Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen

Relevanta dokument
Elsystemet en utblick

Hela effektutmaningen

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Omställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm. Thomas Unger, Profu

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Aktörsperspektivet nya aktörer träder in på arenan. Profu. NEPPs vinterkonferens 2018 Stockholm. Thomas Unger

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Referensgruppsmöte - Värmemarknad Sverige. Stockholm

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Två NEPP-scenarier. Maj 2018

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Kraftläget i Sverige. Vecka apr - 6 maj år 2012, version: A

Den svenska värmemarknaden

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Energiläget 2018 En översikt

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Stockholmsstudien inom NEPP. NEPP:s styrgruppsmöte

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

100% Förnybart - vad innebär det för elsystemet? Helena Nielsen, Strategy & Market Intelligence

John Johnsson. Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter. Etablerades 1987 och är idag 20 personer

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Regeringens klimat- och energisatsningar

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Prisutveckling på elmarknaden. Frank Krönert

Elanvändningen i Sverige

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

El för framtiden ett användarperspektiv

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till fallande priser i hela Norden.

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage Anders Mathiasson Energigas Sverige

Köparens krav på bränsleflis?

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Remisseminarium för analysrapport till Färdplan el för ett fossilfritt samhälle

ANSLUTNING AV SOLENERGI

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund,

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Biokraftvärme isverigei framtiden

Transkript:

Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen EU och nationellt fokus på förnybart Fokus: förnybart (mot ett förnybart Sverige/Norden) Fokus:klimat Huvudfokus på lång sikt (efter 23): minska GHG Storskaliga lösningar (möjliggör KK, CCS, vätgas, naturgas?) Starkt EU ETS Parameter- och känslighetsanalyser - Bränsleprisutveckling - Torr- och våtårsvariationer - Tillgång till viss teknik - Återstående livslängder - Överföringskapaciteter - Energibehovsutveckling - Teknisk utveckling -.. EU (och nationellt) fokus på att minska GHG, öka effektiviseringar

Scenariomatrisen två dimensioner : politik och aktör EU och nationellt fokus på förnybart Tonvikt på (traditionell) politisk styrning och centraliserade lösningar Fokus: förnybart Mycket förnybart Storskaligt Centraliserat Företrädesvis stora aktörer Fokus:klimat Huvudfokus: minska GHG Storskaliga lösningar (möjliggör KK, CCS, vätgas) Starkt EU ETS Förnybart underifrån Variabelt förnybart Flexibel användning Decentraliserat Småskalighet Aktiva individer/kunder Konsumentmakt Prosumenter Konsumentstyrd efterfrågan på CO 2 -fria produkter och tjänster Tonvikt på småskalighet och kundefterfrågan EU (och nationellt) fokus på att minska GHG, öka effektiviseringar

Scenarioanalys, parameterstudier,känslighetsanalyser Fokus: förnybart Mycket förnybart Storskaligt Centraliserat Företrädesvis stora aktörer Fokus:klimat Huvudfokus: minska GHG Storskaliga lösningar (möjliggör KK, CCS, vätgas) Starkt EU ETS Förnybart underifrån Variabelt förnybart Flexibel användning Decentraliserat Småskalighet Aktiva individer/kunder Konsumentmakt Prosumenter Konsumentstyrd efterfrågan på CO2-fria produkter och tjänster Viktiga möjliggörare för omställningen ( flerparameterstudier ) inom respektive scenario: - Ökad sammankoppling mellan energimarknader och sektorer - Ökat internationellt samarbete - Teknikutveckling: - På energitekniksidan (CCS/BECCS, solel, batterier,..) - Inom digitalisering - Elektrifiering - Efterfrågeflexibilitet - Marknadsdesign, reglering vs avreglering -.. men även hot/utmaningar - Avfallsförbränning bort från plasten? - Biomassans klimatnytta - Acceptansfrågor - Långa ledtider för viss infrastruktur - Tillgång till kapital och resurser -. Dessa möjliggörare och utmaningar kan få olika betydelse och vikt i scenarierna samt behandlas med olika metoder

TWh Energisystemmodellering första beräkningarna (elproduktion, Sve) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Sverige Fokus: förnybart Bruttoelanvändning IEA WEO 217 IVAs scenarier för elförbrukning Energiöverenskommelsen EUs vinterpaket Ambitiösa mål för förnybart.

GW Energisystemmodellering första beräkningarna (elproduktion, Sve) 7 Fokus: förnybart 6 5 4 3 2 1 Kraftfull uppbyggnad av effekt trots avveckling av KK! Kraftvärme Ind mottryck kraft Kondens+gasturbin

GW Eleffektbalansen år 24 ( Fokus:förnybart ) 7 6 5 4 3 2 1 217/218 24 Normal marginal +65 MW Normal marginal +1 MW Förluster Elfordon Spårbunden trafik Övrig industri Processindustri Övrig elanvändning Hushållsel Fjärrvärmeproduktion Elvärme Import Kondens+gasturbin kraft Ind mottryck Kraftvärme Total ellast, tioårsvinter Ytterligare faktorer att ta hänsyn till: - Tidskalan en timme effektbalansen på kortare tider? - Ändrade vanor kan ge annan samvariation mellan de olika användningsområdena (ex elvärmen ej maxad samtidigt som hushållselen)

Jul 4, 28 Oct 23, 28 Oct 5, 29 Jan 8, 21 Apr 29, 21 Aug 11, 21 Nov 23, 21 Mar 14, 211 Jul 5, 211 Oct 24, 211 Feb 9, 212 Jun 1, 212 Sep 17, 212 Jan 3, 213 Apr 25, 213 Aug 14, 213 Dec 2, 213 Mar 24, 214 Jul 11, 214 Oct 29, 214 Feb 13, 215 Jun 8, 215 Sep 25, 215 Jan 18, 216 May 1, 216 Aug 29, 216 Dec 16, 216 Apr 7, 217 Jul 31, 217 Nov 17, 217 EUR/t EUR/t Alternativt scenariospår: Fokus: klimat 14 3 12 1 8 6 "Kimatfokus" 25 2 15 1 3e handelsperioden, 213-22 6e mars 218 4 5 2 "Förnybarhetsfokus" 2 21 22 23 24 25 26 Delvis inspirerat av Sustainable Development, WEO (217)

Mton CO2 CO2-utsläpp (Nordeuropa) 6 5 4 3 2 1 25 21 215 22 225 23 235 24 245 25 Fokus: klimat Fokus: Förnybart

Elproduktion, Sve Fokus: förnybart Fokus: Klimat Sverige Sverige TWh 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 TWh 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Bruttoelanvändning Bruttoelanvändning

TWh TWh Elproduktion, Norden Fokus: förnybart Fokus: Klimat Norden Norden 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Bruttoelanvändning Bruttoelanvändning

199 1995 2 25 21 212 213 214 215 22 225 23 235 24 245 25 199 1995 2 25 21 212 213 214 215 22 225 23 235 24 245 25 TWh TWh Elproduktion, Nordeuropa Fokus: förnybart Fokus: Klimat 14 Norden+Ty+Pol+Baltikum 14 Norden+Ty+Pol+Baltikum 12 12 1 1 8 8 6 4 6 4 CCS 2 2

SEK/MWh SEK/MWh Kort om elprisutvecklingen 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 199 2 21 22 23 24 25 26 Fokus:förnybart SRMC gas SRMC kol 199 2 21 22 23 24 25 26 Fokus:klimat SRMC gas SRMC kol