Normal oralmotorisk utveckling Ätutveckling hos barn

Relevanta dokument
Typisk oralmotorisk utveckling

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

och behandling hos barn

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Måltidspedagogik. MAT2016 Växjö. Hanna Sepp, FD

Matlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter

Bitbeteende Mun-H-Center

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Optikushypoplasi. Synonymer: Optisk nerv-hypoplasi. ONH-syndromet. ONH.

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär

Viktigt att personer med FAS tidigt får kontakt med tandvården för förstärkt förebyggande vård och munhälsoinformation.

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Spielmeyer-Vogts sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Cystinos Rapport från frågeformulär

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1: levande födda.

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sotos syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda.

MUN-H-CENTER Beräknad förekomst: Orsak: Allmänna symtom: Orofaciala/odontologiska symtom: Orofacial/odontologisk behandling: Källor

ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Galaktosemi. Beräknad förekomst: 1: levande födda.

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Tandhälsa för små barn

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Angelmans syndrom. Beräknad förekomst: 8: levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Retts syndrom. Beräknad förekomst: 10: flickor/kvinnor.

Autismspektrumtillstånd

Störningar i matsmältningssystemet såsom gastroesofageal reflux eller förstoppning kommer att påverka aptit och intresset för mat.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Silver-Russells syndrom. Synonym: Russell-Silvers syndrom.

Nutrition & risk för undernäring

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Laurence-Moon-Bardet-Biedl

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Neurofibromatos 1

Nordiskt Orofacialt Test NOT-S 1(7) Version NFH

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Fragil X-syndromet. Synonym: FRAXA-syndromet

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

Nutricia 2018 Material_28

Folke Bernadotte Regionhabilitering, FBH. Ätsvårigheter hos barn som föds för tidigt. Matlaget på FBH. För tidigt födda och ätsvårigheter

Om autism information för föräldrar

Äta, växa och må gott!

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Joubert syndrom. Synonym: Jouberts syndrom-liknande sjukdomar

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Torunn Liljegren. Logopedimottagning barn och ungdom, DSBUS, Logopedkontakt Väst PROMPT teaching assistant

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Laurence-Moon-Bardet-Biedl syndrom Rapport från frågeformulär

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Nutritionsproblem och åtgärder

Ätstörningar och ESSENCE

Montessori i Lövestad

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

DAGS FÖR MAT GODA RÅD PÅ VÄGEN

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Tandhälsa för små barn

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi

Lokal Pedagogisk Plan

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan Handen Selektiv mutism

Om autism information för föräldrar

Kajsa Lamm Laurin.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS)

Transkript:

Normal oralmotorisk utveckling Ätutveckling hos barn Ellen Backman Leg Logoped, Barn- och Ungdomshabiliteringen Kungsbacka Doktorand i Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad

Barn- och ungdomshabilitering Specialistverksamhet inom regionen Råd, stöd och behandling till barn och unga med funktionsnedsättning

Innehåll Typisk ätutveckling Utmaningar i att lära sig äta och vad kan gå snett Strategier för att locka barn att äta

Ätutveckling hos barn Viktigaste utvecklingen sker under de första tre levnadsåren Involverar koordination av 31 musklerpar och 6 kranialnerver Är en delvis medfödd förmåga, men stora delar måste läras in Vid sidan av nutrition: en arena för språklig och social utvecklig

Ätutveckling 0-6 månader Redan som foster Vecka 10: sväljer fostervatten Vecka 12: smakreceptorer Vecka 13: icke-nutritiva sugrörelser Vecka 18: Nutritiva sugrörelser Vecka 34: samordna andning och sväljning (Delaney & Arvedson, 2008)

Ätutveckling 0-6 månader Som nyfödd Reflexstyrd Självständigt Anpassad anatomi Inga tänder Rytmiskt sug-svälj-andas-mönster Kommunicerar hungersignaler

Ätutveckling 0-6 månader Samverkande krafter Peristaltik i tungan Käkrörelser Undertryck i munhålan Utdrivningsreflex hos mamma

Orala reflexer

Munnen, ett fönster till omvärden Munnen används för att utforska omgivningen: tar in mängder av intryck genom att ha fingrar i munnen, tugga på leksaker eller pussa på syskon oh föräldrar. Munregionen är den del av kroppen som tar in störst mängd sensorisk information, t.ex. gällande smak, lukt, vibrationer, tryck, temperatur och tvåpunktsdiskrimination. Skapar förutsättningar för att senare klara av övergången från flytande till fast föda.

Att äta, mer än nutrition Måltiderna är också en plattform för att skapa känslomässigt och kommunikativt samspel mellan barn och vårdnadshavare. Initialt en intim angelägenhet mellan barn och vårdnadshavare för att tillsammans lära känna varandra. Vårdnadshavarens utmaning under denna första tid är att hjälpa barnet tolka och bekräfta de signaler som kommer inifrån barnets egen kropp. Barnet blir medvetet om sin kropps signaler, lär sig att han/hon kan kommunicera sina behov och får en tillförsikt till att omgivningen kan ge barnet vad det behöver. I takt med att barnet blir äldre utvecklas måltiden till en social aktivitet med först familj, vänner och sedan förskolekamrater.

Ätutveckling 6-12 månader Motoriken utvecklas Ökad stabilitet Bål, nacke Käkkontroll Tungrörlighet Läpprörlighet Tunga Läppar Käke Källa: Sara Rosenfeld-Johnson 2009

Sugmönster suckling slicksugning sucking pumpsugning Nyföddhetsperioden Horisontell vågrörelse i tungan Ingen aktiv läppslutning Vertikal tungrörelse dominerar Aktiv läppslutning Ökat undertryck i munhålan ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA MENYN VISA- SIDHUVUD/SIDFOT

Ätutveckling 6-12 månader Redo för ny mat! Från 4 mån börja smaka/känna på familjens mat Bygg på barnets nyfikenhet Reflexer fortsätter påverka barnets hantering av maten Aptitreglering Grov- och finmotorik

Ätutveckling 6-12 månader Utveckling av smak Vid födseln: föredrar söta smaker framför sura och bittra Barn som ammas mer öppna för olika smaker Smak påverkas av erfarenheter och upplevelser Salt smak - törst och säkerställer ett vätskeintag Söt smak - särskilt energirik föda Besk smak - varnar Sur smak - varnar Umami smak - proteinrika livsmedel

Ätutveckling 6-12 månader Baby led weaning Barnstyrd matintroduktion Erbjuda samma mat som övriga familjen. Komplement, fri amning under tiden Viss anpassning till barnets förmågor Undvika svåra livsmedel: råa grönsaker, råa äpplen, pommes frites, nötter och torkad frukst, körsbär, vindruvor, blåbär, småtomater.

Sammanfattning första året Första kvartalet Orala reflexer Suger från bröst eller nappflaska Skrik och vokalisationer Kontaktleende Huvudkontroll Andra kvartalet Vertikala käkrörelser Käke och tunga arbetar som en enhet Smaksensationer/ puréer Gurgelljud och vokaljoller Griper efter föremål

Sammanfattning första året Tredje kvartalet Separering av läpp- käkoch tungrörelser Läpprundning Mosad kost Skedmatning/finger-foods Vertikala tuggrörelser (munching) Stavelsejoller Sitter utan stöd Fjärde kvartalet Laterala rörelser Ökad käkstabilitet Mjuk mat i bitar Dricker ur glas Stavelsejoller, proto-ord Kryper Pincettgrepp

Sensitiv/känslig period tidsperiod inom vilket hjärnan snabbt och enkelt tar till sig nya färdigheter som hjälper individen att utvecklas. Utanför perioden kan nya förmågor läras in, men kommer inte lika naturligt. Kritisk period tidsperiod inom vilken viktiga erfarenheter för normal utveckling äger rum som fundamentalt förändrar barnets förmågor. Utanför kritiska perioder krävs riktad träning, mycket motivation, men trots det stora svårigheter att ta till sig nya förmågor.

Sensitiv/känslig period introduktion av smaker. Tidig introduktion (4-6 månader) av olika smaker leder till större acceptans senare i livet Kritisk period introduktion av konsistenser och för oralmotorisk utveckling (mellan 6-12 månader) (Harris & Mason, 2017)

Ätutveckling 1-3 år Från 1 år Fortsatt oralmotorisk utveckling Laterala rörelser från mitten till sidan Slickar runt munnen. Trutar med läpparna. Diagonala tuggrörelser. Biter av med kraft. Kan till viss del äta och dricka själv. Ökad kontroll över tuggan. Talet utvecklas. Ljudförrådet ökar från ca 6 till 10-20 konsonantljud. Går Förfinat samspel barn / vårdnadshavare Viktigt att ta vara på barnets nyfikenhet och erbjuda en mängd smaker och konsistenser som en förberedelse för den period av neofobi som inträder vid slutet av denna period.

Ätutveckling 1-3 år Neofobi Ny och okänd mat avvisas Evolutionärt Motoriskt mer utforskande och självständigt Familjemedlemmar är viktiga förebilder för att locka barnet att bredda smakrepertoaren, erbjuda många repetitioner av den nya smaken samt ge verbal, konkret uppskattning i samband med smakportionerna.

Ätutveckling 1-3 år Faktorer som påverkar barns ätande Individuella faktorer: temperament, motorisk mognad, erfarenheter Omgivningsfaktorer: vårdnadshavare, måltidsmiljön, mat

Beteendeanalys Beteende Konsekvens + / - Beteende

Från 3 år Ätutveckling 3-5 år Rotatoriska rörelser. Fortsatt stabilisering, differentiering och samordning av den orofaciala muskulaturen. Normalkost men svårtuggad mat måste skäras i mindre bitar. Svårighet med vissa ljud/ljudkombinationer. Testa gränser Springer och hoppar.

Ätande vems ansvar? Vårdnadshavare Vad När Hur Var Barnet Hur mycket Timing Prefenser

Stärka föräldrar Responsiv Kontrollerande Eftergiven Sätter gränser, tolkar och bekräftar Låter barnet styra, undfaller barnets önskningar Övervakar, befaller, använder tvång Gränslös, Passiv Försumlig

APTIT vilja/orka äta FÄRDIGHET kunna äta SÄKERHET kunna äta säkert

APTIT vilja/orka äta Aptit - Mediciner Obehagliga upplevelser Sondmatning Sjukdomstillstånd + Utseende Rutiner Omgivning

Färdighet - Allmäntillstånd Försämrade förutsättningar Motorisk utveckling APTIT FÄRDIGHET vilja/orka kunna äta äta + Möjlighet att utvecklas Uppmuntran Kravanpassning

Säkerhet - Andningspåverkan Allergi Sväljförmåga APTIT SÄKERHET vilja/orka kunna äta äta säkert + Kostanpassning Medicinering

Olika typer av ätsvårigheter Förekommer hos ca 20 50% av alla förskolebarn: Oralmotorisk och/eller sensorisk omogenhet Neofobi och aversion Ätovilja, selektivt ätande (diagnos DSM-V ARFID)

Strategier för att hantera ätsvårigheter Upprepad exponering Energiberikning Smakbryggor Delaktighet och uppmuntran Omgivningens förhållningssätt

När behöver man bli orolig? Inte äter tillräcklig mängd eller variation av mat för att upprätthålla god hälsostatus Ätsvårigheterna leder till begränsningar i familjens vardag. Remiss till logoped, barnläkare, dietist

Boktips https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2016/barns_matvanor_sensoriskt_ pedagogiskt_perspektiv_livsmedelsverket_11_2016.pdf