Allt om årstiderna - Vintern

Relevanta dokument
Allt om årstiderna - Hösten

Allt om årstiderna - Sommaren

Allt om årstiderna - Våren

Så gör djur - tre avsnitt

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Vad ska ni kunna om djur?

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Skogstomten Stures dagbok

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Övning 2 - Frågesport

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ann-Christin Matsson. Diplomering

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack.

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Vinterekologi skogsvätten

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

Välkommen till vår skog!!!

Facit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3

Vinterekologi skogsvätten

Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SNO:s grön vit torsdagsträning 3 och 10 oktober 2013 i Tveta

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Tundra. Var finns biomet? Formad för år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Biologi Livets utveckling

Pärlan i rymden Elisabet Sköld Tyst och tomt

Drömma trädens drömmar...

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

Minifakta om igelkottar

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.

HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Fotosyntes i ljus och mörker

Handledning. 6 Naturresan Skogen

fotoakuten.se Centrala begrepp: vinter, växt, djur, insekt, fågel, föda, kyla, temperatur, termometer, grader, vintersömn, dvala, vinterståndare, frö

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Värme, kyla och väder. Åk

På besök i rovdjurens land

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Hälsningar alla barn och pedagoger på Signalen

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Biologi. Livet på jorden

Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013

DÄGGDJUR. Innehåll. Malmö Naturskola

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar

Växternas inkomster och utgifter

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Minifakta om djurungar i staden

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Transkript:

Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland: Sverige, 2016 Svensk version: Cinebox, 2017 Ansvarig utgivare: Ann Nordström Filmnr: 1762 För ytterligare källinformation: Kontakta Cinebox 08-445 25 50 Allt om årstiderna - Vintern Allt om årstiderna är en spännande fyrdelad serie om ekorren Ella, som upptäcker sin närmiljö. I det här avsnittet har vintern kommit till Norden, där Ella bor. Dagarna är korta och kalla, björnen har gått i ide och de djur som är vakna kämpar på för att hitta föda. Men varför har vi fyra årstider? Och hur klarar djur och växter av alla förändringar? Vintern är den kallaste årstiden. Växter och djur har förberett sig för kylans ankomst genom att flytta bort såsom flyttfåglarna eller genom att övervintra. Björnen går i ide, den sover där några månader. Insekterna, grodan och ormen igen är i dvala. Kroppstemperaturen har sjunkit märkbart. Avsikten med övervintringen är att spara på energi, då det går åt mycket om man är aktiv och vaken (stannfåglar, rådjur, älgar, lo och räv). Många av dem som sover, använder sitt fettlager i kroppen under vin-tersömnen (björn). Jordens lutning och plats i förhållande till solen styr händelserna i naturen. Vid vintersolståndet i december är dagen allra kortast. Efter det här blir dagarna längre. Norra halv-klotet får nu minst sol. Vid nordpolen ser man inte solen alls efter höstdagjämningen. Det kallas för polarnatt. Träden i skogarna vilar och lönnar, björkar och aspar assimilera inte mera för tillgången på vatten är slut (marken fryser) och de får inte tillräckligt med ljus och värme. Dessutom har de fällt sina blad på hösten.

VÄLJ RÄTT ALTERNATIV 1. Hur skiljer sig vintern från alla övriga årstider? a) dagen är längst b) dagen är kortast c) dagen är lika lång som natten 2. Vad gör djuren på vintern? a) många övervintrar i dvala b) alla är aktiva och vakna c) alla sover vintersömn 3. Varför vilar träden på vintern? a) de får inte tillräckligt med vatten b) de får inte tillräckligt med ljus och värme c) de får inte närsalter 4. Vad händer med klorofyllkornen under vintern? a) de bildar socker b) de ändrar färg c) klorofyllkornen håller paus i de växter som har sina blad kvar 5. När infaller vintersolståndet? a) då natten är kortast b) då dagen är ungefär lika lång som natten c) i december då dagen är kortast 6. Vad äter lon och räven på vintern? a) gräs b) andra djur c) trädskott 7. Var sparar växterna på näringen? a) i bladen b) i barken c) i frukter, jordstammar och lökar 8. Varför är tallens och granens barr gröna under vintern? a) de fäller inte alla barr och barren tål vinterns kyla b) de kan börja fotosyntesen tidigt på våren c) klorofyllkornen finns kvar men de vilar 9. Vad sysslar björnen med på vintern? a) den är i dvala b) den sover vintersömn c) den söker föda hela vintern 10. Hur ändrar kroppstemperaturen hos grodan under vintern då vi jämför med sommaren? a) den sjunker på vintern b) den stiger c) den ändrar inte alls, för den är lika alla årstider 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 www.naturstigen.fi

MEDELSVÅRA UPPGIFTER 1. Hur skiljer sig vintern från alla övriga årstider? 2. Vad gör djuren på vintern? 3. Varför vilar träden på vintern? 4. Vad händer med klorofyllkornen under vintern? 5. När infaller vintersolståndet? 6. Vad äter lon och räven på vintern? 7. Var sparar växterna på näringen? 8. Varför är tallens och granens barr gröna under vintern? 9. Vad sysslar björnen med på vintern? 10. Hur ändrar kroppstemperaturen hos grodan under vintern då vi jämför med sommaren?

SVÅRA UPPGIFTER 1. Förklara orsakerna till att vi har vinter hos oss. 2. Berätta om växterna sätt att spara på energi under vintern. 3. Berätta om de förändringar som sker i växter och djur under vintern. 4. Förklara vad man menar med vintersolstånd och polarnatt. 5. Berätta om energiflödet under vintern. Vad äter aktiva djur? BONUSFRÅGA: Vilka träd fäller inte sina blad till vintern? Och varför är det så?

SVAR TILL DE LÄTTA OCH MEDELSVÅRA FRÅGORNA lärarhandledning Vintern är den kallaste årstiden. Växter och djur har förberett sig för kylans ankomst genom att flytta bort såsom flyttfåglarna eller genom att övervintra. Björnen går i ide, den sover där några månader. Insekterna, grodan och ormen igen är i dvala. Kroppstemperaturen har sjunkit märkbart. Avsikten med övervintringen är att spara på energi, då det går åt mycket om man är aktiv och vaken (stannfåglar, rådjur, älgar, lo och räv). Många av dem som sover, använder sitt fettlager i kroppen under vintersömnen (björn). Jordens lutning och plats i förhållande till solen styr händelserna i naturen. Vid vintersolståndet i december är dagen allra kortast. Efter det här blir dagarna längre. Norra halvklotet får nu minst sol. Vid nordpolen ser man inte solen alls efter höstdagjämningen. Det kallas för polarnatt. Träden i skogarna vilar och lönnar, björkar och aspar assimilera inte mera för tillgången på vatten är slut (marken fryser) och de får inte tillräckligt med ljus och värme. Dessutom har de fällt sina blad på hösten. 1. b) dagen är kortast 2. a) många övervintrar i dvala 3. a) de får inte tillräckligt med vatten b) de får inte tillräckligt med ljus och värme c) de får inte närsalter 4. c) klorofyllkornen håller paus i de växter som har sina blad kvar 5. c) i december då dagen är kortast 6. b) andra djur 7. c) i frukter, jordstammar och lökar 8. a) de fäller inte alla barr och barren tål vinterns kyla b) de kan börja fotosyntesen tidigt på våren c) klorofyllkornen finns kvar men de vilar 9. b) den sover vintersömn 10. a) den sjunker på vintern SVAR TILL DE SVÅRA FRÅGORNA 1 B 2 A 3 A, B, C 4 C 5 C 6 B 7 C 8 A, B, C 9 B 10 A 1. Solens lutning och förhållande till solen. Norra halvklotet befinner sig längst bort från solen, jämfört med läget under sommaren. 2. Fotosyntesen har avstannat och växterna sparar på näring i rötter, jordstammar, lökar och frukter. 3. Många fåglar flyttar söderut, björnen sover vintersömn, insekterna är i dvala såsom ormen och grodan och ettåriga växter har tvinat bort. Träden vilar för de får inte tillräckligt med vatten ljus och värme som behövs vid fotosyntesen. 4. Under vintersolståndet är natten längst och dagen kortast. Vintersolståndet infaller i slutet av december på norra halvklotet. Polarnatten inträder vid Nordpolen efter höstdagjämningen. Det betyder att man inte ser solen alls, förrän vid vårdagjämningen. Det är mörkt i flera månader. 5. Aktiva djur äter frön, nötter, växtdelar och rovdjur äter andra djur. Energin finns kvar men det är svårare att hitta föda under vintern då det går åt mycket energi för att hålla värmen och överleva. BONUSFRÅGA: Vilka träd fäller inte sina blad till vintern? Och varför är det så? Tall och gran. Barr är tåliga blad med vaxlager och barren tål vinterns torka och kyla. Barrträden kan börja fotosyntesen tidigt på våren för klorofyllkornen finns kvar, fast de vilar under vintern. www.naturstigen.fi