Effektivare vård Vårdsamverkan Fyrbodal Trollhättan, 160421 Göran Stiernstedt
Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg
UPPDRAGEN Effektivare resursutnyttjande inom S 2013:14 (dir. 2013:104) beslutade 21/11 2013 Klart 13/1 2016 Betalningsansvarslagen S 2014:05 (dir 2014:27) beslutade 27/2 2014 Klart 27/2 2015
Index kvalitet (SKL)
Fast läkarkontakt
Hur ofta hjälper din läkare till att koordinera vården?
Kostnader områden
Antal läkare/1000 invånare 4,3 4,1 3,9 3,7 3,5 3,3 3,1 2,9 2,7 2,5 1995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013
Allmänläkare/1000 invånare 0,7 0,65 0,6 0,55 0,5 0,45 0,4 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Sjuksköterskor/1000 inv 11,5 11 10,5 10 9,5 9 8,5 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Specialistsjuksköterskor
Usk och vårdbitr. landsting 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Undersköterskor per 1000 inv Vårdbiträden per 1000 inv
Vårdadministratörer/1000 inv
Besök per capita
Effektivitet, sjukhus
Övergripande slutsatser (1) Framtiden innebär mer öppen vård mer avancerad vård utanför sjukhusen Sveriges sjukhustunga system behöver förändras för att bättre möta framtidens behov. Ingen generell resursbrist.
Övergripande slutsatser (2) Skillnader mellan huvudmännen för stora regelverk och resultat. Störst effektiviseringspotential där komplexiteten är störst patienter som kräver täta insatser från många olika aktörer. Stor effektiviseringspotential i arbetsorganisation, arbetssätt och logistik.
Nationella styrningen behöver förstärkas Möten på toppnivå mellan regeringen och huvudmännen. Nationell kommitté för kompetensutveckling Lagstadgad skyldighet för landstingen att samverka när det är motiverat av kvalitets- och/eller effektivitetsskäl.
Mindre detaljstyrning och mer tillit Styrningen behöver mindre av kontroll och mer av tillit till personalens förmåga. Förslag: Vårdgarantin för primärvården ändras från 7 dagar för läkar-besök till 3 dagar för bedömning (professionsneutral).
Landstingens styrning Exempel landsting: 3 strategier, 20 policies, 264 riktlinjer, 281 handlingsplaner. Exempel primärvård: 100 sidor uppdrag vuxna, 20 sidor uppdrag barn, 10 sidor uppdrag fotsjukvård, 100 sidor tillämpning och rapportering
Landstingen - rekommendation Landstingen bör kraftigt förenkla styrdokument och ersättningssystem. Mer tillit och mindre kontroll
Sverige ska bli mindre sjukhusfixerat Förslag ändringar/tillägg i HSL: Grunden är vård nära befolkningen via öppen vård. Sluten vård definieras utifrån komplexitet och stora resursbehov. Sluten vård kan utföras även utanför sjukhus, t.ex. i patientens hem. Primärvårdens uppdrag definieras tydligt. 24/7- uppdrag. Remiss för akutbesök på sjukhus.
Hur stärka primärvården? Sjukhusbunden vård bör i större utsträckning verka utanför sjukhuset. Lön, arbetsvillkor. Resursförstärkning Minska antalet sjukhusläkare utred sjukhusens dåliga produktivitet.
Patienter med komplexa behov
Vårdens storkonsumenter behöver vård och omsorg på nytt sätt * Annan vårdlogik proaktiv i st f reaktiv HSL och SoL- primärvård som avser äldre med omfattande behov ska utföras gemensamt med kommunens vård och omsorg. Kommunallagen - Landsting och kommun ska gemensamt resursplanera för denna grupp patienter. HSL - obligatoriskt vårdval avskaffas för ovanstående kategori. I stället möjlighet att erbjuda vårdval för den sammanhållna vården. Ett val för någon som tar hand om hela mej.
Önskat läge
Västra Skaraborg
Arbetssätt/organisation (1) * Utgå från patientens behov. Prioritera kontinuiteten. Intensifiera arbetet med rätt fördelning av arbetsuppgifter (yrke och individ). Överväg att öka undersköterskor och sekreterare och minska läkare och sjuksköterskor på sjukhusen.
Arbetssätt/organisation (2) Mer innovativa arbetstidslösningar. Lösningar som bättre belönar arbete på obekväm arbetstid (lön, arbetstidsförkortning) och undviker överbemanning. Överbemanning medför ineffektivitet. Planera för en genomsnittlig beläggning på 85-90% (klinik). Minska sambandet vårdplatser ekonomi (fler sängar utan högre kostnader).
Arbetsorganisation (3) Stor frihet till det självstyrande teamet! Mindre planeringsenheter.
Landsting - IT Kostnad 2,8% av totalen (2,2-3,4%) S:a Sverige 8,5 mdr. Gemensamma kostnader 3-400 milj (3-4%). 80-85% förvaltning.
Slutsatser e-hälsa/it Alla identifierade problem kräver bättre IT-lösningar Resursutnyttjandet skulle förbättras om man ökade de gemensamma satsningarna IT-andelen av vårdens kostnadsmassa skulle behöva öka. Investeringarna skulle behöva öka rejält
Största problemen Man vill ha nya system som stödjer dagens sätt att arbeta när. vi behöver nya system som stödjer morgondagens sätt att arbeta Inse hur stor förändringar vi står inför Inse att E-hälsa är medlet att förändra vården mot morgondagen.
Verksamhetsstöden - förslag (1) Gemensamt arbete mellan alla landsting och staten. Staten måste driva på och ställa krav. Gemensam vision. Medborgarperspektivet. Lagstiftning som säkrar visionen! Pengar!
Visionen Tillgång i mötet till all nödvändig information för att tillhandahålla en säker vård Jag ska kunna administrera min egen vård tider, virtuell kommunikation mm. Jag har tillgång till all information om mig själv.
Verksamhetsstöd förslag (2) Huvudmännen bör gemensamt fatta beslut om investeringar som möjliggör utbyte över huvudmannagränser. Lagda utredningsförslag kring lagstiftning som möjliggör gränsöverskridande informationshantering bör genomföras
Verksamhetsstöden förslag (3) Nationella standarder genomför lagda förslag Nationell informationsstruktur ge SoS uppdrag Nationellt center för informationsstruktur och informatik
Verksamhetsstöden förslag (4) Prioritera det patientnära arbetet med dokumentation. Mer mallar ökar säkerheten SoS ska ge ut förskrifter om huvudmännens skyldigheter Nationellt hälsobibliotek. Utred kunskapsstödet.
Övrigt Kontinuitet ger enorm effektivitetsvinst och är enormt trygghetsskapande. Inte bara organisation handlar även om värdegrund.
Är modeller lösningen????
Managementtrender
Kunskapsstödsutredningen S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälsooch sjukvården kan uppnås Utredningen ska redovisas senast den 1 mars 2017 S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Syfte Syftet med uppdraget är att säkerställa att är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Tre utgångspunkter 1. Hälso- och sjukvården i Sverige presterar goda medicinska resultat men är alltjämt ojämlik. 2. Nationella kunskapsstöd kan bidra till en mer kunskapsbaserad och mer jämlik hälso- och sjukvård vård förutsatt att de används. 3. Det är en betydande utmaning att nå ut med evidens och påverka praxis genom riktlinjer och kunskapsstöd. Nationella riktlinjer används i begränsad utsträckning. S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Kunskapsbaserad och jämlik vård skapas i mötet mellan patient och sjukvård S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
SBU Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter SKL Försäkringsmedicinskt beslutsstöd TLV Behandlingsrekommendationer Patientföreningar NSK Vetenskapliga tidskrifter Kloka listor RCC Kunskapsöversikter Källa: Vårdanalys Läkemedelsverket Vårdprogram Specialistföreningar S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Vi vet att kunskapsstöden behöver: möta behoven vara lättanvända finnas tillgängliga i rätt tid vara målgruppsanpassade vara uppdaterade S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Vem ska göra kunskapsstöden? Staten? Huvudmännen? Professionen? Andra? S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Tre delar i uppdraget 1. Kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet som pågår 2. Identifiera hinder för ökad följsamhet > föreslå åtgärder 3. Utreda förutsättningarna för samt behovet och lämpligheten av att göra nationella riktlinjer i någon form obligatoriska eller mer bindande S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Uppdrag BAL Syfte syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Ny BAL-lag (utredningsförslag) Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Problemet idag Patienter som behöver fortsatt vård och omsorg blir kvar onödigt länge i slutenvård innan primärkommunala insatser tar vid. - inte god vård - bidrar till överbeläggningsproblematiken - samhällsekonomiskt onödigt dyrt - inte effektiv vård S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Uppdrag enligt direktiv 2014:17 Syfte syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Uppdrag enligt direktiv 2014:17 Särskild inriktning översyn med särskild inriktning på förutsättningarna för att patienter i sluten vård som bedöms utskrivningsklara och som behöver fortsatta insatser från den kommunala vården så snabbt som möjligt kan ges fortsatt vård och omsorg i det egna hemmet eller inom särskilt boende. S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Uppdrag enligt direktiv 2014:17 Viktig utgångspunkt för översynen viktig utgångspunkt för översynen och utredarens förslag ska vara att precisera och därmed förbättra formerna för samverkan mellan huvudmännen S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Betalningsansvarslagen Inte primärt en fråga om dagar och ersättningsnivåer! En fråga om kvalitet och patientsäkerhet En fråga om arbetssätt En fråga om samverkan mellan kommuner och landsting S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Den enkla versionen och det enkla svaret Kommunerna nyttjar fristdagarna otillbörligt - sänk fristdagar och höj beloppen så löser sig problemet S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Vår problemanalys är annorlunda! MÅNGFACETTERAT! S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Vi har gott om pengar i systemet! S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Lagens konstruktion stimulerar till tvåpartstänk när det i verkligheten är tre parter sluten vård öppen vård/pv Primärkommun S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Lagens konstruktion stimulerar till tvåpartstänk när det i verkligheten borde vara tre parter -överlämnande av medicinskt ansvar - pv koll på sin patient sluten vård -vårdplanering, hur och när -logistik (tex hjälpmedel) - medicinlistor öppen vård/pv Primärkommun samspel pv kommun SIP! S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Nuvarande konstruktion leder till Vårdplanering blir en punktinsats som inte sällan kommer för tidigt i processen Olyckligt koppla fristdagar till kallelsen Nationella fristdagar styr tankarna fel! S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Lokala förutsättningar till effektiva vårdkedjor är väldigt olika S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Problemen (enkät) % Väntetid korttidsboende 79 Väntetid särskilt boende 27 Väntetid säbo psyk 7 Hemtjänsten 20-30 Bristande samarbete slutenvården 14 Bristande samarbete primärvården 9 S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Vad måste till? (enkätsvar) % Fler platser korttidsboende 29 Fler platser säbo 22 Bättre tillgänglighet psyk öv 19 Förändrade arbetssätt hemtjänst 17 Bättre samarbete PV 36 Bättre samarbete SV 42 S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Blicka framåt: vad måste till för att effektivare vårdkedjor? Primärvårdens roll tydliggöras! Samverkan mellan tre parter inte bara två! Förändrade arbetssätt Logistik Biståndsbedömning? S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Förslag Huvudmännen skall avtala om samverkan runt utskrivningsklara patienter (rutiner, fristdagar, belopp, informationsöverföring m.m.) Stora delar av lagen fortsatt dispositiv Back-up i lagen om antal fristdagar och belopp om man inte kommer överens S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
FÖRSLAG Alla i slutenvård utom LRV Utskrivningsklar behandlande läkare i slutenvården Inga krav på vårdplan befintlig lagstiftning om planeringsskyldighet (SIP) används Samordnad individuell planering kan ske efter utskrivning och gärna i den enskildes hem Fasta vårdkontakten i landstingsfinansierad öppenvård kallar! S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
FÖRSLAG Inskrivningsmeddelande till berörda (kommun, primärvård) inom 24 h Inskrivningsmeddelandet skall innehålla beräknad utskrivningsdag Underrättelse om att en patient bedömts som utskrivningsklar Överföring av information på utskrivningsdagen Skriftlig info till patienten S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Back up 3 fristdagar kalenderdagar från underrättelse att patienten bedömts som utskrivningsklar Lika för alla ingen särbehandling av psykiatrin Beloppet höjs ca. 6.000/dygn prisgenomsnitt för dygnsvård alla kategorier. Indexuppräkning (SKL:s vårdprisindex) S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Hållpunkter i processen enligt förslagen Inskrivningsmeddelandet anger bl.a. en beräknad tidpunkt då patienten kan skrivas ut. Berörda enheter (gäller båda huvudmännen) tar kontakt med den enskilde och med slutenvården, börjar utreda och planera fortsatta insatser. Verksamhetschef utser fast vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppna vården (om patienten inte redan har sådan) Underrättelse att patienten är utskrivningsklar Berörda enheter tar över ansvaret så snart som möjligt efter att de fått underrättelsen så att patienten kan lämna slutenvården på ett tryggt och patientsäkert sätt. Kommunens betalningsansvar inträder efter tre dagar efter att underrättelsen skickats (med vissa villkor). Fast vårdkontakt ska skicka en kallelse till samordnad individuell planering inom tre dagar efter att underrättelse om att patienten är utskrivningsklar För patienter som skrivs ut till öppen psykiatrisk tvångsvård ska underrättelse till berörda enheter göras enligt 7 a LPT Inskrivningsmeddelande Informationsöverföring vid utskrivning Senast samma dag som patienten lämnar slutenvården ska information överföras till berörda enheter. Samordnad individuell planering med berörda enheter genomförs när det är mest optimalt för patienten. Det kan vara före det att patienten lämnar slutenvården men även efter. Om patienten vill genomföra den samordnade individuella planeringen i sin bostad bör detta eftersträvas. S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Utskrivningsklara, men. Utskrivningsklara är en detalj i samverkan kommun landsting Den stora effektiviseringsmöjligheten ligger i det samlade omhändertagandet av de mest sjuka äldre. Onödiga sjukhusvistelser ett potentiellt större problem än utskrivningsklara. S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
TACK!