LANDSTINGSFULLMÄKTIGE HANDLINGAR til I sammanträdet 216-9-27 obs! Tisdag Del 4 sid 434-538
I Il ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 216-9-27 Sida 1 (2) Dnr LD16/1756 Uppdnr 1384 434 216-8-29 Budgetberedningen 216-9-12 Landstingsstyrelsen 216-9-27 Landstingsfullmäktige Årsredovisning och revisionsberättelse för 215, Västerbergslagens Samordningsförbund Ordförandens förslag 1. Styrelsen för Västerbergslagens Samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 215 Sammanfattning Västerbergslagens samordningsförbund överlämnar årsredovisning och revisionsberättelse för 215. Revisorerna tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 215. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Årsredovisning och revisionsberättelse Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Västerbergslagens samordningsförbund överlämnar årsredovisning och revisionsberättelse för 215. Revisorerna tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 215. Juridik Enligt lagen (23: 121) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 3 st ska revisionsberättelse lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsförmedlingen. Förbundsmedlemmarna ska var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadestånd ska väckas. Samverkan med fackliga organisationer Detta ärende är inte föremål för facklig samverkan. Postadress Box 712 791 29 Falun '«Besöksadress Vasagatan 27 Falun Kontakt 23-49 Org.nr: 2321-18... l Handläggare Sjölund Margareta 23-49 14 ekonomisekreter margareta.r.sjolund@ ltdalarna.se
Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning 435 Datum Dnr 216-9-27 LD16/1756 Sida 2 (2) Uppföljning Årsredovisning 216 utgör uppföljning av innevarande års verksamhet.
Västerbergslagens Samordningstörbund - Pinsam 222-1735 436. Västerbergslagens Samordnlngsförbund -"._. J f~ c~j f I) LUDVIKA - SMEDJEBACKEN Arsredovisning för verksamhetsåret 215 Styrelsen avger följande årsredovisning Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse 2 1. Teamsamverkan - Rehabkonsulentteamet 4 2. Samverkansarenan 7 3. Projektstöd/Projektmedverkan Sarskilda insatser 9 - Ekonomi, noteringar 12 - Resultaträkning 13 - Balansräkning 15 - Kassaflödesanalys 17 - Noter 18 - Underslaifter Styrelse 21 - Underslaifter Revisorer 22 Västerbergslagens Samordningsförbund c/o Ludvika kommun 771 82 Ludvika org.nr: 222-1735 www.finsamdalama.se Sida 1 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Finsam 222-1735 Förvaltnings berättelse 437 Förbundets uppdrag och syfte Västerbergslagens Samordningsförbund är ett samordningsrorbund som arbetar utifrån lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (SFS 23:121). Samordningsförbundet startade sin verksamhet 1 januari 25 och har sitt säte i huset Björkhaga, i Ludvika kommun, men verkar i såväl Smedjebacken som Ludvika kommun. De ingående parterna i förbundet är: Arbets:fönnedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna, Smedjebackens kommun och Ludvika kommun. Förbundets målsättning och syfte är att genom finansiell samordning av de 5 ingående parterna uppnå en effektiv användning av resurser och insatser för individer i behov av samordnade social- och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Detta sker genom individ - och eller strukturövergripande insatser. För att uppnå vår målsättning har vi arbetat i tre huvudspår; genom vår huvudsakliga och långsiktiga verksamhetsinriktning rehabkonsulent-teamet, genom att skapa arenor för ökad samverkan och genom projektmedverkan/finansiering av särskilda insatser. Det fjärde spåret vi nämner i vår verksamhetsplan för 215; Förebyggande verksamhet genom Självhjälpsgrupper, har det inte signalerats något behov av under 215 från våra parter, därför har vi inte heller genomfört några självhjälpsgrupper. På ett mer övergripande plan ser vi den finansiella samordningen som ett viktigt steg mot en hållbar välfärd för den enskilde invånaren och för samhället i stort där det övergripande målet är att samhällets totala kostnader ska minskas. Styrelsen Styrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ och har ansvar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i Förbundsordningen och i Arbetsordning för styrelsen. Enligt förbundsordningen ska styrelsen svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna. Insatserna registreras i SUS tör uppföljning och utvärdering. I styrelsen ingår politiskt valda representanter från kommunerna och Landstinget. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan företräds av chefstjänstemän i styrelsen. Styrelsen har genomfört 9 protokollförda styrelsemöten under 215. Styrelsen sitter i fyra år och väljs för ny mandatperiod from 1 april året efter att allmänna val skett. 1 april 215 påbörjades således en ny period. För 215 hade styrelsen följande sammansättning tom 31/3; Ordinarie Ersättare Huvudman Ulla-Britt Mikaelsson, Ordf. Vakant Ludvika kommun Mats Hedlund, vice ordf PerHelin Försäkringskassan Ingemar Hellström Calle Morgården Smedjebackens kommun Mattias Olofsson Annelie Furunäs Arbetsfönnedlingen Lena Ludvigsson-Olafsen Rigmor Andersson Landstinget Dalarna Sida2 av22
Västerbergslagens Samordnings:förbund - Finsam 222-1735 438 Från och med 1april215, har styrelsen följande sammansättning; Ordinarie Carin Runeson, Ordf. Mats Hedlund, vice ordf Hanna Lindgren Mattias Olofsson Ivan Eriksson Erslittare Calle Morgården PerHelin Markus Munkhammar Annelie Furunäs Linda Kardell Broman Huvudman Smedjebackens kommun Försäkringskassan Ludvika kommun Arbetsfönnedlingen Landstinget Dalarna Styrelsen har under 215 arbetat med en utvecklingsprocess gällande styrning och ledning av förbundet med stöd av en konsult; Paul Sundin, Praxis AB, under vilken en helt ny modell av verksamhetsplan arbetades fram. Under året har också en policy för intern kontroll arbetats fram. Lokala samverkansgruppen Den lokala samverkansgruppen (LSG) är gemensam för Ludvika och Smedjebacken och är sammansatt av chefer, på olika nivåer, från rehabaktörema; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten och Landstinget Dalarna. LSG arbetar med att få till en väl fungerande samverkan för rehabiliteringsarbetet; med kunskapsutbyte mellan parterna, med gemensam belysning och identifiering av samordningsproblem/systemfel och genom att fungera som "referensgrupp" till samordningsförbundet. Beredningsgrupperna Beredningsgruppen i Smedjebacken respektive Ludvika består av handläggare från de olika huwdmännen. Dessa båda grupper bereder aktuella ärenden och de individer som bedöms ingå i rehabkonsulent-teamets målgrupp hänvisas då till fortsatt rehabilitering utifrån Finsams samordande resurser. I båda beredningsgruppema finns representation från Finsams Rehabkonsulentteam, med en person i vardera beredningsgrupp. Verkställande tjänsteman För att planera, genomföra och ansvara för förbundets verksamhet har förbundet en Verkställande tjänsteman. Verkställande tjänsteman arbetar på organisationsnivå och är anställd direkt av förbundet och har under 215 arbetat 75 % av heltid. Den verkställande tjänstemannens ansvar och uppgifter regleras i en av styrelsen fastställd instruktion. Verkställande tjänsteman har representerat Västerbergslagens Samordningsförbund i flera nätverksgrupper under året; med länets övriga FörbundscheferNerkställande tjänstemän, i ett dito regionalt nätverk och i den lokala samverkansgruppen (LSG). Sida3 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Finsam 222-1735 439 Teamsamverkan - Rehabkonsulentteamet (projnr; 31) För planering och åtgärder på individnivå har förbundet tillgång till ett, av parterna sammansatt, team av rehabkonsulenter med olika bakgrund och kompetensområden. De har alla kvar sin anställning hos sin respektive arbetsgivare, våra huwdmän, och arbetar operativt med samordnad rehabilitering inom ramen för Västerbergslagens Samordningsförbund. Detta team har till uppgift att vara "experimentverkstad" och arbeta fram hållbara rehabiliteringsmetoder för vår målgrupp. Denna del av förbundets verksamhet utgör basen för parternas samverkansarbete genom samordningsförbundet. Rehabkonsulentteamet har under 215 bestått av 5 personer, som tillsammans utgjort 3,25 årsarbetare, detta utifrån planerad tjänstgöringsgrad för 215; Försäkringskassan 75 %, Arbetsförmedlingen 75 %, Landstinget 5 %, Smedjebackens kommun 75 % och Ludvika kommun 5 %. I december valde Smedjebackens kommuns medarbetare i teamet att avsluta sin anställning och ersattes i januari 216 av en ny medarbetare. Rehabkonsulentteamet har haft 1 träff med övriga Finsamteam i länet under 215. Insatsens må/för 215; Att erbjuda ett snitt på 5 rehabiliteringsplatser Att minst 1 personer skulle avslutas till någon av de anledningar vi bedömer som ett måluppfyllt resultat; dvs egen försörjning, jobbready eller övergå till AF-FKsamverkan) Att tidsbegränsa rehabprocessens längd till max 24 månader, med möjlighet till 12 månaders rorlängning Insatsens inne/1åll; Vår målgrupp för den långsiktiga verksamhet vi bedriver genom vårt operativa samverkansteam; Rehabkonsulentteamet, är personer boende i Ludvika eller Smedjebacken, som är sjukskrivna och/eller arbetslösa. De saknar egen försörjning och har varit beroende av ersättning frän rorsörjande myndigheter för sitt uppehälle under längre tid. De har psykosocial eller annan komplex problematik och är aktuella hos minst en av parterna och i behov av samordnat stöd från flera olika myndigheter. 87 % av de som deltagit i vår teamsamverkan under 215 har psykiatriska/psykiska besvär/diagnoser, och har kontakt med specialistpsykiatri (63 %) eller primärvärd (24 %) för detta. Dessa insatser har Rehabkonsulentteamets deltagare erbjudits under 215; Kartläggning av deltagarens fysiska, psykiska, sociala och emotionella förutsättningar Olika former av individuella samtal, som sker i olika faser (kartläggande/motiverande samtal, terapeutiska samtal och motiverande/vägledande samtal) som hjälp att sätta livs- och arbetslivsinriktade mål. Vi upprättar, gemensamt med deltagarna, individuella handlingsplaner som kontinuerligt följts upp. Gruppdynamisk verksamhet med olika inriktning; ex Självstärkande Grön rehab/kbt Arbetsliv och studier (VIDA), Cope (föräldrastödsverktyg), Grön Kvist (ekonomi) ' Sömninformation Deltagarfrukost - tisdagar och onsdagar har vi deltagarfrukost på Björkhaga, som följs av tema/gruppverksamhet med olika inriktning. F~skvärd - på Friskvårdsanläggningen Må Bättre, samt bowling, promenader och annan utevistelse. VBU - prova på studier Sida4 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-1735 Rehabplatser för social praktik och arbetspraktik på Komhall, Återvinningsbutiken och Luddes Hunddagis (de två sistnämnda är sociala företag), samt på övriga lokala företag/organisationer och i offentlig sektor. KBT (Kognitiv beteendeterapi)/act, för enskilda deltagare eller i grupp Kultur i olika fonner, ex; bio, föreläsningar, besök på Knivveckan, Mentalvårdsmuseet i Säter, Nostalgimuseet i Grängesberg, Flogbergets gruvor och Naturreservatet Jättum samt studiebesök på olika företag/organisationer/kommunen. 5 deltagare fick dessutom möjligheten att genom Grängesbergs skolovskoloniförening komma till deras sommargård på Öddö (utanför Strömstad) för en veckas arbetspraktik i maj 215. Våra aktiviteter har genomsyrats av de 7 landmärken som Landstinget Dalarna tagit fram som ett förhållningssätt till hälsa och hållbar utveckling. Landmärkena handlar om mat, kroppsrörelse, föräldraskap, mänskliga möten, stress, natur och kultur. Vi har på olika sätt berört samtliga landmärken genom de olika nämnda aktiviteterna ovan under året. Olika verktyg har under året använts för värdering av rehabiliteringsinsatserna och för att mäta deltagarnas utveckling; framförallt i SUS, men även via Utredning ang levnadshistoria, Audit (alkoholkonsumtion), Arbetsplan för praktik och via vårt eget framtagna utvärderingsfonnulär (in-ut). Hela rehabkonsulent-teamet samt verkställande tjänsteman har under året haft 3 planeringsdagar. Hela eller delar av rehabkonsulent-teamet har under 215 medverkat i ett antal seminarier, föreläsningar, utbildningar och konferenser för att hålla sig a'jour med ny kunskap och vad som händer på området. Under året har vi även varit ute hos våra huvudmän eller andra aktörer, alternativt har de besökt oss, vid ett antal tillfällen och infonnerat om hela eller delar av Finsams verksamhet. Vi försöker särskilt infonnera teammedarbetarnas nya kollegor ute i de ordinarie verksamheterna. Insatsens resultat glillande antal re/1abplatser; 7 deltagare har medverkat i teamets insatser 215 Gmf 214; 72 delt). Av dessa var det 44 kvinnor och 26 män. 52 deltagare var boende i Ludvika och 18 i Smedjebacken. Målet för 215 var att i snitt erbjuda SO rehabplatser, vilket vi alltså uppnått. Vi har tagit emot 27 nya deltagare under 215 (jmf 214; 3 delt), och avslutat 32 deltagare (jmf214; 33 delt). Insatsens resultat gällande mdluppfyllt avslut, oc/1 övriga avslutade; Under 215 har 15 personer (jmf214; 13 pers) avslutats med må/uppfyllt resultat, vi har alltså uppnått det målet för 215 på den här punkten. Av dessa 1 S har; 12 personer avslutats till egen försörjning - 1 till studier, 11 till arbete (jmf 214; 12 delt avslutade till egen försörjning) 1 har avslutats för att övergå i samverkan AF-FK - 2 har avslutats då de bedömts vara jobb-ready och förts över till Arbetsfönnedlingen Utöver det har 16 personer Gmf214; 2 pers), avslutats för att de, för närvarande och av olika anledningar, inte bedömdes vara aktuella för samordnade rehabiliteringsinsatser genom Finsam i Västerbergslagen; - 2 personer har flyttat från orten Sida5 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Finsam 222-1735 44'1-5 personer har avslutats på grund av vår sk 3-månadersregel, då de inte kunnat fullfölja sin rehabilitering inom Finsam av olika anledningar, och återremitterats till remitterande instans - 3 personer har avslutats för medicinsk rehabilitering - 2 har avslutats pga graviditet - 4 har återremitterats till respektive myndighet då de inte varit redo för/klarat av att medverka i sin rehabilitering Även detta år är en del av anledningen att vi nått i mål med så många som 15 personer till måluppfyllt resultat vårt samarbete med de verksamheter som parterna, genom samordningsförbundet har avtal om sociala praktikplatser med. Tre har fått anställning i de sociala företagen och två hos Smedjebackens kommuns verksamhet Komhall. Kortare eller längre praktikperioder har alltså lett fram till anställning i dessa fall. Insatsens resultat gällande tidsbegriinsning av rel1abprocessens längd; Ett annat mål i vår verksamhetsplan för 215 var att tidsbegränsa rehabprocessens längd till 24 månader (med möjlighet till 12 månaders förlängning). De 15 personer som avslutats under 215, med det vi bedömer som ett gott resultat, hade genomströmningstider på 16 månader i snitt (jmf214; 27 månader).12 av dessa hade en genomströmningstid enligt målet, 24 månader eller kortare. Vi hade vid årets slut 8 personer (jmf214; 5 personer) inne i verksamheten som varit med i 2 år eller mer, för vilka vi gjort bedömningen att de behöver mer tid på sig. För samtliga dessa individer finns arbetslivsinriktade planer samt tidsplaner. Sida6 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Finsam 222-1735 442 Samverkansarenan (projnr; 41) Insatsens mål; Vi skall medverka till att skapa ett flertal arenor för att möjliggöra ökad samverkan mellan våra parter, på lokal - och länsnivå. Insatsens inne/1ål/ oc/1 resultat; Vi bedömer att vi har uppnått vår ambition för 215! Följande arenor för ökad samverkan har vi på olika sätt medverkat i/arrangerat, för att stärka samverkansarenan; I maj arrangerades en gemensam Hinsägardialog för Samordningsförbunden i vårt län och våra ägare, med syftet att framförallt diskutera den nya finansieringsmodellen för samordningsförbundens verksamhet. I övrigt gavs information om aktuellt inom samverkansområdet på läns- och nationell nivå. Totalt medverkade ett trettiotal personer från hela länet. En Dialogträff med LSG (den Lokala samverkansgruppen med lokala chefer) och styrelsen genomfördes i september. Träffen hade fokus på analys av de gemensamma behoven i Västerbergslagen, som utgångspunkt för det pågående utvecklingsarbetet; En dörr in. Nätverket om psykisk ohälsa (Studieförbundet Vuxenskolan, Ludvika kommuns anhörigstödjare och Folkhälsostrateg samt Finsam) har förutom att arrangera frukostmöten (som beskrivs under projektstöd, sid 1) genomfört en föreläsningsserie om Psykisk ohälsa med 4 olika teman under hösten 215, med namnet; Psykisk ohälsa- nu bryter vi tabun! Totalt besöktes föreläsningarna av 75 personer. Besökarna var framförallt personal från parterna, men även personer med egen diagnos, anhöriga och övrig allmänhet. Föreläsare var: 1. Katarina Grim - föreläste om Depression och Bipolär sjukdom 2. Britt-Marie Lundgren Ståhl - föreläste om ADHD, och Annika Johansson - omasperger 3. Pelle Sandstrak, alias Mr Tourette- föreläste om Tourettes syndrom 4. Teater Kaos - höll en föreställning om Borderline Vi har under året arrangerat 3 egna frukostmöten. Handläggare och chefer från våra ingående parter serveras frukost, iar chansen att mingla och stärka sina nätverk med kollegor inom den egna organisationen och med de andra aktörernas medarbetare. Sen lyssnar vi gemensamt på något aktuellt tema som på något sätt rör samverkan. Frukostarnas tema under 215 har varit; Arbetsmarknadens möjligheter och utmaningar i Västerbergslagen, Hela Familjen - ett projekt inom IFO i Ludvika med familjer som uppbär försörjningsstöd, samt information Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag vs kommunens integrationsarbete - vem gör vad? Totalt medverkade 17 personer på våra tre frukostar. Under 215 har ett Utvecklingsarbete tör Västerbergslagen genomförts, vilket påbörjades med en samverkanskonferens i Tällberg i oktober 214. Där bildades en arbetsgrupp :för att utreda förutsättningarna för "en dörr in" i våra två kommuner. I arbetsgruppen har förutom samordnings:förbundets verkställande tjänsteman även medarbetare från båda kommunernas AME-verksamheter samt Arbetsförmedlingen Sida 7 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-1735 443 ingått. Arbetsgruppen har genomfört ett 4-tal intervjuer med strategiska personer och arrangerat möten med olika gruppkonstellationer bestående av såväl politiker som chefer och tjänstemän. Vidare har gruppen gjort ett flertal studiebesök på andra orter i Sverige som genomfört myndighetssamordnade insatser för att möta männiksors behov av samordnat stöd tidigt (av "en dörr in-modell") för att dra lärdom, samt slutligen tagit fram ett gediget underlag för en arbetsmodell för "En dörr in" i Västerbergslagen. Modellen presenterades på det slutseminarium som genomfördes i november 215. Där enades att arbetsgruppens material skulle ligga till grund för ett genomförande. Man enades om att de båda kommunernas AME-verksamheter gemensamt skulle leda arbetet för ett genomförande och att man skulle sammanställa en ansökan om ekonomiska medel från Pinsam för en upparbetsningsfas (tjänsteskrivelser till båda kommunerna) och en genomförandefas, båda under 216. LSG skulle fungera som styrgrupp. En ansökan lämnades in och beviljades av Finsams styrelse i december 215. Budgeterade kostnader för Samverkansarenan för 215 var 51 kronor, utfall blev 124 kr. Beskrivning av differensen finns på sid 12. Totalt har ca 1 personer i Västerbergslagen medverkat i dessa arenor för ökad samverkan 215! Nämnas bör också att vi under året sjösatt en helt ny hemsida, länsgemensam för Dalarnas 7 olika samordningsförbund. Förutom att vi har gemensamma startsidor, kan man klicka sig in på länets olika förbund där respektive verksamhet beslaivs. Hemsidans målgrupp är i första hand våra parter. Hemsidans adress är; www.finsamdalarna.se Sida8 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-1735 Projektstöd/Projektmedverkan 444 Insatsens mål; Att vi under 215, i den mån var ekonomi tillät skulle fortsätta stötta/samverka i olika insatser, på individ eller strukturövergripande nivå. Insatsens inne/1åll oc/1 resultat; Tanken med våra projektmedel är att ge samverkande parter i förbundet möjlighet att ansöka om medel till insatser/projekt, för att testa eller fonna ett nytt arbetssätt/ny metod, utveckla eller kartlägga, eller på annat sätt genomföra något som inte kan finansieras av ordinarie budget. Verkställande tjänsteman är ansvarig för projektmedlen och lägger fram inkomna förslag till styrelsen för beslut. I de projektansökningar som inkommit under 215 har Verkställande tjänsteman varit med och stöttat i fråga om innehåll, utfonnning och kriterierna har genomgåtts noggrant med de som sökt medel för att förtydliga våra förväntningar på uppföljning och löpande rapport av verksamhet och ekonomi. Vi har, under 215, haft möjlighet att bevilja följande 4 insatser. Varav ett projekt beviljades och påbörjades under 214 och fortsatte in i 215. Ett projekt fortsätter in i 216. Insatser som pågått under 215; Plantskolan Grengehuset (projnr 412) Projekttigare; Arbetsförmedlingen samt Grengehuset Ekonomisk förening Projekttid; 1431-15228 Finansiering; Finsams styrelse beviljade 64. kronor för insatsen 14314 för 1 mån projekt, samt beviljade ytterligare 16. kronor den 141128 för en förlängning på 2 månader (dvs för jan-feb 215), så att den totala projekttiden blev ett år. Insatsens mål; att ge arbetssökande inom etableringen, som saknar eller har begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv och har behov av mer stöd på en arbetsplats än vad som ges vid en vanlig praktik, möjligheten till en "prova-på-praktik" i Grengehuset, Grangärde. Prova-på-praktiken skall gå ut på praktisk träning av svenska språket, socialisering och arbetsträning. Genom det får de möjlighet till yrkeslivserfarenhet som kan leda till att stärka individens chanser att fl ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Målsättningen är att personerna ska klara av att gå igenom C-nivån på SFI när deras praktikperiod är slut. Insatsens innehåll och resultat; Praktikanternas arbetsuppgifter bestod av "fixamissetjänster''; t.ex målning utomhus och inomhus, gräsklippning/trädgårdsarbete, städ- och husarbete. De gjorde 2-3 studiebesök per månad på verksamheter som ökade deras omvärldskunskap (avfallsanläggningar, kommunala förvaltningar, kulturinrättningar m.m). En annan mycket viktig effekt av praktiken var att praktikanterna, genom "fixarnisse-tjänsterna" integrerades naturligt i bygden. I övrigt har projektet kunnat se en synnerligen påtaglig språk:utveckling hos samtliga praktikanter, de har skapat egna kontaktnät och relationer och de har inte minst fltt en ökad självkänsla och ett bättre självförtroende. Under projektet har 8 arbetssökande från etableringen tagit del av insatsen, av dessa har tre fltt heltidsjobb och några deltidsjobb, samt att en person började studera till undersköterska efter genomgången praktik. Språkmässigt har alla utvecklats, några gått från B-nivå till C-nivå och några från C till D i SFI. Två har tagit körkort och köpt bil. Två hade planer att gå "starta eget"-utbildning vid avslut. Projektet har rekvirerat 16. kr under 215. Sida9 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-1735 445 Stiidplattform för socialt företagande (projnr; 413) Projektägare; Samarkand Projekt/id; 1511-151231 Finansiering; Finsams styrelse beviljade 15 kr ror insatsen 141128 Insatsens mål; Att vi genom en kompetens-och stödplattfonn som förfogar över sökta medel kan fortsätta stödja de etablerade sociala företagen som finns i Västerbergslagen, samt stödja uppstart av nya företagsideer. Detta för att möjliggöra en fortsatt positiv utveckling av sociala företag i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Insatsens innehåll och resultat, Plattfonnen har under året arbetat med att stödja uppstart och utveckling av sociala roretagsideer. Det har rört sig om finansieringsfrågor, affårsutveckling, administration, handledarstöd m.m. Stödplattfonnen har under året kunnat konstatera att den här typen av företag behöver ett helt annat stöd än "vanliga" vinstdrivande företag, och att en plattfonn av det här slaget kanske är avgörande för roretagens möjlighet till stabilitet och fortlevnad. På uppdrag av plattfonnen har Kristina Andersson fungerat som operativ stöd.resurs för de sociala företagen. I plattfonnen ingår verkställande tjänsteman i Pinsam, Näringslivschef och AME-chef Ludvika kommun, Arbetsfönnedlingens chef samt VD för Samarkand. Plattfonnen har haft regelbundna möten under året, ca 4 per termin. Samt ytterligare ett antal "stonnöten" tillsammans med de etablerade företagen samt nya företagsideer/embryon. Värt att notera är också att Samarkand under året blivit projektägare för Kompetensbyrån 2., ett länsbaserat ESP-projekt ror socialt företagande som mycket väl kompletterar plattfonnens arbete, eftersom det har en annan inriktning. Projektet har rekvirerat 15 kr under 215. Frukostmöten, Nätverket om psykisk ohälsa (projnr; 414) Projektägare, Nätverket om psykisk ohälsa (Anhörigstödet och Folkhälsa Ludvika Kommun, Studieförbundet Vuxenskolan och Pinsam) Projekttid; 1511-151231 Finansiering; Finsams styrelse beviljade 1 kr för insatsen 141128 Insatsens mål; Genom överbryggande :frukostmöten om psykisk ohälsa öka kännedom om målgruppen och att avdramatisera tennen "psykisk ohälsa" och stigmatiseringen kring den. Insatsens innehåll och resultat; Frukostmöten på temat psykisk ohälsa hölls vid 4 tillfällen under 215 och besöktes av chefer och personal från våra parter, personer med egen diagnos via olika patientföreningar samt av anhöriga. Varje frukostmöte pågår 8.-9.3 och inleds med en stor frukostbuffe. Eftersom vi har bordsplacering ges möjlighet till kontaktskapande vid borden, där några diskussionsfrågor finns. Därefter tar dagens tema vid, vilket oftast sker i fonn av en kort föreläsning. Under 215 har dessa teman varit; Personligt ombud, God man/förvaltare, Första hjälpen vid psykisk ohälsa och slutligen SPES (Riksrorbundet för Suicidprevention och Efterlevandes stöd). Totalt besöktes de fyra frukostmötena av 138 personer. Projektet har rekvirerat 8 kr under 215. Sida 1 av 22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-1735 446 Föräldrastöd, COPE, Smedjebackens kommun (projnr; 415) Projektägare; Smedjebackens kommun Projekttid, 1581-161231 Finansiering; Finsams styrelse beviljade 15 kr för insatsen 1563, men eftersom projektet aviserat att de enbart kommer att behöva använda 13 kr, är det dessa som budgeterats. Insatsens mål; Att utbilda 6 handledare inom Smedjebackens kommun i föräldrastödsprogramet Cope, med målet att barnen i Smedjebackens kommun skall växa upp i familjer där föräldrar bemästrar sitt föräldraskap och att barnen därigenom ska få en bättre psykisk hälsa. Insatsens innehåll, Smedjebackens kommun har under 215 utbildat 4 kursledare (2 familjebehandlare, en skolkurator och en folkhälsoplanerare) i Cape-modellen, i såväl småbarns- som tonårs-cope. Utbildningen blev billigare än beräknat, då det var svårt att rekrytera kursledare. Smedjebackens kommun vill nu, för de redan beviljade medlen, komplettera med föräldrastödsmetoden ABC, samt arbeta med utveckling och implementering av föräldrastöd i Smedjebacken, vilket styrelsen godkänt. På sikt är målet att Smedjebackens kommun ska kunna erbjuda alla föräldrar stöd från graviditet tills barnen blir tonåringar. Visionen är att det skall finnas föräldraaktiviteter av olika slag där Cope är en av komponenterna. Av rekvirerade medel kommer en stor del att användas under 216. En styrgrupp har bildats (däri ingår Finsams Verkställande tjänsteman) och projektet kommer löpande att rapportera såväl ekonomi som utveckling/implementering av föräldrastödet till styrelsen. Projektet har rekvirerat 13 kr för hela projektperioden 215-216. Sida 11 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-1735 Ekonomi, noteringar 447 Samordningsförbundets insatser finansieras genom anslag fran de fem parterna gemensamt. Statens (Försäkringskassan/Arbetstönnedlingen) anslag var för verksamhetsåret 215 2 miljoner kr, Landstinget Dalarna 1 miljon kr och Smedjebacken och Ludvika kommun sammanlagt 1 miljon kr (64 tkr, resp 36 tkr). För 215 gav det oss saledes totala intäkter på 4 miljoner kr. Vi gick dessutom in i 215 med ett eget kapital på 71 tkr. Övriga noteringar/kommentarer angående ekonomin; Inom projekt 41 (Samverkansarenan), var en stor del av budgeten riktade mot det utvecklingsarbete kring en ny arbetsmodell; En dörr in som genomförts under 215. Där blev det en stor differens mellan budget och utfall, då årsbudget tör hela samverkansarenan låg på 51 tkr, och utfall blev endast 124 tkr. Det har framförallt sin förklaring i att utvecklingsarbetet och arbetsgruppens kostnader blev avsevärt lägre än beräknat, förklarat i följande tre faktorer; 1. Ett studiebesök med större delegation från våra båda kommuner till annan ort som implementerat ett liknande arbetssätt (En dörr in) genomfördes aldrig, då det inte ansågs behövas under processens gång 2. Den tänkta tvidagars-konferensen (som vi i vår verksamhetsplan kallat "Välfärd Västerbergslagen") med stor deltagarbredd blev istället en endagskonferens, ett slutseminarium fdr En dörr in-arbetet med LSG 's ledamöter och några ytterligare chefer, samt politiker 3. Eftersom slutseminariet fdr En dörr in-arbetet genomfördes under senhösten (då vi insett att arbetet krävde mer tid), istället tör under våren som planerat, genomfördes inte den årliga Samverkanskonferensen i oktober, då vi bedömde att de tog ut varandra. Att de direkta kostnaderna tör 215 av avsevärt mindre än föregående år (214), har sin förklaring i att vi 214 finansierade långt fler särskilda insatser/projekt hos huvudmännen. Vi hade en vinst på 7 tkr för de avyttringar av placeringar vi gjorde från vårt Sekurakonto i Nordea under 215 Vi går in i 216 med ett överskott på 937 tkr I planen fdr 216 avser vi att aktivt arbeta med att föra dialog med våra parter för att de skall söka medel för särskilda insatser, och kommer då att prioritera de tre malgrupper som regeringen :förtydligat bör prioriteras (via regleringsbreven för såväl Försäkringskassan som Arbetstönnedlingen); långtidssjukskrivna, ungdomar i farozonen för aktivitetsersättning och unga med aktivitetsersättning. Förutom det satsar vi på implementering av den nya arbetsmodellen En dörr in, till vilket styrelsen beviljat 512 tkr tör 216. Sida12 av22
Västerbergslagens Samordningstörbund - Finsam 222-1735 448 Västerbergslagens Samordningsförbund - Finsam Resultaträkning per 215-12-31 (belopp I tkr) utran Årsbudget Pro! nr Intäkter 215 215 Avvikelse Bidrag 4 4 Kostnader Administration 21 Styrelsen -258-27 -51 22 VT kostnader -594-581 -13 23 Ekonomi -77-9 13 24 Revision -44 -so 6 27 Information och marknadsföring -22-2 -2 28 övriga administrationskostnader : i -9 ~ Summa -159-138 -21 Deltagarinsatser 31 Teamsamverkan -2293-2442 149 Strukturövergripande Insatser 41 Samverkansarenan -124-51 386 412 Plantskolan -16-16 413 Stöd för socialt företagande -15-15 414 Frukostmöten, nätverket för psykisk ohälsa -8-1 2 415 Cape Smedjebacken -13-13 övriga tillkommande projekt Q ~ 54 Summa -428-87 442 Totala kostnader -3 78-435 57 Finansiella Intäkter 7 1 Periodens resultat 227-35 577 Balansräkningar I sammandrag Tillgångar 1471 Eget kapital vid årets Ingång 71 71 Periodens resultat 227-35 Eget kapital vid periodens utgång 937 36 Skulder 534 Summa skulder och eget kapital 1471 Sida 13 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Finsam 222-1735 Vlisterbergslagens Samordningsllirbund-Finsam 222-1735 449 1(7) Rcsulta trälming Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Inhyrd personal och övriga direkta kostnader Övriga externa kostnader PersonaJkostnader Summa rörelsens kostnader Uörclseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader Summa resultat fn\n finansiella poster Resultat efter finansiella poster Årets l"esultat Not 2 215 214 4 3 73-2 319 63-3 3 711-151114 -62275-73 262-732 73-3 78 6-4356 59 219 994-626 59 7342 3688-36 -19 736 3669 2273-589 99 --- 227 3-589 99 Sida 14 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-1735 Västerbergslagens Samordningsrurbund - Finsam 222-1735 4 5 2(7) Balansräkning Tillgångar OmslttningstillgAngar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsftttningstillgingar Summa tillgangar Not 3 4 5 215-12-31 214-12-31 17 36 96371 52 861 14939 -- - 159 897 111 31 --" - 142613 835 277 268 662 649458 1471172 159645 1471172 159645 Sida ls avll
Västerbergslagens Samordningstörbund - Finsam 222-1735 Västerbergslagens Samordningsfiirbund - Pinsam 222-1735 451 3(7) Balansräkning Eget kapital ocll skulder Eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget lmpital Kortfristiga skulder Levenm.törsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och ftsrutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulcler Summa eget kapital och skulder Not 6 7 215-12-31 214-12-31 71299 13289 2273-58999 937 599 71299 - -- 937 599 71299 23129 485 761 21815 17 524 274489 382461 533 573 885 746 1471172 159645 Ställda slkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga Sida 16av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-1735 Västerbergslagens Samordningsförbimd - Finsmn 4(7) 222-1735 452 Kassaflödesanalys 215 214 Den llipnnde verksamheten Rörelseresultat f<sre finansiella poster 219 994-626 59 Erhållen ränta 7342 3688 Erlagd ränta -36-19 2273-589 99 Ökning/minslming övriga kortfristiga fordringar -48 587-23 328 Ökning/minskning leverantörsskulder -254552 46 814 Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder -97 621-41 894 Kassaflöde frin den llipande verksamheten -173 46-68 398 Investeringsverlcsamlaeten Ökning/minskning av kortfristiga placeringar -27 336 563 95 Kassaflöde fran investeringsverksamheten -27336 563 95 Finnnsieringsverlcsamheten Kassaflöde fran finansieringsverlcsamheten Årets kassaflöde -38 796-44448 Likvida medel vid årets början 649458 693 96 Likvida medel vid årets slut 268 662 649458 Sidal7 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-1735 Västerbergslagens Samordningsförbund - Finsam 222-1735 45'3 5(7) Noter Not 1 Redovisnings- och viirderingsprincipc1 Västerbergslagens Samordningsförbunds årsredovisning har upprättats enligt god kommunal redovisningssed i överenskommelse med Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614), gällande rekommendationer från Rådet f'ör kommunal redovisning samt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer. Materiella anuiggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter far reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används far samuiga typer av materiella tillgångar. Följande avsklivningstider tillämpas: Inventarier, verktyg och installationer 3-5 är Ko1 tfristiga placeringal' Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas i enlighet med lägsta värdets princip till det Jägsta av anskaffhingsvärde och marknadsvärde. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Sida 18 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Finsam 222-1735 Vlsterbergslagens SamordningsftSrbund -Pinsam 222-1735 454 6(7) Not2 Penonal Löner, enlttningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till styrelsen Löner och ersättningar till anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader för övriga anstlllda Totalt 215 113 646 345 576 --- 459222 157 584 2387 --- 637193 214 76381 438413 514794 166 996 23 25 74 815 Not 3 Övriga kortfristiga fordringar Skattekonto Moms 215-12-31 33 322 73 714 214-12-31 19 553 76 818 17 36 96 371 Not 4 F8rutbetalda kostnader ocll upplupna intlikter Fön1tbetalda hyreskostnader Förutbetaldn. friskvardsaktiviteter Summa 15 361 375 52 861 14 939 14939 Sida19 av22
Västerbergslagens Samordningstörbund - Pinsam 222-1735 Västerbergslagens Samordningsfbrbund - Finsam 222-1735 455 7(7) Nots Kortfristiga placeringar 215 214 Nordea Sekura, investeringsfond 142613 835277 Redovisat värde Börsvärde eller motsvarande 142613 835277 1 41 826 846691 Not6 Öniga kortfristiga skulder 215-12-31 214-12-31 Källskatt Al'betsgivamvgifter Summa 14986 8488 12 889 936 27875 17 524 Not 7 Upplupna kostnader och.förutbetalda intillder 215-12-31 214-12-31 Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupna pei1sio11skostnader Upplupna revisionskostnader Upplupna redovisningskostnadcr Upplupna insatskostnader Övriga upplupna kostnader Swnma 38 329 33 87 22725 2237 3 3 4 4 2 2 116265 23167 717 717 ~ -- 274489 382461 Sida2 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-1735 Ludvika 216-2-18 456 Styrelsen för Västerbergslagens Samordningsförbund 1 /*'Q.i..~7 eson, Ordförandf /~ ~~:c: Mats Hedlund, vice Ordförande Mattias Olofsson /_~:;2-- Ivan Eriksson Sida21 av22
Västerbergslagens Samordningsförbund - Pinsam 222-173 s V år revisionsberättelse har lämnats 216-3-22 457 Pernilla Rehnberg, auktorise DeloitteAB för Försäkringskassan/ Arbetsfönnedlingen Anna-Lena Andersson Landstinget jell Mider Smedjebackens Kommun Lennart My an Ludvika Kommun Sida22 av22
Revisorerna i Västerbergslagens Samordningsförbund 458 Till Styrelsen i Västerbergslagens Samordningsförbund Fullmäktige i respektive medlemskommun Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 215 Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Västerbergslagens Samordningsförbund ( organisationsnummer 222-1735) för verksamhetsåret 215. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och foreskrifter som gäller tor verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi ansvarar för att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om årsredovisningen ger en rättvisande bild och om den interna kontrollen som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har ut:llirt vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen samt god revisionssed. Granskning enligt god revisionssed innebär för den auktoriserade revisorn att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. *) Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Västerbergslagens Samordningsförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.
459 Ludvika 216-3-22 Anna-Lena Andersson Landstinget Dalarna {;)_~~ (:>~ ~ "'''"" Kjell Mider För Smedjebackens kommun Lennart Myhnnan Ludvika Kommun Pernillla Rehnberg Auktoriserad revisor Deloitte AB Försäkringskassan och arbetsförmedlingen Bilagor: De sakkunnigas rapporter *) Vår granskning av årsredovisningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen :för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
4 6 I :...... \ a I ~ I \C 8 C\l
april 216 2 Rapportering från PwC Inledning I den här rapporten presenterar vi det revisionsarbete som vi har utfört avseende 215 års revision. Syftet är att ge er en bättre bild av vår revision av förbundets räkenskaper, dess interna kontroll samt styrelsens ochforbundschefens arbete och de iakttagelser som vi har gjort under arbetets gång. Rapporten innehåller både våra förslag på utvecklingsområden och områden där vi bedömt att förbundet har en bra intern kontroll. Kopplat till de utvecklingsområden som vi har identifierat hittar ni även våraforslag på hur ni kan arbeta med dessa framöver. Vi har även sammanfattat de frågeställningar som vi h.jcker är väsentliga att beakta i ert framtida styrelsearbete. Jennie Fernros Auktoriserad revisor Email: jennie.fernros@se. pwc. com Telefon: +46 (o) 1 212 66 5 Johanna Lomarker Revisorsassistent Email: johanna.lomarker@se.pwc.com Telefon: +46(o)1 213 7 66 Rapportering från PwC PwC
april216 3 1. Revisionens inriktning Revisionens inrikhting Revisionens syfte Förbundets revisorer har gett J ennie Fernros på PwC AB i uppdrag att granska 215 års årsredovisning. Vårt uppdrag är att informera styrelsen och revisorerna om den bedömning av redovisning och förvaltning som ligger till grund för utformningen av revisionsberättelsen. Vi vill också ge förslag på förbättringar vad gäller processer och rutiner för ert förbund. Vår revisionsgranskning är baserad på risk* och väsentlighet*. I revisionsuppdraget ingår att granska den finansiella informationen, men även att granska styrelsens och förbundschefens förvaltning av förbundet, vilket sker genom vår förvaltningsrevision*. Styrelsen ansvarar för att förbundet upprättar en årsredovisning inom tre månader från räkenskapsårets slut i enlighet med Lag (2oos:121) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och Lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska gälla i tillämpliga delar. Vår granskning har utförts enligt god revisionssed och med iakttagande avrevisorslagens bestämmelser om bl a opartiskhet och självständighetsamt med beaktande av ISA (International Standards onauditing). Granskningen har utförts enligt den upprättade revisionsplanen. Revisionens risk- och fökusomrd.den Vi har identifierat följande områden med förhöjd risk inom er verksamhet: Eget kapital - storleken samt dess påverkan på framtida bidrag Uppbyggnaden av redovisningen och den finansiella rapporteringen Verksamhetsrevision - beslutande, uppföljning och måluppfyllelse Intern kontroll - existensen av rutiner för intern kontroll *Finns beskriveti bilaga 1 Rapportering från PwC PwC
Not 2 215 4-231963 -757114-73 262-3 786 219994 7342-36 736 2273 2273 ~ \ (.N 214 3 73-3 3 711-62275 -732 Oi3 -------~-~ -4 35659-62659 3688-19 3669-589 99 ---- -58999 6april216 4 2. Analys finansiell information 1 Resultatanalys Här presenterar vi kort resultaträkningen och hur olikafaktorer påverkar ert.förbund Beskrivning Erhållna bidrag har ökat med 27 tkr jämfört mot fg år. Tilldelning av medel sker numera utifrån fastställda regler som utgår ifrån bl a storleken på eget kapital. ----... -- -------- Personal och administrationskostnaderna ligger i nivå med budget och fg år. Enligt SUS ska revisions- och redovisningstjänster inkluderas i personalkostnaderna vilket förbundet inte gör i sin redovisning. De direkta kostnaderna (ses 13 i ÅR eller sammanställningen nedan) har blivit 591 tkr lägre än budgeterat; främst som följd av lägre kostnader för samverkansarenan (En dörr in +386) men även för Rehabkonsulentteamet. Årets resultat blev +227tkrjämförtmed budgeterade -35 tkr (dvs avvikelse om +s77). --.:OO!. ~~ :o.;:... 'YT -...CH>'tn ~r ':t<>? '"fonnai' " ocft ~rlf:fttld'-fo.i..,-f! acl"' '""' PW'ClOft'\...,...tH.. d4i!or- c~-; " ",,.,..,..." ~ '"''" s-~ ' """',,_,,_.._... 3:, T-~lill.an. -=-...,..._..... 4'1.2..-a..ft.t.~n,.,,. CO;M"'~~ S~lc&M~.,_...,.. 1_t...,. $~' ta. 'WIC.L..&'E t"' "'""'Ulle-I... "'"' t:ru'""''u'ftoo.-n.....oi.t_.r, fo#" p,,y;u:11o.\c. ~1.._. CtvnCA <tllh~o~9'1ide!t St4"jak'I """""'"' T- r..:.._...,_, Rapportering från PwC PwC 2~ ='7 54...... 77..,...z:. 2,,_ :!'JO S. O!lrt,, 1-3.R,...... ;::,:1:.q:..~442.1.%4!:.~O..,,;..-= 1~ " ""''"'.. o "':t!u') =<> &!>... 7 37 ~:.-98....... ""' - ll.,, "' ""' s..c~.. '"'"' =...,.,. :;o 1 K:t:Z: Rcsulraträkning ÖlTiga rörolscintlll1cr Rvrdseas kostnader lnl1yrd per.;on:il och övriga direkta kostnader Övriga ex.tema kostnader Pcn;onnlkostn:1dcr Summa rörelsen.~ koslnadc:r Rörd.'«:rcsult:at RC11ultat frin rman5ielb poster ö.. Tiga r-jntcintiiktcr och likrumdc rcsuhatpoi>tt.. T Räntekostnader Summa tt5ult::at fr:in lin:msiclla poster lte)ullllt efter finansiella poster Året-i rcsuuat
"------------- 215-12-31 214-12-31 17 36 96371 52 861 14939 231 29 485 761 27 875 17524 274489 382 461 --- 533 573 885 746 --- 1 471172 I 596 45 6 april 216 5 ~ \ ~ 2. Analys finansiell information I Balansanalys Här presentarer vi kort balansrälcningen och hm olilcaf aktorer påver lem el'"tförbund Balansrälming rmgångar Omsättningstillgångar Kortfristl~ fordringar Övriga kortfristiga fordringar Fö1utbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 3 4 Beskrivning Likviditeten är god. Överskottslikviditet har placerats för att ge bättre avkastning. Årets positiva resultat ökar det egna kapitalet till 938 tkr. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 5 159 897 11131 --- 142 613 835 277 --- 268 662 649458 1471172 1596 45 1471172 159645 Det egna kapitalet uppgår per 151231till19 % av 216 års bidrag och ligger således inom Nationella rådets rekommendation. Budgeterat resultat för 216 är -784 tkr, vilket ger ett eget kapital per 161231 uppgående till 644 tlcr (13 %). Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserad vinst Arets resultat 71299 13 289 227 3-589 99 Summa eget kapital 937 599 71299 --- 937 599 71299 --- Kortfristiga skulder Levcrantörsskulder Övrign kortfristiga skulder 6 Upplupna kostnader och rorntbetalda intäki~r 7 Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulde1 Rapportering från PwC PwC @ ViUcen lägsta nivå har Sh.Jrelsen bestämtfor det egna kapitalet?
~ ~ ~ ~ ~...... ;& e ~ C.J Q ~ c: ~.s Q ;:! ~ ~ ~ = c: e c QJ c 'iii :; QJ Cl)_ O'.'. "' 465 CD CD..- N.. ro u?:. c ro... 4- Cl c ;:: QJ t::. (.) fil- 3: a::.
Vår granskning har bland annat omfattat genomgång av de väsentliga processerna för finansiell rapportering, inköp och försäljning samt lön. Här sammanfattar vi våra slutsatser och utvecklingsområden. april 216 7 3. Revisionen Revisionen Intern kontroll Område Vår iakttagelse Vårrekonunendation Företagsledningens 1<.ommentar Finansiell rapportering under löpande år samt bokslutsprocess Förbundet har bra rutiner och kontroller avseende Resultatrapporter under löpande år. Vid varje styrelsemöte gås periodrapport igenom. En formell delårsrapport upprättas inte. Upprättande av årsredovisning inom 3 månader från räkenskapsåret slut. Vi rekommenderar En mer långsiktig plan bör förslagsvis finnas för styrning av kostnader över åtminstone ett par års sil.t Detta för att ge bättre framförhållning och en mer långsik~g plan för beviljande av projekt/insatser. Förbundet ska enligt lag visa budget i balans och om överskott ska användas bör detta tydligt framgå av styrelsebeslut. Rapportering från PwC PwC
3. Revisionen Revisionen Intern kontroll, forts Område Vår iakttagelse Vår relcommendation Företagsledningens kommentar Förbundet har bra rutiner och kontroller avseende Rek-virering av medel från huvudmännen. Uppföljning och avstämning av inbetalningar. Vi rekommenderar Tänk på att rekvirera medel så tidigt som möjligt från huvudmännen för att förbättra förbundets likviditet Framförallt o blir detta viktigt när överskottet o minskar. CJ Försäljningsprocess Inköpsprocess Förbundet har bra rutiner och kontroller avseende Manuell attestrutin. Samtliga fakturor attesteras av FC och fakturor som rör denna attesteras även av ordförande. Attestordningen framgår av förbundets stytdokument. Godkännande av betalfil görs av FC och ordförande gör manuell utbetalningsattest. Förbundet har en god rutin med attest två i förening. Uppföljning av nedlagda kostnader per projekt/insats mot budget görs vid varje styrelsemöte. I ÅR framgår nedlagda kostnader per projekt/insats avs 13. *FC = Förbundschefen Vi rekommenderar Att scanning införs. att styrelsen utser ett par ledamöter som årligen väljer moment där den interna kontrollen testas. Policy för intern kontroll har beslutats om per 15-5-8. ~ O'\ '-...] Rapportering från PwC PwC april 216 8
Företagsledningens Tcommentar CJ ~ \ co april 216 9 3. Revisionen Revisionen Intern kontroll, forts Område Vår iakttagelse Vår rekommendation Löneprocess Bolaget har bra rutiner och kontroller avseende Attest av ordförande på avvikande tid för FC. Tid.rapport i övrigt förekommer ej. Utbetalningsattest av FC som sker elektroniskt samt manuellt av ordförande. Vi rekommenderar att löpande uppföljning av förändrade fasta data jnförs, exempelvis som ett led i test av den interna kontrollen. Förbättringspotential finns främst avseende Rutinmässig uppföljning och attest av förändrade fasta data saknas Rapportering från PwC PwC
...... -...... april 216 1 -- - 3. Revisionen Revisionen Förvaltningsrevision Vår granskning har bland annat omfattat efterlevnad av gällande lagar, förbundsordningen och övriga styrdokument, ingådda avtal, redovisning och betalning av skatter och avgifter, försäkringsskydd mm. Här sammanfattar vi våra iakttagelser. Område Iakttagelse Vår rekommendation Styrelsens lcommentar Skatt Förbundet har skött sina åtaganden gentemot SKV förutom inbetalningen av slutskatten i mars som missats och reglerats först i april. Tänk på att skatter och avgifter alltid ska betalas i tid. Lagar Avtal Löpande bokföring Förbundets verksamhet och finansiella rapportering ryms inom gällande lagstiftning. Formalisering bör dock göras beträffande de1årsrapportering. Avtal upprättas inte med huvudmännen beträffande insatser som man beviljat medel till förutom beträffande inhyrda coacher till rebabkonsulentteamet. Avtal har upprättats både gällande inköp av tjänster till rehabkonsulentteamet samt beträffande delegering av arbetsledning. Avtal finns även tecknade med ekonomiska föreningar avseende arbetsträningsplatser, vilket inte är förenligt med gällande lagstiftning. Kontroll bar gjorts av att bokförda kostnader är kopplade till verksamheten. Vår bedömning är att kostnaderna är rörelsegilla. Avtal bör upprättas åtminstone beträffande större insatser där ansvarsfördelning, mål, deadline för rapportering m m framgår. Avtal beträffande delegering av arbetsledning får inte tecknas som innebär att förbundet övertar ansvar så att det bedriver rehabiliteringsverksamhet. Avtal får dessutom endast tecknas med huvudmännen beträffande inköp av verksamhet riktat mot deltagare. Styrelsen tar del av finansiella rapporter under löpande år och kommenterar dessa......._........_...... -- - - - -.... -..._...-..._ Rapportering från PwC PwC. _
3. Revisionen eu1s1one Förvaltningsrevision, forts Område Löpande bokforing Förbundets styrdokument Iakttagelse Projektredovisning tillämpas på ett tillfredsställande sätt och denna är uppbyggd för att underlätta rapporteringen i SUS*. Förbundet har uppdaterade stytdokument enligt nedan: Förbundsordningen Instru1..1:ion för förbundschefen Arbetsordning för stytelsen Årlig verksambetsplan Årlig budget Placeringpolicy Riktlinjer för ansökan av projektmedel Dokument där mål, syfte och uppföljning av insatser framgår Arbetsordning för stytelsen har reviderats under 215. Verksambetsplan ocb budget bar antagits före 3/11 året före. Vår rekommendation Styrelsens kommentar Enligt redovisningsregler är kostnaden för redovisning och revision en övrig eji.-tern kostnad, men enligt SUS ska de hanteras sorn personalkostnader. Kostnaderna för FC, lokaler mm fördelas olika och därvid innehåller ÅR olika resultatuppställningar. Flera av förbundets styrdokument är från 25 ff o och styrelsen bör förslagsvis o styrelseledamöter som under J styrdokumenten så att dessa fortfarande är aktuella och innehåller önskad information. som ett led i den interna CJ kontrollen utse ett par ~ 216 går igenom O SUS= Sektorövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsomrädet *ÅR = årsredovisning Rapportering från PwC PwC april 216 11
Företags ledningens kommentar...,...,... -.... april 216 12 3. Revisionen Revisionen Förvaltningsrevision, forts Område Iakttagelse Vår relcommendation Arbetsgivarrollen Fastställande av årsredovisning och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen FC är an.ställd av förbundet. Anställningsavtal finns teclmat mellan förbundet och FC. Avtal finns med Pacta och genom dem med KPA. Avsättning för pension görs inte i redovisningen. Efter avslutad revision ska förbundet distribuera årsredovisningen med revisionsberättelse och revisionsrapport till sina huvudmän. Huvudmännen ska därefter årligen fastställa förbundets årsredovisning och bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Vi kan av styrelseprotokollen för förbundet inte se att detta skett. Av styrelseprotokollen för förbundet bör framgå om och när styrelsen fått besked från huvudmännen om huruvida årsredovisningen fastställts och styrelsen beviljats ansvarsfrihet. Rapportering från PwC PwC
Företags ledningens kommentar april 216 13 3. Revisionen ev1s1onen Verksamhetsrevision Förbundets verksamhet under 215 framgår av årsredovisningen. Här sammanfattar vi våra iakttagelser. Område Iakttagelse Vårrekomm.endation God ekonomisk hushållning Beviljande av medel till insatser/ projekt Avtal beträffande beviljade insatser/ projekt Förbundet ska bedriva verksamhet som är ändamålsenligt och effektiv samt med god ekonomisk hushållning. Förbundets personal- och administrationskostnader utgör 26 % utav erhållna bidrag under 215 (24 % 214). Kostnaden utbetalda medel till projekt/insatser uppgår till 68 % (93 % 214) av erhållet bidrag för 215. Förbundet begär alltid in ansökningar för alla större projekt/insatser, där syfte, mål, tidsperiod och uppföljning framgår, som underlag för styrelsebeslut beträffande beviljande av medel. Avtal finns beträffande inhyrda coacher till rehabkonsulentteamet. Avtal med huvudmännen beträffande andra beviljade insatser upprättas inte. För övriga fyra förbund i Dalarna med ungefär samma bidragsnivå ligger dessa procentsatser på 14-25 % för administration och 65-84 % för direh.-ta kostnader. Förbundet får således sägas ha god ekonomisk hushållning även om de direk1:a kostnaderna ligger något lågt. Man bör dock fundera över fördelningen av FC:s kostnader. Till förbundets nackdel är dock att årets bidrag inte har förbrukats. Avtal bör upprättas med huvudmännen åtminstone beträffande större beviljande insatser, där bägge parters åtaganden, giltighetstid, krav på slutrapport och deadline för denna mm framgår. Förbundet har inte fördelat FC:s kostnader på de insatser där hon verkar som projel'tledare. Lokal med omkostnader har dock fördelats mellan teamet och administrationen....-...-...,..._... _,... Rapportering från PwC PwC
Företags ledningens kommentar Styrelsens tolkning är att rehabkonsulentteamets verksam.het är implementerat i förbundet. Styrelsen har valt att lägga verksamheten i förbundet istället för under någon huv'udman. Samtliga coacher har sin anställning hos någon av huvudmännen. Verksamheten leds av en av coacherna, men i övrigt ligger verksamheten under förbundets styrelse. Krav från förbundet är att FC ska sitta med i styrgruppen när insatsen beviljats mer än 1 tkr. FC har en ledande roll mot personalgruppen, men arbetar aldrig direkt mot deltagarna.... april 216 14 3. Revisionen Revisionen Verksamhetsrevision, forts Om.råde Iakttagelse Vår rekommendation Ej bedriva rehabiliteringsverksamhet Måluppfyllelse Förbunden får enligt förarbetena inte bedriva någon egen rehabiliteringsverksamhet. Det får inte heller fatta beslut om enskilda individers deltagande i insatser eller finansiera deltagarnas försörjning, dvs ej bedriva myndighetsutövning. Förbunden kan endast finansiera insatser som utförs hos de samverkande parterna. Inköp av verksamhet (arbetsträningsplatser) har felak1:igt skett från ekonomiska föreningar. Målen för verksamheten framgår dels av verksamhetsplanen och dels av ansökningarna. Utvärderingsmetoder samt måluppfyllelsen framgår tydligt i årsredovisningen både beträffande teamsamverkan, samverkansarenan och projektstöd/projeh.1:medverkan i särskilda insatser. Vår bedömning är även att förbundet arbetar aktivt med olika uppföljningsmodeller. Avtal har tecknats med olika ekonomiska föreningar avseende inköp av prah.'i:ikp1atser. Revisorerna ifrågasätter detta då det är att betrah."ta som att förbundet bedriver rehabiliteringsverksamhet för enskilda individer. Avtal måste teclmas via någon huvudman som då bär ansvaret. Förbundet bör dessutom se över och begränsa sin styrande roll avseende Rehabkonsulentteamet. En styrgrupp bestående av chefer från huvudmännen bör leda Rehabkonsulentteamet och FC får endast ha en processstödjande roll. -.. -... - - - - - -.... ~ -- - - -'""... ~..._.._...._ Rapportering från PwC PwC
4. Förbättringsförslag r Sammanfattning av förbättringsförslag Nedan följer en sammanfattning av iakttagelser från 215 års revision som bör användas som underlag för 216 års styrelsearbete. Löpande arbete med budget Förbundet visar per 151231 en stor avvikelse mellan budget och utfall. Budgete bör vara mer verklighetsförankrad och inte en vision. Budgeten bör revideras under löpande år för att fungera som styrdokument. Vi saknar i protokollen kommentarer till avvikelserna mellan utfall och budget under löpande år. Delårsrapportering Krav på enklare delårsrapportering/ delårsbokslut finns och vi önskar att styrelsen formaliserar detta under 216. Intern kontroll Policyför intern kontroll har antagits av styrelsen och vi ser fram emot att se hur styrelsen systematiskt kommer att arbetat vidare en egen O riskanalys och med intern kontrollfrågor under innevarande och kommande år. O ~ Bevfljande av styrelsens ansvars.fri.hetfrån huvudmännen --.-:i Av förbundets protokoll bör framgå om och när huv"'udmännen fastställt förbundets årsredovisning och beviljat styrelsen ansvarsfrihet. Styrelsen ~ bör arbeta aktivt för att inhämta denna information. Förbundschefen bör årligen ansvara för att huvudmännen erhåller ÅR samt revisionsberättelse och revisionsrapport. Gränser för vilken verksamhet som.får bedrivas Styrelsen bör se över sin och FC:s roll så att man inte bedriver individinriktad rehabiliteringsverksamhet. Avtal beträffande överenskommelse om delegering av arbetsledning samt inköp av praktikplatser bör ses över och eventuellt hävas. Digitalisering Fakturascanning samt elek-troniska attester för både förbundschefen och ordförande kan iföras om så önskas. Rapportering från PwC PwC april 216 15 '
Arets granskning har u#jörts enligt den upprättade revisionsplanen. Den sammantagna bedömningen efter genomjörd reuision är att kravet på god intern kontroll är uppfyllt och att årsredovisningen ger en rättvisande bild av samordnings.förbundets resultat och ställning i enlighet med god J"edovisningssed i Sverige. Vi hm- vid granskningen inte.funnit nit.got som leder till amnärkning på att styrelsens ledamöter handlat i strid med lag omjincmsieu samoj"dning av rehabiliteringsinsatser eller förbundsordningen. På basis av gjorda iakttagelser och överväganden avlämnas därvid en revisionsberättelse enligt standardut;fonnning. 5. Sammanfattande revisionell bedömning 1 Sammanfattande revisionell bedömning Sammanfattning avverksamhetsrevision Förbundet har tydliga mål uppsatta för projekten/insatserna samt en bra uppföljning av de uppsatta mfilen. Styrelsen och förbundschefen har arbetat fram mätbara mål som underlättar uppföljningen. Riktlinjer finns fastställda för vad som gäller när aktörer ska söka medel från förbundet och dessa har även uppdaterats under 213. Uppställningen och redovisningen av projekten i årsredovisningen och i dokument som tas fram under löpande år är tydliga. Styrelsen kräver dessutom slutrapport när projektet/insatsen avslutats samt även ett år efter avslut för lite större projekt. Tankar finns också i de flesta fall om hur man ska implementera lyckade projekt i huwdmännens ordinarie verksamhet. Styrelsen bör dock förtydliga ansvarsrollerna beträffande Rehabkonsulentteamet och dess styrning och ledning så att man inte kliver över gränserna och bedriver individ.inriktad rehabiliteringsverksamhet i egen regi. Rapportering från PwC PwC Sammanfattande revisionell bedömning Vär granskning visar att förbundets verksamhet bedrivs på ett ändamälsenligt och effektivt sätt med en tillfredsställande kvalitet. Sammantaget sköts även förbundets redovisning på ett tillfredsställande sätt med god ordning på den löpande bokföringen. Enligt regeringens proposition, 23/ 4:5, God ekonomisk hushallning i kommuner och landsting, föreslas bl a att revisorerna ska granska och bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mfil styrelsen beslutat om för ekonomin under perioden. Vår bedömning är att årsredovisningen innehåller en tillfredsställande uppföljning av verksamhetens mål och kommentarer till dessa. Vår bedömning är att samordningsförbundets årsredovisning uppfyller lagens krav. Årsredovisningen omfattar förvaltningsberättelse, resultaträkning jämfört mot budget och jämfört mot fg år samt balansräkning med kassaflödesanalys för perioden och föreglende Ar. Tillfredsställande information framgår i notapparaten. april216 16
. 1 Bilaga 1 - Ordforklaring Ord Förklaring Risk "_. Revision baseras på risk och det innebär att vi fokuserar pl områden som vi anser vara särskilt riskfyllda eller väsentliga. Områdena varierar beroende på bransch, storlek och situation samt noteringar som gjorts vid tidigare års revisioner. Riskomrlden är till stor del poster som styrelsen kan påverka....... ------------------------ - ----- ---.. - ---- V'asentlighet Fel i årsredovisningen kan betraktas som väsentliga om de är av sldan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av hsredovisningen med intressen i förbundet, hade påverkat dennes bedömning av förbundet. Detta kan inkludera kvalitativa som kvantitativa fel och varierar mellan olika förbund och verksamheter. Om det totala felet som noterats i revisionen understiger beloppet för väsentlighetsgränsen så medför felet inte någon anmärkning i revisionsberättelsen och vi har då fortfarande möjlighet att avge en revisionsberättelse enligt standardutformning. Det kan dock finnas andra brister som gör att vi avger en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. I vår revision av styrelsens och förbundschefens förvaltning ("f"drvaltningsrevision") granskar vi om det finns åtgärder eller försummelser som, gentemot förbundet kan föranleda skadeståndsskyldighet frln förbundschefen eller någon av styrelsens ledamöter. I förvaltningsrevisionen granskar vi även förbundets hantering av skatter och avgifter, den interna kontrollen i förbundet och övrig efterlevnad av tillämplig lag...----..- --- ---- - - ---- ------- -..----- ""'"-- - -- Förvaltningsrevision I vår revision av styrelsens och förbundschefens förvaltning (nförvaltningsrevision") granskar vi om det finns åtgärder eller försummelser som, gentemot förbundet kan föranleda skadeståndsskyldighet från förbundschefen eller nlgon av styrelsens ledamöter. I förvaltningsrevisionen granskar vi även bolagets hantering av skatter och avgifter, den interna kontrollen i förbundet och övrig efterlevnad av tillämplig lag. -UU t- Htte..,_...-.. -HHtt - H- et1h- HtM -M- --- - M--H--...-.. M.., 111-- - -- -.. -- -M--- ------ Standardutformning Innebär en revisionsberättelse som inte har en avvikande fonnulering. -- -..------- ---..-- - --.. - --- ---...-...--.. --- ----- -----..-- -" --- - -- _.. -.. - -- --... -- --- -- - -----.....--...-..-- --- -.. --- -----...-...-- -- - -..._...--..---..- --- - - -..._..-.. ---------.. ----... ---- -- -- - - --------------------.. -- -------- --- Rapportering från PWC PwC april 216 17
1 Bilaga 2 - Trafikljus Trafildjus Förklaring Ett rött ljus åsätts normalt observationer som har eller kan ha en väsentlig påverkan pl förbundets finansiella rapportering eller som utgör en väsentlig svaghet i den interna kontrollen. Som sådana kräver de därför stor uppmärksamhet fran styrelsens sida. ------ ------- --- ------ -- ----- -------------- --- --- Ett gult ljus indikerar observationer som, även om de inte möter kriteria för att åsättas ett rött ljus, har eller kan ha en sådan påverkan på den finansiella rapporteringen att de bör komma till styrelsens kännedom. - - ---- - --- - - ---.. -- ----..----..--- ---- - -- -...- ------- ---- ------- --- -- Ett grönt ljus kan åsättas observationer som tidigare klassificerats som gula eller röda, men som nu har ätgärda.ts. Frågeställningar där vi förvisso inte har nägra avvikelser eller brister att rapportera kan också åsättas ett grönt ljus om de är av sådan magnitud eller behäftade med en sådan grad av komplexitet att styrelsen börfå kännedom om dem. ---... ------.. --- - --- - -------------- ----- ---.. --- - -------- - --... - Rapportering från PwC PwC april 216 18 -i:::.. '3 -...J
I ~ Landstinget Il DALARNA Central förvaltning PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsen 4 7 8 Sammanträde 216-9-12 Sida 1 (1) OBS! PROTOKOLLET EJ JUSTERAT Landstingsful/mäktiges Beslutsärenden 87 Årsredovisning och revisionsberättelse för 215, Västerbergslagens Samordningsförbund Diarienummer LD16/1756 Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Styrelsen för Västerbergslagens Samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 215 Sammanfattning av ärendet Västerbergslagens samordningsförbund överlämnar årsredovisning och revisionsberättelse för 215. Revisorerna tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 215. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 87 A b) Årsredovisning och revisionsberättelse. Bilaga 87 B Utdrag exp 216-9-XX till 1. 2. 3. Vid protokollet: Eva Bergfeldt Bestyrkas i tjänsten [lntygarens namn]
I ~ Landstinget - DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet 479 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 216-9-27 Sida 1 (2) Dnr LD16/1782 Uppdnr 1383 216-8-29 Budgetberedningen 216-9-12 Landstingsstyrelsen 216-9-27 Landstingsfullmäktige Årsredovisning och revisionsberättelse för 215, Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna Ordförandens förslag 1. Styrelsen för Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 215. Sammanfattning Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna överlämnar årsredovisning och revisionsberättelse för 214. Revisorerna tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 215. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Årsredovisning och revisionsberättelse Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna överlämnar årsredovisning och revisionsberättelse för 214. Revisorerna tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 215. Juridik Enligt lagen (23: 121) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 3 st ska revisionsberättelse lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsförmedlingen. Förbundsmedlemmarna ska var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadestånd ska väckas. Samverkan med fackliga organisationer Detta ärende är inte föremål för facklig samverkan. Postadress Box 712 791 29 Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun Kontakt 23-49 Org.nr: 2321-18... l Handläggare Sjölund Margareta 23-49 14 ekonomisekreter margareta.r.sjolund@ ltdalarna.se
Landstinget Dalarna Central förvaltning 43 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Dnr 216-9-27 LD16/1782 Sida 2 (2) Uppföljning Årsredovisning 216 utgör uppföljning av innevarande års verksamhet.
LANDSTINGET DALARNA Organisationsnummer: 222-2568 INK. 216-5- l DNR LP..li:?./O.!l..~~... SKR...I.... Koo..?.?.!... 481.. Samordningsförbundet 1nsa VASTERDALARNA ÅRSREDOVISNING 215
482 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Verksamhet... 3 Organisation... 3 Verksamhetsberättelse... 4 Framtiden... 11 Resultaträkning... 13 Budget och avvikelser... 14 Balansräkning... 15 Kassaflödesanalys... 16 Redovisningsprinciper... 17 Noter... 18 1 'rf ' I / --- "
Sammanfattning 483 MAi 215 och maluppfyllelse De mål som styrelsen for Finsam Västerdalama satt upp för 215 var: I. Antalet deltagare som tillhör arbetskraften ska öka och att deltagare via återremittering till beredningsgruppen hamnar hos rätt myndighet. {Med tillhör arbetskraften avser vi att man är i egen försörjning helt/delvis eller uppnått sådan arbetsförmåga att man kunnat skrivas in hos Arbetsförmedlingen.) 2. Att man samlokaliserat myndigheterna och att det skapats ett mottagningsteam i Malung-Sälen samt att processen kring "En dörr in" fortgår i Vansbro. Hitta fler arbetstränings- och praktikplatser. 3. Utvecklad samverkan kring utlandsfödda. Slutmål 1: Är helt uppfyllt. Slutmål 2: Man har under 2 IS inte nått i mål när det gäller tillskapandet av ett mottagningsteam och praktiksamordning, därtor bedömer styrelsen måluppfyllelsen till grad I av 4. Arbetet fortgår dock och Malung-Sälens kommun har även ansökt om medel från förbundet för att kunna tillsätta en person som tar jobba med tillskapandet av ett motagningsteam, vilket förbundet har beviljat. Slutmål 3: Styrelsen bedömer måluppfyllelsen till grad 3 av 4, man har identifierat både utvecklingsområden och goda exempel på insatser för målgruppen och kommer att jobba vidare med detta under 216. Statistik deltagare Finsamteamet har totalt haft 25 deltagare inskrivna under 215, varav 6 st har avslutats av olika orsaker: 2 var remitterade av Arbetsförmedlingen, båda var för sjuka (över till FK vid avslut) 2 var remitterad av Försäkringskassan, I person har uppnått sådan arbetsförmåga att den var inskriven hos Arbetsförmedlingen vid avslut, den andra var för sjuk {åter FK vid avslut) 2 var remitterade av Malung-Sälens kommun, båda var för sjuka (aktivets-/sjukersättning från FK vid avslut). Sammanfattningsvis var det alltså I av 6, det vill säga 17 %, som tillhörde arbetskraften vid avslut, övriga 5 visade sig vara for sjuka för att arbeta eller studera (3 har autismspektrumtillstånd, 2 har begåvningshandikapp ). Dock har det varit två personer utöver dessa som har jobbat under 215, båda med vilande aktivitetsersättning, men som ännu inte avslutats i Finsam då man vill se att det blir hållbart på sikt först. Jämfört med 214 har vi både färre avslutade under 21 S och färre som tillhör arbetskraften procentuellt sett. då var det 13 avslutade och 46 % som tillhörde arbetskraften. Detta kan t'örklaras både med att de som avslutades under 2 IS har haft mer omfattande funktionsnedsättningar, samt att i och med att många avslutades 214 har vi också haft en stor del ganska nyinskrivna i Finsamteamets verksamhet och då rehabiliteringen tar tid t'ör denna målgrupp är det också många som inte varit redo för avslut än. Samverkan finsam Västerdalama har genomfört ett antal aktiviteter i syfte att underlätta och stärka samverkan, det har t ex varit frukostmöten för personal hos parterna, utbildning for personal hos förbundets parter, samverkanskonferenser för beredningsgrupper och lokala sa~verkansgruppen m m. 2 -...\,,.-.' ~r..,,..'
Förvaltningsberättelse 484 Verksamhet Bildandet av förbundet Samordningsförbundet Finsam Västerdalama bildades den I januari 28 enligt Lag (23:121) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet är en fristående juridisk person som är bildat av parterna Malung-Sälens kommun, Vansbro kommun, Landstinget Dalarna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Uppdrag Samordningsförbundets uppdrag är att främja samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan aktörerna, vilket skall leda till att återställa den enskildes funktions- och arbetsf5rmåga. Finansiering Förbundets verksamhet finansieras gemensamt av de fem parterna. Försäkringskassan svarar tor både sin och Arbetsförmedlingens del (SO%), Landstinget Dalarna flsr 25 % och de båda kommunerna tillsammans tor 25 %. Anslaget för år 215 var 2 kr. Organisation Styrelsen Förbundet leds av en (delvis) politiskt tillsatt styrelse med representanter från Landstinget Dalarna, Malung-Sälens kommun och Vansbro kommun. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan representeras dock av tjänstemän. Styrelsen har sammanträtt fem gånger under 215. Ledamöter och ersättare i styrelsen under verksamhetsåret: Ordinarie Kurt Podgorski (ordf) Annika Simm-Eriksson Nall Lars Andersson Mirzal Celhasic Mats Hedlund (vice ordf) Ersittare Brita Sohlin Ulrika Gärds Forsberg Pär Kindlund Åke Söderqvist Fredrik Lindh (från nov) Vakant till nov Huvudman Malung-Sälens kommun Vansbro Kommun Landstinget Dalarna ArbetsfOrmedlingen Försäkringskassan Verkställande tjänsteman Verkställande tjänsteman, Ritva Pettersson, tjänstgör åt ffirbundet (via tjänsteköpsavtal med Malung- Sälens kommun där hon är tillsvidareanställd på halvtid) sedan 25/3 28, men styrelsen har även under 215 höjt hennes tjänstgöringsgrad till 75 % av heltid, vilket man gjort sedan 29. 3... ~ /' 1/: 1.r''
Verksam hets berättelse 485 Finsamteamet Finsamteamet bestod under 215 av 3 coacher som frigjorts från sina ordinarie arbetsuppgifter hos huvudmännen, för att kunna jobba med att coacha deltagarna framåt i sin rehabiliteringsprocess. Carita Göransson, som har sin anställning hos Malung-Sälens kommun, jobbade 1 % under året, Kristina Johansson, som har sin anställning hos Vansbro kommun, jobbade 2 % och Stefan Eriksson, som har sin anställning hos Försäkringskassan, jobbade 5 % i Finsamteamet. Från övriga av förbundets pa1ter finns det resurspersoner/adjungerade i Finsamteamet som bidragit med sin specifika yrkeskompetens i arbetet med deltagarna genom regelbundna möten med Finsamteamet, det har varit en person från Öppenvårdspsykiatrin och en person från Arbetsfönnedlingen. Dessa har alltså inte jobbat coachande i Finsam och förbundet betalar inte heller för deras tjänster. Den individuella coachningen. som alla deltagare ingår i, är fortfarande basen för verksamheten. Liksom tidigare har man anpassat verksamheten utifrån det behov som finns hos de för tillfället aktuella deltagarna och även hos förbundets målgrupp i stort. Det finns fortfarande ett påtagligt behov av social rehabilitering/träning hos deltagarna och därför har man fortsatt att göra många aktiviteter med detta i fokus. Man har haft regelbunden gruppverksamhet för social rehabilitering med inslag av grön rehab måndag och fredag förmiddag och som hälso- och friskvårdstema har man under hösten haft ridning på islandshästar. Förutom dessa fasta gruppverksamheter har man bl a även gjort gemensamma studiebesök, varierande aktiviteter i syftet social träning och omvärldsorientering (t ex varit på föreläsning av en Hjärnkollsambassadör, på studiebesök i komb ination med go-cart i Mora, på studiebesök i Borlänge med julbord på IKEA, fått utbildning i hjärt- och lungräddning m m) och extra friskvårdsaktiviteter. Här är några exempel på aktiviteter i Finsam: Nya upplevelser väcker livsandarna här provar man på att köra go-cart. 4 I -r' \-/'I )
486 Att rida på islandshästar stärker både kropp och själ. Man jobbar mycket med att stimulera kreativiteten, här har man skapat blomsterarrangemang...... och här sys det gardiner. 5..., f '- " ' i I
487 Något som genomsyrar samtliga aktiviteter, både gruppverksamheter och individuell coachning, är att teamet jobbar utifrån helhetssyn på individerna och att möta dem där de befinner sig. Man kant ex inte planera för praktik/arbete innan en person klarar av den sociala situationen i en grupp och/eller klarar att passa tider. En viktig del i verksamheten är också att väcka deltagarnas livslust, många har tappat sina tidigare intressen och/eller är väldigt isolerade och passiva, därför jobbar man mycket med att väcka intresse för olika aktiviteter och nyfikenhet på omvärlden. Individuella handlingsplaner utifrån varje deltagares unika situation är också viktiga komponenter i verksamheten och i den individuella coachningen använder man lösningsinriktad metod och/eller kognitiv beteendeterapi. Dessutom jobbar Finsamteamet också på ett annat sätt än vad handläggare hos de samverkande myndigheterna har möjlighet an göra, de kan t ex hjälpa till med vårdkontakter och t o m fö ija med som stöd vid läkarbesök eller vid andra myndighetskontakter om så krävs, eller t ex hjälpa till att skaffa god man och att söka stöd från LSS. För att kunna följa rehabiliteringsprocessen för varje individ och anpassa insatserna rätt för var och en, använder man en "Kvalitetsstege". Infomöte Startdatum: Tacka ja till Fin sam lndividu-, ell coach- ' ning Ful lfölja kartläggning Arbetsträning under 1 h/v Gruppverksam 1 -het Arbetsträning över 1 h/v - Inskrivning AF _ Jobb _ Studier Indikatorer för varje steg: MÅ BRA: -Livsituation (Livspusslet) -Fysiskt mående -Psykiskt mående -Närvaro Skatta ovanstående från 1-4 där 1 =väldigt dåligt/fungerar inte alls 2 = ganska dåligt/fungerar i någon mån 3 =ganska bra/fungerar ganska bra 4 = väldigt bra/fungerar väldigt bra 6
488 Finsamteamet har totalt haft 25 deltagare inskrivna under 21 S, varav 6 st har avslutats av olika orsaker: 2 var remitterade av Arbetstbrmedlingen, båda var RSr sjuka (över till FK vid avslut) 2 var remitterad av Försäkringskassan, 1 person har uppnått sådan arbetsförmåga att den var inskriven hos Arbetsförmedlingen vid avslut, den andra var tbr sjuk (åter FK vid avslut) 2 var remitterade av Malung-Sälens kommun, båda var för sjuka (aktivets-/sjukersättning från FK vid avslut). Sammanfattningsvis var det alltså 1 av 6, det vill säga 17 %, som tillhörde arbetskraften vid avslut, övriga S visade sig vara för sjuka tbr att arbeta eller studera (3 har autismspektrumtillstånd, 2 har begåvningshandikapp ). Dock har det varit två personer utöver dessa som har jobbat under 215, båda med vilande aktivitetserslttning, men som ännu inte avslutats i Finsam då man vill se att det blir hlllbart på sikt tbrst. Jämfört med 2 t 4 har vi både flirre avslutade under 21 S och fllrre som tillhör ar- ~ betskraften procentuellt sett, 214 var det 13 avslutade och 46 % som tillhörde arbetskraften. Detta kan tbrklaras både med att de som avslutades under 21 S har haft mer omfattande funktionsnedsittningar, samt att i och med att många avslutades 214 har vi också haft en stor del nyinskrivna i Finsamteamets verksamhet och då rehabiliteringen tar tid ftsr denna målgrupp är det också många som inte varit redo for avslut än. Samverkan Förutom de regelbundna möten som verkställande tjänsteman har med lokala samverkansgruppen och andra nätverk och som Finsamteamet har med beredningsgrupperna och övriga nätverk, så har ftsrbundet haft foljande samverkansaktiviteter under året: Frukostmöten för personal hos de samverkande myndigheterna och övriga samarbetspartners med olika teman/fdreläsare. Förellsning av Hjimkollsambassadören Joanna Halvardsson (öppen för både personal hos parterna och deltagare i Finsams och kommunernas verksamheter). En samverkanskonferens där teman var framgångsfaktorer ftsr samverkan och ftsrutsättningarna på arbetsmarknaden för unga med funktionshinder. Till samverkanskonferensen var både handläggare i beredningsgrupperna och chefer i lokala samverkansgruppen inbjudna. En länsgemensam utbildningsdag ftsr styrelseledamöter. En utbildningsdag för personal hos förbundets parter på temat ''Tvärkulturell kompetens i mötet med den arabiska kulturen". Länsägardialog i samarbete med övriga förbund i länet. Man har också haft diverse infonnationsmöten för personal hos de samverkande myndigheterna, politiker m fl i syfte att uppdatera om vad som händer och sker, man har också, tillsammans med övriga förbund i länet, lanserat ny hemsida där det regelbundet delges info om vad som händer. 7 -:~: / ~;. ' "...
489 Uppfiiljning och utvärdering Förbundet har beslutat om följande metoder/verktyg ffir uppfisljning och utvärdering: Man ska använda det obligatoriska upptbljningssystemet SUS för att kunna redovisa antal deltagare, hur mycket pengar som man använder o s v. Finsamteamet använder utvärderingsverktyget ORS/SRS (Outcome Rating Scale/Session Rating Scale) för att de ska kunna följa utvecklingen hos deltagarna och mäta om man använder rätt arbetsmetoder och bemötande. Sedan använder sig Finsam Västerdalama även av uppffiljningsverktyget DIS - Deltagare i samverkan - samt av systematisk självutvärdering av verksamhetsplan och teamkontrakt, se under rubriken Mål flir 215 och måluppfyllelse nedan. Sen hoppas man att indikatorprojektet, där en arbetsgrupp med representanter från samordningsf5rbunden arbetar med att ta fram en utvärderings-/upptbljningsmetod för att mäta effekter av Finsam/samverkan, ska leda till ett utvärderingsinstrument som kan användas av alla samordningsflsrbund i landet. Under 2 IS har man inlett pilotstudier hos ett antal samordningstbrbund tbr att kunna pröva hur indikatorerna funkar i verkligheten. Mål för 215 och måluppfyllelse Finsam Västerdalarnas styrelse har satt mål tör verksamhetsåret i verksamhetsplanen tbr 215, sedan har Finsamteamet gjort ett teamkontrakt där de bestämde hur de ska jobba tbr att nå målen, samt satte egna mål. Under hösten 215 har sedan tbrst Finsamteamet gjort en självutvärdering av sitt teamkontrakt, därefter har styrelsen gjort en självutvärdering av verksamhetsplanen, där resultatet från Finsamteamets självutvärdering funnits med som en del i arbetet. (Dessa självutvärderingar ligger sedan till grund tör nästkommande års verksamhetsplan.) Nedan följer en beskrivning av mål och måluppfyllelse för verksamhetsplanen tbr 21 S. SLUTMÅLl Antalet deltagare som tillhör arbetskraften ska öka och att deltagare via återremittering till beredningsgruppen hamnar hos rätt myndighet. (Med tillhör arbetskraften avser vi att man är i egen tbrsörjning helt/delvis eller uppnått sådan arbetstbrmåga att man kunnat skrivas in hos Arbetsförmedlingen.) SMART-mål 1 a) Antalet deltagare som tillhör arbetskraften eller deltagarna i egen försörjning ska öka. Utvärderas med: Jämförande statistik mot tbregående år Mätning klar: senast 31.12.21 S. Ansvariga för förverkligande av målet: Finsamteamet. Ansvarig tbr att visa statistik: Verkställande tjänsteman. :'aif~~~ det började avslutas deltagare i Finsamteamets verksamhet, fram till juni 215 (vilket var det mättillflllle som skulle vara riktmärke R>r detta SMART-mål), har73 avslutats totalt, 39 ftån Malung-Sälen och 34 från Vansbro. Av dessa tillhörde 41 procent arbetskraften i juni 21 S. Från mätning i juni 214 till juni 215 hade12 personer avslutats (varav S under hösten 214), 6 av dem tillhörde arbetskraften vid avslut. Målet är därmed uppfyllt. 8
49 Finsamteamet har under en längre tid upplevt att de deltagare som remitteras tiji Finsam har mer komplex problematik än de som remitterades inledningsvis hade och att det numer är mer oklart om det finns potentiell arbetstormåga hos de deltagare som man mottar från beredningsgruppema. Då styrelsen tor Finsam Västerdalama tycker att det är viktigt att ge även dessa personer en chans och att det då arbetsförmåga inte finns verkligen blir klarlagt att så är fallet har man även i denna verksamhetsplan tor 2 IS förtydligat att torutom att antalet deltagare som tillhör arbetskraften ska öka, vill man att deltagare som återremitteras till beredningsgruppen hamnar hos rätt myndighet. D v s att den som inte har arbetsformåga ska handhas av Försäkringskassan och att den som har ett dolt missbruk som uppdagas ska fä hjälp och stöd av socialtjänsten osv. Se nedanstående SMART-mål. 1 b) De deltagare som återremitteras ska hamna hos rätt myndighet. Ansvariga för torverkligande av målet: Finsamteamet. Ansvarig för att visa statistik: Verkställande tjänsteman. Utvärderas med självskattning genom att Finsamteamet mäter graden av sin egen insats: 1 = Upplever insatsen som svag 2 = Upplever att man i någon mån genomfört insatser, 3 = Upplever ganska god insats. 4 = Upplever insatsen som mycket god. För att målet ska betraktas som uppfyllt ska utvärderingen av upplevelsen uppgå till det aritmetiska medelvärdet av minst 3. Måluppfyllelse Finsamteamet har fått skatta sin egen insats vad gäller att tillse att de deltagare där det uppdagas att arbetsfönnåga saknas, via återremittering hamnar hos rätt myndighet och får det stöd de behöver utifrån sin situation. Av de 12 personer som hade avslutats från juni 214 till juni 215, var 4 för sjuka och fick ersättning från Försäkringskassan vid avslut och 1 återremitterades till kommunen för att personen var för sjuk for att delta i rehabiliteringen (hade ingen SGI) och 1 har flyttat (är alltså ej återremitterad till någon myndighet). Då Finsamteamet bedömer att de gjort allt de kunnat för att tillse att personerna får det stöd de behöver vid avslut i Finsam, skattar de sin egen insats tiji grad 4 av 4. Målet är därmed uppfyllt. Slutmål 2 Att man samlokaliserat myndigheterna och att det skapats ett mottagningsteam i Malung-Sälen samt att processen kring "En dörr in" fortgår i Vansbro. Hitta fler arbetstränings- och praktikplatser. SMART-mål 2a Att man samlokaliserat myndigheterna och att det skapats ett mottagningsteam i Malung-Sälen samt att processen kring "En dörr in" fortgår i Vansbro. Utvärderas med: Ja/nej, har uppnåtts eller ej. Ansvariga ftir förverkligande av målet: Styrelsen och verkställande tjänsteman. Finsamteamet som en del i mottagningsteamet och som del i ny samverkansmodell i Malung-Sälen. Ansvariga för mätning av målet. Styrelsen och verkställande tjänsteman. 9 "")./. ~..-
Utvärderas med självskattning genom att styrelsen och verkställande tjänsteman mäter graden av sin egen insats: 1 = Upplever insatsen som svag 2 = Upplever att man i någon mån genomfbrt insatser, 3 = Upplever ganska god insats. 4 = Upplever insatsen som mycket god. SMART-mål 2b Verka fbr praktiksamordning i respektive kommun enligt konceptet "En dörr in" (OBS! ej ftsr skolelever, gäller praktik motjobb) Utvärderas med: Ja/nej, har uppnåtts eller ej. ~ Ansvariga ftsr ftsrverkligande av målet:. Styrelsen utifrån sina roller i respektive myndighet. Verkställande tjänsteman är ansvarig ftsr att fbrsöka driva processen i lokala samverkansgruppen och i arbetsgrupper kring "En dörr in". Ansvariga för mätning av målet: Styrelsen och verkställande tjänsteman. Utvärderas med självskattning genom att styrelsen och verkställande tjänsteman mäter graden av sin egen insats: 1 = Upplever insatsen som svag 2 = Upplever att man i någon mån genomftsrt insatser, 3 = Upplever ganska god insats. 4 = Upplever insatsen som mycket god. MiluppfyUelse När det gäller planerna på ett utökat samarbete och ev samlokalisering med Malung-Sälens kommun så har detta tappat fart, diskussioner kring "En dörr in" och samlokalisering av myndigheter med ett mottagningsteam har förts vid flera tillfällen, men det har inte kommit längre in till diskussionsstadiet trots att samtliga myndigheter är positiva till detta. I Vansbro fortgår processen med att försöka samlokalisera olika kommunala verksamheter, men denna process är inte Finsam involverad i, men även där ftsrs diskussioner kring att tillskapa ett mottagningsteam även om dessa inte varit lika långtgående som i Malung-Silen. På basis av att man inte kommit vidare med processen kring En dörr in och därmed vare sig tillskapat ett mottagningsteam eller lyckats komma ett steg längre när det gäller praktiksamordning, bedömer styrelsen måluppfyllelsen till grad 1 av 4. Positivt är dock att det finns önskemål om fortsatt dialog och arbete kring detta hos parterna och Malung-Sälens kommun har även ansökt om medel från tbrbundet ftsr att kunna tillsätta en person som får jobba med tillskapandet av ett motagningsteam, vilket ftsrbundet har beviljat. Slutmål 3 Utvecklad samverkan kring utlandsffldda. SMART-mål3 Ta reda på om Finsam kan bidra till att underlätta integrationsarbetet och utveckla samverkan kring målgruppen. Ansvariga för förverkligande av målet: Styrelsen utifrån sina roller i respektive myndighet. Verkställande tjänsteman. 1...,... ~.,/.-
492 Ansvariga för mätning av målet: Styrelsen. Verkställande tjänsteman. Utvärderas med självskattning genom att styrelsen och verkställande tjänsteman mäter graden av sina egna insatser: 1 =Upplever insatsen som svag 2 = Upplever att man i någon mån genomfört insatser 3 =Upplever ganska god insats 4 = Upplever insatsen som mycket god. Måluppfyllelse Verkställande tjänsteman har genom bl a dialog med integrationssamordnarna i Malung-Sälen och Vansbro, med lokala samverkansgruppen och utifrån de situationer coacherna i Finsamteamet stött på när det gäller utlandsfödda, identifierat förbättringsområden när det gäller samverkan för utlandsfödda. Hon har även sökt efter goda exempel på hur man jobbat med målgruppen på andra håll i landet och funnit flera projekt och insatser med goda resultat. Dessutom har förbundet, tillsammans med Finsam Norra Dalarna, anordnat en utbildningsdag på temat ''Tvärkulturell kommunikation i mötet med den arabiska kulturen" som riktade sig till personal hos förbundets parter, med syfte att underlätta integrationsarbetet. Information om möjlighet att söka medel från Finsam till insatser för målgruppen (med verkställande tjänstemans stöd kring såväl ansökans och insatsens utformning om man vill) har också delgetts till integrationssamordnama och lokala samverkansgruppen, men ingen av parterna har hittills visat intresse av att söka medel till insatser för denna målgrupp. ~ Styrelsen bedömer därför måluppfyllelsen till grad 3 av 4, man har tagit reda på huruvida Finsam kan bidra till att underlätta integrationsarbetet och utveckla samverkan för målgruppen och även anordnat en utbildningsdag för personal, dock har ingen av parterna sökt medel från förbundet till insatser for målgruppen. Styrelsen vill gärna arbeta vidare med frågan och har därför satt som mål för 216 att verkställande tjänsteman ska jobba vidare med att lyfta både förbättringsområden och goda exempel i lokala samverkansgruppen och ytterligare försöka uppmuntra till att man från parterna söker medel till att prova nya organiseringar, arbetsmetoder el dyl för målgruppen. Framtiden Den individuella coachningen, som alla deltagare ingår i, kommer även fortsättningsvis att vara basen för verksamheten. Liksom tidigare, kommer man att anpassa verksamheten utifrån det behov som finns bos de för tillfället aktuella deltagarna och även hos förbundets målgrupp i stort. Fortfarande finns ett påtagligt behov av social rehabilitering/träning hos deltagarna och vi kommer därfor att fortsätta att göra många aktiviteter med detta i fokus. Friskvård och Grön rehab kommer även fortsättningsvis att inkluderas i den sociala rehabiliteringen i stor utsträckning, men speciella aktiviteter med denna inriktning kommer också att genomföras. Förbundet ska också fortsätta arbeta för utvecklad samverkan, både genom frukostmöten, samverkanskonferenser, utbildningsinsatser för personal hos huvudmännen o dyl som tidigare. Sen vill man fortsätta jobba vidare mot en "En dörr in"-modell och med utvecklad samverkan kring utlandsfödd_a. man vill också genom dialog med parterna få en tydlig riktning för Finsams verksamhet. Dessutom vill man, för att tydliggöra samverkansbehov hos individen och säkerställa att alla tar sitt ansvar i rehabiliteringsprocessen, verka för mer användning av SIP (samordnad individuell plan) i samverkansärenden innan remittering till Finsam. Ekonomi... Förbundets resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tillåggsupplysningar. Man har inte förbrukat alla pengar som man planerat för i bud_!?et: utan det blev ~a 18 7 kr kvar av de 2 man avsatt till Finsamteamets verksamhet och ovnga kostnader for styrelse, verkställande tjänsteman, revision o dyl. Bl a har man kunnat hålla nere resekostnaderna genom att ~a mycket kollektivt och så har Finsamteamet inte behövt ~öpa arbe~.stränin~~plats~r för deltagare mer an i mycket begränsad omfattning, utan kunnat lösa det pa annat satt: ~å dar ha~. mte _ helle~_alla pe~_gar som avsatts gått åt. Även revisionskostnader och lokalhyror har blivit något lagre an beraknat. Dare- 11 ~.,....
493 mot har det bl a gätt åt något mer än planerat till "övrigt" som t ex förbrukningsmaterial och div husgeråd som behövde bytas ut, samt till samverkansaktiviteter, det sistnämnda p g a att man fick chansen att arrangera en utbildningsdag på temat Tvärkulturell kommunikation tillsammans med Finsam Norra Dalarna. Man hade också gjort en plan för överskottsmedlen, där man hade avsatt 3 kr till olika insatser och som sökbara medel för förbundets parter. Utav dessa har 165 kr använts till att bevilja medel till lndikatorprojektet på J 5 kr, samt på 15 kr till Malung-Sälens kommun till processtöd tor tillskapande av ett mottagningsteam med handläggare/personal från förbundets parter. Sammantaget, eftersom ca J 8 7 kr av de planerade 2 kr till verksamhet inklusive overheadkostnader ej förbrukats, innebär detta att man förbrukat 56 287 kr av tidigare överskott. Överskottet uppgår därefter till 71 78 kr. 12..-'\... ( "
Resultaträkning (kr) 494 Not 215 214 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2 2-2SS399 2-2249487 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -55399-249 487 ~ Finansiella intäkter Finansiella kostnader -888 539-884 SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER -888 4155 ÅRETS RESULTAT -56 287-245332 13 _., :,. il.....
495 Budget och avvikelser (kr) Samordningsförbundet Rnsam Visterdalarna Resultaträkning per 215-12-31 (tkr) re lntllkter Utfall UlfaU Budget 215 Utfall au11aet2m5 Bvdpt215 tomdec Flnsamteam tomdec tomdec ÖVrfat Total 215 215 2l5 " 11 Malun&-Slllens kommun och Vansbro kommun 5, 5, 19' 12 Landstlnset Dalarna 5, 5, 19' Ull FörsälcrlnSSkassan 1. 1. 19' summa lntlkter zaooaao,ao 2. 19' Ulfall UtfaU Budpt215 BvdgetZOlS Udldl re 8udpt215 Kostnader tomdec tomdec tomdec Flnsamteam 215 Ovrlaa lnsater Total 215 215 14 Arvode, reseers. styrelseledamöter och revisorer -45, -47773, -45. -47773.. 16% 15 Revision -4, 285, -4. 285, 71% 1& Arvode samordnare 75 " -48, -475962,37-48. -475962.37 99% 11 Lönekostn. team 1 a so", 1 å 25%, 1 ä 1 % -94, -863141,61,. -94. -863141,61 95% 1oa Dator, telefon 1. -8227,35 5, -4113,67 15, 12341,2 82% 19 Administrativa tjänster,, -48, -4717,25-48, -4717,25 98% 111 lokalhyror 169, 143 59,48-9, 7642,52 178, 151152, 85% 112 lokalvård 295, 27487,8 15, 1397,68-31, 28885,48 93% 1U Elkostnader -85,.7 741,46 5, -455.38-9, -8196,84 91% 114 Utbildning 38,.37 555,58 16, 15812,87 54. 53368,45 99% 115 Resor 17, -689,4-8,.3 24,43 25. -113,83 4% 11& Försäkringar 28, 1865,73 2, 133,27 3, 1999. 67% 117 övrigt (förbrukningsmaterial o räntor) 5. -6859,93 1. 1371,99-6. -8231,91 137" 118 Oeltagarakttvlteter(inkl friskvård) -9. 74 566,25,. -9, 74566,ZS 83% 119 Samverkansaktlvlteter -6, -&S&:ai,n 114% 12 Fika Il& dyl till möten, arbeuplatsträffar, o.oo 2. 1514,36 2. 1514,36 76% 126 Hemsida., 1. -991,5 1. -991,5 99% Summa kostnader 1 273 8,llCI 1177 764.SS -6&62, -64489,29 2, 1891286,59 95% " KassabeMllning per 215-U U: 999 tkr Plan fllr Bverslcottsmeclel 8udpt utfall 125 Samverkanslnsatser/ projekt!sökbara medel för våra parter) 3, -wooonn 55" SUMMA 3, 165. 55" " 14
Balansräkning (kr) 49< ' () TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR Not 3 215 214 35883 3447 999 341 134136 I 35224 137583 t 35224 J 37583 ~ EGET KAPITAL OCH SKULDER Ingående eget kapital Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL 766364 I 11696-56 286-245 332 7178 766364 SKULDER Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER 4 325146 69466 325146 69466 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKUL DER 135224 137583 15
Kassaflödesanalys (kr) 497 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 215 214 Årets resultat Justering flir övriga ej likviditetspäverkande poster -56 286-245 332 Medel från verksamheten flire tbrändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten -56286-1 413-284 32-342 19-245332 3459 38413 17337 ÅRETS KASSAFLÖDE -34219 173 37 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut I 341 36 999 341 1 168 53 l 341 36 Förändring av likvida medel 342 19 173 37 16.~.-~. ~, /'. -..
Redovisningsprinciper 498 Samordningsförbundet Finsam Västerdalarnas årsredovisning har upprättats enligt god kommunal redovisningssed i överensstämmelse med Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614), gällande rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer. Redovisningsprincipema är oförändrade i jämförelse med föregående år. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Två av samordningsförbundet personal är anställda hos Malung-Sälens kommun, en hos Vansbro kommun och en hos Försäkringskassan. Kommunerna och Försäkringskassan fakturerar i sin tur förbundet tor faktiska lönekostnader. 17 :~{t).. _, / I
Noter(kr) 499 Notl Verksamhetens intäkter 215 214 Driftbidrag kommuner&. landsting 1 1 Ersättning från fbrsllkringskassan 1 1 Summa 2 2 Not2 Verksamhetens kostnader Direkta kostnader Deltagaraktiviteter -74566-6937 Finsamteam -863142-857447 Samverkansprojekt/insatser Samverkansaktiviteter -68632-63 574 Unga till arbete/en dörr in -231273 Mässa psykisk ohilsa -35456 Samverkan/projekt (sökbara medel) -165-15 ÖVriga kostnader (telefon. hyra. el, utb., resor, fbrslikr.) -2457-2496 -1411397-1647216 Administrativa kostnader Arvode styrelse -47n3-13129 Arvode samordnare -475 962-461812 Utbildningskostnader -15813-22362 Administrativa tjlnster -4717-44499 Hemsida -992-7243 övriga kosmader (revision. telefon. hyra, el. utb resor, fbrbruknings mtrl, lika o representation) -47445-5494 -6442-63139 Summa -2 55 399-2 25355 Samordningsfbrbundet Finsam Vllsterdalarna köper tjänsten fbr personal fran Malung Slilens kommun. Vansbro kommun och Försäkringskassan. Not3 Omsättningstillgångar Plusgiro 999341 134136 Bank (övriga konton) Fordringar hos leverantör 498 Fordran mervllrdesskatt 23287 21376 Interimsfordringar 12596 12596 Summa 135 224 137583 Not4 Kortfristiga sl..-ulder Leverantörsskulder 287716 151421 Interimsskulder 3743 45845 Summa 325146 69466 18
5 Ort och datum ' I / ;- ' - l-. / Kurt Podgorski, ordfbrande / I... r..... // (.,, ' ;,. I I I - ', ~c/& 'lrc,~1h~ - ' nnika Simm-Eriks on, ordinarie ledamot Mirzal Celhasic, ordinarie ledamot Mats Hedlund, vice ordforande Nall Lars Andersson, ordinarie ledamot 19
Vår revionsberättelse har avgivits: 5 1 Ort och datum Pernilla Rehnberg, Auktoris~ utsedd av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen I,,.!.~..././ Bengt Nilsson, revisor- Ma lung-sälens kommun, Vansbro kommun och Landstinget Dalarna 2
Revisorerna i Finsam Västerdalama oooso2 Till Styrelsen i Finsam Västerdalama Fullmäktige i respektive medlemskommun Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 215 Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens forvaltning i Finsam Västerdalama ( organisationsnummer 222-2568) :tc>r verksamhetsåret 215. Förbundsstyrelsen ansvarar :tc>r att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och :tc>reskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar fbr att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi ansvarar for att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om årsredovisningen ger en rättvisande bild och om den interna kontrollen som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har utfort vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen, god revisionssed samt :r::ejjisi:easreglemeb:ttt. Granskning enligt god revisionssed innebär för den auktoriserade revisorn att han eller hon utfort revisionen enligt Intemational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn :foljer yrkesetiska krav samt planerar och uttar revisionen for att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.*) Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Pinsam Västerdalarna har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.
5 3 ~. 216-3\) ~~~ Pernilla Rehnberg Auktoriserad revisor Deloitte AB försäkringskassan och Arbetsförmedlingen J. l ' I ~&i/~ ;{;,:}- ~ :... ""-...J Bengt Nilsson Malung-Sälens kommun, Vansbro kommun och Landstinget Dalarna Bilagor: De sakkunnigas rapporter *)Vår granskning av ärsredovisningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom at1 bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de reclovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
54 \....
Rapportering från PwC Inledning I den här rapporten presenterar vi det revisionsarbete som vi har utfört avseende 215 års revision. Syftet är att ge er en bätt1 e bild av vår revision av fårbundets 1 äkenskaper, dess interna kontroll samt styrelsens och verkställande tjänstemannens arbete och de iakttagelse1 som vi har gjort under arbetets gång. Rapporten innehåller både vårafårslag på utvecklingsområden och områden där vi bedömt att förbundet har en bra intern kontroll. Kopplat till de utvecklingsområden som vi har identifierat hittar ni även vårafårslag på hur ni kan arbeta med dessa framöver. Vi har även sammanfattat de frågeställningar som vi tl.jcker är väsentliga att beakta i ertframtida styrelsearbete. famud,~,jennic Fernros Allktoriserad revisor Email: jcnnie.fernros@sc.pwc.com Telefon: +46 (o) 1 212 66 5 Rapportering från PwC PwC Innehållsfö1 teckning Del 1 Revisionens inriktning 2 Analys av finansiell information 3 Revisionen 4 Förbättringsförslag s Sammanfattande revisionell bedömning Bilaga 1 - Ordförklaring Bilaga 2 - Trafikljus Li! mars 216 2 1
1 1. Revisionens inriktning Revisionens inriktning Revisionens syft:e Förbundets revisorer har gett Jennie Fcrnros på PwC AB i uppdrag att granska 21s års årsredovisning. Vårt uppdrag är att informera st}'l'elsen och revisorerna om den bedömning av redovisning och förvaltning som ligger till grund för utformningen av revisionsberättelsen. Vi vill också ge förslag på förbättringar vad gäller processer och rutiner för ert förbund. Vår revisionsgranskning är baserad på risk* och väsentlighet*. I revisionsuppdraget ingår att granska den finansiella informationen, men även att granska styrelsens och verkställande tjänstemannens förvaltning av förbundet, vilket sker genom vår förvaltningsrevisio11 x. Styrelsen ansvarar för att förbundet upprättar en årsredovisning inom två månader från räkenskapsårets slut i enlighet med förbundsordningen. Tre månader framgår enligt Lag (23:121) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och Lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska gälla i tillämpliga delar. Vår granskning har utförts enligt god revisionssed och med iakttagande av revisorslagens bestämmelser om bl a opartiskhet och självständighet samt med beaktande av ISA (International Standards on Auditing). Granskningen har utförts enligt den upprättade revisionsplanen. Revisionens risk- ocl1 fokusomräden Vi har identifierat följande områden med förhöjd risk inom er verksamhet: Eget kapital - storleken samt dess påverkan på framtida bidrag Uppbyggnaden av redovisningen och den finansiella rapporteringen Verksamhetsrevision - beslutande, uppföljning och måluppfyllelse Intern kontroll - existensen av rutiner för intern kontroll ' Finns b~skriuct i bilaga 1 Rapportering från PwC PwC U-1 \ mars 216 3
Not 2 215 1-2 55 399-55 399-888 -888-56 287 214 2-2 249 487-2-19..J87 5 39-884 4155-2.t5 332 23 mars 216 4 c...r1 "1 2. Analys finansiell information 1 Resultatanalys Här present e1 m vi kort rcsult-ab äkningen och luu olilcafa/clm cr påve1 km e»tfcfrbund Bcslcrivning Resultaträkning (kr) Erhållna bidrag ligger i nivå med fg år. Tilldelning av medel sker numera utifrån fastställda regler som utgår ifrån bl a storleken på eget kapital. Personalkostnader finns ej då löner och arvoden betalas av huvudmännen. Vid inrapporteringen i SUS har man korrekt valt att ej dela på personal- och administrationskostnader. Verksamhetens intäkter Verksmnheteus kostnader Kostnaderna (ses 14 i.ar) för 215 stämmer väl Ö\ erens med budget. Avvikelsen ligger främst i den ospecificerade posten för samverkansinsatser/-projekt som budgeterats till 3 tkr, men där utfallet blev 165 tkr. Årets resultat blev -56 tkr jämfört med budgeterade -3 tkr (d\ s avvikelse om +244 tkr). \ r ERKS~.\l\ IHETENS NEITOKOSTNADER Finnnsiella intäl-.1er Fimmsiella kostnader rhh. kr.-, l:n'-iu,.h1ct o~ Jtn µn 1 :. l.-:ttvah. t-.:1 r11r-n1uh:.:.u11 ~ IUUVCI l.. tll'fu UJ~h1 Ut u U... t; I ~.11t>' ~ ;.,...,.'"t k t1\.' 1f-.: t..:1 t tur. 1111 n th<lc t "u,1,1u ut Jtl \.'.:\ 1._)'S:.1.k n h:ih:t 74 S C. G -Hb; I l l ;> u C.U u 3.:? lc>'.> -74 U!t 7.llllJ ;i!),f G!> 37 tt'.'.7 447 n. c;3 571\ - 2 3 1 273.3:; 4 ~(t - 1'.iO '-1 ll<jc, l. bil.i' 211> survnvla. FINANSIELLA KOSTNADER.<o\.,tuunhta.:ulv."' I" "' ~ J HH.h:t """" Of"~'l}"l"l.'" h<",.\1v... lc: ' '"""~Helu tu ttth1s,1uiur... 1,.,.,,u1ult.: t, \,t.uu11, 11. t1 å' '".tflu... 1'1 H-:11hitt. l.~''l t ' i..,-,.,.1n.ul.c r ' ' '"''"hu.ju. 1c 1.,at.11.. lt) tt. '-"I, Uth tc'"-hi, H\tt.. "l..tuu ~.., llluf. t\ko t llcjhl! ''u,t Uflllh1'U "" 7'13 --47!" t)b2 1 5 IJ l.t -47 17-9!.1 2.. 4 ~.1.. 1r. ti4 1 2.l 3 12'..I 41il Ul7 2 2 362 44 499. 7 243, r.4 UY4 - C.3 13') ARETS RESULTAT Rapportering från PwC PwC
2. Analys finansiell information Balansanalys Balansräkning (kr) Här 1n esent m e1 ui lwrt balansrälcningcn oclt hur olika.faktorer päuerkar crtförbund TILLGÅ..NGAR Omsättningstillgångar ~1 3 Bcsk1 ivning Likviditeten är god. Överskottslikviditet bör placeras för att ge bättre avkastning. Fordring~r K~ssa och b ~ nk SL!'vfMA OMSATTNi;.;GSTILLGANGAR. Årets negativa resultat minskar det egna kapitalet till 71 tkr. SC,fä1A TILLG.:\i.,GAR Det egna kapitalet uppgår per 151231 till 34 % av 216 års bidrag. För att rymmas inom gränsen bör det egna kapitalet per 161231 uppgå till maximalt 414 tkr. Budgeterat resultat för 216 är -216 tkr, vilket ger ett eget kapital per 161231 uppgående ti11494 tkr. EGET KAPITAL OCH SKULDER Ing~ende t>get kapital Året~ resultat Sl:l\fä Li\ EGET KAPITAL SKCLDER Kortfristiga sb1lder -I SLJ\fä 1A SKULDER Sl":UMA EGET KAPITAL OCH SKl 7L DER Rapportering från PwC @ Hur J>lanc rcrr n i au arbeta m ed öucrskouet kommande är? PwC 215 35 883 999 341 I 3:; 2:?-4 1 35 224 766 364-56 286 71 78 325 146 3:?5 146 I 35 2:?4 :?14 34 47 1 34136 1 375 83 1 375 83 (.Yl I 11 696 CO -:?45 33:? 766 364 69 466 69 466 137583 23 mars 216 5 I
3. Revisionen 1 Sammanfathting av noteringar och möjligheter Rapportering från PwC PwC ltl \Q mars 216 6
3. Revisionen Revisionen Intern kontroll Vår granskning har bland annat omfattat genomgång av de väsentliga processerna för finansiell rapportering samt inköp och försäljning. Här sammanfattar vi våra slutsatser och utvecklingsområden. Område Vå r ia!.:uagelse Vih- l'ekommendal'ion Fö1 et agsledningens /commcntm Förbundet har bra rutiner och kontroller avseende Resultatrapporter under löpande år. Vid vaije styrelsemöte gås periodrapport igenom. En formell delårsrapport upprättas inte. Upprättande av årsredovisning inom 2 månader från räkenskapsåret slut. Vi rekommenderar En mer långsiktig plan bör dock finnas för styrning av kostnader över åtminstone ett par års sikt. Förbundet ska enligt lag visa budget i balans och om överskott ska användas bör detta tydligt framgå av styrelsebeslut. Finansiell rapportering under löpande år samt bokslutsprocess Försäljningsprocess Förbundet har bra rutiner och kontroller avseende Rekvirering av medel från huvudmännen. Uppföljning och avstämning av inbetalningar. Vi rekommenderar Tänk på att rekvirera medel så tidigt som möjligt från huvudmännen för att förbättra förbundets likviditet. Framförallt blir detta viktigt när överskottet minskar. Rapportering från PwC PwC c..n ~ mars 216 7
Föret af/sledningens kommentar Policy för intern kontroll finns framtagen för beslut under 216.........,..................... mars 216 8 (Jl 3. Revisionen Revisionen Intern kontroll, forts Område Vår ialcttagelse Vål rekommendation Inköpsproccss Förbundet har bra rutiner och kontro1ler avseende Manuell attestrutin. Samtliga fakturor attesteras av Vf och fakturor som rör VT attesteras även av ordförande. Attestordningen framgår av förbundets styrdokument. Manuell utbetalningsattest görs avvt. Uppföljning av nedlagda kostnader per projekt/insats mot budget görs vid vaije styrelsemöte. I ÅR framgår nedlagda kostnader per projekt/insats av s. 14. Vi rekommenderar att förbundet ser över möjligheten att införa elektronisk attest med två i förening vid utbetalningar samt om detta fungerar bra i praktiken. att styrelsen utser ett par ledamöter som årligen väljer moment där den interna kontrollen testas.,.vt = Verkställande tjänstemnn Rapportering från PwC PwC
3. Revisionen Revisionen Förvaltningsrevision Vår granskning har bland annat omfattat efterlevnad av gällande lagar, förbundsordningen och övriga styrdokument, ingådda avtal, redovisning och betalning av skatter och avgifter, försäkringsskydd mm. Här sammanfattar vi våra iakttagelser. Onn äde IalcnageLc;e Vår re/commendalion Styrels ens kommentm Skatt Förbundet har skött sina åtaganden gentemot SKV. Lagar Förbundets verksamhet och finansiella rapportering ry1ns inom gällande lagstiftning. Formalisering bör dock göras beträffande delårsrapportering. Styrelsen tar del av finansiella rapporter under löpande år och kommenterar dessa. Avtal Avtal finns sedan tidigare tecknade gällande administrativa tjänster. Avtal finns även gällande inköp av tjänster till Finsamteamet samt beträffande delegering av arbetsledning. Avtal finns även tecknat med aktiebolag avseende arbetsträningsplatser, vilket inte är förenligt med gällande lagstiftning. Avtal beträffande delegering av arbetsledning får inte tecknas som innebär att förbundet övertar ansvar så att det bedriver rehabiliteringsverksamhet. Avtal får dessutom endast tecknas med huvudmännen beträffande inköp av verksamhet riktad mot deltagare. Löpande bokföring Kontroll har gjorts av att bokförda kostnader är kopplade till verksamheten. Vår bedömning är att kostnaderna är rörelsegilla. Rapportering från PwC PwC mars 21 6 9 (Jl :,. i'-.j
ShJrclscns kommentm 1 ~ mars 216 1 3. Revisionen Revisionen Förvaltningsrevision, forts Onwäcle Löpande bokföring folctl'agclse Projehredovisning tillämpas på ett tillfredsställande sätt och denna är uppbyggd för att underlätta rapporteringen i SUS*. Vät~ rclwmmendation Bra struktur och goda rutiner finns. e Förbundets styrdokument Förbundet har uppdaterade styrdokument enligt nedan: Förbundsordningen Instruktion för Vf.Arbetsordning för styrelsen Årlig verksamhetsplan Årlig budget Placeringpolicy Policy vid projektansökan Verksamhetsplan och budget har antagits före 3/11 året före. SUS = Scktorövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell snmordning inom rehnbiliteringsomrftclet Flera av förbundets styrdokument är från 27. Dessa revideras årligen, men förtydligande bör göras i styrelseprotokoll när detta har skett. Styrelsen bör förslagsvis som ett led i den interna kontrollen utse ett par styrelseledamöter som under 216 går igenom styrdokumenten så att dessa fortfarande är aktuella och innehåller önskad information. Styrelsen bör också fundera om VT:s arbetsuppgift "arbetsledare för Finsamtearnet" är förenlig med gällande lagstiftning med förarbeten. AR= ftn.tedo"visning Rapportering från PwC PwC
Företagslednin gens konuncn tm mars 216 11 CJ c..n 3. Revisionen Revisionen Förvaltningsrevision, forts I ak.uagelr:;e Vih l elcom.mendation Arbetsgivar- Förbundet har ingen anställd personal. rollen Fastställande av årsredovisning och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen Efter avslutad revision ska förbundet distribuera årsredovisningen med revisionsberättelse och revisionsrapport till sina huvudmän. Huvudmännen ska därefter årligen fastställa förbundets årsredovisning och bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Vi kan av styrelseprotokollen för förbundet inte se att detta skett. Av styrelseprotokollen för förbundet bör framgå om och när styrelsen fått besked från huvudmännen om huruvida årsredovisningen fastställts och styrelsen beviljats ansvarsfrihet. God ekonomisk hushållning Förbundet ska bedriva verksamhet som är ändamålsenligt och effektiv samt med god ekonomisk hushållning. Förbundets administrationskostnader utgör 32 % utav erhållna bidrag under 215 (3 % 214). Kostnaden utbetalda medel till projekt/insatser uppgår till 71 % (82 % 214) av erhållet bidrag för 215. För övriga sex förbund i Dalarna ligger dessa procentsatser på 14-3 % för administrations- och personalkostnader och på 65-84 % för direkta kostnader. Förbundet får således sägas ha god ekonomisk hushållning även om administrationskostnaden ligger något högt. Positivt är att årets tilldelade medel har förbrukats. Rapportering från PwC PwC
Fö1 etagsledningens komntentar 3. Revisionen Revisionen Verksamhetsrevision Förbundets verksamhet under 215 framgår av årsredovisningen. Här sammanfattar vi våra iakttagelser. Onwlide lakt"tagelse Vä1 rekommendation Beviljande av medel till insatser/ projekt Avtal beträffande beviljade insatser/ projekt Förbundets medel används i huvudsak ti11 Finsamteamet, samverkan samt administrativa kostnader. I de fall andra projekt/insatser beviljas medel inhämtas ansökan, där syfte, mål, tidsperiod och uppföljning framgår, som underlag för styrelsebeslut beträffande beviljande av medel. Avtal med huvudmännen finns beträffande Finsamteamet. Inga andra insatser har egentligen beviljats under 215 förutom En dörr in där avtal ännu inte tecknats. God rutin finns. Avtal har detta år och tidigare tecknats tidigare dels i form av samarbetsavtal med Malung Sälens föreningar AB avseende inköp av arbetsträningsplats mot ersättning och dels i form av avtal med huvudmännen om delegering av arbetsledning beträffande coacherna i Finsamteamet. Styrelsen måste vara vaksam på att förbundet inte får bedriva individinriktad verksamhet utan endast bevilja medel till huvudmännen som har ansvaret för insatsen Finsamteamet............................ Rapportering från PwC PwC mars 216 12 CJ 1
Fö1 etags ledningens /comment m Styrelsens tolkning är att Finsamteamets coacher har sin anställning hos huvudmännen och att förbundet därigenom inte bedriver rehabiliteringsinsatser riktade direkt mot enskilda individer. Förbundet ser VT:s roll som processtödjande. VT arbetar ej direkt med deltagarna utan har en stödjande och coachande funktion avseende personalen.... -........ mars 216 13 3. Revisionen Revisionen Verksamhetsrevision, forts Område IakUagelse Vår 1 ekommendatio11 e Ej bedriva rchabiliteringsvcrksam het Måluppfyllelse Förbunden får enligt förarbetena inte bedriva någon egen rehabiliteringsverksamhet. Det får inte heller fatta beslut om enskilda individers deltagande i insatser eller finansiera deltagarnas försörjning, dvs ej bedriva myndighetsutövning. Förbunden kan endast finansiera insatser som utförs hos de samverkande parterna. Inköp av verksamhet (arbetsträningsplatser) har felaktigt skett från Malung-Sälens föreningar AB. Av styrdokumentet Instruktioner för verkställande tjänsteman framgår felaktigt att VT har en arbetsledande roll för teamet. Målen för verksamheten framgår dels av verksamhetsplanen och dels av ansökningarna. Utvärderingsmetoder samt måluppfyllelsen framgår av bl a årsredovisningen både beträffande strukturövergripande insatser och individinriktade insatser. Vår bedömning är att ett strukturerat och planlagt arbete finns med att ta fram mål för verksamheten. Förbundet arbetar aktivt med olika uppföljningsmodeller och ÅR ger en strukturerad bild av måluppfyllelsen under verksamhetsåret. Avtal har tecknats med ett aktiebolag avseende inköp ay praktikplatser. Revisorerna ifrågasätter detta då det är att betrakta som att förbundet bedriver rehabiliteringsverksamhet för enskilda individer. Avtal måste tecknas via någon huvudman som då bär ansvaret. Förbundet bör dessutom se över och begränsa sin styrande roll avseende Finsamteamet. En sty rgrupp bestående av chefer från huvudmännen bör förslags\ is leda Finsamteamet och VT får endast ha en processtödjande roll. Tänk på att målen och måluppfyllelsen ska stämma överens. Om exempelvis målet är en förbättring mot fg år så bör även mätning göras för respektive år och ställas mot varandra. Rapportering från PwC PwC
4. Förbättringsförslag Sammanfattning av förbättringsförslag Nedan följer en sammanfattning av iakttagelser från 215 års revision som bör användas som underlag för 216 års styrelsearbete. Löpande a1 bete med budget Förbundet visar per 151231 en stor avvikelse mellan budget och utfall. Budgeten bör revideras under löpande år för att fungera som styrdokument. Öve1 sl(of"t Även en reviderad plan för hur styrelsen har tänkt använda överskottsmedlen bör läggas fram och förslagsvis bör även en flerårsbudget upprättas. Vid för stort överskott finns en risk att framtida beviljade bidrag sänks. Delå1 s1 appo1 t e1-ing Krav på enklare delårsrapportering/delårsbokslut finns och vi önskar att styrelsen formaliserar detta under 216. Int e1 n kontl oll Policy för intern kontroll har antagits av styrelsen och vi ser fram emot att se hur styrelsen systematiskt kommer att arbetat vidare en egen riskanalys och med intern kontrollfrågor under innevarande och kommande år. Beviljande av styrelsens ansva.rsfrihetfrån huvudn1änne11 Av förbundets protokoll bör framgå om och när huvudmännen fastställt förbundets årsredovisning och beviljat styrelsen ansvarsfrihet. Styrelsen bör arbeta aktivt för att inhämta denna information. VT bör årligen ansvara för att huvudmännen erhåller ÅR samt revisionsberättelse och revisionsrapport. Gränsm för villcen v e1 ksantl1et sonifår bed1 ivas Styrelsen bör se över sin och VT:s roll så att man inte bedriver individinriktad rehabiliteringsvcrksamhet. Instruktion för verkställande tjänsteman samt avtal beträffande överenskommelse om delegering av arbetsledning och avtal beträffande inköp av praktikplatser bör ses över och eventuellt hävas. C...r1 ---.:. '-.J Rapportering från PwC PwC mars 216 14
5. Sammanfattande revisionen bedömning 1 Sammanfattande revisionell bedömning Ärel-s granskning lral' uifö1 l-s enligt den upprättade J evisionsplanen. Den sammantagna bedömningen eft:er genomjö1 d revision ä r att krauet på god inl'ern l.:onl1'oll är uppfyllt och au ål s 1 eclovisni11ge 11 ger en l'åuvisande bild av samord11ing~1 lnmdels res ultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Suerige. Vi hm uid g1 1islminge11 intefmmit något s o m leder till anmärkning på au s ty1 elsens ledamötcr lrandlat i sh id med lag om.finansiell sam1 dning au rehabilite1 ingsinsat ser ellcrförbmrdsordningen. Pil. basis av gjorda iakttagelse1 och överväganden avlämnas dän1id en revisionsberältdse enligt standm dutfo1'11mi1tg. Sammanfattning av verksamhetsrevision Förbundet har tydliga mål både för Finsamteamet och för samverkansaktiviteterna. Förbundet arbetar aktivt med att utveckla och tillämpa olika utvärderingsmodeller för att följa både utvecklingen i de samverknnsaktiviteter som görs, men även för att följa Finsamdeltagarnas utveckling. Uppställningen och redovisningen av projekten/insatserna i årsredovisningen är tydlig. Det går tydligt att följa mål, måluppfyllelse, resultat samt nedlagda kostnader och budget per projekt/insats. Förbättring bör göras så att mätningar anpassas för att kunna svara på av de av styrelsen satta målen. Projekten/insatserna följs löpande och kommenteras vid styrelsemötena. Styrelsen har under 213 beslutat om vilka kriterier som ska gälla för att projektmedel ska beviljas. Tillgängliga medel läggs dock i huvudsak på Finsamteamet samt samverkansinsatser. Styrelsen bör dock förtydliga ansvarsrollerna beträffande Finsamteamet och dess styrning och ledning så att man inte kliver över gränsen och bedriver individinriktad rehabiliteringsverksamhet i egen regi. Sammanfattande revisionen bedömning Vår granskning visar att förbundets verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt med en tillfredsställande kvalitet. Sammantaget sköts även förbundets redovisning på elt tillfredsställande sätt med god ordning på den löpande bokföringen. Enligt regeringens proposition, 23/4:5, God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting, föreslås bl a att revisorerna ska granska och bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål styrelsen beslutat om för ekonomin under perioden. Vår bedömning är att årsredovisningen innehåller en tillfredsställande uppföljning av verksamhetens mål och kommentarer till dessa. Vår bedömning är att samordningsförbundets årsredovisning uppfyller lagens krav. Årsredovisningen omfattar förvaltningsberättelse, resultaträkning jämfört mot budget och jämfört mot fg år samt balansräkning med kassaflödesanalys för perioden och föregående år. Tillfredsställande information framgår i notapparaten. Rapportering från PwC PwC mars 216 15 ( T l ---..:. CD
Bilaga 1 - Ordförklaring Ord Förklaring Risk Revision baseras på risk och det innebär att vi fokuserar på områden som vi anser vara särskilt riskfyllda eller väsentliga. Områdena varierar beroende på bransch, storlek och situation samt noteringar som gjorts vid tidigare års revisioner. Riskområden är till stor del poster som styrelsen kan påverka. Väsentlighet Fel i årsredovisningen kan betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen med intressen i förbundet, hade påverkat dennes bedömning av förbundet. Detta kan inkludera kvalitativa som h-vantitativa fel och varierar mellan olika förbund och verksamheter. Om det totala felet som noterats i revisionen understiger beloppet för väsentlighetsgränsen så medför felet inte någon anmärkning i revisionsberättelsen och vi har då fortfarande möjlighet att avge en revisionsberättelse enligt standardutformning. Det kan dock finnas andra brister som gör att vi avger en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. I vår revision av styrelsens och verkställande tjänstemannens förvaltning ("förvaltningsrevision") granskar vi om det finns åtgärder eller försummelser som, gentemot förbundet kan föranleda skadeständsskyldighet från verkställande tjänstemannen eller någon av styrelsens ledamöter. I förvaltningsrevisionen granskar vi även förbundets hantering av skatter och avgifter, den interna kontrollen i förbundet och övrig efterlevnad av tillämplig lag. Förvaltningsrevision I vår revision av styrelsens och verkställande tjänstemannens förvaltning ("förvaltningsrevision") granskar vi om det finns åtgärder eller försummelser som, gentemot förbundet kan föranleda skadeståndsskyldighet från verkställande tjänstemannen eller någon av styrelsens ledamöter. I förvaltningsrcvisionen granskar vi även bolagets hantering av skatter och avgifter, den interna kontrollen i förbundet och övrig efterlevnad av tillämplig lag. Standardutformning Innebär en revisionsberättelse som inte har en avvikande formulering. Rapportering från PwC PwC mars 216 16 u1 --i. 'D ~1 1
Bilaga 2 - Trafikljus 1 Trafikljus Förfdm ing Ett rött ljus åsätts normalt observationer som har eller kan ha en väsentlig påverkan på förbundets finansiella rapportering eller som utgör en väsentlig svaghet i den interna kontrollen. Som sådana kräver de därför stor uppmärksamhet från styrelsens sida. Ett gult ljus indikerar observationer som, även om de inte möter kriteria för att åsättas ett rött ljus, har eller kan ha en sådan påverkan på den finansiella rapporteringen att de bör komma till styrelsens kännedom. Ett grönt ljus kan åsättas observationer som tidigare klassificerats som gula eller röda, men som nu har åtgärdats. Frågestä11ningar där vi förvisso inte har några avvikelser eller brister alt rapportera kan också åsättas ett grönt ljus om de är av sådan magnitud eller behäftade med en sådan grad av komplexitet att styrelsen bör få kännedom om dem. Rapportering från PwC PwC ~ N mars 216 17
I ~ Landstinget Il DALARNA Central förvaltning PROTOKOLLS UTDRAG Landstingsstyrelsen Sammanträde 216-9-12 521 Sida 1 (1) OBS! PROTOKOLLET EJ JUSTERAT Landstingsful/mäktiges Beslutsärenden 88 Årsredovisning och revisionsberättelse för 215, Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna Diarienummer LD16/1782 Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Styrelsen för Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 215. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna överlämnar årsredovisning och revisionsberättelse för 214. Revisorerna tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 215. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 88 A b) Årsredovisning och revisionsberättelse. Bilaga 88 B Utdrag exp 216-9-XX till 1. 2. 3. Vid protokollet: Eva Bergfeldt Bestyrkas i tjänsten [lntygarens namn]
I IJ ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Personalenhet 522 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 216-9-27 Sida 1 (3) Dnr LD15/3697 Uppdnr 1394 216-9-8 Landstingsstyrelsens personalutskott 216-9-12 Landstingsstyrelsen 216-9-27 Landstingsfullmäktige Svar på motion från Katarina Gustavsson (KD): Bättre kapacitetsutnyttjande i vården-schemalägg läkarna Ordförandens förslag 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Sammanfattning Katarina Gustavsson (KO) yrkar i en motion dels att landstingsstyrelsen ska ges i uppdrag att inleda en diskussion om hur läkarnas arbetstider ska organiseras utifrån vårdens behov och verka för att schemalägga läkarnas arbetstider, samt att införa en gräns för hur stor kompskuld den enskilde läkaren får ha med årliga avstämningar. Det arbete/uppdrag som Katarina Gustavsson yrkar på i sin motion pågår redan i Landstinget Dalarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Katarina Gustavsson (KO) framför i en motion att i hälso-och sjukvården måste ett ständigt förbättringsarbete pågå för att så långt som möjligt effektivisera. Detta för att bland annat få kortare vårdköer, öka tillgängligheten, få kontinuitet, minska kostnaderna för utomlänsvård och stafetter, fokusera på uppdraget, diagnostisera, bota och lindra. Läkarna har en nyckelroll i detta förbättringsarbete och det är viktigt att läkarnas kompetens finns tillgänglig då patienten behöver den och då insatser i vårdkedjan kräver läkarkompetens. Katarina Gustavsson framför vidare att läkarna arbetar dagtid och att det kanske inte är optimalt att läkarkåren enbart finns på plats dagtid, eller på några avdelningar. Helger, kvällar och obekväm arbetstid hör ihop med vårdyrket och hon efterlyser en schemaläggning av läkarnas arbetstid i samklang med övriga vårdprofessioner.det går att frigöra mer läkartid. I kollektivavtalet, specialbestämmelser för läkare 13 framgår följande avseende arbetstider, att ordinarie arbetstid förläggs till helgfri måndagfredag kl. 7.-21., att ordinarie arbetstid förläggs under tid när arbetsbelastningen erfarenhetsmässigt är hög och att förläggning av Postadress Box 712 791 29 Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun Kontakt 23-49 Org.nr: 2321-1 8...! Handläggare Ersmark Britt-Marie 23-49 12 83 Utredare britt-marie.ersmark@ LtDalarna.se
Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning 523 Datum Dnr 216-9-27 LD15/3697 Sida 2 (3) ordinarie arbetstid och/eller jour samt beredskap fördelas jämnt mellan alla läkare och att närliggande specialiteter, öppen och sluten vård samverkar. Efter lokal förhandling har arbetsgivaren möjlighet att förlägga ordinarie arbetstid även på annan tid än måndag-fredag kl. 7.-21.. Nuvarande kollektivavtal, med för Landstinget Dalarna lokalt avtal, ger stora möjligheter att arbeta med läkares arbetstider både ur vårdeffektivt och arbetsmiljömässigt perspektiv. Landstinget Dalarna arbetar mycket med läkarnas arbetstider, arbetsuppgifter och hur läkarna ska räcka till för den sjukvårdsproduktion som ingår i landstingets uppdrag. Det ingår i arbetet att se till att läkares semesterplanering, kompledighet planeras på ett för verksamheten klokt sätt.detta är nödvändigt för att Landstinget Dalarna i möjligaste mån ska kunna avveckla nuvarande system med inhyrda så kallade stafettläkare. Landstinget Dalarna deltar i SKL:s nationella arbete avseende försök till aweckling/minimering av stafettläkare. Det finns i dagsläget en gräns för läkares så kallade kompskuld. Varje år under januari månad regleras innestående ledighet genom utbetalning i pengar. Patientperspektiv Landstinget Dalarnas patienter ska ha tillgång till kvalitativt välutbildade, engagerade läkare när de i vårdsituationen behöver en läkarkonsultation. Detta kräver att arbetsgivaren på ett klokt sätt använder sig av och utvecklar användandet av befintligt kollektivavtal, specialbestämmelser läkare samt till väsentlig del minskar användandet av inhyrda stafettläkare. Ekonomi och finansiering För samtliga personalkategorier i vården krävs en väl genomtänkt arbetstidsförläggning för att uppnå mesta möjliga vård för pengarna. Juridik Läkares arbetstid regleras av arbetstidslagen, arbetsmiljölagen, Specialbestämmelser läkare (kollektivavtal framtaget av SKL) samt lokalt avtal rörande reglering av vissa frågor i AB 13 med stöd av 13 mom 7 och specialbestämmelser till AB för läkare, Bilaga 3 till HÖK (Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m m) 7 LD16/17. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö För att Landstinget Dalarna ska kunna rekrytera, behålla och utveckla läkare är en av flera framgångsfaktorer en välbalanserad, för både organisation och medarbetare, arbetstidsförläggning.
Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning 524 Datum Dnr 216-9-27 LD15/3697 Sida 3 (3) Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar är inte föremål för facklig samverkan Uppföljning Landstingsstyrelsens personalutskott följer kontinuerligt det ständigt pågående arbetet avseende resurser, produktion och arbetsmiljö.
Lt\NDSTINGET D/\LP-.;~ ~A Motion oooc)2c,. - ~K. 215-1- 2 i D NR.J.JJ/./i}.Q.;~.. ~.. CJI.... SKR..../..... KOD.. C..?'....... Bättre kapacitetsutnyttjande i vården-schemalägg läkarna! I hälso- och sjukvården måste ett ständigt förbättringsarbete pågå för att så långt som möjligt effektivisera. Detta för att bland annat få kortare vårdköer, öka tillgängligheten, få kontinuitet, minska kostnaderna för utomlänsvård och stafetter, fokusera på uppdraget, diagnostisera, bota och lindra. Läkarna har en nyckelroll i detta förbättringsarbete och det är viktigt att läkarnas kompetens finns tillgänglig då patienten behöver den - då särskilda insatser i vårdkedjan kräver det. I alla verksamheter som görs i team brukar alla i teamet finnas på plats, förutom i sjukvården och läkarna i synnerhet. Läkarna arbetar dagtid. För övrig tid, för jour, beredskap, och helger, när ersättningen är som högst, tas den ut i pengar och ledig tid som kan kombineras med sommarledighet eller storhelg. Detta kan innebära att utrymmet för den planerade läkarverksamheten, liksom tillgängligheten för patienterna, i motsvarande grad minskar. Alltså det kanske inte är optimalt att läkarkåren finns enbart på dagtid, eller på några avdelningar. Helger, kvällar och obekväm arbetstid hör ihop med vårdyrket. Verksamheten måste stämma ihop med patientflöden då även sjukhussalarna och en dyr utrustning kan användas mer effektivt alla dygnets timmar. Därför måst e vi tänka om. För att detta ska vara en verklighet så måste vi ta ansvar"och skapa förutsättningar så att läkarna kan uppnå de mål vi strävar efter med patienten i fokus. Vi måste se till att det finns tillräcklig samordning mellan verksamheterna och att rätt uppgift utförs av rätt yrkeskategori och att det finns t illräckligt omfattning av administrativt stöd och bra IT-system så läkarna kan ägna sin profession till det de är utbildade för. Det är arbetsgivaren som organiserar vården, och det ligger i verksamhetenschefens uppdrag att leda och styra verksamheten. Med andra ord: Det går att frigöra mer läkartid. Vi kan uppnå de effektiviseringar vi vill genomföra för allas bästa. Alltså flexiblare arbetstider med en optimal schemaläggning av alla resurser är ett steg i att anpassa hälso- och sjukvården till den ekonomiska verkligheten som gäller i dag och inte till den verkligheten som var då den nuvarande ordningen beslutades. Detta höjer patientsäkerhet, skapar bättre arbetsmiljö för läkarna och ökad effektivitet i vården. Alltså med schemaläggning av läkare kan vi uppnå -Effektivare verksamhet -Minskade kostander för stafetter -Bättre användning av operationssalar och dyr utrustning -Bättre arbetsmiljö för läkarna -Billigare utomlänssjukvård
-Kortare köer och mycket bättre patientsäkervård. -Effektivare användning av samhällets resurser. 526 Med anledning av det som anförts vill jag föreslå fullmäktige besluta att ge landstingsstyrelsen i uppdrag Att inleda en diskussion om hur läkarnas arbetstider ska organiseras utifrån vårdens behov och verka för att schemalägga läkarnas arbetstider. Att införa en gräns för hur stor kompskulden för den enskilde får bli och göra en årlig avstämning på detta. k cu1-evl V\ it G <) J 1-et V~ '4 Katarina Gustavsson (kd) 215-1-19
I ~ Landstinget 111 DALARNA PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning 5 2 7 Sammanträde 216-9-12 Sida 1 (1) OBS! PROTOKOLLET EJ JUSTERAT Landstingsful/mäktiges Beslutsärenden 89 Svar på motion från Katarina Gustavsson (KO): Bättre kapacitetsutnyttjande i vården - schemalägg läkarna Diarienummer LD15/3697 Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Sammanfattning av ärendet Katarina Gustavsson (KD) yrkar i en motion dels att landstingsstyrelsen ska ges i uppdrag att inleda en diskussion om hur läkarnas arbetstider ska organiseras utifrån vårdens behov och verka för att schemalägga läkarnas arbetstider, samt att införa en gräns för hur stor kompskuld den enskilde läkaren får ha med årliga avstämningar. Det arbete/uppdrag som Katarina Gustavsson yrkar på i sin motion pågår redan i Landstinget Dalarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 89 A b) Motionen. Bilaga 89 B Utdrag exp 216-9-XX till 1. 2. 3. Vid protokollet: Eva Bergfeldt Bestyrkas i tjänsten [lntygarens namn]
I Il ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Personalenhet 52 8 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 216-9-27 Sida 1 (3) Dnr LD16/189 Uppdnr 1392 216-9-8 Landstingsstyrelsens personalutskott 216-9-12 Landstingsstyrelsen 216-9-27 Landstingsfullmäktige Svar på motion från Bo Brännström (L): Återinför vårdbiträden Ordförandens förslag 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Sammanfattning Bo Brännström (L) yrkar i en motion att Landstinget Dalarna ska återinföra vårdbiträden i vården. Landstinget Dalarna har inte för avsikt att återinföra vårdbiträden i vården. Landstinget Dalarna deltar sedan några år i det landstingsövergripande arbetet tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under konceptet "Vårdnära service, en viktig del i framtidens sjukvård". Syftet är att arbeta fram ett vårdnära service-koncept för att låta kompetent servicepersonal utföra de arbetsuppgifter som Bo Brännström beskriver som lämpliga för vårdbiträden. För Landstinget Dalarna är den främsta samarbetspartnern i det arbetet den egna serviceorganisationen Landstingsservice, med kvalificerade medarbetare inom exempelvis städ, kök och vaktmästeri. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bo Brännström (L) yrkar i en motion att vårdbiträden ska återinföras i vården i syfte att utföra enklare arbetsuppgifter som att servera lunchbrickor, tvätta kläder, vaktmästeriuppgifter och enklare städning. Vårdbiträden kan avlasta undersköterskorna som får mer tid till omvårdnad och i sin tur kan avlasta sjuksköterskorna. Vården blir mer effektiv och skapar mervärde för patienten. Bo Brännström påtalar i sin motion den utmaning Sverige och Landstinget Dalarna står inför med en växande och åldrande befolkning, stort rekryteringsbehov av vårdpersonal som förstärks av pensionsavgångar. I integrationsutmaningen kan återinförandet av vårdbiträden skapa en möjlighet till jobb för nyanlända invandrare. Sedan 199-talet har undersköterskor inom sjukvården övertagit det mesta av de arbetsuppgifter som tidigare utfördes av Postadress Box 712 791 29 Falun \ Besöks adress Vasagatan 27 Falun Kontakt 23-49 Org.nr: 2321-18 \._, I Handläggare Ersmark Britt-Marie Utredare britt-marie.ersmark@ LtDalarna.se 23-49 12 83
Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning 529 Datum Dnr 216-9-27 LD16/189 Sida 2 (3) sjukvårdsbiträden/vårdbiträden som att exempelvis bädda sängar, tvätta patienter, dela ut mat, hjälpa till vid toalettbesök, ta temperatur, puls, blodtryck och en del prover. Undersköterskor kan på delegation få utföra vissa medicinska arbetsuppgifter som att ge insulin, överlämna läkemedel, lägga om sår och sätta kateter. SKL uppskattar att ca 13 undersköterskor och 38 sjuksköterskor kommer att behöva rekryteras till 222. Detta innebär att landstinget måste använda de kompetenser som finns inom sjukvården på alla nivåer på bästa sätt. Hur landstinget väljer att organisera och produktionsplanera i hälsooch sjukvården blir också avgörande för hur man uppnår såväl nationella övergripande mål som av Landstinget Dalarna uppsatta mål avseende kvalitativt god vård. Att skapa mer tid för vården att ägna sig åt patienterna är och kommer att vara en viktig fråga för att lyckas. Landstinget Dalarna arbetar i likhet med många andra landsting med att ta fram ett vårdnära service-koncept för att på så sätt låta kompetent servicepersonal bli en del av lösningen att klara nuvarande och framtida bemanning. Vårdnära service är de arbetsuppgifter som utförs på vårdenheten och kopplas till den service som levereras. Exakt vilka arbetsuppgifter som ingår varierar utifrån behovet på olika vården heter men exempelvis är lokalvård på patientnära ytor, måltidshantering, förrådshantering på avdelning, transporter av patienter och prover vanliga arbetsuppgifter som är prövade av en del landsting. Den här typen av arbetsuppgifter har tidigare vanligtvis utförts av personal med vårdutbildning. I arbetet med vad som kan vara vårdnära arbetsuppgifter i Landstinget Dalarna är landstingets egen serviceorganisation Landstingsservice en mycket viktig samarbetspartner för att bedöma och arbeta fram hur ett sådant koncept kan se ut. Patientperspektiv Med patienternas fria val av vårdgivare följer också att patienterna ges ett ökat inflytande över den egna vårdsituationen samt förväntar sig en högre servicenivå på sjukhusen. Ekonomi och finansiering I arbetet med vårdnära service är det viktigt att undersöka om det finns arbetsuppgifter inom Landstinget Dalarna som inte kräver medicinsk examen men som i dagsläget utförs av undersköterskor och sjuksköterskor. Landstinget skulle både kvalitativt och ekonomiskt vinna på att dessa utförs av utbildad servicepersonal istället för vårdpersonal.
Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning 53 Datum Dnr 216-9-27 LD16/189 Sida 3 (3) Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Vårdnära service kan vara en väg till att samtliga arbeten inom vården blir mer attraktiva och att vårdpersonal får använda sin kompetens fullt ut inom respektive profession. Rätt hanterat kan även vårdnära servicearbeten bli en marknadsföring av vårdarbeten, öka intresset för att arbeta inom hälsooch sjukvård och att utbilda sig exempelvis till undersköterska, sjuksköterska eller läkare. Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar är inte föremål för facklig samverkan Uppföljning Landstinget Dalarnas arbete med "Vårdnära service" kopplat till SKL:s nationella arbete följs upp och redovisas i Landstingsstyrelsen hösten 217.
531 LANDSTINGET DALARNA lnk. 216-3- 1 5.. DN R. 1::..1.h.IP...I P.<t...c:J.... I ö <?' SKR...... KOD.... Motion från Liberalerna i Landstingsgruppen, Dalarna Återinför vårdbiträden Sverige och Landstinget i Dalarna står inför stora utmaningar. Behovet av att använda vårdens resurser effektivare blir mer påtagligt med en åldrande och växande befolkning. Rekryteringsbehoven inom offentlig sektor kommer att vara stora och förstärks av pensionsavgångar. I ett internationellt perspektiv har vi både fler läkare och sjuksköterskor per capita iin genomsnittet i OECD-ländema. Men trots mer resurser och fler händer i vården, så faller produktiviteten. Många läkare och sjuksköterskor anser att de inte räcker till, de har mindre tid med patienten och upplever en stressad arbetsmiljö. Den så kallade akademiseringen av svensk sjuk.-vård har i praktiken inneburit att akade1nikerna gör mer av de okvalificerade arbetsuppgifterna; sjuksköterskor utför städ uppgifter, brickutdelning vid lunchtid och ägnar sig alltmer åt basala omvårdnadsuppgifter. Kostnaden är givetvis större för en person med högre formell kompetens att utföra enklare arbetsuppgifter. För ett liberalt parti är det självklart att ta vara på människors kompetens på bästa sätt, det är så individer når sin fulla potential. Som offentliga arbetsgivare har vi en viktig uppgift i att skapa arbetsplatser där människor kommer till sin rätt och där deras kompetens tas tillvara. Liberalerna i Landstinget Dalarna föreslår att vårdbiträden återinförs för att utföra enklare arbetsuppgifter. Det kan handla om allt från att servera lunch brickor och tvätta kläder, till vaktmästeriuppgifter och enklare städning. Vårdbiträden kommer att avlasta undersköterskorna som får mer tid till omvårdnad och i sin tur kan avlasta sjuksköterskorna. Vården blir mer effektiv och skapar mervärde för patienterna. Att återinföra vårdbiträden ger en bättre användning av vårdens resurser, men det innebär också att fler människor får en bättre möjl.ighet att komma in på arbetsmarknaden. Sverige står inför vår största integrationsutmaning någonsin i att skapa möjligheter tilljobb för nyanlända invandrare. Bland de nyanlända som nu kommit till Sverige så har ungefär hälften högst förgymnasial utbildning. Att återinföra vårdbiträden är att sänka trösklarna in på svensk arbetsmarknad för denna grupp. Samtidigt kan de bidra till att utföra viktiga arbetsuppgifter som verkligen behövs inom vården. Med anledning av ovanstående föreslår jag fullmäktige besluta: att landstinosfull 1äktige ställer sio bakom [vad som ovan anförs] att vårdbiträden ska återinföras i. )
I ~ Landstinget 111 DALARNA PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Q Q Q 5 3 2 Sammanträde 216-9-12 Sida 1 (1) OBS! PROTOKOLLET EJ JUSTERAT Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden 9 Svar på motion från Bo Brännström (L): Återinför vårdbiträden Diarienummer LD16/189 Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Sammanfattning av ärendet Bo Brännström (L) yrkar i en motion att Landstinget Dalarna ska återinföra vårdbiträden i vården. Landstinget Dalarna har inte för avsikt att återinföra vårdbiträden i vården. Landstinget Dalarna deltar sedan några år i det landstingsövergripande arbetet tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under konceptet "Vårdnära service, en viktig del i framtidens sjukvård". Syftet är att arbeta fram ett vårdnära service-koncept för att låta kompetent servicepersonal utföra de arbetsuppgifter som Bo Brännström beskriver som lämpliga för vårdbiträden. För Landstinget Dalarna är den främsta samarbetspartnern i det arbetet den egna serviceorganisationen Landstingsservice, med kvalificerade medarbetare inom exempelvis städ, kök och vaktmästeri. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 9 A b) Motionen. Bilaga 9 B Utdrag exp 216-9-XX till 1. 2. 3. Vid protokollet: Eva Bergfeldt Bestyrkas i tjänsten [lntygarens namn]
I Il ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Personalenhet 533 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 216-9-27 Sida 1 (3) Dnr L15/3249 Uppdnr 126 216-9-8 Landstingsstyrelsens personalutskott 216-9-12 Landstingsstyrelsen 216-9-27 Landstingsfullmäktige Svar på motion från Charlotte Wiberg-Gudmundsson (M): Landstingsanställdas försäkringsskydd Ordförandens förslag 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Sammanfattning Charlotte Wiberg-Gudmundsson yrkar i en motion att landstinget ser över sina försäkringar i syfte att garantera att all personal får fullt försäkringsskydd under arbetstid även för händelser i prehospital miljö som till exempel ambulanser. Personal som skadas i ambulansen vid en trafikolycka får enligt motionen sämre ersättning än om motsvarande skada hade inträffat på exempelvis akutmottagning. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), AFA Försäkring och Trafikskadenämnden ger en samlad bedömning att det är mycket sällan som det för medarbetaren blir oförmånligare ersättningsmässigt om en skada uppstår i prehospital miljö där ersättning ska regleras via trafikbolaget och trafikförsäkringen som en följd av att skadan uppstått i samband med trafik. Om den skadade inte är nöjd med trafikbolagets ersättning efter det att ärendet har prövats i Trafikskadenämnden har den skadade möjlighet att få ärendet prövat hos AFA i enlighet med villkoren för TFA-KL. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Charlotte Wiberg-Gudmundsson yrkar i en motion att landstinget ser över sina försäkringar i syfte att garantera att all personal får fullt försäkringsskydd under arbetstid även för händelser i prehospital miljö som till exempel ambulanser. Den som skadas i samband med arbetet är försäkrad enligt lag och genom avtalsförsäkring. Den lagstadgade försäkringen som blir aktuell vid arbetsskada är lagen om sjuklön ( SjLL) och socialförsäkringsbalken (SFB). Den avtalsförsäkring som är aktuell vid arbetsskada är Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL). Bestämmelse om att teckna TFA-KL finns i Postadress Box 712 791 29 Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun Kontakt 23-49 Org.nr: 2321-18 -- I Handläggare Ersmark Britt-Marie 23-49 12 83 Utredare britt-marie.ersmark@ LtDalarna.se