Ekosystemtjänster Om människans beroende av naturen. Lisen Schultz Stockholm Resilience Centre

Relevanta dokument
Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Naturen till din tjänst

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Att kommunicera ekosystemtjänster

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Klimat och ekosystem i förändring

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

Global utblick planetära gränsvärden och ekosystemtjänster

Biologisk mångfald och ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien

Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet)

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster


Vad innebär egentligen hållbar

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland. Foto från Wikipedia

Ekosystemtjänster i stadsplanering. Åsa Keane och Evelina Johansson

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Det är hållbara stadsdelar det hänger på

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Världen idag och i morgon

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Morgondagens stora miljöoch hållbarhetsutmaningar

Vansbro föreläsningsförening

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

Policy Brief Nummer 2015:2

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster

IPBES REGIONALA BEDÖMNING

EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier

Den smarta staden, innovation för framtiden.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

Vi hör ihop 10 Utmaningen gäller mer än växthusgaser 12 Billigare att agera nu 14 Fog för optimism lösningar finns 15

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Konsumtion hållbarhet?

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Grundläggande Miljökunskap

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

Ekologiskt fotavtryck

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Kan geoingenjörer rädda oss undan en klimatkatastrof? Victor Galaz

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Utveckling utan tillväxt?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Transkript:

Ekosystemtjänster Om människans beroende av naturen Lisen Schultz Stockholm Resilience Centre

Begreppets vetenskapshistoria Myntades 1983 av ekologerna Paul Ehrlich och Harold Mooney på Stanford university för ah påminna om människans beroende av naturen 1995: nämns 5 gånger i vetenskaplig liheratur (web of science) Befästes av Gretchen Daily med boken Nature s services, 1997 2005:nämns >100 gånger enl Web of science 2014:nämns >1900 gånger Källa: PNAS 2015. #Core Concept: Ecosystem Services 2

Pionjär: ekonomisk värdering 3

Costanza et al. 1997. Nature 4

Naturkapitalet bidrar _ll ekonomin via ekosystemtjänsterna Ekonomin Natur- kapital Socialt/ Kultur kapital Mänskligt skapat kapital 5

7

Pionjär: visualisering av vårt beroende av naturen

Folke et al. 1997. Ambio

Städers beroende av ekosystem Källa: Folke et al. 1997. Ambio 16/10/15 Carl Folke, Stockholm Resilience Centre

Ekologiska fotavtryck den natur som behövs för att leverera tjänsterna Städer i Östersjöregionen 250 000 invånare Källa: Folke et al. 1997. Ambio

Pionjär: global ekosystemtjänstbedömning

Millennium Ecosystem Assessment (MEA) Beställdes av FN:s generalsekreterare år 2001 Global kartläggning av 1360 experter från 95 länder Tvärvetenskap och lokal kunskap Uppgig: Trovärdigt beslutsunderlag (som IPCC) Bedömning av ekosystemens kapacitet ah stödja mänskligt välbefinnande, hur denna förändrats, och vad som kan göras för ah upprähhålla den. Trender, _llstånd och handlingsalterna_v 50 år bakåt och 50 år framåt (fyra scenarior) 33 sub- globala (lokala) undersökningar, varav två i Sverige (Kris_anstads VaHenrike). 13

Millennium Ecosystem Assessment (MEA)

MEAs indelning av ekosystemtjänster Försörjande Kulturella Reglerande Stödjande - behövs för alla de övriga tjänsterna

Slutsatser Millennium Ecosystem Assessment De senaste 50 åren har ekosystemen omvandlats kragigare och snabbare än någonsin _digare Vissa ekosystemtjänster jordbruksgrödor, boskap, trä har ökat, vilket leh _ll ökat välstånd. DeHa har dock skeh _ll priset av ah andra ekosystemtjänster minskat lugrening, dricksvahen, skydd mot katastrofer och nedbrytning av avfall. 15 av 24 tjänster (60%) utnyhjas ohållbart, Sam_digt s_ger behovet av dem - en miljard formarande i extrem fangdom, och globala befolkningen beräknas s_ga _ll 10 miljarder 2100 Dessutom har ekosystemens hälsa urholkats, liksom dess resiliens och därmed den långsik_ga kapaciteten ah leverera vik_ga ekosystemtjänster. Innebär e2 hot mot människans välfärd 16

Exempel: mangroveskog Mangrovetjänster: Havets barnkammare Ved och timmer Koldioxidupptag housing Slamfälla Renar gifter Skyddar mot erosion och katastrofer räkor Mangroveskog grödor

$4000 Value (per hectare) Private Public Net Present Value per hectare hectare 1987 1999 Mangrove: $1,000 to $3,600 Mangrove: $91 Shrimp Farm: $- 5,400 to $200 Shrimp Farm: $2000 $2000 Coastal Protec_on (~$3,840) Net: $2,000 (Gross $17,900 less costs of $15,900) Source: Millennium Ecosystem Assessment; Sathirathai and Barbier 2001 0 Fishery nursery ($70) Timber and Non- _mber products ($90) Mangrove Conversion Mangrove Shrimp Farm Less Source: subsidies UNEP (- $1,700) Pollu_on Costs (- $230) Restora_on (- $8,240)

Uppföljningar av MEA

TEEB The economics of ecosystems and biodiversity Leddes av Pavan Sukdhev Interrimrapport presenterades 2008: En årlig investering på 45 miljarder US dollar i skyddade områden skulle säkerställa ekosystemtjänster värda 5 triljoner dollar/år Rapport 2013: Kolkrag i Ostasien och Nordamerika kostar världsekonomin 453 miljarder respek_ve 317 miljarder dollar/år, pga global uppvärmning och lugföroreningar. Kostnaden är högre än vinsten. KöHproduk_on i Sydamerika kostar 354 miljarder dollar/år. Järn- och stål industrin kostar 225 miljarder dollar/år

Etablerades 2012 av FN (94 länder anslutna) Ska göra en Millennium Ecosystem Assessment med jämna mellanrum (som IPCC) Första globala rapporten väntas 2019 Bygger på lokal, tradi_onell och vetenskaplig kunskap InnefaHar även sub- globala ekosystemtjänstbedömningar Sekretariat i Bonn, Tyskland 21

Vik_ga insikter från ekosystemtjänsmorskningen

Ekosystem är formade av människan Co- evolu_on (kulturella landskap, local stewards) Antropocen (människan omformar biosfären även på global skala)

Ekosystem är komplexa och kan flippa Regime shi7s database www.regimeshi7s.org Photo: M Klum Photo: B Christensen/Azote

Illustra_on: Erik Rosin, baserad på Rockström m.fl. Nature, 2009 Hot mot ekosystemtjänster vi överskrider planetens gränser Kemiska föroreningar Utsläpp av växthusgaser Havsförsurning Lugpar_klar Förtunning av ozonskiktet Förlust av biologisk mångfald Mark- användning Kväve och fosfor Användning av färskvahen

The Doughnut A safe and just space for humanity Vi kan och måste höja levnadsstandarden för de fangaste, utan ah överskrida de planetära gränserna. (De 85 rikaste personerna har lika stora _llgångar som de 3.5 miljarder fangaste) www.oxfam.org

Huvudsaklig kri_k mot begreppet

Riskerar ah förstärka synen på människa och natur som separata enheter förstärka synen på naturen som underordnad människan gömma komplexiteten bakom tjänsterna förneka naturens eget existensberängande skapa en föreställning om ah naturens tjänster är ersähliga AH ge betalt för ah vårda naturen kan erodera den inre mo_va_onen ah vårda naturen vad händer när vi inte längre kan betala? 28

Upptag i policy

Kina Torka 1997 och översvämningar 1998 à Kina ini_erade världens största Payments for ecosystem services program 120 miljoner hushåll har omvandlat 9 miljoner hektar åkermark _ll skog och gräsmark 45% av landets yta är Ecosystem Func_on Conserva_on Areas Gross Ecosystem Product ska mäta naturkapitalförändringar (komplement t BNP) Källa: Guerry et al. 2015 PNAS

Costa Rica Först ut med Payment for Ecosystem Services 1997 Då: världens största avskogningshas_ghet, nere på 20% skog Nu: Återbeskogat, _llbaka på 50% skog Ökad vahenrening, biologisk mångfald, koldioxidupptag Källa: Guerry et al. 2015 PNAS

Storbritannien Gjorde en ekosystemtjänstbedömning på na_onell nivå Etablerade en naturkapitalkommihé som rapporterar direkt _ll UK Government Economic Affairs CommiHee Källa: Guerry et al. 2015 PNAS

Andra ini_a_v Puma: Analyserar sih beroende av och sin påverkan på ekosystemtjänster och arbetar för ah förbähra sih ekologiska fotavtryck. Världsbanken Wealth accoun_ng and valua_on of Ecosystem Services ini_a_ve FN: Inclusive wealth rapporterar förändringar i naturkapitalet för 140 länder sedan 20 år _llbaka. Men frågan är vilka som använder denna info formarande är BNP överlägset vik_gast. Källa: Guerry et al. 2015 PNAS

Men Dessa exempel är undantag från huvudinriktningen Miljöfrågan är formarande inte högst på agendan, trots många år av ekosystemtjänsmorskning och klimatrapporter Naturkapital hanteras formarande isolerat från andra kapital ser inte koppling _ll hälsa, na_onell säkerhet, stadsutveckling etc

Forskningstrender

Mer kunskap behövs! Nya mätmetoder och metoder för värdering Forska?llsammans med beslutsfaaare (co- produc?on of knowledge) Social- ekologiska tjänster: Människans roll Komplex dynamik: Regimskigen, Antropocen Governance and management Hur upprähhålla eh resilient flöde av ES över _d Lärande för hållbar utveckling Bundles : Hur ekosystemtjänster samvarierar eller står i konflikt med varandra

Utvecklat ramverk för ekonomisk värdering Källa: De Groot et al. 2010. Ecological complexity