Kväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet

Relevanta dokument
Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Biogas som värdeskapare

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Översynen av EU:s luftpolicy

Kan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Globala trender inom miljöoch klimatområdet. Peringe Grennfelt IVL Svenska Miljöinstitutet 6 mars 2008

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Sätt pris på miljön och stärk den demokratiska processen. Bengt Steen Miljösystemanalys & CPM, Chalmers

Arbetstillfällen

Biogas som värdeskapare

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen?

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap. M Chalmers,

Miljömålen i ett nytt klimat

The Arctic boundary layer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Hälsoeffekter av luftföroreningar

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA


Country report: Sweden

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Globala problem och lokala lösningar

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

På väg mot hållbarhet?

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Östersjön Problemen och lösningarna

Förord 3 Preface 4 Tecken och förkortningar 8 Symbols and abbreviations 8

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Regional Carbon Budgets

Cirkulär ekonomi - vision och verklighet

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

SCAC 2 Swedish Clean Air and Climate Research Programme Phase 2 Hemispheric transport of air pollutants, impacts and abatement strategies

luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Our mission. Sustainable engineering and design A powerful driver for Sweco s business. to actively contribute to a sustainable development

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv

Utmaningar och lösningar inom Water Footprint

Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning

TETRA Chemicals Europe

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer

Räkna med vallen i växtföljden

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Köttindustrin och hållbar utveckling

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

SLB 1:2012. Luften i Stockholm

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala april Hej Presentationsnamn Namn 1

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Resultat från Krondroppsnätet

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Transkript:

Kväve i ett internationellt perspektiv Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet Gårdsjökonferensen 7 april 2016

Totaldeposition av kväve 2012-2014 Markvattnets nitratkvävehalt 2012-2014

Internationella luftvårdsfrågor som rör kväve Försurningen N viktigare än S i många områden: NH 3, NOx -> Nitrat Biodiversitet: NH 3, NOx N som näringsämne M arknära ozon: Nox, VOC och metan -> Ozon Hälsa: kvävedioxid NO 2 och ammoniumnitrat-partiklar : NH 3, NOx - > psrtiklar

Alla föroreningar minskar European ECE-region Kväveoxider och ammoniak minskar långsammare än svavel

Försurning Sulfur in air and precipitation Nitrogen in air and precipitation EM EP Heleen de Wit 1st joint session EM EP-WGE sept 2015 5

Försurningen fortfarande problem i kontinentala Europa: Schweiz: Årligt läckage av kväve 2005-2011 R I MO AL BO MUU OL P R BR BB R U AW ZO G B AI BU F R AU OS S W LC WA R AF DI HA WI BR A WG HI MU BA ZB ZV ZBB LUB LU Basensättigu <15% >15-40% >40% Critical loads for conifers and deciduous trees : conifers: 2-4 kg N ha -1 a -1 ; deciduous : 4-5 kg N ha -1 a -1 S A Annual nitrogen deposition in forests: 23.5 kg / ha Annual acidifying inputs: 2 kmol / ha (85% N, 15% S) Braun et al. 2013

Kväve hotar fortsatt biodiversiteten

Eutrophication 2010: 63% (1,060,000 km 2 ) Acidification 2010: 7% (124,000 km 2 ) 2030 Baseline: 52% (870,000 km 2 ) 2030 Baseline: 3.3% (58,000 km 2 ) Source: IIASA (2015) Exceedance of Critical loads 2010 and 2030 according to EU s 8 baseline scenario

Source: CCE Critical load exceedance in Europe

Ozon ett problem som uppträder på olika skalor Lokalt i stora urbana områden Regionalt ozoneepisoder över Europa, östra Nordamerika etc. Norra hemisfären Bildas genom solljusinducerade reaktioner mellan kväveoxider, flyktiga organiska ämnen (VOC) och metan

Ozonhalterna har ökat under 1900-talet

Changing ozone profile: importance of flux-based approach Lettuce Barley Sugar beet Potato Tomato Alfalfa Oilseed Rape M aize Peas and beans Rice Wheat Soybean 40 ppb 0 10 20 30 40 50 Threshold ozone conc (ppb) M7 ozone conc. required for a significant effect on yield* * From M ills and Harmens, 2011, ICP vegetation Food Security Report, http:/ / icpvegetation.ceh.ac.uk/ q The ozone profile has changed - peaks are falling and background is rising to just above/ below 40 ppb q Vegetation (e.g. crops) respond to ozone concentrations well below 40 ppb (i.e. the threshold in AOT40) Daily mean O 3 from ICP Vegetation sites (Jun Aug) Contribution to category (%) 60 50 40 30 20 10 0-20ppb 20-40ppb 40-60ppb >=60ppb P = 0.02 P = 0.38 P = 0.32 P = 0.05 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Year Example contribution to WGE trends report (2015)

Risk of ozone damage to ecosystems Forest Grassland POD = Phytotoxic Ozone Dose q Risk highest in central Europe and parts of southern Europe, where ozone concentrations are higher and/ or climate conditions conducive to high ozone uptake by vegetation

A warmer Arctic may lead to an earlier onset in the photosynthesis. This may lead to effects on forests and seminatural vegetation Annual variation in ozone concentrations at two sites in the North of Sweden Data from P-E Karlsson, IVL

Partiklar Smog episode over Paris, 18 M arch 2015. Large fraction due to transboundary pollution En betydande del av partiklarna utgörs av ammoniumnitrat

Råcker tekniska åtgärder till? Ammoniak M ycket kan åstadkommas genom tekniska åtgärder men vi behöver gå längre Ökad N effektivitet inom jordbrukssektorn Ändrade kostvanor mindre kött Kväveoxider Se till att trafikens utsläpp lever upp till avgaskraven Sjöfartens utsläpp

Ammonia remains a challenge for ecosystems and health

80% of NH 3 emissions emerge from 5% of the farms in the EU 100% NH 3 emissions # of farms 90% Share of all farms/ total NH 3 emitted 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Farm sizes: >500 LSU 100-500 50-100 15-50 1-15 LSU 0 10% 0% NH3 emissions in EU-28 Farms in EU-28 The NEC proposal suggests measures for 3% of the farms, i.e., for large industrial animal holdings Source: IIASA-GAINS

Kväve är ett globalt problem 60 30 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0.75 0.5 0.25 0.1 0 Annual atmospheric deposition of reactive nitrogen compounds (kg N per hectare)

The WA GES of too much nitrogen Water quality Air quality Greenhouse balance Ecosystems Soil quality

Coastal areas and nutrient pollution

Kväveproblemet kommer att öka Ökande befolkning Ändrad kost mer kött i stället för vegetarisk föda Ökat intresset på den internationella agendan Flera FN-initiativ inklusive SDG

Ten key actions Agriculture 1. Improving nitrogen use efficiency in crop production 2. Improving nitrogen use efficiency in animal production 3. Increasing the fertilizer N equivalence value of animal manure Transport and Industry 4. Low-emission combustion and energy-efficient systems 5. NO x capture and utilization technology Waste & Recycling 6. Improving food supply efficiency & reducing food waste 7.Recycling nitrogen (and phosphorus) from waste water systems Societal consumption patterns 8. Energy and transport saving 9. Lowering the human consumption of animal protein Integration 10.Spatial optimization and integration

Tack för uppmärksamheten