augusti till 130 kronor per deciton för leverans i december. Då ligger det svenska priset på 110 kronor per deciton. När lantbrukaren köper tillbaka terminskontraktet i december säljer hon samtidigt vetet till Lantmännen. Detta händer om vetepriserna går upp under hösten: Terminskontrakt 130 140= -10 Lantmännens pris 110 130= +20 Resultat t -10+20= +10 Detta händer om vetepriserna går ner under hösten: Terminskontrakt 130 120= +10 Lantmännens pris 110 105= -5 Resultat +10-5= +5 Om man inte hedgat hade man fått -10. Slutsatsen blir att säljer man terminskontrakt när skillnaden mellan spotpris och börspris är stor och sedan köper tillbaka det när skillnaden har minskat, och samtidigt säljer spannmålen, kommer man tjäna pengar oavsett om vetepriserna går ner eller upp. Sälja basis när basis är dyrt. 3. Terminsaffär som görs när skillnaden mellan spotpris och terminspris är liten och sedan ökar. En lantbrukare säljer terminskontrakt på börsen i december till 130 kronor per deciton för leverans i augusti. Då ligger det svenska priset på 125 kronor per deciton. När lantbrukaren köper tillbaka terminskontraktet i augusti säljer hon samtidigt vetet till Lantmännen. Detta händer om vetepriserna går upp från december fram till skörd: Terminskontrakt 130 140= -10 Lantmännens pris 125 130= +5 Resultat -10+5= -5 Detta händer om vetepriserna går ner från december fram till skörd: Terminskontrakt 130 120= +10 Lantmännens pris 125 110= -15 Resultat +10-15= -5 istället för -10 som man fått om man inte hedgat. Slutsatsen blir att säljer man terminskontrakt när skillnaden mellan spotpris och börspris är liten, och köper tillbaka det när skillnaden är större, samtidigt som man säljer vetet kommer man alltid att förlora pengar, oavsett om priserna går ner eller upp. 55 56
Förändring i prisskillnaden, från en månad till en annan 15% 10% Sammanfattning Basis risk På kort sikt spelar basis risk en roll. På längre sikt är basis risk en försumbar risk. 5% 0% -5% -10% -15% nov-05 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 Notera hur en minskning i skillnaden tycks följas av en ökning skillnaden pendlar kring ett medelvärde. 57 58 Balanser, EU-27 Fundamenta Soft wheat /08 2008/09 Juli-Juni Carry-in-lager 11.8 9.4 Produktion 111.5 128.9 Import 5.3 4.0 Inhemsk användning 111.6 120.1 Export 7.6 Exporterbart överskott 12.11 Carry-out-lager 9.4 10.1 Interventionslager 00 0.0 00 0.0 Överskott/underskott -0.7 0.0 Källa:Tallage 60
Balanser, EU-27 Skörd 2008 i EU-27 Korn /08 2008/09 Juli-Juni Carry-in-lager 5.3 5.2 Produktion 57.7 62.3 Import 0.2 0.2 Inhemsk användning 52.9 56.1 Export 5.1 Exporterbart överskott 62 6.2 Carry-out-lager 5.2 5.4 Interventionslager 00 0.0 00 0.0 Överskott/underskott -0.1 0.0 Källa:Tallage Sädesslag Ökning Areal Förväntad skörd Ökning Soft wheat 4% 22.8 Mha 129 Mt 16% Korn 4% 14.3 Mha 62 Mt 8% Majs 10% 8.8 Mha 60 Mt 25% Durum uu vete 8% 2.8 Mha 8.3 Mt 14% Råg 1% 2.6 Mha 8.4 Mt 10% Övrigt 7.5 Mha 24.3 Mt Totalt 5% 58.8 Mha 292 Mt 14% Det talas i marknaden om möjligheten till produktionsökningar av europeiskt vete om +20%. En faktor som skulle kunna minska denna effekt av ökad areal är ett sparsammare användande av gödsel. 61 62 Ökning av kornproduktionen i Sverige I Sverige medförde det fuktiga vädret i höstas att en del areal flyttades från höstgrödor till vårgrödor. Av den anledningen räknar vi med att vetearealen minskar något, medan den ökar kraftigare för vårgrödor som t ex korn. För soft wheat räknar vi med en skörd 2008/2009 om 2.17 Mt mot 2.26 Mt /2008. För korn däremot räknar vi med 1.76 Mt mot 1.44 Mt förra året. Total spannmålsproduktion väntas uppgå till 5.27 miljoner ton jämfört med 5.06 förra året. Korn i Europa Kornproduktionen prognosticeras för närvarande uppgå till 62.3 Mt för EU27, enligt analysfirman Tallage. Denna prognos är baserad på höstkornsarealen, avkastning enligt trenden för de flesta länderna och en uppskattning av vårkornsarealen på basis av prisförhållandet mellan olika vårgrödor och jordbrukares planer. EU:s kornskörd 2008 väntas bli 4.6 Mt högre än. Länderna med störst ökning är Frankrike (+1.9 Mt), Tyskland (+1.8 Mt), Danmark (+650 kt) och Sverige (+320 kt). För Spanien räknar man med att skörden blir 1.6 Mt lägre än förra året, som var ett rekordår. Givet detta kan man räkna med att maltkornsskörden 2008/2009 kommer att öka med 1.2 Mt till runt 12 Mt, där både höst- och vårkornsskörden ökar med 600 kt vardera. 63 64
Hur handlar man? Hur handlar man? Via telefon med råvarudesken på Handelsbanken Capital Markets Värdepappersdepå i banken (samma som för aktier) Kreditbeslut av kontoret avgör om man kan slippa ställa marginalsäkerhet och variation margin. OTC, dvs banken som motpart Via TraderOn-Line Elektroniskt Via telefon Men kontot / portföljen är endast elektronisk 66 Handel OTC dvs med banken som motpart Ställa säkerhet eller inte ställa säkerhet? Mellan kontoret och kunden görs en kreditprövning och förhandling. Kund Konto/betalning Säkerheter Affär Bekräftelse Bankkontor Betalningar till kundens konto Råvarudesken Det går att få en blancokredit och alltså inte behöva ställa säkerhet och då hjälper det naturligtvis om det finns andra säkerheter i fastigheter eller bolag, t ex. Annars är det normalt att ställa säkerheter i form av kontanter på ett räntebärande konto på kontoret. Detta pantsätter man till banken som säkerhet för terminskontrakten man köper eller säljer. De säkerheter som krävs är respektive börs säkerhetskrav, men minimum 10% av underliggande värde. Exempelvis: säljer man ett Euronext-vete-kontrakt om 50 ton till priset 205.75, så har detta ett underliggande d värde på 10 287 euro. Säkerhetskravet k t blir 10% av detta. 67 68
Säkerhetskrav som uppkommer genom att man förlorar pengar Notera att om man förlorar pengar, tillkommer detta belopp på säkerhetskravet. om man sålt ett kontrakt och priset stigit 10 euro, måste man ställa ytterligare 500 euro i säkerhet. Det är därför viktigt att man har tillräcklig likviditet för att försvara sin position om man inte vill att banken skall stänga positionen genom att i marknaden köpa tillbaka sålda kontrakt. Tidslinje för en OTC-affär Affärsdag Från affärsdagen skall fullgoda säkerheter ställas på särskilt säkerhetskonto. I övrigt utväxlas inga kontanter. Förfallodag På förfallodagen sker avräkningen av alla kontrakt, även sådana som är stängda genom motsatt tt affär längs löptiden. Vanligtvis kan man på kontoret lösa detta med en checkräkningskredit. 69 70 Ramavtal, sidan 1 RAMAVTAL FÖR HANDEL MED OTC DERIVATKONTRAKT AVSEENDE RÅVAROR Träffat den...mellan 1. Svenska Handelsbanken AB (publ) ( Banken ) Adress: 106 70 Stockholm Attention: HMCS-R Telefon nr: 08-701 10 00 Telefax nr: 08-701 10 06 2. XX, [personnummer] ( Kunden ) Adress: Telefon nr: Telefax nr: Konto i Banken: Kunden skall ställa säkerhet för ingångna Kontrakt. Banken och Kunden överenskommer härmed att bestämmelserna i detta Ramavtal för handel med OTC derivatkontrakt avseende råvaror ( Ramavtalet ) inklusive bifogade Allmänna Villkor, Bilaga 1, samt vid var tid gällande Definitioner, Bilaga 2, skall äga tillämpning på samtliga OTC derivatkontrakt avseende råvaror ( Kontrakt ) som ingås mellan parterna under hänvisning till detta Ramavtal. Med OTC derivatkontrakt avses replikor på börshandlade finansiella instrument samt skräddarsydda Kontrakt, optioner och terminer avseende råvaror samt andra typer av kontrakt som enligt överenskommelse och enligt aktuell bekräftelse är hänförliga till Avtalet. Därjämte gäller med avseende på varje Kontrakt villkoren i den avtalsbekräftelse ( Bekräftelse ) som utväxlas mellan parterna i samband med avslut. Ramavtalet skall även gälla samtliga mellan parterna redan ingångna Kontrakt och ersätter eventuellt tidigare mellan parterna träffat ramavtal avseende nämnda kontraktstyper. Parterna är överens om att samtliga Kontrakt som ingåtts mellan parterna under Ramavtalet skall anses som ett enda mellanhavande. Kunden är införstådd med att OTC derivatkontrakt är förknippade med särskilda risker och kräver särskilda kunskaper. Genom undertecknandet av detta Ramavtal bekräftar Kunden att han tagit del av Bankens blankett Information om affärer med optioner, terminer och andra derivatinstrument, som kortfattat beskriver dessa risker. Kunden bekräftar vidare att varje Kontrakt ingås på grundval av Kundens egen självständiga bedömning av därvid rådande marknadsförhållanden. Sidan 2 Som säkerhet för behöriga fullgörandet av samtliga vid var tid gällande förpliktelser som åvilar Kunden enligt Ramavtalet, inbegripet av denne ingångna Kontrakt enligt Ramavtalet, pantförskriver Kunden härigenom till Banken alla penningmedel som vid var tid finns på ovanstående konto. Avkastning av pant och andra rättigheter som grundas på panten omfattas också av pantförskrivningen och utgör pant. Närmare bestämmelser om ställande av säkerhet respektive ianspråktagande av säkerhet innefattande pantvillkor finns i Allmänna villkor för handel med optioner och terminer avseende råvaror. Kunden är införstådd med att leverans av underliggande råvara inte kan ske. I de fall Kontrakt avser replikor på börshandlade finansiella instrument, som enligt börsens villkor leder till leverans, har Banken rätt att stänga kundens kontrakt en börsdag innan sådan leverans skulle inträffa eller bli giltig. En sådan stängning genomförs genom att Banken genomför en motsatt affär med Kunden i relevant Kontrakt. Kunden uppmärksammas på att Banken har rätt att genomföra sådan stängning av Kontrakt även utan Kundens medgivande, för att undvika ett leveransförfarande. Kunden är införstådd med att ett separat depåavtal kan behöva ingås innan handel under detta Ramavtal kan påbörjas. Ramavtalet har upprättats i två exemplar varav parterna erhållit var sitt. Stockholm den.... den.. SVENSKA HANDELSBANKEN AB (publ) KUNDEN...... 71 72
Allmänna villkor och Definitioner Allmänna villkor Definitioner Avslut. Bekräftelse Betalning, mm Ställande av säkerhet mm Ändrade förhållanden Ianspråktagande av ställda säkerheter Särskilda utfästelser och åtaganden av Kunden Uppsägning g Slutavräkning Avtalets löptid Övriga bestämmelser Utlämnande av uppgift till annan, behandling av personuppgifter, mm Optioner kan vara användbara En option är ett kontrakt som ger innehavaren rätt, men inte skyldighet, att köpa (köpoption) p eller sälja (säljoption) underliggande vara till lösenpriset. En köpoption har ett värde på slutdagen om priset på varan är högre än lösenpriset. En säljoption har ett värde på slutdagen om priset på varan är lägre än lösenpriset. Värde = Maximum av ( Slutpris Lösenpris ; 0 ) Om det är exempelvis 3 månader kvar till slutdagen för en option och priset på varan är exakt lika med lösenpriset, kommer optionen inte att vara värd noll. Det finns en sannolikhet för att Slutpriset blir högre än lösenpriset på slutdagen. Därför kommer optionen att ha ett värde. Definitioner 73 74 Hur kan man använda optioner? Om man vill försäkra sig mot kursfall på växande gröda, men inte vill begränsa möjligheten till att få bättre betalt om priset stiger, kan man köpa säljoptioner. Dessa ger dig rätten att sälja ditt vete till lösenpriset, vilket du kommer att göra om priset på marknaden är lägre. Säkerhetskrav för optioner När du köper en option av banken, tar du en risk på banken. Banken tar ingen risk på dig. Du behöver därför inte ställa säkerheter alls. När du utfärdar (säljer) en option är det ungefär samma säkerhetskrav som om du köpt eller sålt ett terminskontrakt, eftersom banken tar kreditrisk på dig. Om du innehar en råvara kan du sälja rätten (men inte skyldigheten) att få köpa denna av dig till ett lösenpris. Dvs du säljer köpoptioner. Exempel. Om vetepriset är 205 euro, kan du sälja rätten att få köpa av dig till 220 euro. För detta får du kanske 1 euro. Du kommer att ångra dig om priset stiger till mer än 221 euro, men annars kommer du ut bättre, med ett bättre resultat. Om du är konsument (exempelvis en kvarn) kan du sälja säljoptioner, dvs du ger någon annan rätten att sälja till dig. Om lösenpriset är exempelvis 180 euro och priset just nu är 205 euro, kanske du ändå blir glad över att få köpa till 180 euro. Skulle priset på slutdagen vara högre än 180 euro kommer ingen att använda optionen för att sälja till dig utan du gör dina inköp som vanligt. Samtidigt har du fått betalt när du säljer optionen, vilket förbättrar ditt resultat. 75 76
Hur stängs / avräknas en option? En köpoption ger dig rätten att köpa till lösenpriset om priset är högre än lösenpriset. Detta gör att värdet på optionen är lösenprisdifferensen: (Slutpris Lösenpris) x antal ton Istället för att leverera, avräknar banken kontraktet mot en kursnotering för Slutpris och betalar beloppet som motsvaras av lösenprisdifferensen x antal ton. Exempel Detta kallas för kontant slutavräkning Det är kontant slutavräkning även på terminskontrakt som görs med banken som motpart. 77 Säkra priset på intäkten vid skörd Antag att du odlar 100 hektar och får ut 700 ton vete. Du väljer att handla med banken som motpart Ramavtal, depå och kreditbedömning av bankkontoret (du slipper ställa säkerhet). Det är den 7 mars 2008. November-terminen på Euronext handlas i 233 euro per ton. Du säljer det kontraktet a 233 euro per ton, 700 ton. Förfallodatum 10 november 2008. Du till oss: jag vill sälja 700 ton europeiskt kvarnvete, novemberkontraktet, vad har ni för pris i euro för det? Vi: 233 euro Du: då säljer jag 700 ton där. Vi: Du säljer 700 ton referens novemberkontraktet på Euronext till 233 euro. Du: Tack så mycket Vi: Tack så mycket Fortsättning Dagen efter får du en affärsbekräftelse hem, som beskriver affären. Den är underskriven av en på back office (administration) och handlaren. Du skriver under och skickar tillbaka ett exemplar till banken. I augusti har priset fallit till 200 euro. Säljer ditt fysiska vete till strax under 200 euro (liten marginal till spannmålshandlaren) Du vill köpa tillbaka dina sålda terminskontrakt så du ringer oss och köper 700 ton novemberkontraktet, precis sådana du sålt. När du gjort det har du netto noll i position gentemot banken. På terminsaffären har du tjänat 700 x (233-200) 200) = 23 100 euro (217 000 sek). Detta kompenserar för att du får mindre betalt för ditt fysiska vete än du trodde i mars. Hur blev det prissäkrat i mars? Det fysiska spannmålspriset minskade från 233 till 200 där gjorde du en förlust. Dina i mars, vid prissäkringstillfället, i t sålda terminskontrakt t kt gav en vinst som kompenserade för prisfallet Därmed fick du ut en total intäkt såsom vid priserna i mars. 79 80
Raps Sojamjöl Antag att du producerar 70 ton rapsfrö och vill säkra priset, dvs sälja idag. Raps handlas på åeuronext, 50t ton per kontrakt: kt Lagringsutrymme finns, så varför inte välja ett lite längre kontrakt? Februari betalas högre än november, så sälj februari 481,25 euro per ton. Tanken är då att innan februari sälja till vanliga handlaren och köpa tillbaka terminskontrakten, för att avsluta prissäkringen. 81 82 Sojamjöl Antag att du är orolig för stigande sojamjölspriser. Du vill köpa 300 short tons (2000 pounds/short ton) sojamjöl på termin. Priset är 392 dollar per short ton. Om priset gått upp till 500 dollar per ton har andra det jobbigt, men du erhåller när terminen förfaller: 300 x (500 392) = 32 400 dollar = 195 000 kr Monthly SOY MEAL JUL8 1973-01-31-2010-05-31 (CHG) Price USD STn 390 360 Vidare självstudier WWW.CBOT.COM A Hedger s Self Study Guide 77 sidor An Introduction to Trading CBOT Agricultural Futures and Options 24 sidor www.handelsbanken.se/trader se/trader Guide till Futures, drygt 20 sidor Amazon.co.uk Agricultural u Futures u and Options: Understanding d and implementing e Trades on the North American and European Markets Etc.. Detta hjälper dig betala den då dyrare foderråvaran. 330 300 270 240 210 År 1973 låg sojamjölet som högst på 451 dollar per ton. 180 150 120.1 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1970 1980 1990 2000 83 84
Disclaimer Research Disclaimers Handelsbanken Capital Markets, a division of Svenska Handelsbanken AB (publ) (collectively referred to herein as SHB ) is responsible for the preparation of research reports. All research reports are prepared from trade and statistical services and other information which SHB considers to be reliable. SHB does not represent that such information is true, accurate or complete and it should not be relied upon as such. In no event will SHB or any of its affiliates, their officers, directors or employees be liable to any person for any direct, indirect, special or consequential damages arising out of any use of the information contained in the research reports, including without limitation any lost profits even if SHB is expressly advised of the possibility or likelihood of such damages. No independent verification exercise has been undertaken in respect of this information. Any opinions expressed are the opinions of employees of SHB and its affiliates and reflect their judgment at this date and are subject to change. The information in the research reports does not constitute a personal recommendation or investment advice. Reliance should not be placed on reviews or opinions expressed when taking investment or strategic decisions. SHB, its affiliates, their clients, officers, directors or employees own or have positions in securities mentioned in research reports. SHB and/or its affiliates provide investment banking and non-investment banking financial services, including corporate banking services; and, securities advice to issuers of securities mentioned in research reports. This document does not constitute or form part of any offer for sale or subscription of or solicitation of any offer to buy or subscribe for any securities nor shall it or any part of it form the basis of or be relied on in connection with any contract or commitment whatsoever. Past performance may not be repeated and should not be seen as an indication of future performance. The value of investments and the income from them may go down as well as up and investors may forfeit all principal originally invested. Investors are not guaranteed to make profits on investments and may lose money. Exchange rates may cause the value of overseas investments and the income arising from them to rise or fall. This research product will be updated on a regular basis. The distribution of this document in certain jurisdictions may be restricted by law and persons into whose possession this document comes should inform themselves about, and observe, any such restrictions. No part of SHB research reports may be reproduced or distributed to any other person without the prior written consent of SHB. Research reports are distributed in the UK by SHB. SHB is authorised by the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen), and regulated by the Financial Services Authority for the conduct of UK business. In the United Kingdom, the research reports are directed only at intermediate customers and market counterparties (as defined in the rules of the FSA) and the investments or services to which they relate are available only to such persons. The research reports must not be relied upon or acted on by private customers. UK customers should note that SHB does not participate in the UK Financial Services Compensation Scheme and UK customers will not be protected by that scheme. This does not exclude or restrict any duty or liability that SHB has to its customers under the regulatory system in the United Kingdom. SHB employees, including analysts, receive compensation that is generated by overall firm profitability. The views contained in SHB research reports accurately reflect the personal views of the respective analysts, and no part of analysts compensation is directly or indirectly related to specific recommendations or views expressed within research reports. For specific analyst certification, please contact Robert Gärtner +45 33418613. In the United Kingdom SHB is regulated by the FSA but recipients should note that neither the UK Financial Services Compensation Scheme not the rules of the FSA made under the UK Financial Services and Markets Act 2000 for the protection of private customers apply to this research report. When Distributed in the United States Important Third-Party Research Disclosures: Research reports are prepared by SHB for information purposes only. SHB and its employees are not subject to the NASD s research analyst conflict rules. SHB research reports are intended for distribution in the United States solely to major U.S. institutional investors, as defined in Rule 15a-6 under the Securities Exchange Act of 1934. Each major U.S. institutional investor that receives a copy of research report by its acceptance hereof represents and agrees that it shall not distribute or provide research reports to any other person. Reports regarding fixed-income income products are prepared by SHB and distributed by SHB to major U.S. institutional investors under Rule 15a-6(a)(2). Any U.S. person receiving these research reports that desires to effect transactions in any fixed-income product discussed within the research reports should call or write SHB. Reports regarding equity products are prepared by SHB and distributed in the United States by Handelsbanken Markets Securities Inc. ( HMSI ) under Rule 15a-6(a)(2). Any U.S. person receiving these research reports that desires to effect transactions in any equity product discussed within the research reports should call or write HMSI. HMSI is a NASD Member, telephone number (+212-326-5153). Please be advised of the following important research disclosure statements: SHB is regulated in Sweden by the Swedish Financial Supervisory Authority, in Norway by the Financial Supervisory Authority of Norway, In Finland by the Financial Supervision of Finland and in Denmark by the Danish Financial Supervisory Authority. SHB has recently had, currently has, or will be seeking corporate finance assignments with the subject company. According to the Bank s Ethical Guidelines for the Handelsbanken Group, the board and all employees of the Bank must observe high standards of ethics in carrying out their responsibilities at the Bank, as well as other assignments. The Bank has also adopted guidelines to ensure the integrity and independence of research analysts and the research department, as well as to identify, eliminate, avoid, deal with, or make public actual or potential conflicts of interests relating to analysts or the Bank. As part of its control of conflicts of interests, the Bank has introduced restrictions ( Chinese walls ) in communication between the Research department and other departments of the Bank. In addition, in the Bank s organisational structure, the Research department is kept separate from the Corporate Finance department and other departments with similar remits. The guidelines also include regulations for how payments, bonuses and salaries may be paid out to analysts, what marketing activities an analyst may participate in, how analysts are to handle their own securities transactions and those of closely related persons, etc. In addition, there are restrictions in communications between analysts and the subject company. For full information on the Bank s ethical guidelines and guidelines on conflicts of interests relating to analysts, please see the Bank s website www.handelsbanken.com/about the bank/ir/corporate social responsibility/ethical guidelines or Guidelines for research. 85