BRANDSKYDDSBESKRIVNING

2013-12-20 BRANDSKYDDSBESKRIVNING - TIMOTEJEN 17 (TELLUS TOWER), STOCKHOLM - NYBYGGNAD HÖGHUS - FÖRHANDSKOPIA PROGRAMHANDLING Briab Brand & Riskingenjörerna AB Stockholm: Rosenlundsgatan 60. 118 63 Stockholm. Telefon: 08-410 102 50 Uppsala: Bredgränd 15. 753 20 Uppsala. Telefon: 018-430 30 80 Organisationsnummer: 556630-7657 www.briab.se

PROJEKTINFORMATION Projektnamn: Tellus Tower Fastighet: Timotejen 17 Kommun: Ärende: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Stockholm Nybyggnad av höghus SSM Bygg & Fastighets AB Erik Lemaitre 0708 49 30 94 erik.lemaitre@ssmfastigheter.se Uppdragsansvarig: Handläggare: Övergripande granskning: Kvalificerad kvalitetskontroll: Peter Nilsson peter.nilsson@briab.se 08-41010259 Peter Nilsson Fredrik Hiort Anders Sandberg Datum Typ av handling Version Kontrollerad av 2013-12-20, Programhandling Förhandkopia Anders Sandberg Fredrik Hiort Briab Brand & Riskingenjörerna AB 2 (23)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING......... 6 1.1 Omfattning och avgränsningar... 6 1.2 Underlag... 6 1.3 Kvalitetssystem... 6 2 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR..... 2.1 Verksamhetsklass... 7 2.2 Personantal... 7 2.3 Dimensioneringsmetod... 7 2.4 Dimensionerande brandbelastning... 7 2.5 Fastighetens detaljplan... 8 3 ÖVERGRIPANDE BRANDSKYDDSSTRATEGI... 8 4 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING NING MELLAN BYGGNADER... 8 4.1 Avstånd mellan byggnader... 8 4.2 Taktäckning... 8 5 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING NING INOM BYGGNAD... 9 5.1 Brandcellsindelning... 9 5.2 Brandsektionering och storbrandceller... 9 5.3 Dörrar... 10 5.4 Schaktutformning... 10 5.5 Fasad... 10 5.6 Ytskikt... 11 5.7 Utformning av trapphus Tr1... 12 6 MÖJLIGHET TILL UTRYMNING VID BRAND... 13 6.1 Utrymningsstrategi... 13 6.2 Tillgång till utrymningsväg... 13 6.3 Utformning av utrymningsvägar... 13 7 BÄRANDE KONSTRUKTIONER...... 14 7.1 Allmänt... 14 7.2 Bärande stomme... 14 7.3 Bärverk under mark... 14 7.4 Bärverk i trappor... 14 8 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER LLATIONER... 14 8.1 Systemuppbyggnad... 14 8.2 Isolering och genomföringar... 15 Briab Brand & Riskingenjörerna AB 3 (23).. 7

8.3 Ventilationsschakt... 15 8.4 Styrning och övervakning... 15 8.5 Analytisk dimensionering av ventilationsbrandskydd... 15 9 HISSAR......... 16 9.1 Hissar som betjänar källare... 16 9.2 Allmänt om räddningshissar... 16 9.3 Brandceller... 16 9.4 Brandgasventilation av hisschakt... 16 9.5 Särskilda styrningar... 17 9.6 Brandsluss i anslutning till hissar... 17 9.7 Kommunikationsutrustning i hissar... 17 9.8 Manövreringsdon... 17 9.9 Kraftförsörjning hissar... 17 9.10 Skydd mot vatteninträngning i hissar... 18 9.11 Skydd av utrustning i hisschakt och hissgrop... 18 9.12 Evakuering av räddningspersonal i hisskorgen... 18 9.13 Särskilda styrningar... 18 9.14 Övrigt... 18 9.15 Utrymningshiss... 19 10AUTOMATISKA SLÄCKSYSTEM...... 19 11ÖVERTRYCKSÄTTNING OCH BRANDGASVENTILATION... 19 11.1 Slussar mellan trapphus och korridor... 19 11.2 Trapphus... 19 11.3 Hisschakt... 20 11.4 Källare... 20 11.5 Garage... 20 12BRAND BRAND- OCH UTRYMNINGSLARM...... 20 13STIGARLEDNING...... 20 14NÖDBELYSNING...... 21 15VÄGLEDANDE MARKERING...... 21 16RESERVKRAFT......... 21 17INSATSMÖJLIGHETER FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN... 22 17.1 Insatstid... 22 17.2 Utvändigt brandpostnät... 22 17.3 Åtkomlighet för räddningsinsatser... 22 Briab Brand & Riskingenjörerna AB 4 (23)

17.4 Kommunikationsmöjligheter... 22 17.5 Rum för ledning av räddningsinsats... 23 17.6 Stigarledning... 23 Principskiss för övertrycksättning av trapphusslussar och trapphus redovisas som bilaga längst bak i denna handling. Brandskyddsskisser bifogas som bilaga i separat fil. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 5 (23)

1 INLEDNING Denna handling redovisar övergripande hur brandskyddet ska säkerställas vid nybyggnad av höghus (Tellus Tower) inom kvarteret Timotejen 17, Stockholm. Byggnaden planeras huvudsakligen att nyttjas för boende men även restauranger förekommer samt underliggande garage, förråd och teknikutrymmen. Denna handling har upprättats som programhandling i ett tidigt skede i projekteringen. Endast övergripande krav redovisas generellt. I vissa fall, där krav kunnat beskrivas mer utförligt eller där utredningar har påbörjats/genomförts, redovisas krav mer detaljerat. Det ska genom fortsatt projektering säkerställas att samtliga krav på brandskydd uppfylls enligt gällande regelverk. Den brandskyddstekniska dimensioneringen har skett mot BBR 20 (BFS 2013:14). Bärverk dimensioneras även mot EKS 9 (BFS 2013:10). 1.1 Omfattning och avgränsningar Handlingen omfattar höghuset samt underliggande källarplan inklusive garage. 1.2 Underlag Nedanstående tabell anger underlaget för handlingen: Handling Datering Upprättad av Informationsritningar Förhandskopia 2013-xx-xx (mottagna 2013-12-17) Wingårdh Arkitektkontor AB Brandskyddsskisser med kommentarer bifogas denna handling som separat fil. 1.3 Kvalitetssystem Brandskyddsdimensioneringen omfattas av kontroll enligt Briabs processbaserade kvalitetssystem som följer anvisningarna i FR 2000. Kontrollen anpassas efter uppdragets utformning och presenteras översiktligt nedan. Kontrollnivå Egenkontroll Kvalitetskontroll Kvalificerad kvalitetskontroll Beskrivning Handläggaren kontrollerar själv att relevanta krav och råd har tillgodosetts. En annan konsult inom Briab, kontrollerar att relevanta krav och råd har tillgodosetts. En särskild utsedd konsult, med fördjupad sakkunskap inom Briab, kontrollerar att relevanta krav och råd har tillgodosetts. Tredjepartskontroll En annan brandkonsult, som inte arbetar inom Briab och som inte medverkat i projektet, kontrollerar att relevanta krav och råd har tillgodosetts. Tredjepartskontroll kommer att utföras längre fram under projekteringen. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 6 (23)

2 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Byggnaden planeras att omfatta ca 75 våningar ovan mark samt fyra våningar garage mm under mark. Den planerade verksamheten utgörs av främst bostäder. Därtill planeras i dagsläget för en publik lokal högst upp i byggnaden samt garage, förråd och komplementutrymmen i byggnadens källarplan. Byggnaden ska uppfylla kraven för brandteknisk byggnadsklass Br0. 2.1 Verksamhetsklass Vid dimensionering av byggnadens brandskydd har de olika lokalerna delats in i följande verksamhetsklasser: Verksamhet Verksamhetsklass Förråd, garage, teknik och motsvarande Vk 1 Butik, café, restaurang och motsvarande Vk 2A Lägenheter Vk 3 2.2 Personantal Personantalet i den publika lokalen (ev skybar/restaurang) högst upp dimensioneras för maximalt 150 personer. Personantal i lokaler i byggnadens lägre våningsplan förutsätts understiga 50 personer per lokal. Utrymningssituationen från lägenheter ska dimensioneras analytiskt. I garage, förråd, teknik och motsvarande förutsätts personantalet inte vara dimensionerande för brandskyddets utformning. 2.3 Dimensioneringsmetod Byggnaden projekteras kallad analytisk dimensionering. Detta ställer stora krav på brandskyddsprojekteringen för att verifiera att föreslagen utformning uppfyller gällande krav. Den utformning som beskrivs i denna handling utgör ett förslag till utformning inför vidare arbete. Efterhand kommer ett flertal utredningar komma att behöva genomföras och respektive område att detaljstuderas. För denna typ av byggnad är projektering enligt förenklad dimensionering, där schablonkrav nyttjas, endast tillämpligt i begränsad omfattning. Detta innebär att en rad utredningar kommer att erfordras innan slutlig strategi kan presenteras. 2.4 Dimensionerande brandbelastning Dimensionerande brandbelastning har bestämts enligt Boverkets allmänna råd om brandbelastning (BFS 2013:11). Brandskyddet i byggnaden har som en utgångspunkt dimensionerats för en brandbelastning understigande 800 MJ/m 2 (golvarea). Briab Brand & Riskingenjörerna AB 7 (23)

2.5 Fastighetens detaljplan Det pågår ett detaljplanearbete för fastigheten. Ännu förekommer inga kända krav på brandskyddets utformning med hänsyn till upprättad riskanalys (Briab, Timotejen 17 PM Risk, 2013-05-08). Krav på brandskyddets utformning från detaljplan ska inarbetas i denna handling. 3 ÖVERGRIPANDE BRANDSKYDDSSTRATEGI Brandskydd i höga byggnader har en utmaning i att utrymning, kan omfatta lång vertikal transport. Sådana långa förflyttningar kan i sig motivera särskild hänsyn vid val av utrymningsstrategi. Här kan även hissar med erforderligt skydd utgöra ett komplement. I höga byggnader är det lämpligt att den övergripande brandskyddsstrategin bygger på så kallad defend in place -strategi. Detta innebär att istället för att utrymma byggnaden, bör personer normalt stanna i sina lägenheter, och avvakta att branden i andra utrymmen bekämpas av sprinkler och eller räddningstjänst. Detta kommer även vara tillämpad brandskyddsstrategi i aktuell byggnad. Viktiga delar för sådan utformning är bland annat följande: Automatisk vattensprinkler för att utgöra första skyddsbarriären att i tidigt skede bekämpa eller kontrollera branden. Hög grad av brandcellsindelning (passivt brandskydd) Goda förutsättningar för räddningsinsats Möjlighet till kommunikation mellan räddningspersonal och boende Byggnaden delas in i storbrandceller/brandsektioner 4 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING NING MELLAN BYGGNADER 4.1 Avstånd mellan byggnader Med undantag av avstånd till länkbyggnad (som höghuset gränsat mot i markplan i ena hörnet) förläggs byggnaden med ett större avstånd än 8 meter till annan byggnad. Mot länkbyggnaden ska krav på brandspridning mellan byggnader beaktas, i övrigt förekommer inga separata krav i detta hänseende. 4.2 Taktäckning Taktäckning på obrännbart material ska utföras av material i lägst brandteknisk klass B ROOF (t2). Taktäckning på brännbart material ska utföras av material i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 8 (23)

5 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING NING INOM BYGGNAD 5.1 Brandcellsindelning Övergripande gäller att följande delar av byggnaden utgör olika brandceller: Varje lägenhet utgör en brandcell Varje lokal utgör separat brandcell Schakt (inklusive hisschakt) Garage Trapphus Brandslussar och hisshallar (se brandskyddskisser) Teknikutrymmen, förråd, soprum mm. Hisshallar och lobbyer framför lägenheter Brandcellsskiljande byggnadsdelar ska generellt utföras i brandteknisk klass EI 60, med undantag av partier i brandsektioner som ska utföras i klass EI120, se nedan. Därtill gäller att trapphusen ska avskiljas i klass EI120 från kringliggande korridor. Brandcellsindelningen redovisas på tillhörande brandskyddsskisser. 5.2 Brandsektionering och storbrandceller Förutom att byggnaden delas in i brandceller ska den också delas in större brandsektioner för att under en lägre tid begränsa brandspridning inom byggnaden. Byggnaden ska delas in i brandsektioner som omfattar totalt nio våningsplan. Sektionsgräns (normalt det samma som bjälklaget) ska utföras i brandteknisk klass REI120. Utöver särskild hänsyn i berört bjälklag ska följande beaktas: Fönster i fasad i sektionsgräns (i det översta planet i respektive storbrandcell) ska preliminärt utföras i brandteknisk klass EI60. Ventilationskanaler ska matas vertikalt så att varje stam endast betjänar en brandsektion. Gräns för storbrandceller ska, där det finns teknikplan, sammanfalla med dessa så att plan under respektive över teknikplan tillhör olika storbrandceller. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 9 (23)

5.3 Dörrar Dörrar i brandcellsgräns ska generellt utföras i lägst brandteknisk klass EI 2 60-S mc samt enligt nedanstående tabell: Placering Dörrar mot hisshall i höghuset Dörrar mot brandsluss mellan korridor och trapphus Dörr i brandsluss Dörrar mot fläktrum på teknikplan Hissdörrar som betjänar högdel Dörrar i källarplanen som förväntas vara stängda (elrum, hissmaskinrum, fläktrum och liknande utrymmen) Lägenhetsdörrar Hissdörrar 1 i brandcellsgräns som betjänar garage, förråd mm Dörr inom brandssluss på teknikplan (där trapphusväxling sker) Dörrar mot trapphus i källarplan Brandteknisk klass EI 2 60-S mc EI 2 60-S mc (om inte annat kan påvisas analytiskt) EI 2 60 (motutrymningsväg ska dörrar även uppfylla tillägget S m) EI 2 30-S m EI 60 (om inte annat kan påvisas analytiskt) E 30-S mc Korridorsavskiljande dörrar i källarplan E 30-C Dörrar till trapphus/slussar får inte utföras med springa under dörr. 5.4 Schaktutformning Installationsschakt som inte ska trycksättas vid brand, ska utföras igengjutna/brandtätade i bjälklag för att minska risk för läckage och vertikal brandspridning. Bjälklagsgränsen ska utföras i brandteknisk klass EI 60 med undantag för gräns vi brandsektion som ska utföras i brandteknisk klass EI120. 5.5 Fasad Fasaden planeras att i princip helt och hållet utföras som en glasfasad. Generellt gäller att ytterväggar ska utformas så att: 1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller, 2. brandspridning inuti väggen begränsas, 3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas samt 4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas. 1 Dessa hissar är separerade från de hissar som försörjer högdelen. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 10 (23)

Särskild omsorg erfordras avseende ytterväggarnas brandtekniska utformning, vidare utredning ska göras innan slutlig utformning kan redovisas. Fasadbeklädnad och isolering ska utformas av obrännbart material. Som en utgångspunkt avseende utformning av fasad gäller att glaspartier ska utföras i brandteknisk EI 30 samt EI 60 i våningsplanet under bjälklag som utgör brandsektion (REI 120). Brandprovning av planerade glasmaterial bör genomföras för att studera vilka krav som ska ställas och i vilken omfattning brandklass på fönster erfordras. 5.6 Ytskikt Väggar och tak ska utföras med ytskikt och underlag enligt nedanstående tabell: Verksamhet/lokal Lägenheter Förråd Lokaler Teknik (med undantag teknikutrymmen med brandfarlig verksamhet, ex rum för dieselaggregat) Ytskikt Väggar: C-s2,d0 Tak: B-s1,d0 1) Trapphus Slussar Hissar Korridor för utrymning Garage Väggar: B-s1,d0 1) Tak: B-s1,d0 1) 1) Brännbart underlag ska skyddas av tändskyddande beklädnad i brandteknisk klass K210/B-s1,d0. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 11 (23)

5.7 Utformning av trapphus Tr1 Nedan presenteras en övergripande beskrivning av de brandtekniska krav som gäller för trapphusen som går uppåt i höghuset. Krav i föreskrift är att minst ett av trapphusen utföras ska som trapphus Tr1 och att det andra trapphuset ska utföras minst som ett trapphus Tr2. Eftersom trapphusen är symetriska och planeras att utföras med övertrycksättning kommer båda trapphusen att utformas som trapphus Tr1. Trapphusen utförs som sk. Scissor Stairs vilket innebär att de löper omlott med varandra och ansluter till vilplan varje våningsplan men att det sker på varannan sida av huskärnan. Del Hisshall Utförande Hisshall ansluter inte mot trapphusen utan förläggs separat. Trapphus Trapphusen avskiljs från varandra i brandteknisk klass REI 60. Trapphusen avskiljs brandteknisk från angränsande utrymmen i brandteknisk klass EI 120. Undantag medges för dörrar mot trapphusen som utförs i lägst brandteknisk klass EI 2 60-S mc. Trapphusen får inte ansluta till källarplan. Trapphuset ska utföras med övertrycksättning 25 Pa, se vidare avsnitt om övertrycksättning Brevlådor/postfack får ej förläggas i trapphus eller brandsluss. Trapphusen ska utföras tydligt inbördes identifierbara genom genomgående färgsättning av trapphuset till exempel genom att det ena trapphuset utförs med blå färg och det andra med gul färg. Utgångar Trapphusen ska leda direkt till det fria i trapphusets bottenplan. Tillgänglighet till källare Stigarledning Nödbelysning El-schakt Trapphusen får inte ansluta mot annan brandcell utan mellanliggande brandsluss. Tillgängligheten till källaren ska utformas så att trapphusen inte behöver passeras vid släckinsats inom källarkällarplan. Stigarledning ska installeras i respektive trapphus. Uttag ska finnas på varje våningsplan. Se vidare avsnitt om stigarledning i denna handling. Lucka till intag och uttag ska utföras med lås och med märkning enligt AFS 2008:13. Nödbelysning ska installeras inom trapphuset. Nödbelysningen ska dimensioneras i enlighet med SS EN 1838 Belysning Nödbelysning. El-schakt ska inte förläggas inom trapphus. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 12 (23)

6 MÖJLIGHET TILL UTRYMNING VID BRAND 6.1 Utrymningsstrategi Utrymningsstrategin för byggnaden bygger primärt på följande steg. 1. Defend in place -strategi. Detta innebär att istället för att utrymma byggnaden, bör personer normalt stanna i sina lägenheter, och avvakta att branden i andra utrymmen bekämpas av sprinkler och eller räddningstjänst. 2. Utrymning via två separata trapphus som leder till det fria. 3. Utrymning via räddningshiss med hjälp av räddningstjänstens personal. 4. Möjlighet till utrymning (exempelvis för rörelsehindrade) via de hissar som inte utgör räddningstjänstens räddningshissar då även dessa utförs så att funktionssäkerheten uppfyller kraven för användande under en brand i byggnaden. 6.2 Tillgång till utrymningsväg Utrymning ska kunna ske antingen via något av de två trapphusen alternativt via två utrymningshissar 2. Från den publika lokalen i byggnadens översta plan ska utrymning vara möjligt, förutom via trapphusen, även via utrymningshissarna. 6.3 Utformning av utrymningsvägar Utrymningsvägar ska generellt utföras med en fri bredd av minst 0,90 meter (dörröppningar 0,80 m) med undantag av trapphus från högdel och korridor för utrymning från högdelens trapphus som utförs med en fri bredd om 1,20 meter. Brandskyddet dimensioneras generellt för att räddningstjänstens insats inte ska krävas för utrymning. 6.3.1 Utformning trapphus Trapphus ska i markplan leda direkt ut till det fria utan att ansluta till annan lokal. Trapphus ska delas av vid varje teknikplan för att undvika att hela trapphuset rökfylls samt för att på ett effektivt sätt kunna hantera övertrycksättning. Fri bredd trapphusen ska vara minst 1,20 meter och ska utformas som trapphus Tr1 med övertrycksättning. 2 Dessa hissar finns utöver de två räddningshissar som dedikeras för räddningstjänstens insats. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 13 (23)

7 BÄRANDE KONSTRUKTIONER 7.1 Allmänt Bärande konstruktioner ska dimensioneras enligt de förutsättningar som ges i SS-EN 1990, SS-EN 1991-1-2 och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämplig av europeiska konstruktionsstandarder EKS 9 (BFS 2011:10 med ändringar t.o.m. 2013:10). Bärande konstruktioner ska hänföras till en brandsäkerhetsklass utifrån risken för personskador om byggnadsdelen kollapsar under ett brandförlopp. Bärande byggnadsdelar ska också dimensioneras så att funktionen hos en brandcellsgräns eller annan avskiljande konstruktion erhålls under avsedd tid. För byggnader i byggnadsklass Br0 anger EKS 9 inte några krav på brandsäkerhetsklass. Särskild utredning avseende byggnadens bärverk ska ske. 7.2 Bärande stomme Bärverk utförs i brandskyddsteknisk klass R 120 (motsvarar normalt en väggtjocklek om minst 160 mm betong med armering minst 35 mm in i betongen) samt brandsäkerhetsklass 5. Det ska under fortsatt projektering utredas om delar av eller hela den vertikala stommen även ska utföras i klass R120-M (M innebär mekanisk påverkan). Vissa delar (exempelvis icke stomstabiliserande bjälklag) kan eventuellt utföras i lägre klass. 7.3 Bärverk under mark Bärverk under mark ska utföras i brandteknisk klass R 120 samt brandsäkerhetsklass 5 där bärverket är gemensamt med höghuset. Där den bärande stommen endast har påverkan på byggnadsdelar under mark ska bärande konstruktioner utföras i brandteknisk klass R 90 samt brandsäkerhetsklass 5. 7.4 Bärverk i trappor Trappor i brandtekniskt avskilda trapphus ska utföras i brandteknisk klass R 60 samt brandsäkerhetsklass 4. Trapphus ska även dimensioneras för förväntad olyckslast och värderas mot risk kopplad till explosion på transportled för farligt gods. 8 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER LLATIONER 8.1 Systemuppbyggnad Systemuppbyggnaden är i stora delar okänd. För lägenheterna gäller att dessa förses med mekanisk till- och frånluft. Efter utredning bedöms det möjligt att frånluftssystemet avseende brand utförs med skyddsmetoden fläktar i drift. Tilluftssidan utförs med backströmningsspjäll. Det ska utredas under fortsatt projektering om det finns möjlighet att genom analytisk dimensionering påvisa att vissa backströmningsspjäll kan utgå. Aggregat placeras på teknikplan (plan ca 20 och 56). Varje aggregat betjänar lägenheter nedåt och uppåt och varje stam betjänar ca nio våningar. Detta innebär att brandsektionsgränser och storbrandceller endast försörjs av en stam (för respektive aggregat) per storbrandcell. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 14 (23)

8.2 Isolering och genomföringar Kanaler mellan olika brandceller ska isoleras i erforderlig omfattning. Mellan sprinklade lokaler som inte utgör gräns i brandsektion krav på isolering eventuellt utgå efter genomförd analytisk dimensionering. Detta gäller emellertid inte imkanaler. I övrigt gäller att: rektangulära kanaler som genombryter brandavskiljande byggnadsdel och som har en största kanalsida som överstiger 0,25 meter ska stagas vid brandcellsgenombrott genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdel ska tätas med godkänd metod och material motsvarande byggnadsdelens brandtekniska klass kanalsystem, isolering och don ska utföras av obrännbart material takgenomföringar ska utföras i lägst brandteknisk klass EI 30 takgenomföring för imkanal från restaurangkök ska utföras i lägst brandteknisk klass EI 60 8.3 Ventilationsschakt Schakt för ventilationskanaler som står i förbindelse mellan olika brandceller ska utföras enligt något av följande alternativ: Typ av schakt Igengjutna schakt En brandcell per plan försörjs av schaktet Utförande Schaktväggar i brandteknisk klass EI 30 (Schaktutformning vid brandsektion/gräns vid storbrandcell ska utredas separat) 8.4 Styrning och övervakning Detektering av brandgaser inom byggnad bör ske via signal från brandlarm alternativt via detektionssystem i kanalsystem/aggregat. Samtliga spjäll som ska aktiveras vid brand ska anslutas till ett övervaknings- och kontrollsystem. Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor. Vid spänningsbortfall och vid stopp av fläktar ska brandskyddsspjäll inta skyddsläge. Fläktar vilka ska vara i drift vid brand ska utföras med brandsäker eller brandsäkert förlagd spänningsmatning. Det ska utredas om nödstopp av ventilationssystemet ska installeras med hänsyn till närhet till transportled för farligt gods. Nödstopp ska kunna styras från räddningstjänstens insatsrum. 8.5 Analytisk dimensionering av ventilationsbrandskydd Analytisk dimensionering av byggnadens ventilationssystem ska genomföras under fortsatt projektering krav på utformning förtydligas. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 15 (23)

9 HISSAR 9.1 Hissar som betjänar källare Hissar som endast betjänar källarvåningarna omfattas ej av nedanstående krav. Hissar som betjänar källare utförs övergripande enligt nedan: Hisschakt ska utföras som egna brandceller. Brandtäthet för hissar ska verifieras enligt SS-EN 81-58. Hissmaskin och brytskivor får placeras i samma brandcell som hisschaktet. Hissmaskinskåp med ringa brandbelastning får placeras i hisschakt eller trapphus. Strömförsörjning till hissmotorer ska vara säkerställd i händelse av brand. Detta kan säkerställas med brandsäker kabel i lägst brandteknisk klass EI 30 eller brandsäkert förlagd kabel inom de brandceller som hissen betjänar. Inom hisschakt kan kabel förläggas oskyddad. Ingjuten kabel godtas som brandsäkert förlagd kabel. Se även separat avsnitt om brandgasventilation Krav avseende hissar som betjänar lägenheter och lokaler uppåt i huset beskrivs i nedanstående avsnitt. 9.2 Allmänt om räddningshissar Grundläggande krav är att minst en av hissarna utförs som räddningshiss. Eftersom hissarna även planeras att nyttjas för evakuering gäller tills vidare (innan ytterligare undersökning av kravbild genomförts) att samtliga hissar utförs på samma sätt, det vill säga för att uppfylla kraven som gäller för räddningshiss. Räddningshiss ska endast stå i förbindelse med andra utrymmen via brandsluss. Räddningshissen ska utföras med en minsta dimension på 1,1 x 2,1 meter (invändigt mått) och uppfylla kraven på utrymme med plats för sjukbår enligt SS 763520. I övrigt ska räddningshiss utformas enligt SS-EN 81-72. Räddningshissen ska vara lätt att identifiera som räddningshiss. 9.3 Brandceller Hisschakt ska utföras som egna brandceller. Varje par av hiss kan ingå i en gemensam brandcell. Mellan varje hisspar ska det finnas en vägg (kan vara nätvägg) så att service kan ske för den ena hissen utan att den andra behöver tas ur drift. Hissdörrar ska utföras i lägst brandteknisk klass EI 60-S mc. Brandtäthet för hissar ska verifieras enligt SS-EN 81-58. Hissmaskin och brytskivor får placeras i samma brandcell som hisschaktet. Hissmaskinskåp med ringa brandbelastning får placeras i hisschakt eller trapphus. 9.4 Brandgasventilation av hisschakt Se avsnitt om övertrycksättning och brandgasventilation. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 16 (23)

9.5 Särskilda styrningar Styrningar av hissar ska utredas under fortsatt projektering. 9.6 Brandsluss i anslutning till hissar Räddningshiss ska stå i förbindelse med andra utrymmen via brandsluss. Brandslussen ska utföras som egen brandcell i lägst brandteknisk klass EI 60 och med dörrar i lägst brandteknisk klass EI 60-S mc. 9.7 Kommunikationsutrustning i hissar Interkom eller liknande anordning för tvåvägskommunikation ska finnas och kunna användas när hissen är i brandkårskörning (fas 1 och fas 2). Kommunikation ska säkerställas mellan hisskorg och räddningstjänstens insatsrum. 9.8 Manövreringsdon Brandförsvarsmanöverdon (kontrollfunktion) ska finnas inom hisshallen och räddningstjänstens insatsrum. Via särskild nyckel (utformad enligt standard för brandkårsnyckel SS 3654) ska räddningstjänsten kunna manövrera hissen. Don ska placeras inom 2 meter från brandhissen och på en höjd mellan 1,8-2,1 meter över golv. Don ska märkas med piktogram. Den särskilda nyckeln ska placeras i låst skåp som öppnas med så kallad brandskåpsnyckel. Placering ska utredas 9.9 Kraftförsörjning hissar Kraftförsörjningen till hiss och belysning ska bestå av både primär och sekundär (nöd- stand-by eller alternativ) kraftkälla. Spänningsmatningen ska vara brandsäker eller brandsäkert förlagd. Reservkraft ska utföras med något av följande alternativ 1. Matning från separat ställverk 2. UPS med batterier 3. Separat dieselaggregat till gemensam reservkraftsomkopplare i byggnaden Den driftstid hissens sekundära kraftkälla ska dimensioneras för ska minst motsvara byggnadens tidskrav på bärighet, dvs 120 minuter. Reservkraften ska preliminärt dimensioneras för att räddningshissen ska kunna köras i hela sin längd i minst 20 cykler (UPS med batterier klarar sannolikt inte detta). Spänningsmatning till ordinarie kraftkälla och reservkraft ska ske med brandsäker eller brandsäkert förlagd kabel och ska vara separerade från varandra och andra spänningsmatningar. Vid växling till sekundär kraftkälla ska korrektionskörning inte erfordras och hissen ska maximalt förflyttas två våningsplan (mot entréplanet) för att etablera sin position. Reservkraftskällan och eventuell omkopplingsutrustning, ska vara placerad i egen brandcell utförd i lägst brandteknisk klass EI 60. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 17 (23)

9.10 Skydd mot vatteninträngning i hissar En bedömning av uppkommen vattenmängd vid aktiverad vattensprinkler och brandbekämpning ska göras för att bedöma om vattenmängden kan hanteras inom våningsplanet. För det att vatten ändå tränger in i hisschakten ska hissgropen utföras så stor att vatten inte riskera att påverka hissen. 9.11 Skydd av utrustning i hisschakt och hissgrop Elektrisk utrustning inom hisschaktet och på hisskorgen ska skyddas mot vatten eller kapslas in till lägst klass IPX3 om utrustningen placeras inom ett kortare horisontellt avstånd än 1,0 meter från yttre schaktväggen (schaktvägg med hissdörrar). Elektrisk utrustning placerad på ett kortare avstånd än 1,0 meter ovan hissgropens botten ska skyddas till klass IP 67. Utrustning i maskinutrymmen utanför hisschaktet samt komponenter inom hissgropen ska skyddas mot felfunktion orsakade av vatten. Även den automatiska givaren i hisschaktet ska skyddas, när den aktiverats som räddningshiss. Åtgärder ska vidtas för att hisschaktet inte ska fyllas med vatten högre än till nivån där hisskorgen är i sitt lägsta läge (dämpkolvens lägsta läge). Eventuellt kan det komma att erfordras att en automatisk vattenevakueringspump installeras. 9.12 Evakuering av räddningspersonal i hisskorgen Utformning av evakueringslucka i hisskorgstak ska ske i samråd med räddningstjänsten. Evakueringslucka ska ha mått som överstiger 0,6 x 0,6 m. 9.13 Särskilda styrningar Räddningshiss ska ha två körningslägen, fas 1 - Prioriterad återkallning av brandhiss och fas 2 - Användning av räddningshissen under räddningstjänsten kontroll. Fas 1 - Prioriterad återkallning av brandhiss Vid indikation från automatiskt brandlarm, eller genom användande av brandhissmanöverdonet, avbryter hissen pågående uppdrag, går till entréplanet och inväntar räddningstjänsten. Fas 2 - Användning av räddningshissen under räddningstjänsten kontroll När hissen anlänt till bottenplan vrider brandförsvaret om brandmanöverdonet till fas 2. Detta innebär att hissen kan manövreras inifrån hisskorgen av räddningstjänsten. Hissen kan styras till fas 2 med hjälp avbrandmanöverdonet utan att Fas 1 aktiverats av brandlarmet. För övriga särskilda styrningar och funktioner av räddningshissen (fas 1 och fas 2) hänvisas till standard SS-EN 81-72. 9.14 Övrigt Hissen ska ha säkerställd drift vid en temperatur ned till -20 C. Hissdörrar ska klara bibehållen funktion vid ett differenstryck av ca 200 Pa. Kylning av hissmaskinrum kan ske med luft från trycksättningen av schaktet. I annat fall måste kylningen tillgodoses på annat sätt. Hisskorgens hastighet ska anpassas till schaktets area för att tryckdifferenser vid körning inte ska skapa undertryck som riskerar att brandgaser sugs in i räddningshisschaktet. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 18 (23)

9.15 Utrymningshiss Det är ännu inte färdigutrett om vissa, eller samtliga hissar även ska utformas som utrymningshissar enligt BBR avsnitt 5:247. Utformning ska utredas under fortsatt projektering. Samtliga hissar utförs med funktion som räddningshiss. Grunden för den tekniska utformningen av utrymningshissar är krav enligt avsnitt 3008 Occupant Evacuation Elevators i IBC 2012 (International Building Code). Vid användande av utrymningshissar ska det beaktas särskilt krav på anpassad skyltning med visuella, interaktiva paneler. 10 AUTOMATISKA SLÄCKSYSTEM Automatisk vattensprinkler ska installeras i byggnaden. Sprinkleranläggningen ska utföras heltäckande och utföras enligt SBF 120:7 eller motsvarande. Detaljerad utformning ska utredas under fortsatt projektering i samråd med sprinklerprojektör. Särskild hänsyn ska bland annat tas till de stora tryckskillnader som föreligger på grund av de stora nivåskillnaderna. 11 ÖVERTRYCKSÄTTNING OCH BRANDGASVENTILATION ION För att på bästa sätt undvika rökspridning mellan våningsplan behöver trapphus trycksättas samt slussar mellan trapphus och korridor (2 st/våningsplan) förses med brandgasevakuering. Brandgasevakueringen i slussen är tänkt som en smoke trap d.v.s. att den rök som kommer in i slussen snabbt ventileras bort och således inte sprids vidare in i trapphuset. Vidare gäller att brandgasspridning till och via hisschakt ska förhindras. 11.1 Slussar mellan trapphus och korridor Slussen förses med brandgasventilering av typen smoke trap. Flöden i sluss på brandutsatt plan motsvarar 90 oms/h (uppskattningsvis 200/225 l/s). Flödet mellan angränsande utrymmen ska injusteras så att sluss utsätts för ett undertryck om ca 25 Pa vid aktiverad branddrift. Frånluften tas ovan dörr i sluss, tilluften tillförs lågt, max ca 300 mm ovan golv. Brandgasevakueringen av slussarna kan sannolikt kombineras så att avstick från vertikal kanal i schakt går horisontellt och betjänar båda slussarna på respektive våningsplan. Detaljerad utformning tas fram i samråd med ventilationskonsult. För ökad redundans bör aggregatet som betjänar smoke trap i respektive sluss gå kontinuerligt, alltså att aggregatet även betjänar berörda utrymmen vid nominell drift. Principiell utformning av smoke trap är att frånluften tas högst upp vid tak ovan dörr i respektive sluss och placeras så nära innertaket som möjligt samt att tilluften tillförs lågt, nära golvet. 11.2 Trapphus Trapphuset ska övertrycksättas till ca 25 Pa. Tryckskillnad mellan trapphus och sluss uppgår då till ca 50 Pa. Detta för att undvika att få in brandgaser i trapphuset. Tilluften till trapphuset sker på valfri punkt i de nedre delarna av trapphuset, förslagsvis på plan 20, och ska vara tempererad till max 5 C under rådande trapphustemperatur (dvs temperaturdifferens ska som mest vara 5 C). I de preliminära beräkningar som utförts användes ett flöde på ca 1,2 m 3 /s (per trapphus) som tillfördes i botten på respektive trapphus ( mittrapphuset, 36 våningar). Detaljerad utformning tas fram i samråd med ventilationskonsult. Skisser bifogas som bilaga till detta dokument och bör skrivas ut/läsas i färg. Ungefärlig uppskattning av kanalstorlek samt placering av dessa redovisas. Observera att skisserna är upprättade på ett äldre Briab Brand & Riskingenjörerna AB 19 (23)

Arkitektunderlag som i detalj i övrigt inte är överensstämmande med senaste underlaget. Detaljer tas i samråd med ventilationskonsult. 11.3 Hisschakt Hissar som betjänar källare och ansluter mellan olika brandceller ska utföras med brandgasventilation alternativt sluss framför hissen i varje våningsplan. Hisschakt uppåt i huset ska i händelse av brand i byggnaden brandgasevakueras med lucka i topp och i botten. Storlek på lucka i topp bör hamna på ca 2300x2500 mm och i botten ca 2000x2000 mm. Luft tas direkt utifrån och avluftas direkt till det fria. Aktivering av brandgasventilation ska utredas under fortsatt projektering. 11.4 Källare Källare ska brandgasventileras via schakt och luckor alternativt fläktar. Tillgänglig geometrisk fri area ska motsvara 0,1 % av arean för respektive avskild brandcell Manuell öppning/aktivering ska kunna ske av räddningstjänstens personal. 11.5 Garage Garaget ska brandgasventileras via schakt och luckor alternativt fläktar. Tillgänglig geometrisk fri area ska motsvara 0,1 % av arean för respektive avskild brandcell Manuell öppning/aktivering ska kunna ske av räddningstjänstens personal. 12 BRAND- OCH UTRYMNINGSLARM Byggnaden ska förses med ett automatiskt brandlarm enligt SBF 110:7 eller motsvarande. Brandlarmet kan nyttjas att styra diverse brandfunktioner och aktivera utrymningslarm. För att stänga brandcellskiljande dörrar kring slussar och trapphus kan de bli aktuellt att nyttja oberoende/olika brandlarm för att uppnå hög redundans. Sannolikt kan undantag avseende krav på detektion göras i vissa delar. Det bedöms nödvändigt med någon form av möjlighet att manuellt varna personer i byggnaden, exempelvis vid omfattande brand, bombhot eller motsvarande. Preliminärt gäller att utrymningslarmet utförs enligt nedan: Utrymningslarmet utförs med akustisk signal Vid aktiverad detektor utlöses utrymningslarmet automatisk i berörd lägenhet Från räddningstjänstens insatsrum kan räddningstjänsten manuellt välja vilka plan man önskar aktivera utrymningslarm på. Utformning av utrymningslarm ska utredas under fortsatt projektering. 13 STIGARLEDNING Trycksatt stigarledning ska finnas i byggnadens trapphus samt i sluss i anslutning till räddningshiss (dvs i en av hisshallarna). Stigarledningarna ska utföras trycksatta eller med installation så att den kan trycksättas av räddningstjänsten (bl.a. för att minska behov av att dimensionera för säkert vatten och stillastående vatten, Legionella). Utformning bör ske i samråd med räddningstjänsten. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 20 (23)

Krav på dimensionerande flöde för stigarledningen bör kunna följa kraven enligt förenklad dimensionering (två strålrör om vardera 300 l/min, trycksskillnad på sämsta stället om 0,8 1,2 MPa. Eftersom det inte finns några nationella regler för utformning av trycksatta stigarledningar, ska detta utredas vidare, men stora delar av regelverken SBF och NFPA 14 bör kunna användas. Trycksatt stigarledning kan eventuellt kombineras med automatisk vattensprinkleranläggning. Dock kommer sannolikt problem att uppstå med tryckreducering vid ett kombinerat system eftersom sprinkleranläggning och trycksatt stigarledning arbetar vid olika tryck och därför bör ett sådant system undvikas. Särskild hänsyn ska bland annat tas till de stora tryckskillnader som föreligger på grund av de stora nivåskillnaderna. 14 NÖDBELYSNING Nödbelysning ska finnas i trapphus, korridorer, garage och dess utrymningsvägar och slussar samt hela vägen till det fria och utanför utrymningsvägarna. Därtill ska nödbelysning även finnas i skybar/restaurang högst upp. 15 VÄGLEDANDE MARKERING Vägledande markering (belyst/genomlyst) ska installeras i publik lokal, garage, förråd, teknikplan samt inom respektive våningsplan. 16 RESERVKRAFT Samtliga system som ska ha säkerställd spänningsmatning i händelse av brand ska vara kopplade till reservkraft med dieselgeneratorer, separat ställverk eller UPS med batterier. Utformningen ska utredas under fortsatt projektering. Preliminärt ska följande delar förses med reservkraft: Sprinklerpumpar Trycksättningspumpar för stigarledning Trycksättningsfunktioner för slussar och trapphus Luckor för brandgasventilation av hissar Ventilationssystem som ska vara i drift vid brand. Brandlarm Räddningshiss Utrymningshissar Nödbelysning Uppställda dörrar i brandcellsgräns Briab Brand & Riskingenjörerna AB 21 (23)

17 INSATSMÖJLIGHETER FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN 17.1 Insatstid Insatstiden avseende framkörning för räddningstjänsten bedöms understiga 10 min. För byggnaden får räddningstjänstens insatstid bedömas vara betydligt längre. Byggnadens utformas med aktiva skyddssystem och särskild utrustning för räddningstjänsten (exempelvis räddningshissar). 17.2 Utvändigt brandpostnät Utvändigt brandpostnät ska finnas. Avstånd från brandpost till uppställningsplats för släckfordon ska understiga 75 meter och avstånd från uppställningsplats för släckbil till angreppspunkt ska understiga 50 meter. 17.3 Åtkomlighet för räddningsinsatser Källarplan ska vara tillgängliga via separat trappa direkt från det fria. Trappan ska vara avskild som egen brandcell. Åtkomst uppåt i byggnaden sker via trapphus och räddningshissar. Se tidigare avsnitt angående hissar. 17.4 Kommunikationsmöjligheter Inom byggnaden ska det tillgodoses att insatspersonal kan kommunicera med varandra. Stor vikt behöver läggas vid utformning av visualiserings- och manöverpaneler för att dessa ska vara lättbegripliga och enkla att manövrera. Det bör även noteras att det förekommer krav på kommunikationsutrustning i utformning av både utrymningshissar och räddningshiss. Särskilt brandskyddad läckande kabel, eller kanske t.o.m. egen basstation kan komma att krävas för att säkerställa att räddningstjänsten har goda kommunikationsmöjligheter inom byggnaden. Förslagsvis beaktas dessa åtgärder i projekteringen och därefter görs prov i samråd med räddningstjänsten när stomme och fasad är på plats. Enligt MSB:s skrift: Villkor för Rakeltäckning i speciella objekt, version 2.0 framgår: Kategori A - större objekt där det samtidigt vistas många personer och där det kan finnas behov av stora räddningsinsatser. Skall ha en redundant lösning och reservkraft, dvs. systemet skall vara designat så att det fungerar även vid t.ex. en brand då den läckande kabeln förstörs, vid ett (1) isolerat fel i utrustningen eller vid bortfall av extern kraft. Stor vikt behöver läggas vid utformning av visualiserings- och manöverpaneler för att dessa ska vara lättbegripliga och enkla att manövrera. Det bör även noteras att det förekommer krav på kommunikationsutrustning i utformning av både utrymningshissar och räddningshiss. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 22 (23)

17.5 Rum för ledning av räddningsinsats I markplan eller ovanliggande plan ska det finnas ett rum (enkelt åtkomligt utifrån) särskilt avsett för ledning av räddningsinsats. Rummet ska vara utfört som egen brandcell, och bör vara minst 6 m 2 stort. Rummet ska placeras i fasad med dörr direkt ut, och placeras i närhet av åtkomst till räddningshis. I rummet ska inrymmas samtliga brandtekniska visualiserings- och styrningstablåer. 17.6 Stigarledning Se tidigare avsnitt angående stigarledningar. Briab Brand & Riskingenjörerna AB Peter Nilsson Briab Brand & Riskingenjörerna AB 23 (23)

Ø~250mm Ø~400mm Ø~80-100mm Sluss undertrycksatt ca -25 Pa Uteluft trycksättning trapphus Avluften kan ev istället för att gå ut i fasad förlägga s i schakt som går hela vägen upp till yttertak Ø~250mm Ø~80-100mm Princip för placering 2 st aggregat för tilluft trycksättning trapphusen. Ca 1200-1800 l/s per aggregat/trapphus vid 36 våningar.