BRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen

Relevanta dokument
Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Dokumentation av workshop kring brunifiering

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken!

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Projektplan God status i Bivarödsån

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Varför är Bivarödsåns vatten så brunt?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Tyresåns vattenkvalitet

Kontroll av vattenkvalitet i Bivarödsåns avrinningsområde 2014

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Energi- och klimatdagen 2014

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Bällstaåns vattenkvalitet

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

HANÖBUKTEN EN VARNINGSKLOCKA HAVSMILJÖINSTITUTET, RAPPORT NR 2018:2 HENRIK SVEDÄNG, EVA-LOTTA SUNDBLAD OCH ANDERS GRIMVALL

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

Ackrediteringens omfattning

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Brunifiering av Öjaren

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Ser du marken för skogen?


Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)


Försurning. Johan Ahlström

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Sammanställning av provtagning av vattenkemi i Bivarödsån och biflöden

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

Enningdalsälven. 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge

Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag

Kräftseminarium 7 mars 2013

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

Ätrans recipientkontroll 2012

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

HANÖBUKTEN EN VARNINGSKLOCKA SAMMANFATTNING AV HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2018:2 HENRIK SVEDÄNG, EVA-LOTTA SUNDBLAD OCH ANDERS GRIMVALL

Energiomställning utifrån klimathotet

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Underlag askåterföring

Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP?

Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Nätverket Renare Mark Norr och Marksaneringscentrum Norr

Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Transkript:

BRUNARE VATTEN i Möckeln, Helge å och i världen Emma Kritzberg Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen

Brunt vatten en naturlig del av landskapet Myrmark Skogsbygd

Brunt vatten en naturlig del av landskapet à Organiskt material humus à Järn

Geografiska skillnader i mängden organiskt material

Möckeln

Vattenfärg Organiskt material Järn TOC (mg L -1 ) 0,8 120 25 0,7 0,6 100 20 0,5 80 15 0,4 60 0,3 40 10 0,2 0,1 20 5 0 0 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 A A 200 % 120 % 230 %

0,4 2 3 1,8 0,35 2,5 1,6 0,3 1,4 2 1,2 0,25 0,2 1 1,5 0,8 0,15 0,6 1 0,1 0,4 0,5 0,2 0,05 00 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Brunifiering i Sverige 1972-2009 Ökning i vattenfärg % 300 250 200 150 100 50 0 1 6 11 16 21 26 31 Kritzberg & Ekström 2012 Biogeosciences

Brunifiering på norra halvklotet Norge (Hongve et al. 2004; De Wit et al. 2007; Haaland et al. 2010) Finland (Vuorenmaa et al. 2006; Lepisto et al. 2008) Storbritannien (Davies et al. 2005; Evans et al. 2006; Worrall et al. 2007) Centraleuropa (Hejzlar et al. 2003; Skjelskvåle et al. 2005) Nordamerika (Driscoll et al. 2003; Findlay 2003; Skjelskvåle et al. 2005)

KONSEKVENSER?

Rekreationsvärdet sjunker Gony biomassa Gonyostomum semen - gubbslem Organiskt material (mg DOC/L)

Effekter på ekosystemet Ljusklimatet à växtplankton och undervattensvegetation à födosöksframgång

ORSAKER? REGIONALA/GLOBALA MINSKANDE FÖRSURNING 30 Icke-marin S-deposi on (kg/ha/år) 25 20 15 10 5 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 År Fölster m fl. (2011) NV

HELGE Å VATTENFÄRG ph 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

ORGANISKT MATERIAL VATTENFÄRG Nutid 70-tal Ekström et al. 2011

Organiskt material (mg DOC/L) ORSAKER? REGIONALA KLIMAT 350 ppm CO 2 585 ppm CO 2 Freeman et al. 2004

ORSAKER? REGIONALA Organiskt material (mg DOC/L) DOC concentration (mg I 1 ) Sta b 250 200 150 100 50 KLIMAT 198 198 199 199 199 199 199 199 199 199 199 199 200 Year Phenolic compounds DOC 0 0 4 8 12 16 20 Temperature ( C) 12 10 8 6 4 2 0 Phenolic-compounds concentration (mg I 1) Freeman et al. 2001

ORSAKER? REGIONALA KLIMAT Vattenfärg Nederbörd mm/år Hongve et al. 2004

ORSAKER? LOKALA MARKANVÄNDNING MOSSE BARRSKOG LÖVSKOG JORDBRUKSMARK

Bragée et al. manuskript

Förändringar i markanvändning Fredh, Broström et al. under revision

ORSAKER? LOKALA DIKNING 0.35 ORGANISK MINERAL Vattenfärg (AbsF medel 00-05) 0.3 0.25 0.2 0.15 0.1 0.05 R 2 = 0.66 0 0 500 1000 1500 2000 Dräneringstäthet i skog och myrmark (m/km 2 ) Kalén 2007

SAMMANFATTNING Vattenfärgen ökar i Möckeln, Helge å, Sverige, norra halvklotet Regionala orsaker - CO2 - temperatur - nederbörd/vattenflöden - minskad försurning Lokala faktorer - markanvändning - dikning Vattenfärg?? Framtiden? Åtgärder? Tid