Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013). Områden som redovisas är: demografisk utveckling, levnadsförhållanden, levnadsvanor, befolkningens hälsa, invånarnas syn på sjukvården, vårdkonsumtion och kostnader. Mål: En effektiv styrning av hälso- och sjukvården förutsätter beskrivningar och analyser av förhållanden som påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård idag och i framtiden. Innehållet kan utgöra underlag för strategier och åtgärder inom särskilda områden och i synnerhet kopplas till inriktning, prioritering och beställning av vård. Vem: Rapportens målgrupp är i främsta hand politiker och tjänstemän inom Norrbottens läns landsting.
Demografi Länet har vänt en nedåtgående befolkningstrend till en försiktigt positiv. Effekt av positivt utrikes inflyttningsnetto (förhöjd inrikes inflyttning och immigration). 2500 2000 1500 1000 500 0-500 -1000-1500 -2000-2500 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Folkökning Födelsenetto Inrikes nettoinflyttning Utrikesnettoinflyttning Källa: SCB
Demografi Beräknad befolkningsökning år 2013 (249 436 invånare) 2035 (256 000 invånare) - 5 av 14 kommuner (Luleå, Piteå, Kiruna, Gällivare och Boden) förväntas ha en positiv befolkningsutveckling 2013-2035. Övriga kommuner förväntas ha negativ befolkningsutveckling. - 2 av 14 kommuner förväntas ha ett positivt födelsenetto (Luleå och Kiruna). - Alla kommuner är beroende av immigrerade för en positiv befolkningsutveckling. - Lägre andel utlandsfödda än i riket.
Demografi Länet har en högre andel äldre (22,4 procent över 65 år) än rikets genomsnitt (19,4 procent). Stora inom länsskillnader i andelen äldre de demografiska skillnaderna är inte jämt fördelade mellan kommunerna och förväntas skiktas i än högre utsträckning i framtiden. - År 2013 13 procentenheters spridning mellan den kommun som har högst och lägst andel över 65 år (Luleå 19 procent, Överkalix och Pajala 32 procent) - År 2035 23 procentenheters spridning mellan den kommun som har högst och lägst andel över 65 år. (Kiruna 21 procent, Överkalix 44 procent) Prognosen visar på en åldersutmaning för kommunerna i Tornedalen, där nästan 20 procent av inflyttningen består av äldre människor - förväntas leda till högre behov av vård och omsorg.
Levnadsförhållanden Färre låg- och högutbildade än i riket Högre andel förvärvsarbetande än i riket Medelinkomster i paritet med riket - ökad inkomstspridning internationella näringar Lägre andel med låga inkomster än i riket Fördelning av upplevelser av tillit, socialt deltagande och socialt stöd sämre resultat för östra Norrbotten Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster har ökat En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll
Levnadsförhållanden En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll (Källa: Folkhälsomyndigheten) Kommun Antal barn 0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund 2505 Arvidsjaur 1119 12,6 45,4 6,9 11,7 38,5 2506 Arjeplog 480 15,4 21,6 6,4 8,8 15,2 2510 Jokkmokk 774 15,8 32 9,2 12,8 22,8 2513 Överkalix 493 21,3 42,9 4,4 12,6 38,5 2514 Kalix 2951 14,6 25,1 6,8 9,5 18,3 2518 Övertorneå 788 44,3 24,4 6,4 14,3 18 2521 Pajala 1058 27,2 14,2 4 6,8 10,2 2523 Gällivare 2996 15 18,7 4,4 6,5 14,3 2560 Älvsbyn 1524 15,4 40,6 6,5 11,7 34,1 2580 Luleå 13822 17,6 25,2 4,5 8,2 20,7 2581 Piteå 7824 9,2 17,2 4,2 5,3 13 2582 Boden 5030 15,2 33,1 3,9 8,4 29,2 2583 Haparanda 1816 53,5 18,9 11,3 15,4 7,7 2584 Kiruna 4469 14,9 14,8 5 6,4 9,8
Levnadsvanor Rökning minskar både i länet och riket Alkoholkonsumtion - som i riket Motionsvanor ngt sämre än i riket Kostvanor påtaglig riskfaktor för sjukdomsbörda i länet Haparanda levnadsvanor, levnadsförhållanden eller hälsa - gränskommun som utmärker sig både ur ett läns- och ett riksperspektiv
Befolkningens syn på sjukvården Trendspaning NLL nord minst nöjd med tillgången till sjukvård Förtroende för hälso- och sjukvården som i riket Lika villkor för hela befolkningen något lägre än riket Norrbottningarna är alltmer positiva till hälsofrämjande insatser Färre klagomål till patientnämnden
Befolkningens hälsa Stora variationer i medellivslängd för män i länet Ohälsotalet högre än i riket Stora skillnader i andel sjuk- och aktivitetsersatta i länet Självskattade hälsan förbättrad, men sämre än rikets Långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga fler än i riket Fler med övervikt- varannan man och var tredje kvinna
Befolkningens hälsa Förekomst av och dödlighet i folksjukdomar: Hög incidens hjärtinfarkter Högre hjärtkärldödlighet jämfört med riket Högre dödlighet bland män i ålder 20-64 år jmf med riket Låg incidens av cancer men cancerdödlighet jämförbar med riksnivån Fler operationer av höfter och lår jämfört med riket Sammanfattande sjuklighet/sämre hälsa koncentrerad till östra Norrbotten: Övertorneå, Överkalix, Pajala och Haparanda. Kiruna, Luleå och Jokkmokk har genomgående en lägre sjuklighet/bättre hälsa än övriga länsdelar. De två procent sjukaste delarna av befolkningen, baserat på vårdtyngd de senaste 18 månaderna finns i: Haparanda, Övertorneå, Pajala, Jokkmokk
Kostnader och konsumtion av hälsooch sjukvård Kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare - högst i riket Läkemedelskostnader per invånare - högst i riket Öppenvård färre besök per invånare jämfört med riksgenomsnittet med några undantag Små skillnader i konsumtion av öppenvård mellan länets kommuner Slutenvård - fler vårdtillfällen per invånare jämfört med riksgenomsnittet Både antalet vårdtillfällen och öppenvårdsbesök ökar markant inom psykiatrin Ojämn vårdkonsumtion av slutenvård mellan länets kommuner
Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Rapporten indikerar inom vilka områden som det finns behov (vilka kan vara tillgodosedda, delvis tillgodosedda respektive inte tillgodosedda) av hälso- och sjukvård, liksom hur länets demografiska bild förväntas påverka behovsbilden ur ett geografiskt perspektiv framgent. Demografi Stora inom läns skillnader i andelen äldre de demografiska skillnaderna är inte jämt fördelade mellan kommunerna och förväntas skiktas i än högre utsträckning i framtiden. Detsamma gäller inkomster, och utveckling av olika lokala arbetsmarknader. Sjuklighet/hälsa/dödlighet Sammanfattande sjuklighet/sämre hälsa koncentrerad till östra Norrbotten: Övertorneå, Överkalix, Pajala och Haparanda. Kiruna, Luleå och Jokkmokk har genomgående en lägre sjuklighet/bättre hälsa än övriga länsdelar. De två procent sjukaste delarna av befolkningen, baserat på vårdtyngd de senaste 18 månaderna finns i: Haparanda, Övertorneå, Pajala, Jokkmokk
Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Norrbotten utmärker sig i ett riksperspektiv med avseende på en högre hjärtkärldödlighet - accentuerad i östra Norrbotten: Män i Pajala, Haparanda, Övertorneå, Överkalix, samt Arvidsjaur avviker negativt från resten av länet. Norrbotten utmärker sig i ett riksperspektiv med högsta incidens hjärtinfarkt: Pajala, Överkalix, (Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Arvidsjaur, Arjeplog). När det gäller dödlighet i åldersgruppen 20-64 år, utmärker sig män i Gällivare, Överkalix, Pajala och Haparanda med avsevärt högre dödlighet jämfört med män i riket. Hög andel sjuk- och aktivitetsersatta och högt antal ohälsodagar: Kvinnor i Piteå/Älvsbyn (SA och ohälsodagar) och befolkningen i Haparanda (SA). Haparanda utmärker sig negativt ur folkhälsosynpunkt, har högst antal lågutbildade i länet, lägst antal förvärvsarbetande, lägsta inkomster och högst andel låginkomsttagare, samt en hög andel med riskfyllda levandsvanor. Resultaten är i enlighet med tidigare undersökningar och understryker gränskommuners särskilda förhållanden. Det är angeläget att framhålla att Haparanda inte bara utmärker sig i en norrbottnisk kontext utan i ett riksperspektiv, t.ex. har kommunen den näst högsta andelen utrikesfödda i befolkningen, tillhör kommunerna med lägst inkomster och har den näst lägsta förväntade medellivslängden bland pojkar.
Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Levnadsvanor och levnadsförhållanden Kostvanor påtaglig riskfaktor för sjukdomsbörda ibland män i de norra och östra delarna av länet. (44 procent av männen i länet har för lågt intag av frukt och grönt, att jämföra med 34 procent i riket. 22 procent kvinnor att jämföra med 17 procent i riket.) Fler med övervikt i länet än i riket, varannan man och var tredje kvinna. Mer uttalat i mindre orter. Levnadsförhållanden/socioekonomiska förutsättningar är sämre i de östra delarna av länet (förhållanden som på aggregerad nivå har ett klart samband med hälsa/sjuklighet/dödlighet). En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll (23,4 procent jämfört med 5 procent). Mest uttalat i Övertorneå, Överkalix, Älvsbyn, Boden, Arvidsjaur.
Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Vårdkonsumtion Små skillnader i konsumtion av öppenvård i länet. Besöksfrekvens invånare Övertorneå 5,8 ggr/år, invånare Pajala och Luleå 4,8 ggr per år. De små skillnaderna vad gäller antal besök per invånare i öppenvård totalt, kan ge uttryck för att länsinvånarna överlag har en god tillgång till öppenvård i länet. Glesbygdskommuner har lägre besöksfrekvens inom psykiatri och högre i primärvård, i större orter är förhållandet det omvända. Tendensen är densamma för somatik. Ojämn konsumtion av slutenvård mellan länets kommuner. Små kommuner konsumerar totalt mer slutenvård än stora, vilket främst förklaras av ålder. Psykiatrivård konsumeras mer i större kommuner med yngre befolkning, primärvård i mindre kommuner med äldre befolkning. Somatik konsumeras normalfördelat, dvs. ingen enskild grupp på kommunnivå. Skillnader i vårdkonsumtion inom somatik (från 121-175 vårdtillfällen per 1000 invånare) är sannolikt en effekt av t.ex. vårdutbud på olika orter, vårdprocesser, vårdens organisering, uppdragsfördelning för läns- respektive närsjukvård.
Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Syn på vården Norrbottningarna alltmer positiva till preventiva insatser. Det förebyggande arbetet med fokus på levnadsvanor (kan utjämna en del av kostnader för vården) samt minska hälsoskillnader. Boende i norra delarna av länet är väsentligt mindre nöjda med tillgången till hälso- och sjukvård än övriga länsinvånare.