Krossensilering av spannmål, ärter mm. Hämtfil, Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 2004-06-24 Jens Møller, Kjeld Vodder Nielsen & Carl Høj Laursen Översatt av Carin Bergström, Svensk Mjölk Spannmål, ärter mm till ensilering ska skördas med lagom högt vatteninnehåll, innan kärnorna är hårda. Efter krossning ensileras det noggrant. Det rekommenderas tillsats av ensileringsmedel som innehåller propionsyra. Introduktion Ensilering av spannmål har de senaste 8-10 åren brett ut sig i England, Skottland och Irland. Detta beror på utvecklingen av spannmålskrossar med stor kapacitet, som klarar att valsa den halvmogna spannmålen direkt efter tröskan. Krossarna och metoden att ensilera spannmålen med syra kommer från Finland där den har använts i många år. I Finland och norra Sverige har man så kort växtperiod att det ofta är vanskligt att få spannmål mogen till normal skörd. En del danska ekologiska lantbrukare har på senare år fått intresse för krossning/ensilering av egen spannmål. Tidig skörd/ensilering av spannmål ger några fördelar Tidig skörd - bättre förutsättning för insådd Kan så nästa gröda tidigare Mindre väderberoende Skörd vid maximalt näringsinnehåll Ingen torkningskostnad eller dyr lagerhyra Passar bra i utfodringssystem för grovfoder Skördetidpunkt Den ideala skördetidpunkten för spannmål till krossning är vid gulmognad, ca tre veckor före vanlig spannmålsskörd, och vid vatteninnehåll på 30-40 %. Börja med att kontrollera vattenhalten när kärnorna går från mjölkmognad till degmognad. Spannmål kan krossas/ensileras med vatteninnehåll upp till 45 %, men tröskningen är vanskligare vid högt vatteninnehåll. Det kan vara nödvändigt att öka cylinderhastigheten eller att lägga an slagskon tätare på cylindern för att tröska ut exempelvis alla kornkärnor från axet. Grödans utseende när den kan krossas Korn När agnarna inte längre är gröna och den översta delen av strået är blekgrön eller gul. Vete, rågvete och havre Strået har nästan förlorat den gröna färgen. Det är nödvändigt att gnugga axen mellan handflatorna för att frigöra kärnor. Ärter När alla baljor har nått full storlek och de flesta ärtor är gulfärgade. Åkerböna När baljorna är mörkbruna eller svarta och bönorna börjar tappa sin gröna färg.
Majs Själva majsplantan har tappat det mesta av sin gröna färg. När kolven öppnas ska majskärnorna vara starkt gula och man ska kunna trycka märke i dem med nageln. Praktisk värdering Spannmålsgrödans egenskap för krossning kan värderas efter följande metod: Gå diagonalt genom åkern och samla 12-20 ax. När du har samlat proven gnuggas axen mellan handflatorna för att frigöra kärnorna. Ta de enskilda kärnorna och kläm dem med tumfingernageln. När de flesta av kärnorna är som ost (degmognad) och inte längre i mjölkmognadsstadiet, är grödan klar för skörd och krossning. Inga grödor mognar dock helt jämnt, det kommer att finnas kärnor i både mjölkmognads- och degmognadsstadium. När 60-80 % av kärnorna är i degmognadsstadium är grödan lagom att skördas. Om skörden genomförs för tidigt ökar risken för ts-förluster, medan sen skörd och därmed torr spannmål kan försvåra ensileringen. Skörd av spannmål med högt vatteninnehåll Tröskning vid högt vatteninnehåll ger inte särskilda problem men det är värt att notera: 1. Vid vatteninnehåll på 30-40 %, kommer spannmålen fylla 40-50 % mer än vanlig torr spannmål. 2. På grund av större volym och större tröghet i materialet är det nödvändigt att köra långsammare med skördetröskan. 3. Låt aldrig våt spannmål stå över natten, se till att skruvar och elevatorer är tömda. 4. För att minimera förlusterna vid tröskning ska skörd ske när strå och ax är torrt på översidan. Mätning av spannmålens vattenhalt Det är viktigt att veta den skördade spannmålens vattenhalt, eftersom det kanske måste tillsättas extra vatten inför ensileringen. Detta kan göras i samband med krossningen. En enkel metod för bestämning av vattenhalt: Väg upp 100 gram spannmål Värm i mikrovågsugn, fyra minuter på högsta effekt Ta ut och väg spannmålen Upprepa värmningen i 30 sekunder Väg igen Upprepa värmningen (30 sek) och vägningen tills vikten inte reduceras mer. Resultatet i gram är lika med ts-halten. Värdering av spannmålens vatteninnehåll ("boll"-test) Det är viktigt med lagom hög vattenhalt för att kunna komprimera grödan ordentligt i silon. Om kornen är för torra kan det vara omöjligt att pressa samman. Det ska tillsättas extra vatten om spannmål har mindre än 35 % vatten eller om det är under 30 % i ärter/åkerböna. Krossarna har tillsatskranar för både vatten och ensileringsmedel. Vatteninnehållet kan mätas som nämnts i tidigare avsnitt, men under praktiska förhållanden varierar vatteninnehållet också under dagen. Det så kallade "boll"-testet kan vara en god hjälp i värderingen av lämpligt vatteninnehåll och behovet av extra vattentillsats. "Boll"-test betyder att man provar att forma en "boll" av det krossade spannmålet. Håller den ett ögonblick efter formningen är det ett gott tecken på lagom vatteninnehåll. Det måste bara
kunna klämmas ut några få droppar. Om bollen är mycket våt och kletig, bör eventuell vattentillsats reduceras eller skörden senareläggas. Krossning Vid krossning av våt spannmål är kapaciteten ungefär dubbelt så stor som för torr spannmål. När spannmål med vatteninnehåll på 30-40 % krossas är det i motsats till krossning av torr spannmål ingen dammutveckling. Krossningen kan göras i fält men det är ofta mest praktiskt att krossa vid silon eller platsen där det ska ensileras. Om där är behov av vattentillsats är det särskilt lämpligt att krossa i närheten av gården. Krossen kan eventuellt placeras vid sidan av plansilon så att elevatorn kan kasta den krossade spannmålen i silon. Ensileringsmedel Som en säkerhet för bra resultat rekommenderas att det tillsatta ensileringsmedlet är baserat på organiska syror. Det avråds dock att använda ren myrsyra eftersom denna kan hämma mjölksyrabakterierna så till den grad att ensileringsprocessen inte startar. Myrsyran kan sänka ph men har ingen verkning på svamparna i grödor med hög ts-halt, och därför är risken stor att ensilaget blir svampangripet vilket i sin tur medför risk för toxiner mm. OBS! I Sverige är det förbjudet att använda tillsatsmedel som innehåller myrsyra vid konservering av spannmål! (Kommentar från översättaren) Man ska använda propionsyra eller propionsyrehaltig blandningsprodukt, där myrsyra och ättiksyra kan ingå tillsammans med andra stabilisatorer. Observera att det i ekologisk odling är tillåtet att använda ensileringsmedel som innehåller rena organiska syror och mjölksyrabakterier, men det finns ett flertal blandningsprodukter som innehåller bärsubstanser och tillsatser som inte är tillåtet på dessa gårdar. Det rekommenderas följande vägledande dosering: Spannmål Vatteninnehåll 35-40 % 3 liter pr. ton Vatteninnehåll 30-35 % 4 liter pr. ton Vatteninnehåll 25-30 % 5 liter pr. ton Ärter, åkerbönor och lupiner Vatteninnehåll 25-35 % 6 liter pr. ton Doseringen av ensileringsmedel kan eventuellt ökas med 1 liter i de översta 5-10 cm av silon. Ärter, åkerbönor, lupiner och majs krossas vid lite lägre vatteninnehåll än spannmål. Ett vatteninnehåll på 30 % är idealt, och det ska inte vara enkelt att mosa dem mellan fingrarna. I England rekommenderas att tillsätta både syror och socker i form av melass för att tillföra förjäsningssubstrat vid krossning av ärter, åkerbönor och lupiner. Kontroll av dosering med ensileringsmedel Dosering av ensileringsmedel kan justeras och tillsättningen ska kontrolleras så att den förväntade mängden medel används. Krossens kapacitet kan mätas på olika sätt. En möjlighet kan vara att väga ett eller flera lass spannmål och mäta hur lång tid krossningen av denna mängd tar. En annan möjlighet kan vara att samla upp spannmål genom att hålla en säck under krossens utgående elevator i tio sekunder. Spannmålen vägs och sen kan det beräknas hur stor kapaciteten är per timme.
Exempel Spannmål uppsamlat i 10 sekunder = 37,5 kg 37,5 kg x 6 = 225 kg pr. minut 225 kg x 60 = 13.500 kg (13,5 ton) pr. timme Om tillsatsen ska vara fyra liter ensileringsmedel per ton ska det brukas 54 liter per timme eller 4,5 liter i fem minuter. Genom att hålla ett öga på förbrukningen av ensileringsmedel är det lätt att justera tillsatsen. Om spannmålen innehåller många orenheter i form av fröställningar från ogräs o.dyl. kan det sätta igen sållet i krossens tratt och kapaciteten blir därmed lägre än förväntat. Det kan därför vara nödvändigt att kontrollera och justera tillsatsen av ensileringsmedel regelbundet. Ensilering/fyllning av silo Spannmålen fördelas och packas på samma vis som vid ensilering av grovfoder. För att kunna packa är det nödvändigt med lagom högt vatteninnehåll på 35-45 % vilket tidigare nämnts. Undvik att skada plasten på sidorna vid körning i silon, detta underlättas genom att lägga mer spannmål vid kanten. Vid uppehåll i inläggningen, på grund av dåligt väder eller maskinstopp, bör ytan köras samman väl och hållas fuktig. Det kan eventuellt fördelas lite ensileringsmedel på ytan. Om stoppet är längre än några timmar bör silon täckas med plast. Om stoppet är mer än två-tre dagar ska silon täckas och förslutas helt. Liksom vid ensilering av grovfoder ska man också vara mycket omsorgsfull med packning och täckning. Silostorlek Den krossade och ensilerade spannmålen är mycket kompakt. Normalt kan man räkna med cirka ett ton krossad spannmål per kubikmeter. När kravet på utrymme ska beräknas ska det tas hänsyn till att detta inkluderar vatten. Förbrukningen av krossad spannmål är mindre än för ensilerat grovfoder och det är därför bra om silon inte är för bred. Det blir då lättare att hålla snittytan färsk vid uttagning och därmed undvika varmgång. Tio gyllene regler vid krossning och ensilering Kan du göra bra gräs- eller majsensilage, får du inga problem med att ensilera spannmål. Du ska bara följa dessa punkter: 1. Sträva efter rätt skördetidpunkt. För spannmål och baljväxter är detta vid en vattenhalt på 30-40 %. 2. Se till att omgivning för hantering och ensilering hålls rena. 3. Var säker på att silons sidor är solida och kan hålla trycket vid komprimering. 4. Använd plast både till sidorna och yttäckningen. 5. Se till att krossen är inställd så alla korn blir behandlade. 6. Tillsätt passande ensileringsmedel och även vatten om spannmålen är för torr. 7. Packa spannmålen väl i tunna lager. 8. Spannmålskrosset bör användas först tre veckor efter inläggning. 9. Skär ett rent snitt vid uttagning och se till att hela snittytan tas av var 2-3 dag. 10. Se upp för möss och råttor. Kommentar från översättaren: Det har förekommit en del fall av krossensilering med dåligt hygieniskt resultat i Sverige. Det bildas lätt sprickor i spannmålsmassan vid lagring i plansilo, och då luft tar sig in kommer snart också mögel. Krossensilering i storsäck (samma typ som till handelsgödsel, med
yttersäck av väv) har givit mycket goda hygieniska resultat. Det förekommer också krossensilering i plastslang ("-korv") men där saknas ännu utvärdering från Sverige. Referens: Møller, J., Nielsen, K.V. & Laursen, C.H. Tidlig høst, crimpning og ensilering af korn, ærter mv. Kvæginfo. 1321, 2004-06-10. Dansk kvægs hemsida, www.lr.dk Oversat og bearbejdet fra engelsk pjece om Crimpning skrevet af Andy Strzelecki, Kelvin Cave Ltd. suppleret med indhentede erfaringer fra nogle danske besætninger, der crimpede og ensilerede i 2003. Fullständig referens till den engelska informationsskriften är: Strzelecki, A. 2003. How to crimp & ensile moist feed with your Korte or Murska crimper. Kelvin Cave Ltd. På hemsidan finns mer information http://www.kelvincave.com/howtocrimp.php