INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga Sammanfattning Energiproducenter som eldar med torv eller trädbränsle kan få aska som är kontaminerad med cesium- från Tjernobylolyckan eller naturligt förekommande uran, torium eller kalium, som finns i vissa torvmyrar. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram föreskrifter som reglerar hur kontaminerad aska ska hanteras. Kontaminerad aska måste deponeras om gränsvärdena för återvinning överskrids, annars kan den återvinnas. Föreskrifterna berör alla som hanterar kontaminerad aska vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten, deponier, askåterföring eller återvinning av askan på övrigt sätt. Se avsnittet Var finns kontaminerad torv- och trädbränsleaska? om du vill veta om du är berörd. Föreskrifter om kontaminerad torv- och trädbränsleaska Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad aska från förbränningsanläggningar som producerar mer än 100 ton torrsubstans aska per år. Kontaminerad aska kan uppkomma vid eldning med torv och trädbränsle. Den innehåller cesium- eller naturligt förekommande radionuklider. Att hantera kontaminerad aska innebär inte bara hantering vid förbränningsanläggningar utan även återföring till skogsmark, användning i anläggningsarbeten och deponier samt övrig återvinning, som exempelvis aska i byggnadsmaterial. Föreskrifterna gäller från den 1 september 2012. Föreskrifterna SSMFS 2008:16 om hantering av trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se
Sida 2 (6) upphör att gälla när de nya föreskrifterna träder i kraft. Innehållet har förts över i förenklad form till de nya föreskrifterna. Vägledning hur gör man för att uppfylla krav i föreskrifterna? Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram en vägledning till föreskrifterna SSMFS 2012:3. Den är tänkt som ett stöd för att underlätta den praktiska tillämpningen av föreskrifterna vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier. Här får du som verksamhetsutövare handfasta råd för hur krav i föreskrifterna kan uppfyllas. Även arbetarskydds- och transportfrågor tas upp. Varför regleras hanteringen? Tjernobylolyckan 1986 gav ett nedfall av det radioaktiva ämnet cesium- över Sverige. Träden tar upp cesium- ur marken och detta ansamlas i årsskott, grenar och bark. Dessa träddelar förekommer i grot, bark och sågverksrester. Även torv från ytskiktet i torvmyrar som berördes av nedfallet innehåller cesium-. Torv kan också innehålla naturligt förekommande radionuklider som uran, torium och kalium. Dessa ämnen löses ur berggrunden av grundvatten och transporteras med vattnet och fastnar i torven i myrar. När man eldar med torv eller trädbränsle koncentreras radionukliderna i askan som därmed kan ge stråldoser. Målet med föreskrifterna är att begränsa dels stråldoserna till allmänheten från kontaminerad aska, dels spridning av radioaktivitet till miljön. Reglering Torv som i inaskad form innehåller mer än 2,5 kilobecquerel per kg (kbq/kg) uran-238 (motsvarar 200 ppm naturligt uran) får inte användas som bränsle vid de förbränningsanläggningar som omfattas av föreskrifterna. Regleringen omfattar kontaminerad aska som innehåller mer än 1 kbq/kg torrsubstans cesium- eller där aktivitetsindex 2 (se nedan) är större än 1 för de naturligt förekommande radionukliderna. Kontaminerad aska som innehåller mer än 10 kbq/kg torrsubstans cesium- eller där aktivitetsindex 1 (se nedan) är större än 1 måste deponeras. Under den nivån kan kontaminerad aska återvinnas, vilket kan innebära askåterföring på skogsmark eller användning i anläggningsarbeten, eller läggas på deponi. För anläggningsarbeten och de-
Sida 3 (6) ponier gäller krav på skydd mot läckage av radionuklider till grundvatten, åar och sjöar och uppföljning. Kontaminerad aska får inte spridas på åkermark eller på renbetesmark. C 232Th C 238U C 40K Med aktivitetsindex 1 (I 1 ) menas;, 1 1 20 C 232Th C 226Ra C 40K med aktivitetsindex 2 (I 2 ) menas; 0,2 0,3 3 där C i = kilobecquerel per kg torrsubstans (kbq/kg), för radionuklid i. Regleringen sammanfattas i diagrammet. Föreskrifterna gäller för: kontaminerad aska I 2 > 1 eller Cs > 1,0 kbq/kg och produktion > 100 ton/år Villkor för askhantering Annan användning av kontaminerad aska ska rapporteras till SSM Torv- och trädbr.aska efter energiproduktion Om trädbränsleaska utgör > 80 % av blandaskan behöver bara Cs mätas eller bedömas. Återvinning I 1 < 1 och Cs < 10 kbq/kg Deponering I 1 < 1 och Cs < 10 kbq/kg I 1 =? el. I 1 > 1 el. Cs > 10 kbq/kg Anläggningsändamål Spridning < 3 ton/ha Skogsmark, ej renbetesmark I 2 < 1 och Cs < 1,0 kbq/kg Fri användning; exv. spridning på åkermark; livsmedel och salix Om askan deponeras krävs deponi för minst icke-farligt avfall Oblig. deponering på deponi minst klassad för ickefarligt avfall Markutfyllnad < 0,5 µsv/h över bakgrunden efter sluttäckn. eller täcklager > 20 cm = Skydd mot läckage, skyddsåtgärder ska vidtas för att skydda dricksvatten i närliggande vattentäkt och ytvattenrecipient. Krav; < 0,01 msv/år för Cs och < 0,1 msv/år för naturligt förekommande radionuklider = Skogsstyrelsens rekommenderar < 3 ton aska/ha och ej spridning av torvaska på skogsmark. Förenklingar för dem som hanterar kontaminerad trädbränsleaska För kontaminerad aska som till mer än 80 procent består av trädbränsleaska behöver bara kraven för cesium- i föreskrifterna tillämpas. Majoriteten av förbränningsanläggningarna tillhör denna grupp, utom ett tjugotal som eldar torv. Detta undantag gäller även vidarehanteringen av askan, exempelvis vid anläggningsarbeten och deponier.
Sida 4 (6) Var finns torv- och trädbränsleaska kontaminerad med cesium-? Karta 1: I region 1 överstiger nedfallet 30 kbq/m 2 av cesium-. I region 2 överstiger nedfallet 10 kbq/m 2 av cesium-. (Gäddede och Västerbottensfjällen finns inte med i dataunderlaget). Mer än gränsvärdet för kontaminerad aska 1 kbq/kg Den totala askan (flyg- och bottenaska) vid förbränning av grot, bark och sågverksrester kan ligga över 1 kbq/kg cesium- där nedfallet från Tjernobylolyckan överstiger 4 kbq/m 2, vilket gäller cirka 20 procent av alla kommuner, se vägledningen. För total aska från stamved gäller det när nedfallet överstiger 10 kbq/m 2, region 1 och 2 på karta 1. Flygaska från grot, bark och sågverksrester ligger över 1 kbq/kg i mellan hälften och tre fjärdedelar av alla kommuner. När upptagningsområdet för bränslet är stort ska medelnedfallet för området beräknas. För torv är det avgörande om det torvskikt som berördes av nedfallet 1986 ingår i bränslet. Mer än gränsvärdet för återvinning 10 kbq/kg Den totala askan av grot, bark och sågverksrester kan innehålla mer än 10 kbq/kg cesium- inom områden där nedfallet är högre än 30 kbq/m 2, region 1. Stamvedsaskor når aldrig upp till den nämnda halten. Flygaska från grot, bark och sågverksrester kan ligga över gränsvärdet i region 1 och 2 men gör det med största sannolikhet i region 1.
Sida 5 (6) Var finns torv- och trädbränsleaska kontaminerad med naturligt förekommande radionuklider? Energitorv från stora delar av landet kan ge upphov till kontaminerad aska, med de naturligt förekommande radionukliderna uran och torium samt kalium. Torvleverantören bör kunna ge dig besked om halten radionuklider i inaskad torv, annars kan du få informationen från Sveriges geologiska undersökning, SGU. Utan denna information bör du betrakta all torvaska som kontaminerad med naturligt förekommande radionuklider. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att torvaskan från cirka tio procent av godkända energitorvmyrar överstiger gränsvärdet för återvinning. Myndigheten bedömer vidare att mängden sjunker till drygt tre procent vid sameldning med trädbränsle, som ofta förekommer vid förbränning. Karta 2: Bearbetningskoncessioner för energitorv 2011 och uranhalt i markskiktet. Röd stjärna i cirkel betyder aktiv produktion, svart prick i cirkel betyder ej produktion. Källa: SGU Vem ansvarar för vad? Den som har ansvar vid förbränningsanläggningen är en central aktör i föreskrifterna. Den ansvariga ska: säkerställa att använd energitorv understiger gränsvärdet för högsta tillåtna uranhalt provta och mäta aska minst en gång per år, om det finns skäl att tro att askan är kontaminerad
Sida 6 (6) avgöra om kontaminerad aska måste deponeras eller kan återvinnas meddela mottagaren om askan är kontaminerad och att SSMFS 2012:3 gäller. Anläggningsarbeten och deponier som tar emot kontaminerad aska ska skydda omgivningen mot läckage av radionuklider. De ska verifiera detta skydd genom provtagning och mätning på vatten minst vart femte år. Vid askåterföring till skogsmark ska regler från Skogsstyrelsen följas. Vid övrig återvinning ska anmälan göras till Strålsäkerhetsmyndigheten, som gör en strålskyddsbedömning. Skriftliga rutiner Skriftliga rutiner ska finnas vid förbränningsanläggning, anläggningsarbete och deponi som hanterar kontaminerad aska. Se bilaga 10 till Vägledning till föreskrifterna SSMFS 2012:3 som visar vad som minst bör ingå i rutinerna. Mer information finns på www.stralsakerhetsmyndigheten.se/aska/samt i föreskrifterna SSMFS 2012:3 och i Vägledning till föreskrifterna SSMFS 2012:3.