Fiskevårdens historia -med fokus

Relevanta dokument
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Stöd till fiskevården

Hjärtligt Välkommen. Nationella Fiskevattenägarekonferensen

NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS Fiskerättens värde och utvecklingspotential. Norrköping den november 2017

NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS Fiskerättens värde och utvecklingspotential

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Öring en art med många kostymer

NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS Fiskerättens värde och utvecklingspotential

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Fiskevattnet. En landsbygdsresurs värd att vårda och utveckla!

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Markus Lundgren. med underlag från

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS Aktiv och modern fiskevattenförvaltning

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Bra fiskevård -med en blick på Nedre Dalälven. Erik Degerman Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Sportfiskarna region Värmland

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Låga fiskekortspriser

Kvicksilver och cesium i matfisk

Sportfiskarna region Värmland

Levande hav, sjöar och vattendrag

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Skriv ditt namn här

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand

Vad gör Länsstyrelsen?

Redovisning av delprojekt: Trolling

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Policy Brief Nummer 2010:1

måndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Lite förvaltningsnostalgi Anno 1998

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Inledning och sammanfattning

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Restaurering av sjöar och vattendrag

Yttrande över SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, M2014/1595/Nm

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Sportfiske. Catch and Release.

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Skriv ditt namn här

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Sveriges Fiskevattenägareförbund

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Yttrande

Fiskekort. för

Låt oss vårda denna unika fördel!

Östersjölaxälvar i Samverkan

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Fiske i. Sverige. Finansierat av Naturvårdsverket

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Transkript:

Fiskevårdens historia -med fokus 1968-2018 Erik Degerman Veteran från Fiskeriverket sedan 1978, SLU sedan 2011 (Fiskeriintendenten i Västra distriktet, Fiskeriintendenten i Norra distriktet, Fiskenämnden i Bohuslän, Fiskenämnden i Blekinge, Fiskeriverket, Kronolaxfisket Mörrum, Havsfiskelaboratoriet, Sötvattenslaboratoriet)

Förhistorien medeltid till frihetsstiden RÄTTEN TILL FISKE Landskapslagarna 1250 - För Skåne och Halland: Skaanske Lov - bestämmelser om rätten till fiske 1274 - För Bohuslän: Magnus VI Håkanssons landslag - bestämmelser om fiskerierna. 1296 - Upplandslagen: Reglerar rätten till mjärdfiske.

Förhistorien medeltid till frihetsstiden RÄTTEN TILL FISKE Landskapslagarna 1250 - För Skåne och Halland: Skaanske Lov - bestämmelser om rätten till fiske 1274 - För Bohuslän: Magnus VI Håkanssons landslag - bestämmelser om fiskerierna. 1296 - Upplandslagen: Reglerar rätten till mjärdfiske. 1325 - Södermannalagen: Nu vilja män, som själva äro fiskevattenägare, iordningställa en not och bilda ett notlag men andra av ägarna till fiskevattnet vilja det icke..

Förhistorien medeltid till frihetsstiden RÄTTEN TILL FISKE Landskapslagarna 1250 - För Skåne och Halland: Skaanske Lov - bestämmelser om rätten till fiske 1274 - För Bohuslän: Magnus VI Håkanssons landslag - bestämmelser om fiskerierna. 1296 - Upplandslagen: Reglerar rätten till mjärdfiske. 1325 - Södermannalagen: Nu vilja män, som själva äro fiskevattenägare, iordningställa en not och bilda ett notlag men andra av ägarna till fiskevattnet vilja det icke.. Rikets lagar (Hav och kust) 1400 - De första fiskeföreskrifterna utfärdades av Riksstyrelsen under 1400-talet. 1604 - För Bohuslän: Konung Christian IV:s norska lag - bestämmelser om fiskerierna. 1609 - Hugo Grotius publicerar Mare liberum med grundsatsen om havets frihet 1666 - Kungl. Maj:ts reglement som vid sillefisket ska i akt tagas 1702 - Sjöterritoriet definieras med kanonskott från land - 3 nautiska mil. 1724 - Kungl. Maj:ts nådige förordning, angående fiskerierne i Riket.

Förhistorien frihetsstiden REGLERING AV FISKE 1734 Lag om bl a fiskådra. Vattnet skall ha sitt naturliga flöde. 1766 - Kungl. Maj:ts nådige allmänne stadga och ordning, för havs-, skär-, ström- och insjöfiske. Stäng aldrig hela laxvattendrag med nät eller ålkistor. Kungsådra. Rekommendation att fiskande organiserar sig.

FISKEVÅRD! Förhistorien frihetsstiden 1766 -Kungl. Maj:ts nådige allmänne stadga och ordning, för rikets havs-, skär-, ström- och insjöfiske. Småfisk och lek skyddas! Bevara strandskog. Hugg gärna vakar i isen för luftning. Fritt skjuta säl och utter. Anonym, Oförgripliga tankar om insjöfiskeri, 1757 Jac. Gabr. Gyllenborg, Kort avhandling om insjöfisket i Svea riket, 1770 Johan Fischerström, Beskrivning om Mälaren, 1785.

Förhistorien 1800-talet ODLING 1767 - Lund, "Rön om fiske-plantering i insjöar (odlade abborre i Roxen) 1860-talet - Laxyngelkläckanstalter vid de större älvarna. 1890-talet - Dansk matfiskodling av regnbåge i full drift. 1890-talet - Nu kommer också de första nordamerikanska arterna till Sverige (regnbåge, amerikansk bäckröding). ORGANISATION 1811 - Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien inrättades med ansvar även för fisket. 1864 - Första fiskeriintendenten. (August Strindberg I havsbandet 1890) 1896 - Lag om rätt till fiske (1896:42) 1890 - Kungl. Lantbruksstyrelsen inrättades med ansvar även för fisket. LITTERATUR (odling/utsättning) Massa litteratur från 1880 och framåt: Norbäck, "Handledning i fiskevård och fiskafvel" (1884) Trybom, "Fiskevård och fiskodling" (1893) Nordqvist, "Fiskevården och fiskodlingen i Nord-Amerika" (1895)

Svensk FiskeriTidskrift (SFT) 1892-1966

Förhistorien tidiga 1900-talet NÄRINGEN från gynna till skydda, till kvoter & rationalisering 1900 - Ångtrålare 1914 - Insamling av fångststatistik från yrkesfisket i sötvatten startar (Vättern) 1916 - Motorbåtar i insjöfisket 1932 - Sötvattenslaboratoriet inrättas. 1948 - Kungl. Fiskeristyrelsen inrättades. 1952 - Chile, Peru, Ecuador kräver en fiskezon på 200 nautiska mil. 1958 - Island kräver en fiskezon på 12 nautiska mil. 1967 - USA & Kanada utvidgar fiskerätten till Grand Banks 1973 - Island kräver fiskezon på 50 nautiska mil. 1974 - FN:s havsrättskonferens. 1975 - Island kräver fiskezon på 200 nautiska mil. 1978 - Utflyttade fiskegränser i Östersjön 1982 - Havsrättskonventionen undertecknades och EEZ:s på 200 nautiska mil etableras.

1900-1967 Fiskeregler (fredningstid, minimimått, maskstorlek) Utsättningar, utsättningar, utsättningar Odling (sutare, karp) Laxtrappor första år 1878 (Nissan, Nyebro) Gödslingsförsök (Thomasfosfat, kalk) Rotenon 1950-talet

1968-2018 ORGANISATION, FISKERIPOLITIK 1967 - Lantbruksnämnderna övertar Hushållningssällskapens regionala roll för fisket. 1968 - Sveriges fiskevattenägareförbund bildas 1977 - Fiskenämnder som statliga fiskerimyndigheter, senare del av Länsstyrelsen 1981 - Lag om fiskevårdsområden (1981:533) 1981 - Fiskevårdsanslag införs 1985 - Fria handredskapsfisket 1995 - EU-inträdet (Gemensam fiskeripolitik) 2004 - Fiskeriverket får i uppdrag att starta fem samförvaltningsområden. 2011 - Fiskeriverket läggs ner och ersätts av Havs- och Vattenmyndigheten

FISKEVÅRDSAVGIFT (minst nio försök) Fiskevattenutredningen 1939 Fiskerättskommittén 1947 Fritidsfiskeutredningen 1968 Fiskevattenutredningen 1978 Svenskt fiske 1993 Fiskevårdens finansiering 2005

1968-2018 MILJÖN 1967 - Naturvårdsverket bildas. - Försurningen upptäcks. Långväga föroreningar 1970 - Trummenprojektet (övergödda sjöar) 1976 - Försöksverksamhet med kalkning startar. Långväga föroreningar 1980 - Folkomröstning om kärnkraft. 1982 - Stockholmskonferensen om försurning. Långväga föroreningar 1986 - Tjernobylolyckan. Långväga föroreningar 1987 - Selenberikning av sjöar mot kvicksilver Långväga föroreningar 1992 - FN:s miljökonferens -Riokonvention om biologisk mångfald. försiktighetsprincipen. 1993 - Ny strategi för Biologisk mångfald tas av riksdagen. 1998 - Miljömålsreformen antas. 1999 - Miljöbalken en samlad naturvårdslagstiftning (förutom vattenverksamhet). 2000 - EU:s Ramdirektiv för vatten (inga åtgärder i Sverige, vattenkraft styr) 2014 - Svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (prop. 2013/2014:141) 2017 - GMO(genmodifierad)-lax finns för försäljning i Kanada 2018 - Puckellax, silverlax, svartmunnad smörbult.

FISKEVÅRD 1967 - Flottledsrestaurering börjar Biotopvård 1968 - Sveriges fiskevattenägareförbund bildas 1969 - Signalkräftan introduceras 1970 - Gräskarp 1968-2018 1972 - Ålutsättningar börjar 1973 - Utsättningar av lax och havsöring i Strömmen börjar 1976 - FÅK testar olika öringstammar i krv-magasin. 1984 - Skyddsvärda stammar listas av Fiskeriverket. 1989 - Förteckning över öringstammar. 1988 - Genetiken börjar slå igenom bäst med egna stammar. 1960-80-talen - Rotenonbehandlingar

Rotenon 2% av Sveriges sjöar! Västernorrland 419 sjöar (12%) Start 1955 slut 2001

FISKEVÅRD 1967 - Flottledsrestaurering börjar Biotopvård 1968 Sveriges fiskevattenägareförbund bildas 1969 - Signalkräftan introduceras 1970 - Gräskarp 1968-2018 1972 - Ålutsättningar börjar 1973 - Utsättningar i Strömmen börjar 1976 - FÅK testar olika öringstammar i krv-magasin. 1984 - Skyddsvärda stammar förtecknas av Fiskeriverket. 1989 - Förteckning över öringstammar. 1960-80-talen - Rotenonbehandlingar 1971 - Kuokkelprojektet - sjögödsling. Hecklan-83, Njupfatet-89 1993 - Stora Mjölkvattnet, Jämtland 1970-talet - Decimeringsfiske med bottengarn. 2000-2018 - Decimeringsfiske med bottengarn

Antal matabborrar 250 200 Gallring 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Antal kg bortfiskad mängd fisk totalt per hektar Resultat av reduceringsfiske i den 31 hektar stora Trehörningen (Östergötland) åren 2000 till 2008. I takt med att mer fisk lyftes ur sjön blev det större möjlighet för abborre att växa sig stor och fiskätande.

1968-2018 FISKEVÅRD 1967 - Flottledsrestaurering börjar Biotopvård 1968 Sveriges fiskevattenägareförbund bildas 1969 Signalkräftan introduceras 1970 - Gräskarp 1972 Ålutsättningar börjar 1973 Utsättningar av lax och havsöring i Strömmen börjar 1976 - FÅK testar olika öringstammar i krv-magasin. 1984 - Skyddsvärda stammar förtecknas av Fiskeriverket. 1989 - Förteckning över öringstammar. 1960-80-talen - Rotenonbehandlingar 1971 - Kuokkelprojektet - sjögödsling. Hecklan-83, Njupfatet-89 1993 - Stora Mjölkvattnet, Jämtland 1970-talet - Decimeringsfiske med bottengarn. 2000-2018 Decimeringsfiske med bottengarn 1976 Kalkningsverksamheten påbörjas Helhetssyn

Fiskfaunan i rinnande vatten och kalkning

1968-2018 FISKEVÅRD 1955-2001 - Rotenonperiod Från 2001 - Utsättningar minskar, men 2012 börjar vi sätta ut ålyngel storskaligt?? 1971-2012 - Gödslingsprojekt 1967 - - Biotopvård 1970 - - Decimeringsfiske 1976 - - Kalkning 1990 - - Naturlika fiskvägar 2006-2019 - Dammrivningar

1968-2018

1968-2018 FISKEVÅRD 1955-2001 - Rotenonperiod Från 2001 - Utsättningar minskar 1971-2012 - Gödslingsprojekt 1967 - - Biotopvård 1970 - - Decimeringsfiske 1976 - - Kalkning 1990 - - Naturlika fiskvägar 2006-2019 - Dammrivningar 1984 - - Nationella provfisken (kalkade vatten, miljöövervakning) 1989 - - Databaser (Svenskt ElfiskeRegiSter, NORS, KUL, Kräftor) (Vattenkemi, dammar, VISS, Åtgärder i vatten )

1968-2018 FISKEVÅRDSLITTERATUR (urval) Fiskeribiologi: Svärdson & Nilsson (1964, 1985) Fisken och miljön - vattnet, fisken, fiskevården: Nilsson (1974) * Fiskevårdens ABC: Runnström & Nilsson (1981) * Fiskevård i små sjöar: Andersson m fl (1983) Fiskevård i små rinnande vatten: Andersson m fl (1983) Fiskevård: Sveriges fiskevattenägareförbund (1984) * Utsättning av fisk och kräftdjur: Nilsson (1989) * f-fakta: fakta om fisk, fiske och fiskevård: Fiskeriverket (1991) Modern fiskevård steg för steg: Alanärä & Näslund (1995) Bevara öringen: Grahn & Qvarnström (1999) * Ekologisk fiskevård: Degerman m fl (1998, 2002) * Kustfiske och fiskevård: Lindgren & Carlstrand (2006) * Sportfiskarnas fiskevårdspraktika: Degerman & Norlin (2006) * Restaurerade vatten - exempel på fiskevård: Lindhagen (2007) * Ekologisk restaurering av vattendrag: Degerman (2008) Fånga fiskeresursen: Lennartsson (2010) * Praktisk fiskevård i fiskevårdsområdet: Krögerström (2017) * Fiskevård för friska fiskbestånd i friska vatten: Degerman & Näslund (2017) *

1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2001 - Gamla knep fungerar 2006-7 Miljöcertifierat gösfiske (Hjälmaren) 6 Gösfångst (kg/ha) 5 4 3 2 1 0 Minimimått 40 cm Minimimått 45 cm Inrapporterad gösfångst (uttryckt i kilogram per hektar) från det kommersiella fisket i Hjälmaren 1970-2014. År 2001 höjdes minimimåttet på gös från 40 till 45 centimeter. Avkastningen ökade med 75 procent, från 2 kg per hektar och år till 3,5 kg.

2019 - Gunnar Svärdson Fiskevården på 80-talet lika dålig som på 70-talet? (Svenskt fiske 1979, nr 10:36-38) Blir fiskevården bättre de nästa 50 åren?

2019 - Problem Miljöproblem - vattenkraft och dammar prioriterade, varmare klimat, brunare vatten Konkurrerande anspråk på vattnen (vattenkraft, odling, friluftsliv) Oattraktiva vatten & arter (svårt att finansiera åtgärder) Främmande arter Effektivare fiske (ekolod ) Hur hantera målarter som abborre, gädda, gös, lake, färna, asp? Kvalitet istället för mängd (nya regler, strategier)

2019 - Lösningar Förenklade provfisken & Fiskestatistik (Resurs och nyttjandet) Klassificering av vatten från förutsättningar (Enklare rådgivning) Enkla indikatorer (Ur erfarenhet, kunskap, databaser) Dokumentation & fiskevårdsplan! Kunskapsinhämtning (ex. Våra fiskevatten) Enklare & effektivare fiskeregler Helhetssyn Åtgärder på landskapsnivå Utveckla sektorsansvaret Samverka (ekosystem, olika nyttjanden) (tätort, skogs-& jordbruk, vattenkraft)

Fiskevårdens sju pelare (Ordspråksboken) Aktiv förvaltare Fiskevårdsplan (uthålligt nyttjande, men hur..) Dokumentation & statistik Adaptiv förvaltning (analys av data, kunskapsinhämtning) Biotopvård Miljövård Samhällsintresse (kritiska habitat, fri vandring) (vattenkvalitet, -flöden, miljögifter) (Ekonomi!)

Tack & Grattis till 50 år i Fiskevårdens tjänst!