Fpa 2003 Årsredovisning
Fpa 2003 För alla i Finland FPA FÖR ALLA I FINLAND Folkpensionsanstalten (FPA) finns till för att bereda alla som bor i Finland grundtrygghet i livets olika skiften. FPA ansvarar för grundpensionsskydd, handikappförmåner, sjukförsäkring, rehabilitering, grundtrygghet för arbetslösa, stöd för vård av små barn, barnbidrag, moderskapsunderstöd, studiestöd, allmänt bostadsbidrag, militärunderstöd och särskilt stöd till invandrare. Under riksdagens tillsyn FPA verkar under riksdagens tillsyn. Verksamheten leds och utvecklas av styrelsen, som har tio medlemmar. Förvaltningen och verksamheten övervakas av tolv fullmäktige som riksdagen utser, och åtta revisorer som fullmäktige utser. Nära kunderna Besluten om olika förmåner fattas decentraliserat vid försäkringsdistriktens byråer, som avgör praktiskt taget alla slag av förmånsärenden. Det är i huvudsak bara invaliditetspensionerna, EU-sjukvårdsersättningarna samt en del av studiestöden och företagshälsovårdens ersättningar som sköts vid huvudkontoret. Högskolestuderandenas ansökningar om studiestöd avgörs i högskolornas studiestödsnämnder. Verksamhetsidé och grundläggande värderingar FPAs verksamhetsidé: FPA tryggar befolkningens basutkomst, främjar hälsa och bidrar till att ge alla en möjlighet att klara sig själva i olika livssituationer. FPAs verksamhet bygger på följande grundläggande värderingar: Kompetens Respekt för individen Samverkan Nytänkande
2 Fpa 2003 Generaldirektörens översikt Generaldirektörens översikt FPA betalade ifjol ut trygghetsförmåner för närmare 10 miljarder euro. År 2004 kommer tiomiljardersgränsen att överskridas. Antalet servicetransaktioner är enormt. FPAs byråer kontaktades 18 miljoner gånger. Av dessa uppgick de personliga besöken till cirka 6 miljoner. Detta innebär att våra byråer besöktes av cirka 25 000 kunder varje öppethållningsdag. Antalet betalningsprestationer från FPA uppgick till 57 miljoner, av vilka 18 miljoner skedde via apoteken. Enligt de kundenkäter som gjorts är medborgarna i allmänhet rätt nöjda med FPAs verksamhet. Betjäningen är vänlig och sakkunnig. En faktor som också bidragit till medborgarnas uppfattning om FPA är det system med direktersättningar för läkar- och tandläkararvoden som underlättar skötseln av ärenden. Systemet utvidgas kontinuerligt. Rum för förbättringar finns emellertid, särskilt vad gäller den tid det tar att handlägga ansökningar. Handläggningstiderna kommer med sannolikhet att bli kortare efter ett eller ett par år när överföringen av arbetsuppgifter från överbelastade byråer till byråer med mindre arbetsmängd är helt genomförd. Vår telefonservice är inte alltid tillräckligt välfungerande, och som bäst söker vi en riksomfattande lösning på problemet. Vidare måste arbetet med att åstadkomma läsarvänliga beslutstexter fortsätta. Finansieringen av FPAs förmåner debatterades i offentligheten i början av året. Den allmänna åsikten var att finansieringen, speciellt när det gäller sjukförsäkringen, behöver tryggas. FPAs styrelse tillställde i mars statsrådet en skrivelse där styrelsen uttryckte sin oro för den rådande finansieringssituationen och konstaterade att finansieringen av FPAs förmåner måste fås ordnad på en stabil grund. Ändringarna i försäkringsavgifterna 1995-2002 har minskat FPAs inkomster med 1,9 miljarder euro på årsnivå. Värst är situationen inom sjukförsäkringen. Utan statliga garantibetalningar och momsmedel skulle kring en tredjedel av sjukförsäkringsförmånerna sakna täckning. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i februari en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett förslag till hur finansierings- strukturen beträffande folkpensions- och sjukförsäkringen skall göras entydigare, hur balans skall åstadkommas i finansieringen och hur den skall kunna tryggas på lång sikt. Efter ett intensivt utredningsarbete konstaterade gruppen att det särskilt för finansieringen av sjukförsäkringen borde fastställas hållbara principer. Arbetsgruppen föreslog en uppdelning av sjukförsäkringen i arbetsinkomstförsäkring och sjukvårdsförsäkring som vardera skulle finansieras på olika grunder. Gruppens förslag är nu i april 2004 alltjämt under beredning vid statsrådet. Senare under året fick FPA rätt hård kritik när medlen för psykoterapi för barn och ungdomar visade sig otillräckliga till följd av ökad efterfrågan. Den arbetsgrupp vid socialoch hälsovårdsministeriet som utredde frågan konstaterade att ansvaret för den psykiatriska rehabiliteringen vilar på den offentliga hälso- och sjukvården och att den prövningsbaserade psykiatriska rehabilitering som anordnas av FPA kompletterar den rehabilitering som anordnas av kommunerna, närmast för dem som fyllt 16 år. Arbetsgruppens förslag godkändes, och sjukvårdsdistrikten fick sju miljoner i ytterligare medel för anordnandet av mentalvårdstjänster för barn och ungdomar. FPAs ståndpunkt har hela tiden varit den att vi nu och i framtiden sörjer för den psykiatriska rehabiliteringen av barn och ungdomar i enlighet med den gemensamt överenskomna arbetsfördelningen. Det grundläggande ansvaret vilar emellertid på den offentliga hälsovården, på samma sätt som i fråga om andra hälso- och sjukvårdstjänster. FPA anslår även för år 2004 tillräckliga medel för möjliggörandet av fortsatt psykoterapi för cirka 2 000 barn och ungdomar. Ett varmt tack till personalen för ett väl utfört arbete! Ett varmt tack även till våra kunder och våra samarbetsparter!
3 Fpa 2003 Förmåner FPA ÅR 2003 FPA betalade ut 9,9 miljarder euro i förmåner. Omkostnaderna var 330 miljoner euro, dvs. 3,2 % av de totala utgifterna. Intäkterna uppgick till 10,3 miljarder euro, varav statens andel var 54 %. Av kostnaderna finansierades 32 % med försäkringspremier. Av staten behövdes ett garantibelopp på 677 miljoner euro. De flesta finländare fick förmåner från FPA. Sjukförsäkringsförmåner betalades till 3,9 miljoner invånare. Vid årets slut fanns det över en miljon barn som fick barnbidrag. Antalet pensionstagare var cirka 800 000. Arbetslöshetsförmåner utbetalades under året till 315 000 personer. Särskilda utvecklingsobjekt var ledningspraxis, strategierna och belöningssystemet samt processerna och utvecklandet av dem. Till de stora projekten hörde också de elektroniska kundkontakterna, utvecklandet av kundservicen, bl.a. telefonbetjäningen, utjämningen av arbetsbördan och kundsegmenteringen. Inom FPAs 82 försäkringsdistrikt fanns vid årets slut 263 byråer med full service som är öppna varje dag och 60 filialmottagningar. Därtill var FPA med i 131 olika samserviceprojekt. I enlighet med kvalitetsprogrammet gjordes redan för sjätte året i följd en självutvärdering inom hela FPA. Utvärderingar gjordes också vid avdelningarna, kretscentralerna och försäkringsdistrikten. En intern kvalitetstävling arrangerades för tredje gången. Segern gick till Tammerfors försäkringsdistrikt. En förfrågan om FPAs kundbetjäning gjordes på samma sätt som tidigare år, och den gav FPAs servicenivå skolvitsordet 8,2. FPA lät TNT Gallup utföra en imageenkät och en enkät hos olika intressentgrupper. FPA hade vid årets slut 6 171anställda, av vilka 5 160 på heltid. Det fulla pensionsansvaret för de anställda uppgick vid årets slut till 1,2 miljarder euro och detta var täckt till 32 %. 2003 milj. 2002 milj. Förändr. % Pensioner och handikappförmåner 2 875,0 2 900,1-0,9 Sjukförsäkringsförmåner 2 680,6 2 471,3 8,5 Rehabiliteringsförmåner 286,5 266,3 7,6 Arbetslöshetsförmåner 1 176,5 1 135,9 3,6 Förmåner till barnfamiljer * 1 733,5 1 746,8-0,8 Studieförmåner 726,8 726,6 0,0 Allmänt bostadsbidrag 430,1 412,7 4,2 Övriga förmåner 20,9 17,3 20,6 Förmåner totalt 9 929,9 9 677,0 2,6 * Föräldradagpenningen ingår i sjukförsäkringsförmånerna. FPA-FÖRMÅNERNA SAMTLIGA FÖRMÅNER FPA-förmånerna ökade nominellt med 2,6 % och realt med 1,7 % från året innan. Totalt uppgick förmånssumman till 9,9 miljarder euro. Sjukförsäkrings-, rehabiliterings-, bostadsbidrags- och arbetslöshetsförmånerna ökade från föregående år medan pensionsoch handikappförmånerna samt förmånerna för barnfamiljer minskade. Studiestödsförmånerna var nominellt i det närmaste oförändrade. PENSIONER OCH HANDIKAPPFÖRMÅNER Totalt utbetalades i pensioner och handikappförmåner 2 875 miljoner euro, vilket är 25 miljoner euro (0,9 %) mindre än år 2002, trots en indexförhöjning på 1,2 %. Vid årets slut fanns det 802 200 pensionstagare, en minskning på 1,1 % från år 2002. Antalet personer med ålderdoms-, arbetslöshets- och familjepension minskade. Antalet personer med invaliditetspension och personer som i folkpension fick enbart bostadsbidrag, vårdbidrag, barntillägg eller fronttillägg ökade. Folkpensionens struktur förändrades så att allt fler hade bostadsbidrag (21,5 %), vårdbidrag för pensionstagare (22,7 %) eller barntillägg (1,7 %) och allt färre hade (pensionsavhängig) folkpension (87,3 %) eller fronttillägg (14,8 %). Full folkpension utbetalades till 102 700 personer (-3,5 %). KORT OM FPA 1999 2000 2001 2002 2003 Totalkostnader, mrd. euro 9,3 9,3 9,6 10,0 10,3 Förmånskostnader, mrd. euro 9,0 9,0 9,3 9,7 9,9 Omkostnader/totalkostnader, % 3,0 3,0 3,1 3,1 3,2 Förmånskostnader/BNP, % 7,5 6,9 6,8 6,9 * 6,9 * Förmånskostnader/socialutgifter, % 28,0 27,2 26,6 26,2 * 25,8 * Förmånskostnader/invånare, /år 1 741 1 741 1 784 1 859 1 902 * Antal anställda 31.12 5 778 5 906 6 006 6 124 6 171 * Uppskattning
4 Fpa 2003 Förmåner Antalet personer som fick vårdbidrag för barn minskade med 5,5 % till 39 200 vid årets slut. Antalet personer med handikappbidrag ökade däremot med 23,1 % till 24 800, beroende på att dietersättning betalades ut i fler fall. Totalt betalades dietersättning vid årets slut till 18 800 personer, antingen som vårdbidrag för pensionstagare eller som handikappbidrag. FPA tog emot 391 900 (-3,9 %) ansökningar om pensioner, pensionsdelar och handikappförmåner eller om justering av dem. Av dessa var 24 300 (6,2 %) internationella ansökningar på basis av EG-förordningar eller konventioner om social trygghet. Av samtliga ansökningar gällde 37 % nya pensioner eller handikappförmåner och 37 % bostadsbidrag. Den genomsnittliga folkpensionen inklusive fronttillägg uppgick i slutet av året till 289 euro i månaden. Folkpensionen till ensamstående personer utan annan pension än folkpension i första kommungruppen var 493 euro i månaden. Det genomsnittliga bostadsbidraget för pensionstagare var vid årets slut 128 euro i månaden. Folkpensionens sammansättning 31.12.2003 31.12.2002 Förändr. % Folkpensionstagare med pensionsavhängig folkpension 670 600 678 800-1,2 med full folkpension 102 700 106 500-3,5 med beskuren folkpension 567 800 572 300-0,8 annan folkpension * 97 200 96 600 0,6 Folkpensionstagare med bostadsbidrag 164 800 164 300 0,3 vårdbidrag 174 400 168 600 3,4 fronttillägg 113 900 124 700-8,7 extra fronttillägg 59 400 66 000-10,1 barntillägg 12 900 11 900 8,2 * Får av FPA enbart bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare, fronttillägg eller barntillägg. Handikappförmåner 2003 2002 Förändr. Betalda bidrag milj. milj. % PENSIONER OCH HANDIKAPPFÖRMÅNER Pensioner 2003 milj. 2002 milj. Förändr. % Betalda pensioner 2 765,9 2 792,0-0,9 Folkpensioner 2 620,5 2 635,7-0,6 Ålderdomspensioner 1 782,5 1 821,3-2,1 Förtida uttag 7,5 8,1-7,7 Invaliditetspensioner 709,3 690,6 2,7 Individuella förtidspensioner 10,0 13,0-22,8 Arbetslöshetspensioner 49,1 50,4-2,5 Övriga * 79,6 73,5 8,4 Familjepensioner 39,6 40,6-2,4 Fronttillägg 105,8 115,7-8,6 Övriga förmåner 2,8 2,8-0,7 * FPA betalar enbart bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare och barntillägg. Vårdbidrag för barn 73,7 76,2-3,3 Handikappbidrag 35,4 31,9 10,9 Antal mottagare av handikappförmåner 31.12.2003 31.12.2002 Förändr. % Vårdbidrag för barn 39 200 41 500-5,5 Handikappbidrag 24 800 20 200 23,1 FPAs förmåner och omkostnader 1990-2003 (2003 års penningvärde) Mrd. euro 10 FPAs andel av socialutgifterna år 2003 9,5 25% Antal pensionstagare 31.12.2003 31.12.2002 Förändr. % Pensionstagare totalt 802 200 810 900-1,1 Folkpension 767 800 775 400-1,0 Ålderdomspension 496 300 504 200-1,6 Förtida uttag 3 200 3 600-9,9 Invaliditetspension 151 500 150 900 0,3 Individuell förtidspension 4 300 5 600-24,4 Arbetslöshetspension 22 800 23 700-3,4 Övriga * 97 200 96 600 0,6 Familjepension 34 400 35 500-3,1 * Får av FPA enbart bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare, fronttillägg eller barntillägg. 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Omkostnader Barnavårdsstöd Studiestöd Allmänt bostadsbidrag Barnbidrag Arbetslöshetsförmåner Rehabilitering Sjukförsäkring Pensionsförsäkring 8 6 4 2 0 28,6 75% Socialutgifterna 38,1 mrd. euro* Övriga socialutgifter FPA *Dessutom utbetalade FPA 0,7 mrd. euro i studiestöd år 2003
5 Fpa 2003 Förmåner SJUKFÖRSÄKRING Utgifterna för sjukförsäkringsförmånerna ökade med 209 miljoner euro (8,5 %) från året innan. Förmånssumman uppgick till 2 681 miljoner euro. Antalet förmånstagare var 3,9 miljoner (förändring 0,3 %). Sjukdagpenningarna ökade med 5,0 % och föräldradagpenningarna med 11,8 %, föräldradagpenningen till mödrar med 9,1 % och till fäder med 16,3 %. Uppgången i föräldradagpenningarna berodde på den ökade nativiteten och ändringarna i föräldradagpenningarna, närmast i förmånerna för fäderna, samt de växande semesterkostnadsersättningarna. Semesterkostnadsersättningarna fördubblades när ansökningsförfarandet förenklades, och utbetalades till ett belopp av 26 miljoner euro till 26 500 personers arbetsgivare. Från början av 2003 fick fadern rätt till en 12 dagars kontinuerlig faderskapspenning om han håller ledigt föräldrapenningperiodens 12 sista dagar (den s.k. pappamånaden). I sådan förlängd faderskapspenning betalades 1,5 miljoner euro till 2 100 pappor. Den genomsnittliga sjukdagpenningen var 42 euro och föräldradagpenningen 37 euro. Minimisjukdagpenning eller mindre sjukdagpenning betalades till 12 200 personer. Minimiföräldradagpenning på basis av arbetsinkomsten betalades till 21 400 personer. Antalet avgöranden i sjukdagpenningsärenden var 612 800 (+0,5 %). Den genomsnittliga handläggningstiden var 15 dagar, dvs. samma som året innan. Sjukvårdsersättningarna ökade totalt 8,3 %. Antalet sjukvårdsersättningar var 26,0 miljoner (+1,9 %). Bland sjukvårdsersättningarna ökade läkemedelsersättningsbeloppet 6,8 % (58 miljoner euro). Motsvarande siffror för år 2002 var 11,9 % respektive 91 miljoner euro. Bidragande orsaker till att ersättningarna växte långsammare var bestämmelserna om utbyte av läkemedel som trädde i kraft 1.4.2003 samt de förhöjda självriskandelarna. Läkemedelsutbytet innebär att apoteket måste byta ut det av läkaren ordinerade läkemedlet mot billigaste alternativa läkemedelspreparat och ersättningen betalas enligt priset på det levererade preparatet. Antalet personer som fick ersättning för läkemedel minskade 1,8 %. Däremot ökade antalet personer som fick tillläggsersättning för läkemedel 16,9 %. 2003 var det första året då hela befolkningen fick ersättning för tandvård. I ersättning för tandläkararvoden betalades 93,1 miljoner euro (+43,4 %) till mer än en miljon mottagare (+43,7 %). Ersättningarna för läkararvoden samt kostnader för undersökningar och behandling ökade drygt en procent och reseersättningarna 6,9 %. REHABILITERING Kostnaderna för rehabilitering steg med 7,6 % till totalt 287 miljoner euro. För individuell rehabilitering användes 227 miljoner euro (+7,1 %). I rehabiliteringspenningar, som utgör utkomstskydd under rehabiliteringstiden, betalades 55 miljoner euro (+11,2 %). Rehabiliteringstjänster fick 87 800 personer. Av dem fick 17 200 yrkesinriktad rehabilitering för gravt handikappade, 20 800 medicinsk rehabilitering för gravt handikappade och 52 100 annan yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering enligt prövning. Antalet rehabiliterade ökade med en knapp procent från året innan. Mest ökade den mentala rehabiliteringen. Antalet personer i rehabilitering på grund av mentala störningar ökade med 7,8 %. I början av år 2003 fick pappor rätt till faderskapspenning för 12 vardagar i en följd...
6 Fpa 2003 Förmåner Psykoterapi beviljades 10 300 personer, av vilka 4 700 deltog i psykiatrisk rehabilitering för barn och ungdomar. Rehabiliteringspenning betalades till 59 500 personer (+1,4 %), av vilka 72 % hade fått rehabiliteringsbeslut från FPA. Av dem som fick rehabiliteringspenning enligt andra lagar var den största gruppen de som fick ett rehabiliteringsbeslut enligt lagen om företagshälsovård. Till dem betalades huvudsakligen rehabiliteringspenning under tiden för konditionskursen. Till dem som deltog i rehabilitering ordnad av FPA betalades rehabiliteringspenning för i medeltal 27 dagar. Rehabiliteringspenningen var i medeltal 32 euro per dag. UTKOMSTSKYDD FÖR ARBETSLÖSA De av FPA utbetalda arbetslöshetsförmånerna ökade med 3,6 % till 1 177 miljoner euro. Härav utbetalades i arbetsmarknadsstöd 1 021 miljoner euro (+1,8 %). Av arbetslöshetsförmånerna var det förmånerna under tiden för aktiveringsåtgärder som ökade mest, som utbildningsdagpenningen (34,5 %) och de arbetskraftspolitiska utbildningsförmånerna (27,3 %). Till arbetsgivare som sysselsatte långtidsarbetslösa betalades i arbetsmarknadsstöd som ingår i sammansatt stöd 98 miljoner euro (+20,0 %). Arbetslöshetsförmåner betalades under året till 315 100 personer för i medeltal 157 dagar. Grunddagpenning betalades till 51 300 personer (+10,3 %) och arbetsmarknadsstöd till 255 400 personer (-2,9 %). Dessutom betalades arbetsmarknadsstöd som ingår i sammansatt stöd till 36 400 arbetsgivare som sysselsatte långtidsarbetslösa (+12,4 %) och arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd till 10 000 invandrare (+9,9 %). Av alla som fick arbetsmarknadsstöd deltog 75 600 i arbetskraftspolitisk utbildning, arbetspraktik eller annan arbetskraftspolitisk verksamhet under året, 79 100 fick inkomstrelaterad dagpenning och 70 900 fick grunddagpenning för den maximala tiden. Grunddagpenningen var i medeltal 22,50 euro och arbetsmarknadsstödet 23,80 euro. Jämkad dagpenning betalades åtminstone under någon del av året till 26 % av dem som fick grunddagpenning och till 15 % av dem som fick arbetsmarknadsstöd. Under året gjordes 755 100 avgöranden om grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd (+2,4 %). Handläggningstiden för nya ansökningar var i medeltal 15 dagar, vilket var en ökning med två dagar. I arbetskraftspolitiska utbildningsförmåner utbetalades 40,0 miljoner euro (+27,3 %). Förmåner betalades till 49 800 personer. Från början av 2003 ingår i utbildningsförmånerna också de ersättningar för uppehälle (3,2 miljoner euro) som betalas till mottagare av integrationsstöd under tiden i arbetskraftspolitisk utbildning. FÖRMÅNER TILL BARNFAMILJER Utgifterna för stöd för vård av små barn minskade med 2,0 %. Sammanlagt utbetalades 364 miljoner euro, varav 321 miljoner euro i hemvårdsstöd, 41 miljoner euro i stöd för privat vård och 2 miljoner euro i partiell vårdpenning. Här ingår 52 miljoner euro i kommunvisa tillägg. Stöd för vård av små barn betalades ut för sammanlagt 199 100 barn till totalt 130 100 personer (+1,0 %), av vilka 17 500 fick stöd för privat vård. I början av mars 2003 trädde förordningen om förhöjt moderskapsunderstöd i kraft. Till familjer där flera barn föds eller adopteras samtidigt betalas för det andra barnet dubbelt understöd, för det tredje tredubbelt osv. Dessutom har sedan början av SJUKFÖRSÄKRING 2003 milj. 2002 milj. Förändr. % Samtliga förmåner 2 680,6 2 471,3 8,5 Arbetsinkomstersättning 1 232,8 1 139,1 8,2 Sjukdagpenningar *1 633,9 603,6 5,0 Föräldradagpenningar *2 598,9 535,5 11,8 Sjukvårdsersättningar 1 262,9 1 166,4 8,3 Övriga förmåner 184,9 165,8 11,5 Samtliga sjukvårdsersättningar 1 262,9 1 166,4 8,3 Läkemedel 917,6 859,4 6,8 Grundersättning (50 %) 329,2 319,6 3,0 Specialersättning (75 %) 237,1 236,9 0,1 Specialersättning (100 %) 281,6 248,6 13,3 Tilläggsersättningar *3 69,4 54,2 28,2 Läkararvoden 65,5 64,6 1,5 Tandläkararvoden 93,1 64,9 43,4 Undersökning och behandling 56,0 55,2 1,4 Resekostnader 130,7 122,3 6,9 Tilläggsersättningar *3 24,8 23,4 5,9 *1 Inkluderar dagpenningar och ersättningar för inkomstbortfall enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt dagpenningar till donatorer av organ eller vävnad. *2 Inkluderar specialvårdspenningar samt semesterkostnadsersättningar till arbetsgivare. *3 År 2003 var årssjälvrisken för läkemedel 601,15 euro och för resor 157,26 euro. ANTALET MOTTAGARE AV SJUKFÖRSÄKRINGSFÖRMÅNER 2003 2002 Förändr. % Samtliga förmåner 3 858 400 3 848 200 0,3 Sjukdagpenningar 325 600 320 900 1,5 Föräldradagpenningar 142 200 139 900 1,7 Sjukvårdsersättningar 3 796 200 3 789 700 0,2 Läkemedel 3 292 700 3 353 800-1,8 Grundersättning (50 %) 3 134 800 3 205 900-2,2 Specialersättning (75 %) 806 300 795 300 1,4 Specialersättning (100 %) 420 800 406 200 3,6 Tilläggsersättningar 144 200 123 400 16,9 Läkararvoden 1 503 700 1 483 000 1,4 Tandläkararvoden 1 015 100 706 200 43,7 Undersökning och behandling 785 400 762 800 3,0 Resekostnader 577 900 571 400 1,1 Tilläggsersättningar 37 400 36 000 3,9
7 Fpa 2003 Förmåner december 2002 för kostnaderna för internationella adoptioner betalats adoptionsstöd på samma grunder som moderskapsunderstöd. I moderskapsunderstöd betalades 11 miljoner euro (+15,5 %), varav 1,0 miljoner euro i adoptionsstöd. Moderskapsunderstöd betalades till 56 800 personer, av vilka 280 också fick adoptionsstöd. I barnbidrag utbetalades 1 359 miljoner euro (-0,5 %). I december betalades barnbidrag till 571 400 familjer (-0,6 %) av vilka 100 200 ensamförsörjarfamiljer fick höjt barnbidrag. Barnbidrag betalades för 1 041 900 barn, och 157 000 av dem fick höjt barnbidrag. STUDIEFÖRMÅNER Det belopp som användes för stöd av studier var ungefär lika stort som föregående år, 727 miljoner euro. Härav utgjorde studiestöden 701 miljoner euro och stöden för skolresor 26 miljoner euro. Av utgifterna för studiestödet utgjorde studiepenningen 438 miljoner euro och bostadstillägget 225 miljoner euro. I räntestöd för studielån och räntebidrag betalades sammanlagt 3 miljoner euro, i borgensansvar 19 miljoner euro och i måltidsstöd för högskolestuderande 17 miljoner euro. Vid årets slut fick 255 200 studerande (-0,5 %) studiestöd av FPA. Av dem studerade 76 200 vid universitet, 78 600 vid yrkeshögskolor, 68 800 vid yrkesläroanstalter, 22 900 vid gymnasier och 3 800 vid utländska läroanstalter samt 4 900 vid andra läroanstalter. Studielånebeståndet var vid årets slut 1,3 miljarder euro (-2,9 %). Sammanlagt fanns det 351 600 personer med studieskulder, av vilka 94 800 hade räntestödslån (-21,0 %) och 258 500 lån på marknadsvillkor (-5,3 %). Det genomsnittliga skuldbeloppet var 4 100 euro. Av borgensansvarskapitalet var 180 miljoner euro föremål för indrivning (+1,5 %). På grund av lagändringar och FPAs egna åtgärder minskade däremot det realiserade borgensansvaret med 29,5 % till 19,1 miljoner euro (27,1 miljoner euro år 2002). Antalet fall där borgen betalades minskade med 26,7 % till 4 905 (6 695 år 2002). Fordringsbeståndet växte inte heller mer och låg på 176,6 miljoner euro (177,1 miljoner euro år 2002). Beslut om studiestöd fattades i 430 000 fall, av vilka 136 000 av FPAs studiestödscentral, 135 000 av universitetens studiestödsnämnder och 158 000 av FPAs byråer. Handläggningstiden för studiestödsansökningarna ökade från 14 dagar till 17 dagar. Studiestödsnämnderna behandlade ansökningarna på i medeltal 10 dagar, byråerna på 15 dagar och studiestödscentralen på 25 dagar. Den längre handläggningstiden berodde närmast på förseningar i övergångsskedet när den elektroniska dokumenthanteringen togs i bruk för studiestödets del. I stöd för skolresor betalades totalt 25,6 miljoner euro (+3,6 %) till 64 600 studerande. Av kostnaderna utgjordes 69 % av Matkahuoltos fakturering. ALLMÄNT BOSTADSBIDRAG Utgifterna för allmänt bostadsbidrag steg med 4,2 %. I bidrag utbetalades 430 miljoner euro. Antalet hushåll med bostadsbidrag var vid årets slut 158 900, dvs. nästan detsamma som föregående år. Andelen barnfamiljer var 42 %, ensamboende 51 % och studerande 9 %. Antalet arbetslösa hushåll var drygt 101 500 dvs. 64 % av alla hushåll (+0,5 procentenheter). Vid årets slut var bostadsbidraget i genomsnitt 210 euro (206 euro) per månad. Under året gavs 348 100 beslut om allmänt bostadsbidrag (+1,1 %). Handläggningstiden för de på ansökningar grundade avgörandena ökade med två dagar till 27 dagar. ÖVRIGA FÖRMÅNER Utgifterna för militärunderstöd ökade med 2,7 %. I stöd utbetalades totalt 13 miljoner euro. Ökningen berodde på bostadsunderstödet, som utbetalades till ett belopp av 11 miljoner euro. 11 700 hushåll fick militärunderstöd (-0,8 %). Av de 12 500 personer inklusive familjemedlemmar som fick militärunderstöd var 9 700 beväringar, 1 000 civiltjänstgörare och 1 000 anhöriga. De som fick militärunderstöd hade 900 barn. Till frontveteraner betalades 0,9 miljoner euro i ersättning för rehabiliteringsresor. I ersättningar för utredningar av lantbruksföretagares arbetsförhållanden betalades 0,7 miljoner euro och av utgifterna för Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård, som verkar i samband med Institutet för arbetshygien, ersattes 0,3 miljoner euro. Sedan oktober 2003 betalas särskilt stöd till invandrare. I sådant stöd betalades under tre månader 3,1 miljoner euro. Antalet stödtagare var vid årets slut 2 800. Mottagare av sjukförsäkringsersättningar 2003 Antal avgöranden i vissa förmånsärenden 2003 Handläggningstider i vissa förmånsärenden 2003 Grundersatta läkemedel (50%) Läkartjänster Specialersatta läkemedel (75 %) Undersökning och behandling Tandläkartjänster Resor och sjuktransport Specialersatta läkemedel (100 %) Sjukdagpenningar 0 1 000 000 2 000 000 3 000 000 personal Arbetslöshetsförmåner Sjukdagpenningar Studiestödsförmåner Allmänt bostadsbidrag Pensions- och handikappförmåner Rehabiliteringsförmåner Barnavårdsstöd Barnbidrag 0 200 000 400 000 600 000 800 000 st. Pensions- och handikappförmåner Rehabilitering Allmänt bostadsbidrag Studiestöd Sjukdagpenningar Arbetslöshetsförmåner Militärunderstöd Barnavårdsstöd 0 10 20 30 40 50 dagar
8 Fpa 2003 Förmåner ÖVRIGA FÖRMÅNER 2003 milj. 2002 milj. Förändr. % Rehabilitering 286,5 266,3 7,6 Rehabiliteringstjänster 227,0 212,0 7,1 Rehabiliteringspenning 54,9 49,4 11,2 Övriga kostnader 4,5 4,8-6,0 Arbetslöshetsförmåner 1 1 176,5 1 135,9 3,6 Grunddagpenning 2 112,0 98,7 13,5 Arbetsmarknadsstöd 3 1 020,8 1 003,0 1,8 Som sammansatt stöd 98,4 82,0 20,0 Arbetskraftspolitiska utbildningsförmåner 40,0 31,4 27,3 Utbildningsdagpenning 3,4 2,5 34,5 Moderskapsunderstöd 11,1 9,6 15,5 Barnbidrag 1 358,6 1 366,0-0,5 Barnavårdsstöd 363,8 371,2-2,0 Lagstadgat stöd 312,4 321,1-2,7 Kommuntillägg 51,5 50,0 2,8 Studieförmåner 726,8 726,6 0,0 Allmänt bostadsbidrag 430,1 412,7 4,2 Övrigt 18,1 14,5 24,7 1 Inkluderar alterneringsersättningar (0,3 milj. euro 2002 och 0,4 milj. euro 2003). 2 Inkluderar via FPA utbetalade inkomstrelaterade dagpenningar till finländare som sökt arbete utomlands. 3 Inkluderar ersättning för uppehälle under tiden för arbetspraktik/arbetslivsträning och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (6,9 milj. euro 2002 och 10,9 milj. euro 2003) samt arbetsmarknadsstöd som utbetalats i form av reseunderstöd (0,8 milj. euro 2002 och 0,6 milj. euro 2003). Sjukförsäkringsförmåner 1999-2003 (2003 års penningvärde) Milj. euro 3 000 FPAs intäkter 1999-2003 (2003 års penningvärde) Mrd. euro 10 Förmånstagare År 2003 År 2002 Förändr. % Rehabilitering 105 700 104 200 1,4 Rehabiliteringstjänster 87 800 87 000 0,8 Rehabiliteringspenning 59 500 58 700 1,4 Arbetslöshetsförmåner Grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd 299 400 303 200-1,3 Grunddagpenning 51 300 46 600 10,3 Arbetsmarknadsstöd 255 400 263 000-2,9 Arbetskraftspolitisk utbildning 40 500 40 200 0,8 Arbetspraktik/arbetslivsträning 37 100 33 600 10,3 Arbetsverks. i rehabiliterande syfte 3 200 2 000 65,0 Reseunderstöd 700 900-20,6 Arbetsmarkn.stöd som sammansatt stöd 36 400 32 300 12,4 Arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd 5 900 5 200 11,9 Utbildningsdagpenning 1 000 800 20,1 Arbetsmarkn.stöd som integrationsstöd 10 000 9 100 9,9 Moderskapsunderstöd 56 800 55 100 3,1 Barnbidrag Familjer (31.12) 571 400 574 800-0,6 Barn (31.12) 1 041 900 1 046 900-0,5 Barnavårdsstöd Familjer 130 100 128 800 1,0 Barn 199 100 199 200-0,0 Allmänt bostadsbidrag (hushåll) (31.12) 158 900 159 600-0,4 Studieförmåner Studiestöd 298 100 1 297 500 2 0,2 Stöd för skolresor 51 100 1 51 100 2 0,1 Militärunderstöd (hushåll) 11 700 11 800-0,7 Särskilt stöd till invandrare (31.12) 2 800 1 Läsåret 2002/2003. 2 Läsåret 2001/2002. 2 500 8 Folkpensionsanstaltens kostnader år 2003 Omkostnadernas fördelning år 2003 2 000 1 500 6 2 877,8 28% 2 680,6 26% 286,5 3% 153,3 47% 68,6 21% 1 000 4 1999 2000 2001 2002 2003 500 Företagshälsovård och hälsov. för studerande Läkemedel Sjukvårdsersättningar (exkl. läkemedel) Föräldradagpenningar Sjukdagpenningar 0 1999 2000 2001 2002 2003 Staten, garantibelopp MOMS och övriga intäkter Kommunerna Staten, förmåner Arbetsgivarna De försäkrade 2 0 330,4 3% 29,3 0% 726,8 7% 430,1 4% 363,8 4% 1 358,5 13% 1 176,5 12% Kostnader totalt 10 260,3 milj. euro Folkpensionsförsäkring Sjukförsäkring Rehabilitering Barnbidrag Arbetslöshetsförmåner Barnavårdsstöd Allmänt bostadsbidrag Studiestöd Övriga förmåner Omkostnader 0,5 0% 46,2 14% -15,7 29,5-5% 9% 13,8 4% Omkostnader totalt 330,4 milj. euro 34,1 10% Löner och arvoden Lönebikostnader Datadriftskostnader Kostnader för kontorsutrymmen Övriga kostnader för kontorsutrymmen Intäkter Köptjänster Avskrivningar av anläggningstillgångar
9 Fpa 2003 Övrig verksamhet ÖVRIG VERKSAMHET FORSKNING OCH INFORMATIONSTJÄNST I FPAs publikationsserier om social trygghet och hälsa publicerades olika forskningsrapporter, bl.a. om socialskyddssystemets framtida utmaningar, depressionens skugga och uppgångens extas och psykoterapi som rehabiliteringsform. I samarbete med Pensionsskyddscentralen publicerades en rapport om pensionärernas utkomst på 1990-talet. För inhemska och utländska publikationer utanför FPAs egna serier producerade FPAs forskare drygt 200 artiklar och undersökningsrapporter. Dessutom höll forskarna närmare 200 föredrag vid olika samarbetsorganisationers och intressentgruppers seminarier och symposier. Den elektroniska publikationsverksamheten utökades, bl.a. publicerades på FPAs Internetsidor information på engelska om systemen för läkemedelsersättningar och en utredning om förebyggande av problem på grund av avslag på ansökningar om invaliditetspension. I slutet av året färdigställdes ett forskningsprogram som anger riktlinjerna för forskningsverksamheten fram till år 2008. Forskningen inriktas på den sociala trygghetens och hälsotrygghetens behov och inverkan ur medborgarnas synvinkel, systemen för hantering av social- och hälsotryggheten samt FPA som arbetsgemenskap, serviceproducent och aktör. Informationstjänsten följde både det elektroniska och det tryckta informationsutbudet. Den inhämtade och förmedlade ur olika källor information för FPAs olika enheter och betjänade också utomstående kunder. Samarbetet med informationstjänsterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde samt specialbiblioteken fortsatte. INTERNATIONELLT SAMARBETE Uppgifterna i samband med verkställigheten av EU-lagstiftningen och avtalen om social trygghet utgör en viktig del av den internationella verksamheten. Förhandlingar om verkställighetsfrågor fördes med kontaktinstitutionerna i de nordiska länderna och bilateralt med Sverige, Lettland och Estland. FPA deltog under året i arbetet inom Nordiska ministerrådets socialförsäkringsarbetsgrupp, där man försökte finna lösningar för att undanröja gränshindren för personer som rör sig mellan de nordiska länderna. FPA fortsatte samarbetet med socialförsäkringsinstitutionerna i olika länder och med olika organisationer i branschen. Bland annat fortsatte FPA att delta i arbetet inom ISSA (International Social Security Association), Världshälsoorganisationen WHO och FISS (Foundation for International Studies on Social Security). Samarbete förekom också med anstalter på socialförsäkringens område både inom EU och i andra länder. FPA deltog i det Stakes-ledda Twinningprojektet mellan Finland och Tjeckiska republiken, där man gav de tjeckiska myndigheter som verkställer den sociala tryggheten handledning i verkställigheten av EG-förordning 1408/71 och testade dem. Tillämpningsområdet för EG-förordningen 1408/71 utvidgades i juni till medborgare från s.k. tredje land. Under året slutfördes också förhandlingarna och undertecknades ett nytt nordiskt avtal om social trygghet, som skall träda i kraft år 2004. INFORMATION På de förnyade Internetsidorna gjordes 2 490 000 besök (år 2002: 1 708 000). FPAs intranät användes allt mer för intern kommunikation och informationsförmedling. Kundtidningarna Kelan sanomat och FPA-bladet utkom vardera fyra gånger under året. Kelan sanomat delades ut till alla finska hushåll (genomsnittsupplaga 2,3 miljoner) och FPA-bladet till de svenska hushållen (upplaga ca 180 000). Yhteispeli utkom 10 gånger (upplaga 12 000) och Sosiaalivakuutus 6 gånger (upplaga 18 000). För massmedierna producerades pressmeddelanden och för lokalradion gjordes färdiga radioprogram. Ett flertal presskonferenser, redaktörsträffar och möten för intressentgrupper ordnades. Nya broschyrer producerades om det särskilda stödet till invandrare och om direktersättning. De finska och svenska broschyrerna i serien Din grundtrygghet (10 st) förnyades, likaså den engelska A Guide to Benefits. Broschyren FPA för alla gavs ut på finska, svenska, tyska, engelska, franska och ryska. Broschyren Du och arbetet i skick gavs ut i samarbete med TELA. FPA deltog i januari i arbetsplats- och utbildningsmässan Nextstep i Jyväskylä, i barnmässan i Helsingfors i april, i den finska lantbruksutställningen Farmari i juli-augusti, i registerdagen samt i studiemässan Studia i Helsingfors i november. Också på Kommunmarknaden var FPA med. DATABEHANDLING Arbetet på förmåns-, informationsutbytes- och statistikarkitekturen har fortgått i enlighet med principerna i databehandlingens utvecklingsplan från föregående år. Tekniska förutsättningar för en utjämning av arbetet mellan byråerna har skapats och arbetet på att få med alla förmåner i den samordnade behandlingen fortsatte. Arbetet med att förnya det redan 25 år gamla persondatasystemet slutfördes. En förundersökning med sikte på totalt förnyande av den ekonomiska förvaltningens tillämpningar färdigställdes. Ett datasystem för behandlingen av det särskilda stödet till invandrare utarbetades. I förmånsdatasystemen gjordes de ändringar som förvaltningslagen förutsatte. Ett elektroniskt lånegarantisystem för studiestöd utvecklades i samarbete med bankerna. En pilotmiljö för elektroniska recept skapades. Den elektroniska dokumenthanteringstillämpningen är i användning vid totalt 214 byråer och täcker 85 % av befolkningsbasen i hela landet. Utbytet av mikrodatorernas operativsystem har framskridit så att ett nytt operativsystem som lämpar sig för produktion nu är färdigt. De behövliga ändringarna i tillämpningarna för det nya operativsystemet framskred planenligt, men i stor skala kan operativsystemet bytas ut först år 2005. Den första till medborgarna riktade servicen som utnyttjar Katve-identifiering blev färdig i slutet av året. Centraldatorns effekt utökades för att motsvara det växande behovet och servrarna med öppen arkitektur togs i produktivt bruk. Antalet terminaltransaktioner var 1,3 miljarder och centraliserat postades 18,4 miljoner kundbrev. STATISTIK OCH PROGNOSER Arbetet på att utveckla statistikarkitekturen fortsatte. Rapporteringen förnyades genom att nya arbetsredskap togs i bruk och genom att statistiska rapporter överfördes till det nya bläddrarbaserade systemet Kelasto. Internet används allt mer i statistikdistributionen. De tidsserier som uppdateras kvartalsvis publiceras nu endast på Internet och den statistiska översikten publiceras inte längre i tryckt form.
10 Fpa 2003 Övrig verksamhet Utöver FPAs statistiska årsbok och fickstatistiken på fem språk utkom åtta statistiska årsöversikter. Totalt utkom 17 tryckta statistiska publikationer och 59 meddelanden. I samarbete med Pensionsskyddscentralen utgavs dessutom två häften om det totala pensionsskyddet i Finland och tillsammans med Läkemedelsverket utgavs Finlands läkemedelsstatistik. För statens och FPAs ekonomiska planering producerades olika prognoser och finansiella kalkyler. För reformen av sjukförsäkringsfinansieringen och utvecklandet av den sociala tryggheten utarbetades kalkyler över reformernas ekonomiska verkningar. Projektet med att förnya den långsiktiga prognosmodellen fortsatte. KUNDBETJÄNING OCH SERVICENÄT FPAs fem försäkringskretsar var vid årets slut indelade i 82 försäkringsdistrikt. I varje distrikt fanns det en eller flera byråer med full service som dagligen håller öppet. Vid årsskiftet hade FPA sammanlagt 323 egna kundbetjäningsställen, av vilka 263 höll öppet dagligen och 60 var filialmottagningar med begränsad öppettid. Därtill deltog FPA i 131 olika samserviceprojekt. FPAs kundbetjäningsställen 31.12.2003 Försäkringskrets Dagligen Filialmot - Samöppna tagningar servicebyråer projekt Norra Finland 43 18 13 Västra Finland 43 8 43 Östra Finland 56 17 21 Sydvästra Finland 52 13 27 Södra Finland 69 4 27 Totalt 263 60 131 FPA-byråerna hade omkring 18 miljoner kundkontakter, postoch telefonkontakterna inräknade. Besökens andel var cirka en tredjedel. Allt fler ärenden sköttes dessutom via Internet. FPA deltog i olika projekt för att utveckla möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt. Byråerna tog emot 86 400 ansökningar om arbetspension, vilket är 4,9 % fler än året innan. PERSONAL FPA hade vid årets slut totalt 6 171 anställda (+47). Byråernas personal ökade med 25, kretscentralernas med 5 och centralförvaltningens med 17 personer. Antalet heltidsanställda var vid årsskiftet 5 160 (+58). Av dem var 4 691 ordinarie (+65) och 469 visstidsförordnade (-7). Dessutom fanns det 921 ordinarie deltidsanställda (-9) och 90 visstidsförordnade på deltid (-2). FPAs heltidsanställda (ordinarie och visstidsförordnade) personal 31.12.2003 31.12.2002 Centralförvaltningen 1 319 1 304 Den egentliga centralförvaltningen 549 538 IT-centralen 378 365 Studiestödscentralen 85 87 Enheten för invaliditetspensioner 55 53 Enheten för företagshälsovård 30 30 FPAs rehabiliteringscenter Petrea 125 123 Forskningsavdelningen 97 108 Kretscentralerna 215 210 Byråerna 3 626 3 588 Totalt 5 160 5 102 Nyckeltal för personalen De ordinarie tjänstemännens medelålder 45,4 Utbildningsnivåindex 4,9 Utbildningsdagar/heltidsanställda 4,1 Sjukfrånvaro, % 3,6 Tjänstemän som lämnat FPA 276 Nya tjänstemän vid FPA 293 Pensioneringsålder 60,6 Den treåriga övergångsperioden för införandet av det nya lönesystemet löpte ut, och löneklassificeringarna kan från början av 2004 göras utan undantagsbestämmelser. Lönen för försäkringsdistriktens chefer har sedan år 2002 fastställts enligt ett system som bygger på uppgifternas svårighetsgrad och personlig kompetens. Därmed fastställs lönen för samtliga FPA-tjänstemän utom läkarna enligt de nya lönesystemen. Personalavdelningens Tyky-grupp har definierat vad som avses med arbetshälsa vid FPA och vilka förfaranden som skall iakttas. Folkpensionsanstaltens intäkter år 2003 676,7 7% 363,1 3% 1 051,6 10% 1 000,0 10% 2 253,2 22% Arbetstidsfördelning år 2003 1,5% 12,3% Personalens utbildning % 35 30 25 3,7% 3,2% 2,3% 20 15 4 879,0 47% Intäkter och garantibelopp totalt 10 306,8 milj. euro 17,7 0% 65,5 1% De försäkrade Arbetsgivarna Intäkter av tillgångar och regressbetalningar Löntagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgifter Staten, förmåner Staten, garantibelopp Kommunerna Andel av momsintäkterna, avgifter från försäkringsanstalterna 77% Arbete Utbildning Semester Sjukledighet Föräldraledighet Övrig frånvaro Ej klassificerad Lägre grundskolenivå Högre grundskolenivå Lägre mellanstadieutbildning Lägsta högskolenivå Lägre kand.examen Högre kand.examen Forskarutbildning 10 5 0
11 Fpa 2003 Övrig verksamhet Arbetsgruppen för tidig rehabilitering ordnade för olika grupper i arbetsgemenskapen gruppmotion, specialkurser, konditionskurser och yrkesorienterad medicinsk rehabilitering (ASLAK ) med sammanlagt 266 deltagare. Arbetsgruppen för tidig rehabilitering gav 61 individuella beslut om olika rehabiliteringsåtgärder. Sammanlagt 327 personer fick tidig rehabilitering. Sammanlagt 68 anställda avgick med ålderspension och 80 med individuell förtidspension eller invalidpension, 51 gick i deltidspension och 43 i delinvalidpension. UTBILDNING Under året ordnade FPA 763 olika kurser (2002: 733) med sammanlagt 16 547 deltagare (15 244). Antalet kursdagar var 21 017 (19 480). Därtill ordnade enheterna utbildning på de olika arbetsplatserna och i utbildning utanför FPA deltog anställda 1 776 (1 304) gånger. Tyngdpunkten i personalutbildningen låg på förmånsfrågor. För att garantera den fortsatta kompetensen ordnades en mängd grundutbildning och kompletterande utbildning om olika förmåner. Utbildningsmaterial producerades fortsättningsvis som stöd för de olika typerna av utbildning. Utbildning ordnades också om ändringarna i FPAs och arbetspensionssystemets rehabiliteringsverksamhet, och här deltog läkare från kretsarna, distriktschefer och tjänstemän som sköter rehabiliteringsfrågor. En omfattande utbildningshelhet om förvaltningslagen genomfördes på hösten i hela FPA. I kurserna deltog 1 371 personer, och dessutom ordnades utbildning på arbetsplatserna. Annan viktig utbildning var stödutbildningen i samband med övergången till den nya elektroniska dokumenthanteringen och introduktionerna i samband med det nya kundresponssystemet. Tyngdpunkten i utvecklingsutbildningen låg på strategiutbildningen, avsedd att ge färdigheter för strategisk planering och genomförande av strategierna. Kvalitetsutbildningen var särskilt inriktad på EFQM-poäng samt benchmarking. För utvecklande av en modell för kompetensledarskap startades ett pilotprojekt som stöddes genom utbildning. FPAs rehabiliteringscenter Petrea Rehab Service ombildades från början av år 2003 till ett internt bolag. Verksamheten fortgår som förut, vilket innebär att bolaget producerar rehabiliteringstjänster för både FPA och andra kunder. I slutet av året fick bolaget ett nytt namn, FPAs rehabiliteringscenter Petrea. Antalet klientdygn blev 43 100, vilket var 9,3 % fler än året innan. Petreas omsättning var 8,3 miljoner euro (+10,8 %). Personalens åldersstruktur år 2003 Personalens könsfördelning år 2003 16% Åldersgrupper 60 55 59 50 54 45 49 40 44 35 39 30 34 25 29 under 25 0 5 10 15 20 % 84% Kvinnor Män I Slutet av år 2003 hade Fpa 323 betjäningsställen. Av dem hade 263 öppet alla dagar...
12 Fpa 2003 Bokslut BOKSLUT STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsearbetet Enligt 7 lagen om Folkpensionsanstalten skall styrelsen leda och utveckla Folkpensionsanstaltens verksamhet. Styrelsen fattar beslut i centrala strategiska och verksamhetsmässiga frågor och har delegerat administrativa befogenheter till generaldirektören, direktörerna och tjänstemännen. Styrelsen sammanträdde 11 gånger under året. Styrelsen har dessutom alltid i början av året hållit ett strategiseminarium, där man har gått igenom grunderna för FPAs strategi samt för verksamheten centrala frågor. Det har också blivit tradition att varje år ordna ett sammanträde tillsammans med FPAs fullmäktige och delegationen för Folkpensionsanstalten, där man kan diskutera FPAs angelägenheter. Styrelsen har också besökt olika FPA-byråer och enheter. Ett besök på byrån i Dickursby gav en inblick i verksamheten i Vanda försäkringsdistrikt. Även rehabiliteringscentret Petrea och utrikesenheten i Helsingfors fick besök. Till styrelsen distribueras fullmäktiges, revisorernas och delegationens protokoll, och de behandlas vid styrelsens sammanträden. Generaldirektören framlägger vid varje sammanträde en översikt av FPAs verksamhet och redogör för bl.a. inkomster, utgifter, personal och handläggningstider för ansökningarna. FPA har initiativkraft Styrelsen drog vid sitt sammanträde 19.3.2003 upp riktlinjer för hur den sociala tryggheten skall fungera. Den sociala trygghet som FPA förvaltar bildar ett täckande skyddsnät, som lindrar de negativa följderna av sociala risker. FPA som verkställer de centrala sociala förmånerna känner via den praktiska kundbetjäningen, forskningsverksamheten samt statistik- och aktuariefunktionerna till vilka utvecklingsbehov som finns när det gäller förmånernas innehåll och verkställigheten av dem. Målet skall vara att förmånerna enligt minimiskyddet är dimensionerade så att sista handens utkomstskydd behöver tillgripas endast i undantagsfall. FPA har enligt lagen om Folkpensionsanstalten en skyldighet att lägga fram förslag till utvecklande av lagstiftningen inom sin sektor. Därför godkände FPA-styrelsen en promemoria om FPAs synpunkter på utvecklandet av den sociala trygghetens funktionsduglighet under följande regeringsperiod. I promemorian framhölls sammanlagt nio sakhelheter och den sändes till alla riksdagsgrupper och riksdagspartier. De frågor som betonades i promemorian gällde finansieringen till FPA, utvecklandet av sjukvårdens ersättningssystem och höjandet av ersättningsnivån, förtydligandet av det finansiella ansvaret för sjukvårdsersättningarna mellan FPA och kommunerna, samordnandet och kedjekopplingen av transporter som ersätts av sjukförsäkringen, betalningen till fullt belopp av folkpensionen och vårdbidraget och bostadsbidraget för pensionstagare under perioder av anstaltsvård, rehabiliteringen av åldringar samt utvecklandet av bostadsbidraget och studiestödet, systemet för läkemedelsersättningar och servicestyrningen. Särskilt frågan om FPAs finansiering har ingivit styrelsen bekymmer. Finansiering Styrelsen föreslår också att FPAs finansiering måste ordnas på stabil grund. På grund av ändringarna i försäkringsavgiftsgrunderna under åren 1995-2002 var FPAs premieinkomster 1,9 mrd. euro mindre år 2002 än vad de hade varit utan nedsättningarna. Värst är situationen för sjukförsäkringens del. Beloppet av statens garantibetalningar till sjukförsäkringsfonden stiger år 2004 till cirka 640 miljoner euro, vartill 600 miljoner euro av intäkterna av mervärdesskatt redovisas till sjukförsäkringsfonden. Utan dessa statens betalningar skulle omkring 1/3 av sjukförsäkringsfondens utgifter sakna täckning. (FPAs styrelse 19.3.2003) Strategibas FPAs verksamhet styrs av en verksamhetsidé, en vision, värderingar och en strategi, vilka alla godkänts av styrelsen. Genom dem anger styrelsen riktningen för hela FPAs verksamhet för att målet bästa service inom den offentliga sektorn skall kunna uppnås. I all verksamhet är målet att sätta värde på kunderna och öka kundtillfredsställelsen. För att lyckas med detta krävs det kompetens, arbetshälsa, högklassiga produkter, processer med hög kapacitet samt kostnadseffektivitet. Styrelsen presenterar strategin i form av nyckeltal med hjälp av ett balanserat styrkort. Styrkortet gör det möjligt att utvärdera hur FPA totalt har lyckats ur fyra aspekter: kunden och samhälleligt inflytande, ekonomi, processer samt förnyelse bland de anställda och i arbetsgemenskapen. I projektportföljen för åren 2003-2006 har följande utvecklingsområden varit i fokus år 2003: ledarskapspraxis, omsättning av strategierna i praktiken, utvecklande av processerna samt skapande av ett rättvist belöningssystem. Andra viktiga projekt i projektportföljen är utvecklande av kundservicen inklusive utjämnande av arbetet, elektroniska kundkontakter, elektronisk dokumenthantering och utnyttjande av den, utvecklande av förmånslagstiftningen, kompetens och utbildning, utvecklande av förmånsanvisningarna och förtydligande av beslut och dokument samt datateknikarkitekturen. I visionen sägs att FPA är den viktigaste verkställaren av den sociala tryggheten. Våra kunder får förmånerna enkelt och tillförlitligt i hela landet. Vi bär vårt samhälleliga ansvar och arbetar öppet, effektivt och ekonomiskt. Våra kunder får hos oss den bästa servicen inom den offentliga sektorn. Andra väsentliga beslut FPAs forskningsverksamhet ges som bäst en ny inriktning så att den allt tätare koncentreras på de forskningsuppgifter som lagstiftningen ålägger FPA. Därför har forskningsavdelningens funktioner omorganiserats och vissa funktioner skall omplaceras. Enligt ett avtal om arbetsfördelningen mellan FPA och Folkhälsoinstitutet överförs cirka 40 personer av FPAs forskningsresurser till Folkhälsoinstitutet. Överföringen av anställda, utrustning och forskningsmaterial genomfördes i början av år 2004. En broms när det gällt att utveckla medborgarnas möjligheter att sköta ärenden elektroniskt har länge varit avsaknaden av ett pålitligt, officiellt godkänt elektroniskt identifieringsförfarande. FPA har redan en längre tid förberett sig på att erbjuda elektroniska tjänster. FPA, arbetsministeriet och Skattestyrelsen har förhandlat om samarbete för att bygga upp elektroniska ärendetjänster. Förhandlingarna ledde till ett avtal om det s.k. Katve-konsortiet. Målet är att de tre parterna i samarbete skall skapa en identifieringstjänst. Styrelsen har godkänt samarbetet inom Katve-konsortiet. FPA har som första elektroniska tjänst tagit i bruk ett system för förfrågan om studiestödsuppgifter i början av 2004. Fler elektroniska tjänster kommer stegvis att införas under år 2004.
13 Fpa 2003 Bokslut I ledningssystemet för en modern organisation ingår ett bonussystem. Det fungerar samtidigt som en kombination av organisationens mål och ett modernt lönesystem. Styrelsen har beslutat att som ett led i FPAs ledningssystem införa ett bonussystem, som först skall testas i begränsad omfattning år 2004. Lönesystemen för FPAs tjänstemän har förnyats. Som sista led i projektet har styrelsen beslutat att införa ett nytt lönesystem för generaldirektören, direktörerna och de ledande tjänstemännen år 2005. FPA har varit med i försöket med att samordna resor sedan år 1998. Avsikten är att få erfarenheter av hur man genom gemensamma transporter och kedjetransporter kan stävja uppgången i resekostnaderna och av hur smartkort kan utnyttjas för reseersättningarna. Försöken fortsätter i Södra Österbottens, Vasa, Lapplands, Norra Karelens och Norra Savolax sjukvårdsdistrikt år 2004. Styrelsen har också godkänt en riktgivande lokalitetsstrategi. Utnämningar Styrelsen har från 1.11.2003 till direktör för viss tid utnämnt politices doktor Mikael Forss, så att hans tjänsteperiod upphör senast 31.8.2004. Styrelsen har justerat sina beslut om arbetsfördelningen mellan generaldirektören och direktörerna så att direktör Mikael Forss har förordnats till ansvarig direktör för forskningsavdelningen och direktör Matti Puhakka till ansvarig direktör för dataavdelningen, vardera från 1.11.2003, högst till 31.8.2004. Styrelsen har till kretsdirektör för Östra Finlands kretscentral utnämnt magistern i samhällsvetenskaper Sari Hänninen från 1.8.2003 samt till chef för den interna revisionen politices magister Kari Lindroos från 1.10.2003. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet står i centrum när verksamheten utvecklas. Kvalitetsfrågorna har tagits med i verksamhetsplaner och resultatavtal. Genom självutvärdering har centrala styrkefaktorer och utvecklingsområden definierats och verksamheten har utvecklats enligt dem. Generaldirektören och direktörerna har lett grupperna för självutvärdering av kvaliteten. Som segrare i FPAs interna kvalitetstävlan utgick Tammerfors försäkringsdistrikt. Övriga frågor under uppföljning Styrelsen har följt hur de omfattande och konkreta förslag som år 2002 lades fram av arbetsgruppen för utvecklande av servicenätet och arbetsgruppen för utvecklande av databehandlingen har framskridit och verkställts. Styrelsen har tagit del av resultaten av FPA-barometrarna och de kundserviceenkäter som utförts av TNS Gallup. Resultaten visar att FPA alltjämt ligger i topp inom den offentliga sektorn. Enligt undersökningarna är servicen på byråerna vänlig och tjänstemännen har tid att sätta sig in i kundernas frågor och kan ge råd. Vissa saker behöver dock alltjämt utvecklas: beslutsmotiveringarna borde bli begripligare, ansökningsblanketterna tydligare och ansökningarna behandlas snabbare. Finansiering FPAs totalkostnader uppgick till 10 260 miljoner euro, varav 9 930 miljoner användes för förmåner och 330 miljoner för omkostnader. Kostnadsökningen från året innan var 270 miljoner euro, dvs. 2,7 %. Förvaltningskostnaderna år 2003 låg på samma nivå som året förut...
14 Fpa 2003 Bokslut FPAs totalintäkter uppgick till 10 307 miljoner euro, en ökning med 307 miljoner från året innan. Här ingår statens garantibelopp på totalt 677 miljoner euro till folkpensions- och sjukförsäkringsfonden. De försäkrades sjukförsäkringspremier samt arbetsgivarnas folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter utgjorde 32 % av intäkterna. Statens andelar var totalt 54 %, kommunernas 3 % och 10 % utgjordes av den till FPA redovisade delen av mervärdesskatten. Resten bestod av avkastning av fondernas egendom, avgifter från trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalterna samt regressbetalningar. Placeringsverksamhet För FPA har godkänts en placeringsplan. Som mål för placeringsverksamheten anges säkerhet, avkastning och realiserbarhet, vartill placeringarna på ett sakligt sätt skall vara mångsidiga och spridas. I placeringsverksamheten skall även beaktas folkpensionsfondens, sjukförsäkringsfondens och pensionsansvarsfondens karaktär och syfte samt de krav som detta ställer på placeringsverksamheten. Tyngdpunkten i folkpensionsfondens och sjukförsäkringsfondens placeringsverksamhet ligger på placering av finansieringstillgångarna. Pensionsansvarsfondens medel utgör täckning för pensionsansvaret till följd av anställning hos FPA. I placeringen av fondens medel betonas portföljplacerandets principer. Fonden skall byggas upp fram till år 2010, och under den perioden strävar man genom allokeringen av egendomen i första hand efter att öka fondens avkastning, och i andra hand efter att tillgodose det krav på god realiserbarhet som blir aktuellt i senare utvecklingsskeden. För den internationella spridningen av placeringarna har uppställts mål och en tidtabell. Utvecklingen på aktiemarknaden i Finland blev positiv år 2003. Bakom den starka kursuppgången låg den finska aktiemarknadens cykliska struktur och särskilt basindustrins och verkstadsindustrins dominerande ställning. Under året skedde inga förändringar i folkpensionsfondens aktieinnehav. Aktiernas marknadsvärde steg med 14,8 % från slutet av föregående år. Pensionsansvarsfondens placeringar gav under året en avkastning på 16,6 %. FPAs dividendintäkter var 33 miljoner euro (samma som år 2002). Räknat per månad hade finansieringstillgångarna ett medelvärde av 441 miljoner euro (430 miljoner euro). Medelräntan på finansieringstillgångarna var 2,41 % (3,23 %). I ränteintäkter på finansieringstillgångarna inflöt totalt 11 miljoner euro (14 miljoner euro). Finansiering av pensionsförsäkringen Kostnaderna för pensionsförsäkringen var 3 010 miljoner euro och intäkterna 3 182 miljoner euro. Kostnaderna för pensionsförsäkringen minskade något från föregående år. Intäkterna bestod till 41 % av arbetsgivarnas folkpensionsavgifter, till 36 % av statens inbetalningar och till 22 % av mervärdesskatteintäkter. Folkpensionsavgifternas andel blev mindre än föregående år. Den till folkpensionsfonden redovisade mervärdesskattens andel ökades. Staten finansierade 29 % av folkpensionerna och betalade vårdbidragen för barn, handikappbidragen, familjepensionerna, frontmannaförmånerna och bostadsbidragen för pensionstagare till 100 %. För att årslikviditeten skall vara tryggad måste folkpensionsfonden hålla en viss miniminivå, som är definierad på basis av finansieringstillgångarna. År 2003 överskreds folkpensionsfondens miniminivå, och från den överfördes 148 miljoner euro till sjukförsäkringsfonden. Finansiering av sjukförsäkringen och rehabiliteringen Totalkostnaderna för sjukförsäkringen uppgick till 3 165 miljoner euro, varav rehabiliteringskostnaderna utgjorde 286 miljoner euro. Totalkostnaderna ökade med 8,2 % från föregående år. Sjukförsäkringens intäkter uppgick till 3 188 miljoner euro. I intäkterna ingår en överföring på 148 miljoner euro från folkpensionsfonden och statens garantibelopp på 677 miljoner euro för uppnående av sjukförsäkringsfondens miniminivå. Sjukförsäkringen finansierades till 61 % med sjukförsäkringspremier och -avgifter och till 9 % med intäkterna av mervärdesskatten. Överföringen från folkpensionsfonden täckte 5 % av finansieringen och statens garantibelopp 21 %. Resten bestod av avgifter från försäkringsanstalterna, avkastning av fondens tillgångar samt regressbetalningar. Finansiering av den övriga sociala tryggheten År 2003 betalades i förmåner inom den övriga sociala tryggheten drygt 4 085 miljoner euro, en ökning på 1,2 % från föregående år. Av förmånerna finansierade staten 3 704 miljoner euro medan kommunerna stod för 363 miljoner euro. Intäkterna av löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie var 18 miljoner euro. Omkostnader Omkostnaderna uppgick till totalt 330,4 miljoner euro. Här ingår en överföring av fastigheter värda 10,2 miljoner euro till pensionsansvarsfonden för täckande av personalpensionsansvaret. Omkostnaderna ökade 5,3 %; exklusive överföringen av fastigheter var ökningen 2,0 %. I löner och arvoden utbetalades 153,4 miljoner euro (+3,9 %). Lönebikostnaderna uppgick till 68,6 miljoner euro, vilket var en ökning med 47,3 % från föregående år, på grund av det ökade bidraget till pensionsansvarsfonden. Övriga omkostnader uppgick till 62,2 miljoner euro (-14,7 %). Den största kategorin var datadriftskostnader. I intäkter som minskade omkostnaderna inflöt totalt 15,7 miljoner euro (+10,8 %). Avskrivningspraxis i bokföringen förändrades år 2003 så att maskiner och inventarier, dataprogram samt grundliga renoveringar periodiseras över sin ekonomiska livstid. Avskrivningar görs bara på nya investeringar, dessa uppgick sammanlagt till 0,5 miljoner euro. För köptjänster, där den största posten var kostnaderna för beskattningen som betalades till skatteförvaltningen, betalades 46,2 miljoner euro dvs. cirka 1 % mindre än föregående år. Pensionsansvarsfonden Det försäkringstekniska fulla pensionsansvaret för FPA-personalen var 1 239 miljoner euro vid årets slut. De löpande pensionernas andel var 520 miljoner euro. Det fulla pensionsansvaret ökade under året med 63 miljoner euro, på grund av högre pensioner och löner samt större pensionsintjäning. Det täckta ansvaret i förhållande till det fulla ansvaret växte år 2003 till 32,1 %. År 2002 var motsvarande andel 28,4 %. Fram till år 2010 skall 41 % av det fulla ansvaret vara täckt.
15 Fpa 2003 Bokslut I arbetsgivarbidrag till pensionsansvarsfonden betalades 40,5 miljoner euro. Där ingår fastigheter till ett värde av 10,2 miljoner euro. Vidare inflöt 7,2 miljoner euro i pensionspremier från de anställda, varav 1,8 miljoner euro användes för att öka täckningen av pensionsansvaret. Fonden betalade ut sammanlagt 43,6 miljoner euro i personalpensioner. ARBETSGIVARNAS FOLKPENSIONS- OCH SJUKFÖRSÄKRINGSAVGIFTER, % av förskottsinnehållning underkastade löner Folkpensionsförsäkringen 2002 2003 2004 Privata sektorn 1 Avgiftsklass I 2,00/1,35 2 1,35 1,35 Avgiftsklass II 4,00/3,55 2 3,55 3,55 Avgiftsklass III 4,90/4,45 2 4,45 4,45 Offentliga sektorn Staten och Åland 3,95 3,95 3,95 Kommuner och kyrkan 3,15/2,40 2 2,40 2,40 Sjukförsäkringen Privata sektorn 1,60 1,614 1,614 Offentliga sektorn Staten och Åland 2,85 2,864 2,864 Kommuner och kyrkan 1,60 1,614 1,614 1 Avgiftsklassen bestäms enligt företagets avskrivningar samt förhållandet mellan avskrivningar och löner. 2 Från 1.3.2002. DE FÖRSÄKRADE, % av den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen Sjukförsäkringen 2002 2003 2004 På förvärvsinkomst 1,50 1,50 1,50 Förhöjning för pensionsinkomst 0,40 UTSIKTER FRÅN ÅR 2004 FRAMÅT FPAs styrkefaktorer är den kompetenta personalen, det täckande servicenätet, den mångsidiga servicen samt den tillförlitliga datatekniken, som också i framtiden erbjuder nya möjligheter att organisera servicen. Klienter och samhällspåverkan FPA har ett riksomfattande nät av byråer: sammanlagt 263 byråer med full service plus filialmottagningar och ett växande antal samserviceavtal av olika slag. Det riksomfattande nätet måste bevaras på grund av den omfattande sociala trygghet som FPA sköter. Det kompletteras med olika samserviceavtal. Genom den elektroniska dokumenthanteringen utjämnas arbetet mellan byråerna, försäkringsdistrikten och försäkringskretsarna. Detta skapar förutsättningar för bevarande av det täckande servicenätet. Kundernas möjligheter att sköta ärenden per telefon och post förbättras. Vid sidan av personlig service erbjuds möjligheter att sköta ärenden elektroniskt. Direktersättningssystemen utvecklas. Datasäkerheten garanteras i all service. Utvecklandet av kundservicen ägnas större uppmärksamhet. Besluten skall vara begripliga och ansökningsblanketterna lätta att fylla i. FPA informerar mångsidigt via olika kanaler om sina förmåner och sin service. Kundservicens och den interna verksamhetens standard följs upp genom regelbundna enkäter och utredningar. FPA deltar aktivt i utvecklandet av den sociala tryggheten genom att lägga fram lagstiftningsinitiativ som bygger på prognoser, analyser och forskningsresultat. Ekonomi År 2004 beräknas FPAs sammanlagda intäkter och kostnader realt öka med 2,5 % till 10,6 miljarder euro. Enligt beräkning kommer det till folkpensions- och sjukförsäkringsfonden att behövas ett statligt garantibelopp på totalt cirka 850 miljoner euro, vilket är en ökning med cirka 170 miljoner euro från år 2003. År 2004 minskar sjukförsäkringspremiernas andel i finansieringen av kostnaderna något och arbetsgivarnas försäkringsavgift förblir oförändrad. Av mervärdesskatten redovisas till FPA lika mycket som år 2003, 1,0 miljarder euro. De förmåner som under de närmaste åren växer snabbast är sjukförsäkringsförmånerna, särskilt sjukdagpenningarna och läkemedelsersättningarna. Pensionsförsäkringsförmånerna minskar realt, och även utgifterna för den övriga sociala tryggheten minskar, om inte förmånsnivån höjs realt. Omkostnaderna i förhållande till de totala kostnaderna förblir ungefär på samma nivå som 2003. Till grund för den aktuella reformen av sjukförsäkringens finansiering ligger en utredning av den tjänstemannaarbetsgrupp som utrett frågan (SHM Arbetsgruppsbetänkande 2003:14). Arbetsgruppen föreslog att sjukförsäkringens finansieringsandelar skall fastställas permanent. Den mest väsentliga förändringen blir att utgifterna huvudsakligen finansieras med intäkterna av premier och avgifter. I regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens regering konstateras att finansieringen av sjukförsäkringen förnyas utgående från en tjänstemannaarbetsgrupps förslag och att detaljerna bereds i trepartssamarbete. Den centrala principen i finansieringsreformen är att sjukförsäkringen delas upp i en arbetsinkomstförsäkring och en sjukvårdsförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras med premier och avgifter som uppbärs av arbetsgivare och löntagare samt företagare. För löntagare och företagare blir den nya avgiften avdragbar i beskattningen. Sjukvårdsförsäkringen för sin del finansieras med sjukvårdsförsäkringspremier som uppbärs av de försäkrade och med statens medel. I framtiden skall intäkter av mervärdesskatten inte redovisas till sjukförsäkringsfonden. Inte heller skall överföringar göras mellan sjukförsäkrings- och folkpensionsfonden. I detta sammanhang utreds också om den nuvarande minimigränsen på 8 % för sjukförsäkringsfondens nettofinansieringstillgångar är tillräcklig eller om den bör ändras. Målet är att reformen av sjukförsäkringens finansiering skall genomföras från början av år 2005. Processer Alla ärenden skall avgöras snabbt, korrekt och enhetligt. Besluten skall göras mer begripliga. Verksamhetens effektivitet och flexibilitet utvecklas och förfarandena förenhetligas. Processkvaliteten utvärderas och förbättras och processerna jämförs med bästa praxis. Personal och arbetsgemenskap i förnyelse Särskild uppmärksamhet ägnas chefskompetensen samt ett sporrande och interaktivt ledarskap. FPA sörjer för medarbetarnas kompetens, arbetsförmåga och arbetshälsa. Tillfredsställelsen i arbetet upprätthålls genom utvecklande av arbetets innehåll och en fungerande arbetsgemenskap. Introduktionen för nya tjänstemän effektiveras och det skall råda balans mellan arbetsmängd och resurser.
16 Fpa 2003 Organisation Fullmäktige Revisorerna Styrelsen Generaldirektören Internrevisionen Direktörerna Administrativa avdelningen Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Avdelningen för pensioner och utkomstskydd Avdelningen för hälsovård och utkomstskydd Dataavdelningen Serviceavdelningen Aktuarieoch statistikavdelningen Forskningsavdelningen Rehabiliteringscentret Petrea Studiestödscentralen ITcentralen Kretscentralerna Försäkringsdistrikten Byråerna
17 Fpa 2003 Resultaträkning FOLKPENSIONSANSTALTENS RESULTATRÄKNING 2003 OCH 2002 1000 euro INTÄKTER 2003 2002 Försäkringspremier och -avgifter 3 253 219 3 348 313 De försäkrades premier 1 000 014 1 082 548 Arbetsgivarnas avgifter 2 253 204 2 265 765 Löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift 17 700 31 500 Statens förmånsinbetalningar (2) 4 878 963 4 816 267 Kommunernas förmånsinbetalningar 363 056 371 152 Regressbetalningar 12 415 11 766 Särskilda intäkter (3) 1 051 600 751 600 Placeringar: intäkter och kostnader (4) 31 868 5 788 Finansiella intäkter och kostnader (4) 10 740 13 942 Övriga intäkter och kostnader 10 500 39 9 630 060 9 350 368 KOSTNADER Pensions- och handikappförmåner 2 875 010 2 900 105 Sjukförsäkringsbetalningar till de försäkrade 2 469 321 2 292 251 Företagshälsovård 172 808 154 259 Rehabilitering 286 528 266 283 Arbetslöshetsförmåner 1 176 501 1 135 914 Förmåner till barnfamiljer 1 733 513 1 746 788 Studieförmåner 726 761 726 556 Bostadsbidrag 430 069 412 690 Övriga förmåner 59 377 42 110 Förmåner totalt (5) - 9 929 889-9 676 955 Förmånsbidrag - 299 828-326 587 Omkostnader (6) Personalkostnader (7) 221 995 194 242 Löner och arvoden 153 448 147 695 Lönebikostnader 68 546 46 547 Övriga omkostnader (8) 62 256 72 967 Köptjänster (9) 46 189 46 682-330 440-313 892 Statens andel av totalutgifterna (10) + 676 726 + 649 121 Förändring av avsättning enligt 4 FRL (11) + 348 + 7 181 Överskott + 46 805 + 15 824 PENSIONSANSVARSFONDEN INTÄKTER Bidrag 40 515 18 930 Intäkter av tillgångar (4) 43 439 15 716 De anställdas pensionspremier 7 183 6 600 91 137 41 247 KOSTNADER Personalpensioner 43 619 40 331 Övriga kostnader 19 22 Förändring av pensionsansvarsfondens täckning + 47 500 + 894-91 137-41 247 Överskott/underskott 0 0 Siffrorna inom parentes hänvisar till noterna till bokslutet
18 Fpa 2003 Balansräkning BALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER 2003 OCH 2002 1000 euro AKTIVA 2003 2002 Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar Immateriella tillgångar (12) 5 293 0 Dataprogram 5 293 0 Materiella tillgångar (12) 72 096 77 251 Byggnader 66 184 77 250 Renoveringar 1 719 0 Maskiner och inventarier 3 200 1 Förskottsbetalningar 994 0 Placeringar Placeringar i anläggningstillgångar (12) 63 482 63 761 Aktier och andelar (14) 63 482 63 761 Övriga placeringar (13,14) 238 771 207 994 Aktier 238 771 207 994 379 642 349 006 Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar 202 292 109 926 Fordringar mellan fonderna (15) 469 586 Kundfordringar 3 696 3 248 Resultatregleringar (16) 550 229 Övriga fordringar (16) 3 453 3 972 Förskottsbetalningar (17) 194 124 101 891 Finansiella värdepapper 47 000 108 000 Kassa och bank 308 134 251 066 557 427 468 992 Totalt 937 069 817 998 PENSIONSANSVARSFONDEN Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar Placeringar (13) Aktier 24 825 25 046 Aktier och andelar (14) 339 029 291 326 Övriga placeringar 28 785 18 585 392 639 334 957 Underskott i pensionsansvarsfonden (20) 179 687 199 498 Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar 1 449 4 277 Fordringar mellan fonderna (15) 199 2 815 Resultatregleringar (16) 1 251 1 461 Finansiella värdepapper 0 12 500 Kassa och bank 22 643 457 24 092 17 233 Totalt 596 418 551 688 Aktiva totalt 1 533 487 1 369 686
19 Fpa 2003 Balansräkning PASSIVA 2003 2002 Eget kapital (19) Folkpensionsfonden 242 601 218 294 Fonden vid årets början 218 294 221 707 Förändring av fonden + 24 307-3 413 Sjukförsäkringsfonden 177 272 154 773 Fonden vid årets början 154 773 135 536 Ökning av fonden + 22 498 + 19 237 Uppskrivningsfonden 235 245 233 976 Fonden vid årets början 233 976 305 743 Förändring av fonden + 1 269-71 767 655 118 607 043 Avsättningar (11) 4 FRL Avsättning vid årets början 13 075 20 256 Ökning av avsättning 102 000 91 000 Använda medel - 102 348-98 181 12 727 13 075 Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott (17)) 115 419 37 809 Skulder mellan fonderna (15) 199 2 815 Skulder till leverantörer 5 997 3 465 Resultatregleringar (18) 42 664 39 561 Övriga kortfristiga skulder (18) 104 945 114 229 269 223 197 880 Totalt 937 069 817 998 PENSIONSANSVARSFONDEN Eget kapital (19) Pensionsansvarsfonden 527 479 499 790 Täckningsansvar vid årets början 499 790 472 464 Ökning av ansvaret + 27 689 + 27 326 Uppskrivningsfonden 68 937 51 894 Fonden vid årets början 51 894 113 100 Minskning av fonden + 17 043-61 207 596 416 551 683 Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Resultatregleringar 2 4 2 4 Totalt 596 418 551 688 Passiva totalt 1 533 487 1 369 686
20 Fpa 2003 Resultat- och balansräkningar fondvis Resultat- och balansräkningar fondvis Resultaträkningar 2003 och 2002, 1 000 euro FOLKPENSIONSFÖRSÄKRING INTÄKTER 2003 2002 Försäkringspremier och -avgifter 1 308 507 1 347 578 De försäkrades premier 1 205 Arbetsgivarnas avgifter 1 308 506 1 347 374 Statens andelar av förmånerna 1 135 283 1 144 532 Särskilda intäkter 700 000 500 000 Placeringar: intäkter och kostnader 31 868 5 788 Finansiella intäkter och kostnader 2 489 3 146 Övriga intäkter och kostnader 4 199 16 3 182 347 3 001 060 KOSTNADER Pensions- och handikappförmåner 2 875 010 2 900 105 Övriga förmåner 2 769 2 789-2 877 778-2 902 895 Förmånsbidrag + 304 568 + 98 166 Omkostnader Personalkostnader 88 798 77 697 Löner och arvoden 61 379 59 078 Lönebikostnader 27 419 18 619 Övriga omkostnader 24 902 29 187 Köptjänster 18 476 18 673-132 176-125 557 Statens andel av totalutgifterna för folkpensionsförsäkringen 0 + 23 977 Överföringar mellan sf och fp - 148 085 + 0 Överskott/underskott + 24 307-3 413 SJUKFÖRSÄKRING INTÄKTER Försäkringspremier och -avgifter 1 944 712 2 000 735 De försäkrades premier 1 000 014 1 082 344 Arbetsgivarnas avgifter 944 698 918 391 Statens andel av förmånerna 39 490 37 924 Regressbetalningar 12 404 11 762 Särskilda intäkter 351 600 251 600 Finansiella intäkter och kostnader 8 250 10 796 Övriga intäkter och kostnader 6 301 24 2 362 757 2 312 841 KOSTNADER Betalningar till de försäkrade 2 469 321 2 292 251 Företagshälsovård 172 808 154 259 Rehabilitering 286 528 266 283 Övriga förmåner 38 497 24 801-2 967 154-2 737 593 Förmånsbidrag - 604 396-424 753 Omkostnader Personalkostnader 133 197 116 545 Löner och arvoden 92 069 88 617 Lönebikostnader 41 128 27 928 Övriga omkostnader 37 353 43 780 Köptjänster 27 713 28 009-198 264-188 335 Statens andel av totalutgifterna för sjukförsäkringen + 676 726 + 625 144 Överföringar mellan sf och fp + 148 085 + 0 Förändring av avsättning enligt 4 FRL + 348 + 7 181 Överskott + 22 498 + 19 237
21 Fpa 2003 Resultat- och balansräkningar fondvis ÖVRIG SOCIAL TRYGGHET INTÄKTER 2003 2002 Statens förmånsinbetalningar 3 704 189 3 633 811 Kommunernas förmånsinbetalningar 363 056 371 152 Löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgifter 17 700 31 500 Regressbetalningar av arbetsgivare 12 4 4 084 956 4 036 467 KOSTNADER Arbetslöshetsförmåner 1 176 501 1 135 914 Förmåner till barnfamiljer 1 733 513 1 746 788 Studieförmåner 726 761 726 556 Bostadsbidrag 430 069 412 690 Övriga förmåner 18 111 14 520-4 084 956-4 036 467 Överskott/underskott 0 0 PENSIONSANSVARSFONDEN INTÄKTER Bidrag 40 515 18 930 Intäkter av tillgångar 43 439 15 716 Anställdas pensionspremier 7 183 6 600 91 137 41 247 KOSTNADER Personalpensioner 43 619 40 331 Övriga kostnader 19 22 Förändring av pensionsansvarsfondens täckning + 47 500 + 894-91 137-41 247 Överskott/underskott 0 0
22 Fpa 2003 Resultat- och balansräkningar fondvis Balansräkningar den 31 december 2003 och 2002, 1 000 euro AKTIVA FOLKPENSIONSFÖRSÄKRING 2003 2002 Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar Immateriella tillgångar 2 117 0 Dataprogram 2 117 0 Materiella tillgångar 40 561 42 624 Maskiner 38 196 42 623 Renoveringar 688 0 Maskiner och inventarier 1 280 1 Förskottsbetalningar 398 0 Placeringar Placeringar i anläggningstillgångar 25 393 25 504 Aktier och andelar 25 393 25 504 Övriga placeringar 238 771 207 994 Aktier 238 771 207 994 306 842 276 122 Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar mellan fonderna 2 997 420 Kundfordringar 1 478 1 299 Resultatregleringar 206 47 Övriga fordringar 19 53 Förskottsbetalningar 90 719 1 331 Finansiella värdepapper 0 0 Kassa och bank 41 773 136 041 137 193 139 192 Aktiva totalt 444 035 415 314 SJUKFÖRSÄKRING Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar Immateriella tillgångar 3 176 0 Dataprogram 3 176 0 Materiella tillgångar 31 535 34 627 Byggnader 27 988 34 627 Renoveringar 1 031 0 Maskiner och inventarier 1 920 0 Förskottsbetalningar 596 0 Placeringar Placeringar i anläggningstillgångar 38 089 38 256 Aktier och andelar 38 089 38 256 72 800 72 884 Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar mellan fonderna 281 352 Kundfordringar 2 218 1 949 Resultatregleringar 343 182 Övriga fordringar 3 434 3 920 Förskottsbetalningar 63 947 61 284 Finansiella värdepapper 47 000 108 000 Kassa och bank 266 362 115 025 383 585 290 710 Aktiva totalt 456 384 363 594 ÖVRIG SOCIAL TRYGGHET Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar mellan fonderna 113 117 45 488 Förskottsbetalningar 39 458 39 276 Aktiva totalt 152 576 84 763 PENSIONSANSVARSFONDEN Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar Placeringar Lån 24 825 25 046 Aktier och andelar 339 029 291 326 Övriga placeringar 28 785 18 585 392 639 334 957 Underskott i pensionsansvarsfonden 179 687 199 498 Finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar mellan fonderna 199 2 815 Resultatregleringar 1 251 1 461 1 450 4 277 Finansiella värdepapper 0 12 500 Kassa och bank 22 643 457 24 092 17 233 Aktiva totalt 596 418 551 688
23 Fpa 2003 Resultat- och balansräkningar fondvis PASSIVA FOLKPENSIONSFÖRSÄKRING 2003 2002 Eget kapital Folkpensionsfonden 242 601 218 294 Fonden vid årets början 218 294 221 707 Förändring av fonden + 24 307-3 413 Uppskrivningsfond 174 381 166 329 Fonden vid årets början 166 329 238 078 Förändring av fonden + 8 052-71 748 416 982 384 623 Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Skulder mellan fonderna 79 1 126 Skulder till leverantörer 2 399 1 386 Resultatregleringar 13 426 12 904 Övriga kortfristiga skulder 11 149 15 274 27 053 30 691 Passiva totalt 444 035 415 314 SJUKFÖRSÄKRING Eget kapital Sjukförsäkringsfonden 177 272 154 773 Fonden vid årets början 154 773 135 536 Ökning av fonden + 22 498 + 19 237 Uppskrivningsfond 60 864 67 647 Fonden vid årets början 67 647 67 665 Minskning av fonden - 6 782-19 238 136 222 420 Avsättningar 4 FRL Avsättning vid årets början 13 075 20 256 Ökning av avsättning 102 000 91 000 Använda medel - 102 348-98 181 12 727 13 075 Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott 470 428 Skulder mellan fonderna 116 046 47 296 Skulder till leverantörer 3 598 2 079 Resultatregleringar 29 238 26 657 Övriga kortfristiga skulder 56 169 51 639 205 521 128 099 Passiva totalt 456 384 363 594 ÖVRIG SOCIAL TRYGGHET Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott 114 949 37 381 Skulder mellan fonderna 0 66 Övriga kortfristiga skulder 37 627 47 316 Passiva totalt 152 576 84 763 PENSIONSANSVARSFONDEN Eget kapital Pensionsansvarsfonden 527 479 499 790 Täckningsansvar vid årets början 499 790 472 464 Ökning av ansvaret + 27 689 + 27 326 Uppskrivningsfond 68 937 51 894 Fonden vid årets början 51 894 113 100 Förändring av fonden + 17 043-61 207 596 416 551 683 Främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Resultatregleringar 2 4 Passiva totalt 596 418 551 688
24 Fpa 2003 Noter till bokslutet 1. Bokslutens uppbyggnad, grunder och värderingsprinciper I bokslutet framläggs FPAs resultat- och balansräkning sammanslagna så att siffrorna för folkpensionsförsäkringen, sjukförsäkringen och den övriga sociala tryggheten har sammanräknats. Pensionsansvarsfonden tas upp som en fond med egen täckning. I den sammanslagna balansräkningen har poster mellan folkpensionen, sjukförsäkringen och den övriga sociala tryggheten eliminerats. Utöver den sammanslagna resultat- och balansräkningen finns för varje del en egen resultatoch balansräkning. Bokslutet har i enlighet med beslut av fullmäktige i huvudsak upprättats enligt kontantprincipen. Under de senaste åren har prestationsprincipen tillämpats i växande grad. Redovisningar mellan fonderna, förskottsinnehållningar och socialskyddsavgifter, avsättningen för rehabilitering och förebyggande av sjukdomar, redovisningar av mervärdesskatt, räntor, köp och försäljning av anläggnings- och placeringstillgångar, kursdifferenser och motsvarande poster samt omkostnader bokförs enligt prestationsprincipen. Avsättningen enligt 4 lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten bokförs som kostnad enligt prestationsprincipen i resultaträkningen. Även förändringar i avsättningen bokförs där. I enlighet med beslut av fullmäktige värderas tillgångarna till gängse värden enligt försiktighetsprincipen, så att värdena för fastigheter och kontorsaktier är högst 85 % av det gängse värdet och för övriga aktier högst 70 % av värdet vid bokslutstidpunkten. Som värderingsprincip för uppskrivningar och nedskrivningar har tillämpats de maximiprocenter som fullmäktige godkänt. Uppskrivningar och återtagna uppskrivningar har upptagits i balansräkningen och nedskrivningar samt korrigeringar av dem i resultaträkningen. Aktiernas gängse värde har fastställts enligt börskurserna vid bokslutstidpunkten. Fastigheternas samt fastighets- och bostadsaktiebolagsaktiernas värden baserar sig dels på fastighetslinjens, dels på utomstående uppskattningar. Från och med bokslutet 2003 görs på anläggningstillgångarna linjära avskrivningar enligt plan. Bland inventarier aktiveras endast eventuella anskaffningar av kundbetjäningsdiskar. För maskiner och externt köpta program är aktiveringsgränsen 2000 euro. Följande avskrivningstider tillämpas: inventarier 10 år datorer och utrustning 4 år telefonväxlar och maskiner 10 år övriga maskiner och anläggningar 5 år dataprogram (köpta) 5 år renovering av lokaliteter 5 år renovering av fastigheter 20 år 2. Statens förmånsinbetalningar, 1 000 euro Övrig soc. fp sf trygghet totalt Statens förmånsinbetalningar 1 135 283 39 490 3 704 189 4 878 963 Folkpensionsandel 614 036 614 036 Familjepensioner 39 716 39 716 Frontmannaförmåner 105 919 105 919 Bostadsbidrag för pensionstagare 266 487 266 487 Barnavårdsstöd 73 734 73 734 Handikappbidrag 35 393 35 393 Föräldradagpenningsandel 39 490 39 490 Arbetslöshetsskydd 1 158 790 1 158 790 Förmåner för barnfamiljer 1 370 458 1 370 458 Studieförmåner 726 761 726 761 Bostadsbidrag 430 069 430 069 Övriga förmåner 18 111 18 111 3. Särskilda intäkter, 1 000 euro fp sf totalt Särskilda intäkter 700 000 351 600 1 051 600 Andel av moms-intäkter 700 000 300 000 1 000 000 Betalning av försäkringsanstalter 51 600 51 600 4. Intäkter och kostnader av placeringar samt finansiella intäkter och kostnader, 1 000 euro fp sf pf totalt Intäkter och kostnader av placeringar 31 868 0 42 712 74 580 Räntor och dividender 13 522 0 21 699 35 222 Övriga intäkter och kostnader 18 346 0 21 013 39 359 Finansiella intäkter och kostnader 2 489 8 250 727 11 467 Intäkter och kostnader av folkpensions- och sjukförsäkringsfondens placeringar, 1 000 euro 2003 2002 Dividendintäkter 13 522 14 665 Intäkter från försäljning av tillgångar 111 11 735 Hyresintäkter 28 28 Förändring av nedskrivningar i resultaträkningen + 18 207-20 640 Int. och kostn. av placeringar i resultaträkningen 31 868 5 788 Förändring av uppskrivningar i balansräkningen + 12 620-59 905 Intäkter och kostnader av placeringar totalt + 44 488-54 117 Intäkter av pensionsansvarsfondens tillgångar, 1 000 euro 2003 2002 Ränteintäkter av finansieringstillgångar 727 1 282 Ränteintäkter av placeringar 1 978 2 314 Dividendintäkter 19 722 18 226 Hyresintäkter 1 589 1 589 Försäljningsintäkter 12 792 15 043 Övriga kostnader - 264 0 Förändring av nedskrivningar i resultaträkningen + 6 897-22 737 Intäkter från tillgångar i resultaträkningen + 43 439 + 15 716 Förändring av uppskrivningar i balansräkningen + 24 236-58 928 Intäkter av tillgångar totalt + 67 675-43 212 5. Förmåner, 1 000 euro Övrig soc. fp sf trygghet totalt Pensions- och handikappförmåner 2 875 010 2 875 010 Folkpensioner 2 620 533 2 620 533 Familjepensioner 39 597 39 597 Frontmannaförmåner 105 773 105 773 Barnavårdsstöd 73 696 73 696 Handikappbidrag 35 411 35 411 NOTER TILL BOKSLUTET Övrig soc. fp sf trygghet totalt Sjukförsäkringsbet. till de försäkrade 2 469 321 2 469 321 Dagpenningar 591 422 591 422 Föräldradagpenningar 551 159 551 159 Ersättningar för läkemedel 896 834 896 834 Ersättningar för läkararvoden 151 053 151 053 Ers. för undersökning och behandling 51 775 51 775 Reseersättningar 129 601 129 601 Betalningar från arbetsplatskassor 97 477 97 477 Företagshälsovård 172 808 172 808 Företagshälsovård 154 212 154 212 Studenternas hälsovårdsstiftelse 18 596 18 596 Rehabilitering 286 528 286 528 Yrkesinriktad rehabilitering för handikappade 33 616 33 616 Medicinsk rehabilitering för gravt handikappade 95 621 95 621 Annan yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering 102 348 102 348 Rehabiliteringspenningar 54 952 54 952 Regressbetalningar för rehabilitering -9-9 Arbetslöshetsförmåner 1 176 501 1 176 501 Grunddagpenningar 111 956 111 956 Arbetsmarknadsstöd 1 020 815 1 020 815 Utbildningsförmåner 39 952 39 952 Alterneringsersättningar 364 364 Stöd för arbetslösas studier 3 414 3 414 Förmåner för barnfamiljer 1 733 513 1 733 513 Barnavårdsstöd 363 814 363 814 Barnbidrag 1 358 554 1 358 554 Moderskapsunderstöd 10 122 10 122 Adoptionsstöd 1 024 1 024 Studieförmåner 726 761 726 761 Bostadsbidrag 430 069 430 069 Övriga förmåner 2 769 38 497 18 111 59 377 Tilläggsutredn. av hälsotillst. och arbetsförm. 1 505 1 505 Semesterkostnadsersättningar till arbetsgivare 26 423 26 423 Betalningar till LPA 2 399 6 433 8 832 EU-ersättningar 4 136 4 136 Utredn. om lantbr.företagares arb.förhållanden 747 747 Centr.enh. f. lantbr.företagarnas föret.hälsovård 305 305 Reseersättning för frontveteraner 852 852 Militärunderstöd 13 143 13 143 Övriga förmåner 370 3 064 3 434 Förmånskostnader totalt 2 877 778 2 967 154 4 084 956 9 929 889 6. Omkostnader Enligt 58 folkpensionslagen och 59 sjukförsäkringslagen delas omkostnadernas totalbelopp mellan pensionsförsäkringen och sjukförsäkringen i förhållandet 40/60. 7. Personalkostnader, 1 000 euro 2003 2002 förändring Löner och arvoden 152 302 146 317 + 5 985 Semesterlöneskuld, ökning 1 146 1 378-232 Totalt 153 448 147 695 + 5 753 Bidrag 40 515 18 930 + 21 585 Övriga lönebikostnader 28 032 27 616 + 415 Personalkostnader totalt 221 995 194 242 + 27 753 Beskattningsvärde av lönenaturaförmåner 4 881 4 738 + 143 Till styrelsen och direktörerna har betalats 0,6 milj. euro i löner och arvoden. Personalens storlek Medelantalet heltidsanställda per förvaltningsnivå under år 2003 centralförvaltningen den eg. centralförvaltningen 546 IT-centralen 385 studiestödscentralen 84 beslut rörande invaliditetspensioner 56 beslut rörande företagshälsovård 31 FPAs rehabiliteringscenter 126 forskningsavdelningen 100 1 328 kretsförvaltningen 216 lokalförvaltningen 3 653 totalt 5 197 8. Övriga omkostnader, 1 000 euro 2003 2002 Övriga omkostnader 62 256 72 967 Driftskostn. för maskiner och inventarier 34 914 35 403 Administrativa kostnader 26 447 25 661 Kostnader för lokaliteter 13 820 16 864 Diverse kostnader 2 212 2 322 Avskrivningar på anläggningstillgångar 527 6 850 Intäkter från Rehab Service - 7 968-7 162 Övriga intäkter - 7 696-6 970 9. Köptjänster, 1 000 euro 2003 2002 Köptjänster 46 189 46 682 Kostnader för beskattning 28 393 28 955 Apoteksarvoden 12 253 12 479 Ersättn. för arbetsplatskassornas omkostn. 3 116 3 131 Övriga köptjänster 2 427 2 118
25 Fpa 2003 Noter till bokslutet 10. Statens andel av totalutgifterna Kalkyl över garantibetalningen till folkpensionsfonden, 1 000 euro 4 % av utgifterna år 2002 121 181 + Ökning av förskottsbetalningar + 89 388 + Inkomster totalt + 3 159 808 - Utgifter totalt - 3 098 386 - Ökning av kapital - 0 - Belopp utöver minimifinansieringstillgångarna - 148 056 Finansieringstillgångar netto före garantibetalningen 31.12 123 935 Minimifinansieringstillgångar, netto (4 % av utgifterna) 123 935 Statens garantibelopp 0 Överföring till sjukförsäkringsfonden 148 085 Beloppen följer kassaflödesberäkningen. Kalkyl över garantibetalningen till sjukförsäkringsfonden, 1 000 euro 8 % av utgifterna år 2002 234 700 + Ökning av förskottsbetalningar + 2 663 + Inkomster totalt + 2 356 503 - Utgifter totalt - 3 165 506 - Ökning av kapital 0 - Ökning av avsättningarna + 348 + Belopp utöver folkpensionsfondens minimifinansieringstillgångar + 148 056 Finansieringstillgångar, netto före garantibetalningen 31.12-423 236 Minimifinansieringstillgångar, netto (8 % av utgifterna) 253 241 Statens garantibelopp 676 726 Beloppen följer kassaflödesberäkningen. 11. Sjukförsäkringsavsättningar, 1 000 euro Utgifter enligt 4 lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten Avsättning 31.12.2003 Individuell rehabilitering Avsättning 1.1.2003 5 139 Ökning under räkenskapsåret 98 100 Användning under räkenskapsåret - 97 807 5 432 Renovering av och stöd för driften av rehabiliteringsanstalter Avsättning 1.1.2003 4 041 Ökning under räkenskapsåret 1 700 Användning under räkenskapsåret - 2 404 3 337 Forsknings- och utvecklingsverksamhet Avsättning 1.1.2003 3 895 Ökning under räkenskapsåret 2 200 Användning under räkenskapsåret - 2 137 3 958 Avsättning totalt 31.12.2003 12 727 Förändring av avsättning totalt (minskning) 348 12. Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar, 1 000 euro Under räkenskapsåret förvärvade anläggningstillgångar har under tidigare år med stöd av 19 folkpensionsförordningen avskrivits i ett för allt i bokslutet. Avskrivningarna har ingått i folkpensionsfondens och sjukförsäkringsfondens övriga omkostnader. Från och med bokslutet 2003 görs på anläggningstillgångarna avskrivningar enligt plan. Från och med bokslutet 1998 har inte längre gjorts avskrivningar på icke förslitning underkastade anläggningstillgångar. Fastigheter Anskaffningsutgift 1.1.2003 53 972 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2003-51 028 Uppskrivningar 1.1.2003 74 662 Nedskrivningar - 356 Balansvärde 1.1.2003 77 250 Överföringar till pensionsansvarsfonden - 12 009 Ack. avskrivningar på överföringarna + 11 874 Uppskrivningar på överföringarna - 10 932 Balansvärde 31.12.2003 66 184 Pensionsansvarsfondens övriga placeringar Fastigheter Anskaffningsutgift 1.1.2003 18 585 Ökning/minskning + 10 200 Balansvärde 31.12.2003 28 785 Dataprogram Anskaffningsutgift 1.1.2003 0 Ökningar + 5 450 Avskrivningar under 2003-157 Balansvärde 31.12.2003 5 293 Renovering av byggnader Balansvärde 1.1.2003 0 Ökningar + 1 759 Avskrivningar under 2003-40 Balansvärde 31.12.2003 1 719 Förskottsbetalningar 1.1.2003 0 Förändring i förskottsbetalningar + 994 Förskottsbetalningar 31.12.2003 994 Maskiner och inventarier Anskaffningsutgift 1.1.2003 372 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2003-372 Balansvärde 1.1.2003 0 Ökningar + 3 529 Minskningar - 353 Ack. avskrivningar på minskningar + 353 Avskrivningar under 2003-330 Balansvärde 31.12.2003 3 200 Aktier bland anläggningstillgångarna inkl. byråaktier samt telefonaktier och -andelar Anskaffningsutgift 1.1.2003 110 512 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2003-103 205 Uppskrivningar 1.1.2003 + 57 536 Ackumulerade nedskrivningar - 1 083 Balansvärde 1.1.2003 63 761 Ökningar + 110 Återtagande av uppskrivning - 163 Nedskrivningar - 16 Minskningar - 355 Ack. avskrivningar bland minskningarna + 355 Uppskrivningar bland minskningarna - 209 Balansvärde 31.12.2003 63 482 13. Övriga placeringar, 1000 euro Folkpensions- och sjukförsäkringsfondens aktier Anskaffningsvärde 1.1.2003 126 856 Uppskrivningar 1.1.2003 + 101 778 Ackumulerade nedskrivningar - 20 640 Balansvärde 1.1.2003 207 994 Minskningar - 4 Ack. nedskrivn. bland minskningarna - 47 Förändring av uppskrivningarna + 12 620 Förändring av nedskrivningarna + 18 207 Balansvärde 31.12.2003 238 771 Pensionsansvarsfondens aktier Anskaffningsvärde 1.1.2003 277 351 Uppskrivningar 1.1.2003 + 51 894 Ackumulerade nedskrivningar - 37 919 Balansvärde 1.1.2003 291 326 Ökningar + 29 994 Minskningar - 6 451 Ack. uppskrivn. bland minskningarna - 7 192 Förändring av uppskrivningarna + 24 236 Förändring av nedskrivningarna + 7 117 Balansvärde 31.12.2003 339 029 Pensionsansvarsfondens lån, som alla är masskuldebrevslån. Balansvärde 1.1.2003 25 046 Värdeförändring - 221 Balansvärde 31.12.2003 24 825 14. Aktier Förteckning över de bolag i vilka marknadsvärdet av FPAs innehav överstiger två miljoner euro 31.12.2003. Antal aktier Bolag fp pf Totalt Fortum Abp 12 203 696 12 203 696 Huhtamäki van Leer Oyj 400 000 400 000 Metso Oyj 396 316 396 316 Nokia Oyj Abp 4 288 896 4 288 896 Nordea Ab (fdr) 3 414 797 3 414 797 Orion-yhtymä Oyj 829 784 829 784 Outokumpu Oyj 10 530 434 10 500 814 21 031 248 Stora-Enso Oyj A 18 468 770 5 356 316 23 825 086 Stora-Enso Oyj R 2 220 213 1 518 752 3 738 965 Teliasonera Ab 1 038 882 1 038 882 UPM-Kymmene Oyj 1 603 690 1 603 690 Wärtsilä Oyj A 164 951 164 951 Wärtsilä Oyj B 376 703 376 703 Aktier och andelar FPA är delägare i ett hundratal bostads- eller fastighetsaktiebolag, där FPA har kontor. I bolagen nedan är ägarandelen 50 % eller större. Bolag ägar- eget kapital vinst/förlust Hemort andel % euro 31.12.2002 euro Kiint. Oy Härmän Lehtikela Alahärmä 64 366 471 14 Kiint. Oy Heinolan Virtakatu 9 Heinola 100 1 829 186-2 749 Kiint. Oy Sectagoona Helsingfors 100 4 278 638-2 968 Kiint. Oy Karpintie 8 Huittinen 59 810 204 19 Kiint. Oy Iisalmen Päiviönk. 14 Idensalmi 100 1 203 003-4 574 Kiint. Oy Kajaanin Keskuspuisto Kajana 58 1 452 973-5 614 Kiint. Oy Kannuksen Torinkulma Kannus 53 719 962-1 104 Kiint. Oy Valtakatu 19 Kouvola 100 1 260 098 53
26 Fpa 2003 Noter till bokslutet Bolag ägar- eget kapital vinst/förlust Hemort andel % euro 31.12.2002 euro Kiint. Oy Ristontori Villmanstrand 54 990 060 12 231 Kiint. Oy Lohjan Kauppatori Lojo 60 2 072 241 2 043 Kiint. Oy Muonion Erkin Kulma Muonio 78 393 824-75 Kiint. Oy Pieksämäen Torihovi Pieksämäki 66 1 227 864-4 115 Kiint. Oy Pielaveden Puustellint. 10 Pielavesi 100 390 325-68 Kiint. Oy Vasarantori Reso 51 903 050-21 839 Kiint. Oy Nortamonkatu 24 Raumo 67 2 818 400 0 Kiint. Oy Ruokolahden Torinkulma Ruokolahti 57 442 695-259 Kiint. Oy Hämeentie 18 Salo 100 171 479 3 009 Kiint. Oy Suonenjoen Kelankulma Suonenjoki 100 550 890-1 813 Sini-Kulma Oy Tammerfors 50 5 245 698-7 865 Kiint. Oy Laivurinkela Torneå 53 297 543-1 067 Kiint. Oy Uudenkaupungin Itä-tulli Nystad 64 1 715 139-803 Kiint. Oy Ravatti Fastighets Ab Vasa 100 1 187 728-416 Kiint. Oy Varkauden Kelankulma Varkaus 65 497 113 109 15. Redovisningsfordringar och -skulder fonderna emellan Redovisningsfordringarna och redovisningsskulderna är verksamhetsbetingade och de betalas månadsvis. I den sammanslagna balansräkningen har inbördes skulder mellan folkpensionsfonden, sjukförsäkringsfonden och den övriga sociala tryggheten eliminerats. Fordringar och skulder mellan fonderna i den sammanslagna balansräkningen beror på sjukförsäkringens kundfordringar från Rehab Service på byråerna samt på folkpensionsfondens och sjukförsäkringsfondens fordringar på pensionsansvarsfonden. 16. Resultaregleringar och övriga fordringar I resultatregleringarna ingår räntor på 0,5 milj. euro och bland övriga fordringar i sjukförsäkringsfonden ingår fordringar på 3,2 milj. euro i EU-ersättningar. 17. Förskottsbetalningar I förskottsbetalningarna ingår personalpensioner på 2,8 milj. euro, förskott till arbetsplatskassor på 1,3 milj. euro, förskott på förmånsbetalningar på 94,8 milj. euro, förskott till apotek på 54,4 milj. euro samt förskott på förmåner inom den övriga sociala tryggheten på 39,5 milj. euro. 18. Resultatregleringar och övriga kortfristiga skulder I resultatregleringarna ingår 31,8 milj. euro i semesterlöne- och semesterpenningsskuld inklusive socialskyddsavgifter samt 9,1 milj. euro i utgifter enligt 4 lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten. I övriga skulder ingår 57,1 milj. euro i skuld på förskottsinnehållningar, 37,1 milj. euro i skuld till staten för förmåner inom den övriga sociala tryggheten, samt sjukförsäkringsfondens skuld till staten på 7,1 milj. euro. 19. Eget kapital, 1 000 euro fp sf pf totalt Eget kapital 416 982 238 136 596 416 1 251 534 Fond 242 601 177 272 527 479 947 351 Fonden i början av året 218 294 154 773 499 790 872 857 Ökning av fonden + 24 307 + 22 498 + 27 689 + 74 494 Uppskrivningsfond 174 381 60 864 68 937 304 182 Anläggningstillgångar 60 030 60 864 0 120 894 Placeringar 114 351 0 68 937 183 288 Fonden i början av året 166 329 67 647 51 894 285 870 Anläggningstillgångar 64 551 67 647 0 132 198 Placeringar 101 778 0 51 894 153 672 Förändring av fonden + 8 052-6 782 + 17 043 + 18 313 Anläggningstillgångar - 4 522-6 782 0-11 304 Placeringar + 12 574 0 + 17 043 + 29 617 20. Pensionsansvarsfonden, 1 000 euro I 1998 års bokslut höjdes på grund av en lagändring den målsatta nivån för pensionsansvarsfonden från 19 % till 41 %. Den målsatta nivån skall nås senast år 2010. Nedskrivningarna av placeringarna och korrigeringar av dem har upptagits i resultaträkningen och uppskrivningarna och återtagningar av dem i balansräkningen. Underskottet i pensionsansvarsfonden är 179,7 milj. euro. Med beaktande av uppskrivningarna utgör den med bidrag täckta delen av ansvaret 32,1 % av det fulla ansvaret vid årets slut. 2003 2002 förändring Personalpensionsansvar 1 239 164 1 175 998 + 63 166 Den bidragsfinansierade målnivån (41 %) + den med arbetstagarnas premier finansierade delen av pensionsansvaret = Pensionsansvarsfonden 527 479 499 790 + 27 689 Pensionsansvarsfondens underskott 179 687 199 498-19 811 Uppskrivn. i pensionsansvarsfonden 68 937 51 894 + 17 043 Totalpensionsansvar utanför fonden 711 685 676 208 + 35 477 Av pensionsansvaret utgör pensionsansvaret för generaldirektören och direktörerna 1,4 milj. euro. 21. Leasingansvar, 1 000 euro 2003 2002 förändring Ansvar för leasing av datoranläggningar 23 146 25 067-1 921 Betalas följande räkenskapsår 10 522 13 697-3 175 Betalas senare 12 624 11 370 + 1 254 22. Övriga ansvar I lagen om minskning av det garantibelopp som staten 1999 betalar till folkpensionsanstalten bestäms att statens garantibetalning år 1999 är 84,1 milj. euro mindre än vad som normalt skulle betalas enligt bestämmelserna. Folkpensionsanstalten ansvarar för finansieringen av dessa 84,1 milj. euro med egna medel före utgången av år 2005. Före utgången av år 2003 har FPA finansierat 23,7 milj. euro av detta belopp. Av finansieringsskyldigheten återstår 60,4 milj. euro. 23. Förmåner under återindrivning, 1 000 euro 2003 2002 förändring Förmån Arbetslöshetsförmåner 29 860 28 014 + 1 846 Allmänt bostadsbidrag 26 304 24 189 + 2 115 Studiestöd 14 967 15 907-940 Pensionsförmåner 7 547 7 567-20 Övriga förmåner 10 221 8 203 + 2 017 Totalt 88 898 83 880 + 5 018 24. Återindrivning på grund av inkomstkontroll av studiestöd, 1 000 euro 2003 2002 förändring Årskontroll av studiestöd 21 266 18 201 + 3 065 Enligt lagen om studiestöd (17 ) ser studeranden själv till att gränsen för årsinkomst inte överskrids. Återindrivningsbeloppet inkluderar en förhöjning med 15 % (27 ). FPA kan inte påverka återindrivningsbeloppet. 25. Statsborgen för studielån och borgensfordringar, 1 000 euro Nedan anges bankernas bestånd av statsgaranterade studielån enligt lagen om studiestöd samt beståndet av borgensfordringar för lån som FPA betalat i egenskap av borgensman, vilka ingår i statens administrativa bokföring. FPA sköter enligt lagen om studiestöd betalningen av borgensansvaren, indrivningen av borgensfordringar och redovisningen av intäkterna till undervisningsministeriet. FPA kan inte påverka de belopp som borgensmannen skall betala. 2003 2002 förändring Betalda borgensansvar 1 338 244 1 377 687-39 443 Statens borgensfordringar 179 650 177 064 + 2 586 26. Premie- och avgiftsrester, 1 000 euro 2003 2002 förändring Premier och avgifter under indrivning vid skatteverken 132 044 134 137-2 093 Helsingfors den 24 mars 2004 Rauno Saari Lasse Laatunen Pertti Parmanne Kaarina Knuuti Anne Neimala Eeva Kuuskoski Tuulikki Petäjäniemi Anna-Maja Henriksson Jorma Huuhtanen Matti Puhakka Täckt med bidrag och intäkter 328 371 282 662 + 45 709 Täckt med arbetstagarnas premier 19 421 17 630 + 1 791 Täckt belopp totalt 347 792 300 292 + 47 500
27 Fpa 2003 Revisionsberättelse Vi har granskat Folkpensionsanstaltens bokföring, bokslut och förvaltning för räkenskapsåret 2003 i enlighet med god revisionssed. Styrelsens bokslut innefattar verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning för Folkpensionsanstalten och pensionsansvarsfonden samt noter till bokslutet. Räkenskapsövervakningen har skötts av undertecknad Yrjö Tuokko, CGR. Bokslutet utvisar ett överskott på 46 805 249,75 euro sedan ett garantibelopp på 676 725 560,51 euro erhållits från staten för täckning av sjukförsäkringsfondens och folkpensionsfondens lagstadgade minimibelopp. Vad gäller den övriga sociala tryggheten och pensionsansvarsfonden täcker intäkterna kostnaderna under räkenskapsåret. Resultat- och balansräkningarna för fonderna och den övriga sociala tryggheten samt bokslutsgrunderna, värderingsprinciperna för tillgångarna och uppgifter om täckning av pensionsansvaret ingår i noterna till bokslutet. Summan av förmåner under återindrivning och statens borgensfordringar för studielån har fortsatt att växa. De återkrävda förmånerna uppgick till 110,2 miljoner euro och borgensfordringarna till 179,7 miljoner euro. Vi anser det vara nödvändigt att fortsätta med åtgärderna för att stävja ökningen och minska återindrivningssumman, bland annat genom ändringar i lagstiftningen. REVISIONSBERÄTTELSE Utifrån revisionen konstaterar vi - att styrelsen i sin verksamhet följt gällande bestämmelser och föreskrifter, - att det vid räkenskapsövervakningen befunnits att bokföringen följer god bokföringssed och att penningmedlen förvaltats med omsorg, - att Folkpensionsanstaltens bokslut upprättats i enlighet med lagen om Folkpensionsanstalten och i tillämpliga delar bokföringslagen samt andra bestämmelser och föreskrifter om upprättande av bokslut, med beaktande av att bokslutet har upprättats i enlighet med fullmäktiges beslut och på sätt som anges i noterna till bokslutet i huvudsak enligt kontantprincipen, - att bokslutet på det sätt som avses i bokföringslagen ger en riktig och tillräcklig bild av resultatet av verksamheten och av den ekonomiska ställningen, med beaktande av att utgifterna för anskaffning av lösa anläggningstillgångar har avskrivits i ett för allt, och att bokslutet på grund av kontantprincipen och bokslutsprinciperna inte upptar fordringar, skulder och ansvarsförbindelser till fullt belopp, - att bokslutet kan fastställas och styrelsen beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Helsingfors den 13 april 2004 Markku Koskela CGR Hannu Aho Seppo Berg Sirpa Pietikäinen Virpa Puisto Mauri Salo Irja Tulonen Yrjö Tuokko CGR
28 Fpa 2003 Förvaltningsorgan FÖRVALTNINGSORGAN 2003 Styrelsen Saari, Rauno, landshövding, styrelsens ordförande Laatunen, Lasse, direktör, vice ordförande Henriksson, Anna-Maja, ministerns specialmedarbetare Huuhtanen, Jorma, generaldirektör Knuuti, Kaarina, direktör Kuuskoski, Eeva, generalsekreterare Neimala, Anne, biträdande avdelningschef Parmanne, Pertti, direktör Petäjäniemi, Tuulikki, vicehäradshövding Puhakka, Matti, direktör Järvinen, Brita, ordförande för Kelan Toimihenkilöt ry, personalrepresentant med yttrande- och närvarorätt Direktörer Huuhtanen, Jorma, generaldirektör Puhakka, Matti, direktör, generaldirektörens ställföreträdare Morri, Pekka, direktör Pesola, Helena, direktör Olander, Henry, direktör, 1.1-30.9 Apukka, Asko, direktör Forss, Mikael, vtf. direktör, från 1.11 Fullmäktige 1.1-2.4 Ihamäki, Timo, riksdagsledamot, fullmäktiges ordförande Ersättare: Kanerva, Seppo, riksdagsledamot Vahasalo, Raija, riksdagsledamot Peltomo, Pirkko, riksdagsledamot, fullmäktiges vice ordförande Koskinen Marjaana, riksdagsledamot Karhu, Saara, riksdagsledamot Rajamäki, Kari, riksdagsledamot Mähönen, Raimo, riksdagsledamot Haatainen, Tuula, riksdagsledamot Koski, Valto, riksdagsledamot Seppälä, Arto, riksdagsledamot Huotari, Anne, riksdagsledamot Immonen, Mikko, riksdagsledamot Kuoppa, Mikko, riksdagsledamot Rehula, Juha, riksdagsledamot Vihriälä, Jukka, riksdagsledamot Vilkuna, Pekka, riksdagsledamot Takkula, Hannu, riksdagsledamot Nousiainen, Pekka, riksdagsledamot Kemppainen, Marja-Leena, riksdagsledamot Keränen, Niilo, riksdagsledamot Oinonen, Lauri, riksdagsledamot Puhakka, Osmo, riksdagsledamot Ylä-Mononen, Jaana, riksdagsledamot Kerola, Inkeri, riksdagsledamot Komi, Katri, riksdagsledamot Markkula-Kivisilta, Hanna, riksdagsledamot Salo, Petri, riksdagsledamot Sarkomaa, Sari, riksdagsledamot Nurmi, Tuija, riksdagsledamot Oksala, Ilkka, generalsekreterare Kurvinen, Esko, riksdagsledamot Löv, Pehr, riksdagsledamot Katainen, Jyrki, riksdagsledamot Könkkölä, Kalle, verksamhetsledare Fullmäktige från 2.4. Perho, Maija, riksdagsledamot, ordförande Ersättare: Asko-Seljavaara, Sirpa, riksdagsledamot Peltomo, Pirkko, riksdagsledamot, vice ordförande Koskinen, Marjaana, riksdagsledamot, 2.4-28.4 Lahtela, Esa, riksdagsledamot, från 28.5 Koski, Valto, riksdagsledamot Seppälä, Arto, riksdagsledamot Rajamäki, Kari, riksdagsledamot, 2.4-16.4 Koskinen, Marjaana, riksdagsledamot, från 29.4 Kähkönen, Lauri, riksdagsledamot Huotari, Anne, riksdagsledamot Immonen, Mikko, riksdagsledamot Rehula, Juha, riksdagsledamot Vihriälä, Jukka, riksdagsledamot Särkiniemi, Seppo, riksdagsledamot Tölli, Tapani, riksdagsledamot Keränen, Niilo, ledande läkare Paloniemi, Aila, riksdagsledamot Ylä-Mononen, Jaana, riksdagsledamot Löv, Pehr, riksdagsledamot Nurmi, Tuija, riksdagsledamot Holmlund, Anne, riksdagsledamot Sarkomaa, Sari, riksdagsledamot Salo, Petri, riksdagsledamot Ojansuu, Kirsi, riksdagsledamot Meriläinen, Rosa, riksdagsledamot Revisorer Koskela, Markku, professor, CGR, revisorernas ordförande Ersättare: Majala, Reino, professor, CGR Berg, Seppo, förvaltnings- och ekonomichef, revisorernas vice ordförande Kautonen, Esa, funktionär Puisto, Virpa, riksdagsledamot Polvi, Iivo, riksdagsledamot Salo, Mauri, riksdagsledamot Auvinen, Markku, biträdande direktör för sjukvårdsdistrikt Aho, Hannu, riksdagsledamot Rasinmäki, Jorma, stadsdirektör, FöD Tulonen, Irja, riksdagsledamot Lehtimäki, Jouni, riksdagsledamot Pietikäinen, Sirpa, riksdagsledamot Långström, Stefan, kommundirektör Tuokko, Yrjö, ekonomie magister, CGR Guttorm, Olavi, CGR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Avdelningschefer Rantamäki, Juhani (administrativa avdelningen) Meriläinen, Erkki (ekonomiavdelningen) Helin, Tero (personalavdelningen) Kivimäki, Elise (avdelningen för hälsovård och utkomstskydd) Ahokas, Eeva (avdelningen för pensioner och utkomstskydd) Hytönen, Veikko (dataavdelningen) Luotola, Jouni (serviceavdelningen) Haapa-aho, Jussi (aktuarie- och statistikavdelningen) Forss, Mikael (forskningsavdelningen) Övriga ledande befattningshavare Huunan-Seppälä, Antti, överläkare Alho, Markku, internrevisionschef, 1.1-30.4 Annola, Matti, vtf. internrevisionschef, 1.5-30.9 Lindroos, Kari, internrevisionschef, från 1.10 Naumanen, Seppo, direktör för studiestödscentralen Waal, Jouko, rehabiliteringschef Hlavatý, Jari, verkställande direktör, FPAs rehabiliteringscenter Petrea Suominen, Markku, IT-chef Kretsdirektörer Lämsä, Tuomo (Norra Finlands kretscentral) Heinonen, Ritva (Västra Finlands kretscentral) Jyräsalo, Olavi, vtf. (Östra Finlands kretscentral), 1.1-31.7 Hänninen, Sari (Östra Finlands kretscentral), från 1.8 Kuusiaho, Heikki (Sydvästra Finlands kretscentral) Ruoppila, Ilkka (Södra Finlands kretscentral) DELEGATIONER FPAs delegation Huuhtanen, Jorma, generaldirektör, delegationens ordförande Kairisalo, Anja, regeringsråd, delegationens vice ordförande Jäppinen, Arvo, överdirektör Hirvonen, Hannu, regeringsråd Skog, Harri, överdirektör Kurki, Leila, tf. direktör Lemmetty, Markku, förhandlingschef Koponen, Markku, direktör Niemelä, Jorma, verksamhetsledare Penttilä, Aino, ordförande Vähäkangas, Juhani, ordförande Könkkölä, Kalle, verksamhetsledare Taskula, Tuula, social- och hälsovårdschef Lähteenmäki, Risto, generalsekreterare Kiuru, Tiina, ledande skyddsombud
29 Fpa 2003 Förvaltningsorgan Ersättare: Ålgars, Helena, vicehäradshövding Mustakallio, Petri, intressebevakningssekreterare, 1.1-21.5 Veijonen, Miia, projektsekreterare, från 21.5 Taskinen, Sirpa, direktör för resultatområde Tuominen, Risto, juridisk ombudsman Sjukförsäkringsdelegationen Morri, Pekka, direktör, delegationens ordförande Ersättare: Olander, Henry, direktör, 1.1-31.10 Ersättare: Forss, Mikael, vtf. direktör, från 15.11 Pesola, Helena, direktör, delegationens vice ordförande Apukka, Asko, direktör Blanco Sequeiros, Marjatta, biträdande avdelningschef, 1.1-31.10 Hermanson, Terhi, överläkare, från 15.11 Järvinen, Pekka, regeringsråd Pukkila, Tarmo, överdirektör Toiviainen, Matti, biträdande avdelningschef, 1.1-31.10 Kairisalo, Anja, regeringsråd, från 15.11 Pylkkänen, Kari, medicine licentiat, 1.1-31.10 Pärnänen, Heikki, medicine licentiat, från 15.11 Pöyry, Matti, verksamhetsledare Kaukinen, Kari, sakkunnigläkare Rantahalvari, Vesa, socialpolitisk sekreterare Näätsaari, Sinikka, socialpolitisk sekreterare Janérus, Mirja, socialpolitisk sekreterare Työläjärvi, Riitta, ombudsman, medicine licentiat Kojo, Markku, jurist, 1.1-31.10 Meklin, Jaana, jurist, från 15.11 Sarkomaa, Sari, riksdagsledamot, 1.1-31.10 Koski, Valto, riksdagsledamot, från 15.11 Koski, Valto, riksdagsledamot, 1.1-31.10 Rehula, Juha, riksdagsledamot, från 15.11 Socialmedicinska delegationen Huunan-Seppälä, Antti, överläkare, delegationens ordförande Huttunen, Jussi, professor, delegationens vice ordförande Holi, Tarja, biträdande direktör Horsmanheimo, Maija, professor Huupponen, Risto, docent Isohanni, Matti, professor Kivelä, Sirkka-Liisa, professor Koivikko, Matti, docent Kujala, Santero, biträdande verksamhetsledare Ersättare: Pylkkänen, Kari, chefspsykiater Leirisalo-Repo, Marjatta, professor Tilvis, Reijo, professor Myllynen, Pertti, docent Neuvonen, Pertti, professor Pentikäinen, Pertti, professor Pöyry, Matti, verksamhetsledare, OD Taskinen, Helena, professor Sakkunniga: Alanen, Pentti, professor, från 26.2 Elonen, Erkki, docent Helminen, Sari, sakkunnigtandläkare, från 26.2 Keränen, Tapani, docent Knuuttila, Matti, professor, från 26.2 Koivisto, Pekka, sakkunnigläkare Laatikainen, Leila, professor Laitinen, Lauri, professor Leinonen, Esa, professor Lönnqvist, Jouko, professor Pirinen, Sinikka, professor, från 26.2 Rajaniemi, Sinikka, överprovisor Tiainen, Leena, sakkunnigtandläkare Ylikorkala, Reino Olavi, professor Pensionsförsäkringsdelegationen Pesola, Helena, direktör, delegationens ordförande Olander, Henry, direktör, delegationens vice ordförande, medlem, 1.1-17.12 Apukka, Asko, direktör, från 18.12 Huunan-Seppälä, Antti, överläkare Ersättare: Pirttimäki, Raili, sakkunnigläkare Ahokas, Eeva, avdelningschef Ikonen, Marja, förmånschef Haikarainen, Tuulikki, regeringsråd Rossi, Juha, äldre regeringssekreterare Liuksia, Veikko, regeringsråd Tuhkanen, Pertti, budgetråd Lindell, Christina, avdelningschef Ilmakunnas, Seija, avdelningschef Åström, Johan, ombudsman Kaukinen, Kari, sakkunnigläkare Rantahalvari, Vesa, socialpolitisk ombudsman Suutarinen, Juhapekka, ombudsman, ekonomie magister Kallinen, Kaija, socialpolitisk sekreterare Näätsaari, Sinikka, socialpolitisk sekreterare Kostiainen, Leila, enhetsdirektör Pahlman, Irma, jurist Ojala, Ilkka, sektionschef, 1.1-17.9 Lumiaho, Maire, MKD, från 17.9 Tiainen, Simo, forskningschef Tenhiälä, Hannu, ordförande Korhonen, Erkki, ordförande Ikonen, Teuvo, verksamhetsledare Stenroos, Elsa, ordförande Delegationen för företagshälsovård Morri, Pekka, direktör, delegationens ordförande Kivimäki, Elise, avdelningschef, delegationens vice ordförande Husman, Kaj, professor Huuskonen, Matti, professor Lamberg, Matti, medicinalråd Hiltunen, Marja-Leena, överinspektör Savolainen, Heikki, överläkare Aalto, Asko, medicinalråd Nykänen, Mikko, läkare, 1.1-19.1 Arola, Heikki, företagsläkare, från 20.1 Mäkinen, Olli A., ledande arbetsplatsläkare, 1.1-19.1 Nykänen, Mikko, läkare, från 20.1 Peltokoski, Jaana, ansvarig företagshälsovårdare Tuhkanen, Taina, ledande företagshälsovårdare Perimäki, Raili, arbetsmiljösekreterare Sairanen, Helinä, företagshälsovårdare Kaukinen, Kari, sakkunnigläkare Toivonen, Rauno, ombudsman Lumiaho, Maire, MKD Mattila, Ilpo, sektionschef Ilmonen, Kari, social- och hälsopolitisk ombudsman, 1.1-18.9 Työläjärvi, Riitta, social- och hälsopolitisk ombudsman, från 18.9 Kivipelto, Saga, företagshälsovårdare Mähönen, Antti, ombudsman, vicehäradshövding Wärn, Riitta, ombudsman, vicehäradshövding Rehabiliteringsdelegationen Puhakka, Matti, direktör, delegationens ordförande Waal, Jouko, rehabiliteringschef, delegationens vice ordförande och medlem Huunan-Seppälä, Antti, överläkare Ersättare: Forss, Mikael, vtf. direktör Kivimäki, Elise, avdelningschef Laine, Arto, företagshälsovårdschef Haikarainen, Tuulikki, regeringsråd Kairisalo, Anja, regeringsråd Lehmijoki, Pentti, överinspektör Lyra, Anja, överinspektör, 1.1-20.1 Koivumäki, Kai, överinspektör, från 20.1 Kaukinen, Kari, sakkunnigläkare Toivonen, Rauno, ombudsman Rantahalvari, Vesa, socialpolitisk ombudsman Wärn, Riitta, arbetskraftspolitisk ombudsman Janérus, Mirja, socialpolitisk sekreterare Perimäki, Raili, arbetsmiljösekreterare Työläjärvi, Riitta, sakkunnigläkare Ilmonen, Kari, social- och hälsopolitisk ombudsman Lumiaho, Maire, sektionschef, MKD Mattila, Ilpo, sektionschef Taskula, Tuula, social- och hälsovårdschef Liukko, Matti, administrativ överläkare Juvakka, Janne, understödsberedare Mykrä, Pekka, utvecklingschef
30 Fpa 2003 Förvaltningsorgan Piispanen, Pekka, direktör Pelander, Marja-Liisa, jurist Järvikoski, Aila, professor i rehabilitering Suikkanen, Asko, professor i sociologi Ruponen, Teuvo, rehabiliteringsdirektör Huhta, Jaana, handikappombudsman Könkkölä, Kalle, verksamhetsledare, 1.1-4.3 Loijas, Sari, generalsekreterare, från 4.3 Delegationen för utkomstskydd vid arbetslöshet Morri, Pekka, direktör, delegationens ordförande Kivimäki, Elise, avdelningschef, delegationens vice ordförande Hakkola, Hannu, regeringsråd Ersättare: Kairisalo, Anja, regeringsråd Hartikka, Raili, regeringsråd Järvinen, Pasi, äldre regeringssekreterare Pohja, Heikki, verkställande direktör Oksanen, Tapio, finansieringschef Talonen, Juhani, verksamhetsledare Palokangas, Laura, arbetslöshetskassechef Rautiainen, Hannu, vicehäradshövding Nyyssölä, Mikko, vicehäradshövding Räsänen, Mikko, ombudsman, juris kandidat Wärn, Riitta, ombudsman, vicehäradshövding Airikkala, Risto, vicehäradshövding Knuuti, Kaarina, direktör Metsämäki, Janne, jurist, 1.1-9.5 Räisänen, Kalle, jurist, från 9.5 Janérus, Mirja, socialpolitisk sekreterare Kostiainen, Leila, sektionschef Salomaa, Markku, jurist Rautanen, Erja, chefsjurist Jussila, Nina, överinspektör Lundström, Stina, arbetslöshetskassechef Kurki, Juha-Veikko, kassadirektör Parjanne, Marja-Liisa, konsultativ tjänsteman Hjerppe, Reino, överdirektör Räisänen, Heikki, forskningsdirektör Kivimäki, Elise, avdelningschef Waal, Jouko, rehabiliteringschef Pesola, Helena, direktör Ahokas, Eeva, avdelningschef Haapa-aho, Jussi, avdelningschef Hytti, Helka, ledande forskare Ruoppila, Ilkka, kretsdirektör Lämsä, Tuomo, kretsdirektör Forskningsdelegationen Puhakka, Matti, direktör, delegationens ordförande Forss, Mikael, vtf. direktör, delegationens vice ordförande Rundgren, Simo, riksdagsledamot Ersättare: Räsänen, Päivi, riksdagsledamot Vartia, Pentti, verkställande direktör Lassila, Jukka, forskningsdirektör Karisto, Antti, professor Rahkonen, Keijo, docent Järvinen, Raija, professor Berglund, Erkki, överlärare Kangas, Olli, professor Ritakallio, Veli-Matti, professor Lilja, Reija, forskningsdirektör Uusitalo, Roope, forskningskoordinator Lehto, Markku, kanslichef Ikonen, Raimo, avdelningschef Myhrman, Rolf, biträdande avdelningschef
31 Fpa 2003 För alla i Finland Folkpensionsanstaltens årsredovisning 2003 66. verksamhetsåret Sida FPA - för alla i Finland 1 Generaldirektörens översikt 2 FPA år 2003 3 Kort om FPA 3 FPA-FÖRMÅNER 3 Pensioner och handikappförmåner 3 Sjukförsäkring 5 Rehabilitering 5 Utkomstskydd för arbetslösa 6 Förmåner till barnfamiljer 6 Övriga förmåner 7 ÖVRIG VERKSAMHET 9 Forskning och informationstjänst 9 Internationellt samarbete 9 Information 9 Databehandling 9 Statistik och prognoser 9 Kundbetjäning och servicenät 10 Personal 10 Utbildning 11 BOKSLUT OCH STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 12 Finansiering 13 Placeringsverksamhet 14 Finansiering av pensionsförsäkringen 14 Finansiering av sjukförsäkringen och rehabiliteringen 14 Finansiering av den övriga sociala tryggheten 14 Omkostnader 14 Pensionsansvarsfonden 14 Utsikter från år 2004 framåt 15 FPAs organisation 16 Resultaträkning 17 Balansräkning 18 Resultat- och balansräkningar fondvis 20 Noter till bokslutet 24 Revisionsberättelse 27 FÖRVALTNINGSORGAN 2003 28 FPA Huvudkontoret Nordenskiöldsgatan 12 PB 450, 00101 Helsingfors Telefon 020 434 11 FPA i Sockenbacka Hyvlerivägen 1 a B PB 78, 00381 Helsingfors Telefon 020 434 11 Datorcentralen PB 371, 40101 Jyväskylä Telefon 020 434 11 FPAs rehabiliteringscenter Petrea Peltolavägen 3, 20720 Åbo Telefon 020 434 6411 FPAs studiestödscentral Vapaudenkatu 48-50 PB 228, 40101 Jyväskylä Telefon 020 434 6611 FPAs KRETSCENTRALER Norra Finlands kretscentral Sepänkatu 18 PB 190, 90101 Uleåborg Telefon 020 435 4211 Västra Finlands kretscentral Kalevankatu 17 A PB 361, 60101 Seinäjoki Telefon 020 435 5221 Östra Finlands kretscentral Suokatu 40 A II vån PB, 70101 Kuopio Telefon 020 435 7211 Sydvästra Finlands kretscentral Eriksgatan 26 PB 365, 20101 Åbo Telefon 020 435 9611 Södra Finlands kretscentral Kirkkokatu 8 PB 149, 15141 Lahtis Telefon 020 435 1511
I Finland upplever vi varje år några tiotal helt molnfria dagar. Mulna dagar har vi långt över hundra. Moln finns av många slag. Vi indelar dem vanligen enligt form och höjd i höga, medelhöga och låga moln. De höga molnen, på 5-13 kilometers höjd, består av iskristaller. Sådana moln är fjädermoln (cirrus), makrillmoln (cirrocumulus) och slöjmoln (cirrostratus). De medelhöga molnen svävar på 2-7 kilometers höjd. De består av vattendroppar med inslag av iskristaller och kallas böljemoln (altocumulus) och skiktmoln (altostratus). De låga molnen, på 0-2 kilometers höjd, består vanligen av vattendroppar. Till dem hör valkmoln (stratocumulus) och dimmoln (stratus). Höga moln med stor vertikal utsträckning är äkta regnmoln (nimbostratus), stackmoln (cumulus) och by- eller åskmoln (cumulonimbus). I verkligheten förekommer molnens grundformer i de mest olikartade varianter och blandformer. Fpa 2003 Ett stöd i livets alla skeden
Fpa 2003 Årsredovisning