Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9



Relevanta dokument
Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Kursplan Grundläggande matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Arbetsområde: Jag får spel

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Förslag den 25 september Matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Kursplanen i matematik grundskolan

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 7

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

MATEMATIK. Ämnets syfte

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Matematik 1A 4 Potenser

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Centralt innehåll i matematik Namn:

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

7F Ma Planering v2-7: Geometri

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

MATEMATIK. Ämnets syfte

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Lokal pedagogisk planering

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Studiehandledning för Matematik 1a

8B Ma: Procent och bråk

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Extramaterial till Start Matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Bedömning för lärande i matematik

Planering i matematik v. 39. Z /röd

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Transkript:

PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 1.1 TALMÄNGDER 2 1.2 NEGATIVA TAL 3 FORTS. 1.2 NEGATIVA TAL 4 1.3 POTENSER 5 1.4 RÄKNA MED POTENSER 6 TALUPPFATTNING + RESONERA 7 1.5 SMÅ TAL OCH TIOPOTENSER 8 1.6 RÄKNA MED TIOPOTENSER 9 FORTS. 1.6 RÄKNA MED TIOPOTENSER 10 BLANDADE UPPGIFTER 11 BLANDADE UPPGIFTER 12 DIAGNOS 1 13 TRÄNA MERA/TEMA 14 PROBLEMLÖSNING 15 BLANDADE UPPGIFTER 16 TRÄNA MERA/TEMA 17 AKTIVITET + 2.1 UTTRYCK OCH MÖNSTER 18 FORTS. 2.1 UTTRYCK OCH MÖNSTER 19 2.2 FÖRENKLING AV UTTRYCK 20 FORTS. 2.2 FÖRENKLING AV UTTRYCK 21 2.3 EKVATIONER 22 TALUPPFATTNING + RESONERA 23 2.4 PROCENT OCH EKVATIONER 24 2.5 PROPORTION 25 BLANDADE UPPGIFTER 26 BLANDADE UPPGIFTER 27 DIAGNOS 2 28 TRÄNA MERA/TEMA 29 REPETERA 30 REPETERA 31 REPETERA 32 REPETERA 33 PROV KAP 1-2 DEL 1 34 PROV KAP 1-2 DEL 2 35 BINGO 36 3.1 SPEGLING OCH SYMMETRI 37 3.2 LIKFORMIGHET 38 FORTS. 3.2 LIKFORMIGHET 39 3.3 SKALA 40 3.4 KVADRATER OCH KVADRATRÖTTER 41 ANDRAGRADSEKVATIONER 42 3.5 PYTHAGORAS SATS 43 FORTS. 3.5 PYTHAGORAS SATS 44 TALUPPFATTNING + RESONERA 45 BLANDADE UPPGIFTER 46 BLANDADE UPPGIFTER 47 DIAGNSOS 3 48 TRÄNA MERA/TEMA TERMINSPLAN VÅRTERMINEN ÅK 9: 49 4.1 PROCENT 50 4.2 FÖRÄNDRINGSFAKTOR 51 FORTS. 4.2 FÖRÄNDRINGSFAKTOR 52 KOORDINATSYSTEMET 53 4.3 FUNKTIONER 54 4.4 LINJÄRA FUNKTIONER 55 FORTS. 4.4 LINJÄRA FUNKTIONER 56 4.5 TILLÄMPNING AV LINJÄRA 57 4.6 PROPORTIONALITET 58 FORTS. 4.6 PROPORTIONALITET 59 BLANDADE UPPGIFTER 60 BLANDADE UPPGIFTER 61 DIAGNOS 4 62 TRÄNA MERA/TEMA 63 REPETERA 64 REPETERA 65 PROV KAP 3-4 DEL 1 66 PROV KAP 3-4 DEL 2 67 5.1 HUR STOR ÄR SANNOLIKHETEN 68 5.2 TRÄDDIAGRAM 69 FORTS. 5.2 TRÄDDIAGRAM 70 5.3 KOMPLEMENTHÄNDELSE 71 5.4 KOMBINATORIK 72 TALUPPFATTNING + RESONERA 73 AKTIVITET + 5.5 TABELLER OCH DIAGRAM 74 FORTS. 5.5 TABELLER OCH DIAGRAM 75 BLANDADE UPPGIFTER 76 BLANDADE UPPGIFTER 77 DIAGNOS 5 78 TRÄNA MERA/TEMA 79 6.1 TALUPPFATTNING OCH TALS 80 6.2 ALGEBRA 81 FORTS. 6.2 ALGEBRA 82 6.3 GEOMETRI 83 FORTS. 6.3 GEOMETRI 84 6.4 SAMBAND OCH FÖRÄNDRING 85 FORTS. 6.4 SAMBAND OCH FÖRÄNDRING 86 6.5 SANNOLIKHET OCH STATISTIK 87 FORTS. 6.5 SANNOLIHET OCH STATISTIK 88 6.6 PROBLEMLÖSNING 89 TEMA 90 REPETERA 91 REPETERA 92 REPETERA 93 REPETERA 94 REPETERA 95 NATIONELLT PROV 96 NATIONELLT PROV

Pedagogisk planering Kap 1 Taluppfattning Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för vårt talsystem och kunna räkna med negativa tal kunna räkna med små och stora tal i potensform och grundpotensform känna till och kunna räkna med prefix kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Pedagogisk planering Kap 2 Algebra Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven Metoder för ekvationslösning Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för och kunna använda oss av variabler kunna teckna och tolka uttryck kunna uttrycka olika mönster algebraiskt kunna lösa ekvationer kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Pedagogisk planering Kap 3 Geometri Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt Likformighet och symmetri i planet Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: känna till symmetriska egenskaper hos objekt kunna använda oss av likformighet kunna omvandla längd-, area- och volymskala kunna räkna med kvadratrötter samt använda sig av Pythagoras sats kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Pedagogisk planering Kap 4 Samband och förändring Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: kunna använda sambandet mellan andelen, delen och det hela kunna använda oss av förändringsfaktor känna till olika slags funktioner kunna tolka och rita grafer kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Pedagogisk planering Kap 5 Sannolikhet och statistik Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material. Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: kunna beräkna sannolikheten för en eller flera händelser kunna använda oss av träddiagram för att visa händelser i flera steg känna till hur man använder komplementhändelser kunna beräkna antalet möjliga kombinationer tolka och använda olika lägesmått som medelvärde, median och typvärde kunna använda olika metoder vid problemlösning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Aktiviteter Individuellt arbete Diagnos Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Pedagogisk planering Kap 6 Repetition Syfte: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Centralt innehåll: - Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. - Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang. - Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. - Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. - Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden. - Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. - Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. - Metoder för ekvationslösning. - Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. - Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt. - Likformighet och symmetri i planet. - Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. - Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet. - Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer. - Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem. - Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar. - Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material. - Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. - Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband. - Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder - Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden. - Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: vara förberedda för det Nationella Provet Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Individuellt arbete Bedömning: Problemlösning Att formulera och lösa problem samt värdera valda metoder Begrepp Att använda och analysera matematiska begrepp Metod Att välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar Resonemang Att föra och följa matematiska resonemang Kommunikation Att redogöra för beräkningar och slutsatser med ett matematiskt språk

Förmågorna som bedöms i Matematik E C A PROBLEMLÖSNING ATT FORMULERA OCH LÖSA PROBLEM SAMT VÄRDERA VALDA METODER BEGREPP ATT ANVÄNDA OCH ANALYSERA MATEMATISKA BEGREPP METOD ATT VÄLJA OCH ANVÄNDA LÄMPLIGA METODER FÖR ATT GÖRA BERÄKNINGAR RESONEMANG ATT FÖRA OCH FÖLJA MATEMATISKA RESONEMNAG KOMMUNIKATION ATT REDOGÖRA FÖR BERÄKNINGAR OCH SLUTSATSER MED ETT MATEMATISKT SPRÅK Allmänna råd: Var aktiv under lektionerna och använda tiden väl Ligg i fas med planeringen Förbered dig inför diagnoser och prov Hjälp till grunden kan du få genom att använda pedagogiska planeringar Ha alltid rätt materiel med dig. Penna, anteckningsbok och lärobok är viktiga redskap varje lektion.

Konkreta exempel E C A PROBLEMLÖSNING

Konkreta exempel E C A BEGREPP

Konkreta exempel E C A METOD

Konkreta exempel E C A RESONEMANG

Konkreta exempel E C A KOMMUNIKATION