LÄGESRAPPORT VATTENMILJÖ - 30 JUNI 2009, Ljusterö Vatt- och Fiskevåsföring http://www.ljusterokanal.se/ Föring vill verka för bättre allmän vattmiljö i de inre farna och hitta åtgäer som leder till vattnet blir rare och kan bli bättre som reproduktions-, uppväxt- och födolokaler för fisk och fågel. En första uppbar åtgä är att öka vattomsättning mot det trösklade vattområdet i öster gom att restaurera två gamla nästan igväxta vattvägar vid Back och vid Lillström. Föring måste s kontinuerligt följa utveckling av vattmiljön och göra punktinsatser i problemområd med mycket höga halter av näringsämn, syrebrist, brunt illaluktande vatt, etc. Arbetet sker i kontakt med Österåkers kommun som fortsätter att invtera och förbättra avloppsanläggningar inom tillrinningsområdet och att verka för långsiktigt hållbara lösningar. De inre farna, Marums- och Ösbyfarna, är förbundna med Östra Saxarf i väster gom trånga och trösklade sund. Farna är flikade och har flera mindre grunda vikar där vattomsättning förefaller låg och vattväxtlighet är utbredd. Vissa delar av både de inre och yttre vikarna har karaktär av flad. Ställvis och tidvis förekommer missfärgningar, grumlighet, och kraftig marin växtlighet. 1
2
Bilder från Marumsfs västra sida d 6 juli 2009. Foto Kt Wrangskog, Bolby. Not: Ser ut som spiralbandsalger - jmfr sid 32, Rassa vikar - Marinbiologisk kartläggning och naturväesbedömning, Rapport 2007:02, Länsstyrels i Stockholms län. http://www.ab.lst.se/upload/dokumt/publikationer/m/rapportseri/2007/r2007_02_rassa _vikar_marinbiologisk_invtering.pdf Öppnande åt öster innebär att de grunda tidvis torrlagda kanalerna vid Back och Lillström (närmast ett dike) återställs, föjupas och breddas så att de håller vatt året om och tillåter rimlig gomströmning och vandrande fisk. Ljusterövägs vägbankar måste på båda platserna förses med tillräckligt stora vägtrummor. Detta innebär i stort ett återställande till förhålland före 50-talet då landsvägs vägbankar anlades. Särskilt förbindels vid Back skulle kelt kunna åtgäas så att dels drygt 1 m djup kanal för vattgomströmning anonas, dels ett större område kunde ges fladkaraktär med minst någon decimeters vattdjup året om. Idag torrläggs förbindels under perioder med lågt vattstånd. ARBETSPROGRAM 2006-2009. Efter inledande kontakter med kommuns förvaltningschefer och miljöförvaltning, länsstyrelss miljöhet och fiskevåskonsult bildades föring d 8 juni 2008 för att som juridisk person driva och administrera undersökningar, myndighetskontakter och konkreta restaureringsåtgäer. 3
Ljusterös trösklade inre och yttre vikar är viktiga reproduktions-, uppväxt- och födolokaler för fisk och fågel. De är och ska vara mer näringsrika än omgivande skärgåsvatt så som prov och länsstyrelss tidigare mätningar har visat. Sedan många år har ph väet i de inre farna mätts sommartid och legat på stabila vä. Arbetsgrupper från kringliggande samfällighets- eller tomtföringar har sedan 2007 gomfört mätningar av halter av totalfosfor och totalkväve i sommarmätningar i beröa vatt ligt redovisningar nedan.1 Uppmätta halter av tot(p) och tot(n) avser ytvatt 0,3 m djup sommartid. Okulärt är Marumsf klart sämst med tidvis och ställvis omfattande beväxning i vattnet. Vattprov är utföa i samarbete med Österåkers kommun. För att skapa mförbarhet med uppmätta halter i närområdet har samma gränsvä (Naturvåsverkets) använts som i länsstyrelss rapport 23:2003 Näringstillståndet i Stockholms läns sjöar, vattdrag och havsområd 2 Syrehalter, salinitet, temperatur och siktdjup uppmättes med helt isbelagda vatt i februari 2009 gom uppdrag till Naturvatt i Roslag AB, Norr Malma, Norrtälje.3 Naturvatt AB kommer att under augusti göra motsvarande sommarmätningar och också ta ytvä för tot(p) och tot(n) som komplettering. Därefter är mätseri för näringsämn, syre, osv, avslutad. RESULTAT. Provresultat visar att halterna av totalfosfor tot(p) och totalkväve tot(n) som förväntat var högre än i vatt utanför trösklarna (utanför Arnöf, Ramsmoravik och Ugglasundet). De inre vattn är viktiga reproduktions-, uppväxt- och födolokaler för fisk och fågel och ska vara mer näringsrika än omgivande skärgåsvatt. Uppmätta halter av tot(p) var i Marumsf nära 30 mikrogram/liter som närmar sig gräns då vattnet kan övergå i ett växtplanktondominerat tillstånd med hög marin tillväxt av makrofyter och förändringar i fiskebestånd. Det finns brytpunkt, då områda går över från ett klarvatttillstånd till ett växtplanktondominerat tillstånd, vid ungefär 35-40 µg totalfosfor/liter. Områd med totalfosforhalter högre än 40 µg/l är ofta starkt påverkade medan områd med lägre halter oftast är relativt opåverkade. 4 Uppmätta halter av tot(n) var i Marumsf höga (>364 mikrogram/liter) m det är fosforhalterna som är tillväxtbegränsande. Resultat av vattprover vintertid med isbelagda vatt, 24 februari 2009, i Marums- och Ösbyfarna ligt Naturvatt i Roslag AB: 4
Syrehalterna var mförelsevis goda. Ytvattnet i Marumsf var starkt färgat. Naturvatt AB gjoe följande omedelbara bedömning efter vintermätningarna 2009: Precis som du antar kan vattståndssänkningar medföra att humusrikt vatt transporteras ut i vik. Humusrikt vatt är i normala fall näringsfattigt vatt rikt på lösta organiska föringar. Dna typ av vatt är helt normalt för områd som domineras av skog och myr. Vad gäller området kring Marumsf verkar största del bestå av skog eller tidigare skogsområd som numera är bebyggda m där markerna i övrigt är ganska oröa. Man skulle kunna tänka sig att dessa områd med hel del vägar numera är dikade och vattnets väg till vik sålunda blir betydligt snabbare. Detta är negativt för vattkvalitet. Om markerna dessutom innehåller ett flertal skilda avlopp med tveksam ringsgrad så, tja inte så bra! Nu har jag bara tittat lite snabbt på del flygfoton m det ser ut som om det finns del öpp mark i området också. Finns det någon djurhållning? Ytavrinning från marker med djurhållning under vårar då mark fortfarande är frus medför att "skit" snabbt och utan hinder rinner ut i närmaste vattdrag. Skogsavverkning? En avverkning kan också medföra ökad påverkan från humusämn. Jag tycker ni skall börja med att invtera områdets evtuella källor till föroringar. En eller flera kanaler kommer möjlig ha utspädande effekt m det blir lite som att spola med mycket vatt om du förstår min liknelse. FÖRENINGENS BEDÖMNINGAR. 1. Provresultat bekräftar att de undersökta vattn är mer näringsrika än omgivande skärgåsvatt utanför trösklarna. De ska vara mer näringsrika och utgör därför viktiga reproduktions-, uppväxt- och födolokaler för fisk och fågel. 2. M särskilt Marumsf ligger nära riskzon till övergödning då vattnet kan övergå i ett växtplanktondominerat tillstånd med hög marin 5
tillväxt av makrofyter och förändringar i fiskbestånd. Det finns brytpunkt, då områda går över från ett klarvatttillstånd till ett växtplanktondominerat tillstånd, vid ungefär 35-40 µg totalfosfor/liter och f ligger kring 30. 4 3. Man ser över år tilltagande vattväxtlighet och fler ställvisa områd med tidvis brunt, illaluktande vatt. 4. Syrehalterna mitt i farna vintertid är fortfarande mförelsevis goda. 5. Vattnet var starkt färgat mitt i Marumsf d 24 februari 2009 med isbelagda vatt. 5 6. Det är viktigt att nu starta ett konkret åtgäsprogram och få till stånd ökad vattomsättning och skapa vandringled för fisk mellan de trösklade vikarna på Ljusterös ostsida gom att rsa och restaurera de gamla vattvägarna vid Back och Lillström. Huvudmotivet är att ökad vattomsättning dämpar övergödningsproblem och ger tid för gomförandet andra åtgäer som att rovera avlopp, anona barriärer och bromsande våtmarker, med mera. 7. Det är lika viktigt att idtifiera punktkällor för särskilt fosforutsläpp på land inom tillrinningsområdet och att undersöka och åtgäa särskilt utsatta grunda vikar och flader. 8. Öppnade vattvägar får inte möjliggöra motorbåtstrafik som i grunda vatt rör upp sedimt och kanalerna ska utföras som d restaurerade vid Hemsundet, Blidö. 9. Andra liknande projekt för ökad gomströmning har gett goda resultat för fisk och fågel. 10. Missfärgat och grumligt vatt, illaluktande och skräpiga vikar och gamla vattvägar, omfattande vattväxtlighet, är inte till gagn för Ljusterös fastbode, sommarbode, turister och företag. Ön ska leva och vara attraktiv för både människor och djurliv. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR. Naturvåshet vid Länsstyrels i Stockholms län skrev i ett yttrande daterat d 17 juli 1987 (11.199-555-86/Q117) till Västermarks tomtföring angåde Ösbyfs vattkvalité bl a: I yttrande d 6 mars 1980 (dnr 11.141.-317-79) redogjoe länsstyrels för kontroll av vattmiljön i Ösbyf som utförts d 19 september 1979: Länsstyrels gjoe bedömning att igväxningsprocess påskyndats något av vägdragning över sundet mellan Arnöf och Ösbyf, m att vägbank dock inte var d primära orsak. Samma igväxningsförlopp hade med viss tidsförskjutning ändå varit ett faktum, eftersom inga åtgäer vidtagits i syfte att hålla sundet öppet. En av och till diskuterad kanal hade inte kommit till stånd......ösbyfs vattmiljö kan förbättras gom att man åstadkommer vattcirkulation i sundet vid Back och att det vore önskvärt med tanke på områdets vattkvalitet att sådan kanal kom till stånd. 6
I sakfrågan anföe länsstyrels att: Vägbankar har ofta mycket ogynnsam inverkan på vattmiljön gom att d naturliga vattomsättning störs. Det bildas mer eller mindre stagnanta vatt där bl a syrekrävande organiskt material kan ansamlas på bott i alltför stor omfattning. Om, som i det här fallet, tillförseln av växtnäringsämn från omgivande land och bebyggelse är relativt stor i förhållande till vattvolym i det instängda vattområdet acctueras problem än mer. VÄGBANKAR, TRUMMOR OCH GENOMSTRÖMNING. Rapport Vägbankars inverkan på vattcirkulation i grunda havsvikar, har tagits fram inom projektet EU Life algae. Författare är Sture Lindahl, SMHI, och Martin Österling (bilaga 1), Länsstyrels Västra Götaland. Rapport 2001:40 EU Life algae LIFE96ENV/S/380, www.o.lst.se/projekt/eulife-algae Projektets grundläggande idé och mål är att återskapa långsiktigt hållbar miljö i de grunda havsvikar som sedan flera år tillbaka under somrarna täcks av algmattor till nackdel för såväl fisk och andra organismer i områda som friluftsliv och turism. Problem med fintrådiga alger i våra grunda havsvikar är starkt knutet till d begränsade vattcirkulation i innerskärgå. Projektet idtifierade tidigt att dåligt utformade vägbankar ytterligare kan förvärra situation. Rapport visar på hur operativt modelleringsarbete gom analys med hlp av hydrauliska beräkningar, i första hand med hydraulikmodell HEC2 kan tillämpas för att ge underlag för åtgäer för att förbättra vattcirkulation gom vägbankar. HEC2 är ett väl beprövat verktyg, som har använts på SMHI i närmare tjugo år. Ett flertal valideringar som har gjorts mot mätdata under dessa år visar att precision i beräkningarna med HEC2 är mycket god. Resultat visar bland annat att ökad öppningsarea gom vägbank snabbt ger ökat vattflöde. Av exemplet i rapport sid 11, fig 6, ser man att redan area av 2 m2 ger gomströmning av 1 m3/s vid givna förutsättningar. Flödet ökar logaritmiskt med ökande area. På Ljusterö kommer vattgomströmning att ske i långa kanaler och HEC2 kan användas för att med god noggrannhet bestämma lämpliga areor för kanaler och vägtrummor samt beräkna flöd. Kanalerna ska vara vidare än trummorna och klare överslagsberäkningar ger tidvis flöd i kanalerna som ligger runt 10 000 m3/dygn, kanal, vilket skulle ge betydelsefull utsköljning m trolig inga dramatiska förändringar. Erfarheter från andra kanalprojekt är goda (se till exempel ref. 6,2, 6.3.). Om noggrannare bedömningar foras kommer föring att anlita SMHI för strömningsanalyser. 6 7
NOTER: 8
kä rs f Sa x ar So f lle nk ro ka K f an ho lm sf M ys in ge n Ar nö f R am sm or Ö av sb ik yf Ö sb yf m itt M ar um gr un sf j M är t ar d um m sf itt gr un t ra al ls 0 Ö st K mikrogram/liter al ls n sf m itt gr un t kä Ö rs st f ra Sa xa So r f lle nk r o K an ka ho f lm e n sf M e ys n in ge Ar n nö R f am sm or Ö a sb vi yf ke j n ä Ö r de sb n yf m M itt ar um gr sf M un ar um t e K mikrogram/liter 1 Sommarprov av totalfosfor och totalkväve (Källa: Rapport 2003-23: Näringstillståndet.... Länsstyrels i Stockholms län, och egna mätningar.) OBS uppmätt tot-p vid Marumsf grunt var 290 mikrogram/liter tot-p 2002 90 18-jul-07 29-aug-07 80 09-sep-08 70 60 50 40 30 20 10 0 tot-n 700 600 500 400 300 200 100 2002 18-jul-07 29-aug-07 09-sep-08
2 Länsstyrels i Stockholms Län: Rapport 23-2003, Näringstillståndet i Stockholms läns sjöar, vattdrag och havsområd Utdrag sid 16-17 om bedömningsgrunder: Tillståndsbedömning för havsområd SMHI:s indelning av Sveriges havsområd har använts för att dela upp Stockholms läns kustområd i olika avsnitt. De olika provtagningsstationerna har sedan kopplats till det havsområde de befinner sig i. I databas finns 33 kustnära havsområd tillhörande Stockholms Län (Bilaga 1) och ett refersområde (Landsortsdjupet i Västra Gotlands utsjövatt). Som grund för tillståndsklassning och tidsserieanalys har d metod som anges i Naturvåsverkets bedömningsgrunder använts. Det innebär att: Endast sommarvä har använts (juli, augusti och i staka fall tidiga septembervä). På så vis har inte inomårsvariation medtagits utan samtliga vä härrör från stabila sommarperioder. Mätvä mellan 0-10 meters djup har använts. I grunda havsområd har mätvä ovanför temperatursprångskiktet använts. För varje havsområde och år har ett medelväe beräknats. Antalet stationer inom varje havsområde varierar. Tillståndsklassning av de olika havsområda har i mån av dataunderlag gomförts för fyra tidsperioder. Tot(P): Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Mycket låg Låg Medelhög Hög Mycket hög < 15 mikrogram/liter 15-19 mikrogram/liter 19 24 mikrogram/liter 25 31 mikrogram/liter > 31 mikrogram/liter Tot(N): Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Mycket låg Låg Medelhög Hög Mycket hög < 252 mikrogram/liter 252-308 mikrogram/liter 308-364 mikrogram/liter 364-448 mikrogram/liter > 448 mikrogram/liter Se äv: Framtagande av vattkvalitetsnormer för d åländska skärgå. Slutrapport 31.7.2002. (pp5-7). Kajsa Appelgr & Johanna Mattila, Husö biologiska station, Åbo Akademi, Bergöväg 713, 22220 Emkarby:
3 3 4 Vinterprov 2009
Stefan Dahlgr: Undersökning av fem grunda havsvikar i Bergkvara skärgå, egtliga Östersjön. Botaniska institution Stockholms Universitet 2001 6. Examsarbete i Botanisk ekologi vid Botaniska institution, Stockholms Universitet, 27 November 2000, utgåva 2. Handledare Professor La Kautsky. http://www.kustmiljogrupp.org/ms-thesis.pdf 5 Lunds universitet, vattmyndighet och Formas har just inlett (2009) ett forskningsprojekt om d så kallade brunifiering av våra vatt som i vissa sjöar och kustvatt har varit mellan 50 och 300% de saste 25 år och ännu inte nått sin kulm. Organiskt material (humusämn) lakas ut från framförallt skogsmark och når sjöar och kustvatt. Varför vet man ännu inte m minskad försurning, ökad skogavverkning, utdikning, kan ha betydelse. 6 Referser: 6.1 Vägbankars inverkan på vattcirkulation i grunda havsvikar, Sture Lindahl, SMHI, och Martin Österling (bilaga 1), Länsstyrels Västra Götaland. Rapport 2001:40 EU Life algae LIFE96ENV/S/380, www.o.lst.se/projekt/eulife-algae 6.2 Restaurering av Hemsundet, Blidö, Norrtälje kommun, 2002-2004. http://www.norrtalje.se:80/templates/page 6339.aspx 6.3 Kalmar Norra miljöföring 2004: Fågelsudd, Slakmöre och Slakmöre strand. Rapport över åtgäer för att förbättra kustmiljön. Kerstin Ahlberg. http://knm.fagelsudd.com/dokumt/slakmore_miljo_rapport.pdf 6.4 Naturvatt i Roslag AB Rapport 2007:2 Miljötillståndet i Åkeröf och Hattsundet 2006. Ulf Lindqvist, Norr Malma 4201, 761 73 Norrtälje. http://www.nningesund.se/ 6.5 No 109 (2003) Inverkan av vägbankar på vattmiljön uppföljande studier, Kati Suomalain. Husö biologiska station, Institution för biologi, Åbo Akademi. http://www.ls.aland.fi/.composer/upload/modules/publikationer/vagbankar_huso.pdf 6.6 Rapport 2005:28 Restaurering och förvaltning av fiskreproduktionsområd i Stockholms skärgå, Olof Sandström och Erik Neuman, Skärgåsutveckling SKUTAB AB; Anders Jansson, Stockholms läns Fiskareförbund; Alfred Sandström, Fiskeriverket, Kustlaboratoriet. http://www.ab.lst.se/upload/dokumt/publikationer/u/rapporter/hela_hca-os_webb.pdf 6.7 Verktyg för ett rare vatt i Stavbof. Broschyr utgiv av Länsstyrels i Stockholms län i samarbete med Södertälje kommun och Lantbrukarnas Riksförbund. http://www.ab.lst.se/upload/dokumt/publikationer/m/miljo_ovrigt/2009/stavbofja_webb_20 09.pdf 6.8 Rapport 2007:31 Fiskrekrytering i Stockholms skärgå underlag för fiskevå och biotopskydd, Olof Sandström, Skärgåsutveckling Skutab AB; Björn Söderlund, Länsstyrels i Stockholms län; Hrik C Andersson, Länsstyrels i Stockholms län.
http://www.ab.lst.se/upload/dokumt/publikationer/u/rapporter/r2007_31_fiskrekrytering_sthlms_skarga _WEBB.pdf 6.10 Rapport 2003:23 Näringstillståndet i Stockholms läns sjöar, vattdrag och havsområd, Jonas Hagström och Joakim Pansar, Länsstyrels i Stockholms län. http://www.ab.lst.se/upload/dokumt/publikationer/m/rapportseri/r2003_23_naringstillstandet_webb.p df 6.11 Resultat del 2 (Bilaga 3 från Rapport 2003:23, Näringstillståndet... Länsstyrels) Tillståndet i skilda havsområd, Länsstyrels i Stockholms län. http://www.ab.lst.se/upload/dokumt/publikationer/m/rapportseri/r200323_naringstillstandet_bilaga_3. pdf 6.12 Naturvåsverkets handbok 2007:4 Status, pottial, kvalitetskrav för sjöar, vattdrag, kustvatt och vatt i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattförekomster kan bestämmas och följas upp. (414 pp) Bilaga B till SNV handbok 2007:4 Bedömningsgrunder för kustvatt och vatt i övergångszon. (111 pp) www.naturvasverket.se/bokhandeln