Ungdomsambassadörer- med fokus på LUPP Sammanfattande rapport från feriepraktikprojekt sommaren 2018
Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 2 3. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 3 4. BILAGOR... 5
1. BAKGRUND OCH SYFTE Unga har begränsade och ojämlika förutsättningar för inflytande i samhällsutvecklingen, därför är unga är en prioriterad grupp i Järfälla kommuns demokratiarbete. Unga är underrepresenterade i de representativa församlingarna, de är invånare idag i den lokala demokratin och påverkas av dagens politiska beslut men även framtidens invånare som ska bevara och utveckla demokrati/.../ En hållbar demokrati förutsätter att unga får möjlighet att utveckla ett aktivt medborgarskap. Demokratiplan för Järfälla kommun (Kdn 2016/106) Ett sätt att stärka ungas delaktighet och inflytande i lokalsamhället är jobba tillsammans med unga i utvecklingsfrågor. Under våren 2018 rekryterades elva ungdomar på uppdrag av demokratiutvecklingsverksamheten och sex ungdomar av Järfälla Bibliotek, rekryteringen genomfördes inom ordinarie feriepraktiks rekrytering. Under feriepraktikperiodens två veckor gavs ungdomarna, de så kallade ungdomsambassadörerna, i uppdrag att fördjupa sig i LUPP-enkätens resultat, intervjua andra unga och sedan föreslå förbättringsåtgärder på olika områden. Lupp är en enkätundersökning och ett verktyg från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) för att kartlägga hur ungas livssituation ser ut lokalt. I Järfälla kommun genomfördes undersökningen för första gången hösten 2017 och resultatet sammanställdes och presenterades våren 2018. 2. METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Under en gemensam introduktionsdag fick ungdomsambassadörerna en kort gemongång av Järfällas kommunala organisation och LUPP-enkätens resultat. Introduktionsdagen innehåll också diskussionsövningar kring värdegrund och normkritik samt övningar i intervjuteknik. Utifrån LUPP-enkätenes områden fick ungdomarna vid olika stationer diskutera varje område mer ingående. Områden som redovisas i Luppen och som diskuterades var: 1. Fritid 2. Skola 3. Politik och Samhälle 4. Trygghet 5. Hälsa 6. Arbete 7. Framtid Sex ungdomsambassadörer arbetade med Järfälla biblioteks resultat, övriga elva fick enskilt välja område för fortsatt arbete. Områden utöver bibliotekets verksamhet som valdes ut var följande: 1. Skola och Hälsa 2. Samhälle och Politik 3. Trygghet
Utifrån ungdomarnas val bildades grupper kring varje område. Grupperna arbetade sedan fram en gemensam frågeställning, projektplan och en tidplan för genomförande. 3. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Ungdomsambassadörernas åtgärdsförslag kommer att presenteras för ansvariga förvaltningar och tjänstepersoner. 3.1. Hälsa Enligt LUPP värderar unga killar sin hälsa högt, killar i årskurs 8 skattar sin hälsa bäst, hela 87 % svarar att de har en mycket eller ganska bra hälsa. Tjejer i årskurs 2 är gruppen som mår sämst, 39 % svarar att deras hälsa är varken bra eller dålig eller ganska eller mycket dålig. Det finns också hälsoskillnader mellan personer i särskilt utsatta situationer och den övriga befolkningen. Utifrån dessa uppgifter valde tre av ungdomsambassadörerna att utforska området ytterligare. Gruppen valde att undersöka om det finns kopplingar mellan psykisk hälsa och förekomst av rasism i skolan. Studien genomfördes i kvalitativa former med intervjuer och ingående frågor som ställdes i enkätform. Frågeställningen var: Hur påverkar ungas skattning av sin psykiska kopplat till rasism? Diskussion och slutsats har redovisats i tre podcastsavsnitt; Del 1: Genomgång av LUPP- resultat samt diskussion kring svaren på gruppen egen enkätundersökning. https://soundcloud.com/user-516007598/rasism-i-skolan-del-1 Del 2: Diskussion med en lärare/pedagog kring dennes erfarenheter av rasism i skolan https://soundcloud.com/user-516007598/rasism-i-skolan-del-2 Del 3: Diskussion och förslag på åtgärder. https://soundcloud.com/user-516007598/rasism-i-skolan-del-3 Ungdomsambassadörernas slutsats: Inga slutsatser om kopplingar mellan rasism och psykisk ohälsa kan hittas, men heller inte några tecken på att det inte finns kopplingar. Ungdomsambassadörernas slutsats är att oavsett kopplingar så bör elever och lärare/skolpersonal få mer kunskap/utbildning kring rasism. Elever och skolpersonal bör tala om aktuella händelser för att förhindra ryktesspridning och för att ge elever vid skolan förståelse för händelser i omvärlden. 3.2. Trygghet Enligt LUPP-resultaten upplever sig, drygt 90 %, av ungdomarna i Järfälla sig alltid eller oftast trygga hemma, i bostadområdet, på väg till eller från skolan samt i skolan. På stan/i centrum är det ställe där ungdomarna känner sig minst trygga. Detta gäller framför allt tjejerna. Gymnasietjejerna svarar också i lägre grad än övriga att de alltid eller oftast känner sig trygga på ungdomens hus/fritidsgård. Tjejer på gymnasiet känner sig något mindre trygga i centrumområden i Järfälla (66 % alltid eller oftast trygga) vilket är lägre än rikssnittet för samma grupp (75 % svarar alltid eller oftast trygga).
Ungdomsambassadörerna i trygghetsgruppen spelade in podcast kring trygghet och intervjuade personer. Arbetet sammanställdes i en rapport som biläggs. Podcasten finns att lyssna på här: https://soundcloud.com/user-516007598/lupp-ochtrygghet-i-jarfalla Ungdomsambassadörernas slutsatser: Många unga har lågt förtroende för polisen. Fler trygghetsvärdar däremot kan upplevas som mer trygghetsskapande, mer och bättre belysning ökar också enligt ungdomsambassadörerna upplevelsen av trygghet. Det som ungdomar sa skulle öka tryggheten skulle vara mer belysning och fler trygghetsvärdar som är utspridda. Ungdomsambassadörernas rapport om trygghet- 2018. Gruppen menade också att fler möten mellan polis och unga skulle skapa en tryggare känsla och att unga då kan känna sig trygga med polisen. Gruppen planerar att fortsatt arbeta med projektet på ideell bas även efter feriepraktikperioden. 3.3. Samhälle och Politik LUPP-resultatet visar att många unga i Järfälla är samhällsengagerade och vill påverka, men få vet hur de ska gå tillväga för att påverka. De fem ungdomsambassadörer som valde samhälle och politik som sitt mest prioriterade område har tillsammans utvecklat ett förslag på en app via vilken unga Järfällamedborgare kan påverka kommunen. Sedan tidigare från inflytandeforum för unga finns ett förslag på app. Gruppen valde att arbeta vidare med idén och har genom en enkät och intervjuer tagit fram förslag på funktioner, utseende och marknadsföringsplan. Gruppen valde att skriva en rapport som redovisning samt en Power Point-presentation. Arbetet redovisades även för två av IT-enhetens medarbetare för feedback. Se bilaga för att läsa hela rapporten och för att se presentationen. Ungdomsambassadörernas slutsatser: Unga vill vara del i samhällsutvecklingen och påverka lokalsamhället, för att öka ungas möjligheter till aktivt medborgarskap föreslås utvecklingen av en APP. Appen föreslås fungera som en plattform för unga att ställa frågor, lämna e-förslag samt vara ett verktyg för förvaltningar och nämnder att ställa frågor till unga i kommunen. Det är viktigt att designen är modern både när det gäller funktion och utseende för att locka/intressera unga. Appen måste marknadsföras på ett sätt som lockar unga och den måste hållas uppdaterad. 3.4. Bibliotek Ungdomsambassadörerna som arbetade på uppdrag av biblioteken i Järfälla kommun utgick i sitt arbete från frågan: Vilka faktorer gör att unga inte besöker biblioteken? För att få svar på frågan genomförde ungdomsambassadörerna intervjuer på gator och torg i Järfällas olika kommundelar. Målet var att fråga hundra ungdomar vilket de lyckades med. Vid intervjuerna ställdes även frågor kring åtgärder för att göra biblioteken intressanta för unga. Ungdomsambassadörernas sammanfattning Unga tror att man måste vara tyst och lugn på bibliotek, därför bör det vara tydligt vart besökarna får prata med varandra och var i lokalen det ska vara tyst, många föreslog att det ska vara tydliga skyltar där en får prata och där det ska vara tyst. Exempel på aktiviteter ungdomsambassadörerna samlade in var basket, biljard, fotbolls-
spel, olika kurser, bokklubb, dans, tv-spel, film, frågestund, kamsport, kortspel, läxhjälp och tävlingar. Ungdomsavdelning behöver också ha en mysig inredning med hängmattor, fåtöljer, hängmattskokonger, mjuk belysning, soffor, café, tv och olika spel. En annan av ungdomsambassadörernas slutsatser var att ungdomsavdelningen borde ha ett eget namn för att locka unga att besöka platsen. 4. SAMMANFATTNING UNGDOMSAMBASSADÖRERNA Att vara ungdomsambassadör är inte bara att ha ett sommarjobb, det är också att vara en del i Järfälla kommuns arbete med att öka ungas inflytande i lokalsamhället. Förbättringsförslagen som tagits fram under två veckor sommaren 2018 kommer att delges till ansvariga nämnder och förvaltningar. Arbetet med åtgärder och utveckling av bibliotekets verksamheter och en påverkansapp kommer att fortskrida under hösten 2018 och våren 2019. Ungdomsambassadörerna i gruppen Trygghet kommer att fortsatt arbeta med trygghetsfrågor ideellt under hösten. BILAGOR Rapport Trygghet Rapport JUPP-Järfällas Ungdomars politiska påverkan JUPP- en Power Point Järfälla bibliotek; Ungdomsundersökningen Järfälla bibliotek; Rapport
Trygghet- en fördjupad analys av LUPP-resultater 2017 En rapport från Ungdomsambassadörerna 2018 Soha Osman, Emma Runnakko, Noah Birgetsson
2018-06-29 1 (4) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 2 4. BILAGOR... 3 Trygghet- rapport
2018-06-29 2 (4) 1. BAKGRUND OCH SYFTE Varje morgon kl 9.00 har vi tillsammans med 8 andra ungdomar samlats på fritidsgården Valvet för att genomföra vårt arbete. I början av veckan fick vi dela upp oss i olika grupper baserat på vilket arbetsområde verkade mest lockade, då vi tre hamnade tillsammans om området trygghet. Vi var intresserade av just ämnet trygghet eftersom att det är ett ämne som berör väldigt många ungdomar inklusive oss. Att känna sig trygg i det område man rör sig i är en väldigt viktig faktor i ungdomars utveckling som personer. Alla ska kunna känna sig trygga oavsett vilken bakgrund man kommer ifrån. Varenda kommun ska kunna erbjuda sina medborgare den trygghet dem har rätten till. Enligt statistik och undersökningar från både Lupp-undersökningen samt våra egna interjuver ser vi väldigt tydligt vilka som känner sig otrygga eller varit med om något otryggt men även på vilka platser. En stor del av våra ungdomar uttrycker att de har blivit utsatta för antingen någon form av hot eller sexuellt utnyttjande. Utifrån Luppundersökningen har hela 21% av gymnasietjejer upplevt någon form utav hot och 13% av gymnasietjejer har blivit sexuellt utnyttjad. 2. METOD För att få en större och tydligare blick hur pass trygga unga känner sig gjorde vi en egen enkät. Enkäten bestod av 4 stycken frågor, en skala från 1-10 på hur pass trygg man känner sig i sin kommun där 1 var otrygg och 10 trygg. Andra frågan var varför man gav den siffran man kom fram till och var det beror på. Tredje frågan var vad kommunen kunde göra för att skapa en tryggare plats för sina medborgare som t ex fler trygghetsvärdar eller ljusare gatulyktor. Sista frågan var vilken plats i Järfälla man känner sig minst trygg på och vad det beror på. Med hjälp av denna enkät kunde vi hitta flera sätt att göra vår kommun tryggare. Vi intervjuade också andra unga om hur de trygga de känner eller inte känner sig. 3. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Utifrån vår egen enkät och intervjuer kom vi fram till en genomsnittssiffra på hur trygga ungdomar känner sig i kommunen vilket var 6,7. Detta är inte extremt dåligt men det är inte en bra siffra heller. Majoriteten utav alla ungdomar som svarade på vår enkät svarade att de känner sig mest otrygga i Jakobsberg och i Jakobsbergs station. Det som ungdomar sa skulle öka tryggheten skulle vara mer belysning och fler trygghetsvärdar som är utspridda. Eftersom majoriteten gav en ganska låg siffra för att de känner sig otrygga när de är själva och när det är mörkt. Det trygghetsvärdarna skulle kunna hjälpa med skulle vara att minska risken att tjejer och killar blir utsatta på olika sätt och att ungdomar vet att det finns någon i närheten som de kan nå ut till ifall något skulle ske. Vi kom också fram till att killar gav en högre siffra på 1-10 skalan än vad tjejer gjorde vilket betyder att de känner sig tryggare. Det tror vi beror på att tjejer är mer utsatta för att till exempel bli sexuellt utnyttjande vilket också visas i Lupp-undersökningen. Vi frågade dessutom om vad några ungdomar tycker Trygghet- rapport
2018-06-29 3 (4) om att kommunen vill dubblera polisinsatserna i Järfälla och de svarade att det antagligen skulle göra det mer oroligt eftersom synen på poliser inte är positiv i nuläget. De föreslog att ett bättre altenativ skulle vara att öka trygghetsvärdarna i kommunen. För att bli mer insatt i det vi har gjort dessa två veckor kan ni gå in och lyssna på vår podd som innehåller mer information och intervjuer. BILAGOR https://soundcloud.com/user-516007598/lupp-och-trygghet-i-jarfalla Trygghet- rapport
JUPP- Järfällas ungdomars Politiska påverkan En rapport från Ungdomsambassadörerna 2018 Oliver Elfving, Max Nilsson, Edwin Juzovitski Chaiderson, Moa Stenman, Oliva Krantz
2018-06-29 1 (3) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. METOD... 2 4. REDOVISNING XXX... 2 5. ANALYS... 2 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 2 7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING... 2 BILAGOR... 2 JUPP
2018-06-29 2 (3) SAMMANFATTNING 1. BAKGRUND 2. SYFTE 3. METOD 4. REDOVISNING XXX 5. ANALYS 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG 7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR JUPP
UNGDOMSAMBASSADÖRER 2018 Sista dagen!
POLITIK OCH SAMHÄLLE Oliver, Moa, Edwin, Max och Olivia.
PROBLEM. 2018-09-10 JÄRFÄLLA KOMMUN 3
IDE APP för ungdomar. Funktioner: Omröstningar Enkäter Information om dom politiska partierna, vad dom står för. Karta över Järfälla tillgångar. Bibliotek, fritidsgårdar etc. Förslags flöde. Like/dislike/blankt. Inte chat. 2018-09-10 JÄRFÄLLA KOMMUN 4
ENKÄT RESULTAT 67% positiva 6,5% negativa 26% kanske Enkäter, omröstningar, informationsflöde. Inte chatt med politiker och forum med andra ungdomar 2018-09-10 JÄRFÄLLA KOMMUN 5
JÄRFÄLLAS FRITIDSGÅRDAR Dåligt: Omodern design Monoton Bra: Bra första sida Bra funktioner 2018-09-10 JÄRFÄLLA KOMMUN 6
SNAPCHAT Bra/det vi vill ta med oss: Modernt Lagom med färg/olika färger Olika former Enkla funktioner och medel. Mycket swipe 2018-09-10 JÄRFÄLLA KOMMUN 7
JUPP. Järfällas Ungdomars Politiska Påverkan. Oliver, Moa, Edwin, Max och Olivia.
VÅR APP. 2018-09-10 JÄRFÄLLA KOMMUN 9
MARKNADSFÖRING. Information via posten Skolor och fritidsgårdar upplyser Nå ut på sociala medier för reklam Influensers reklam 2018-09-10 JÄRFÄLLA KOMMUN 10
TACK FÖR ATT NI LYSSNADE. 2018-09-10 JÄRFÄLLA KOMMUN 11
Detta är en undersökning gjord av Elin Moadab, Maya Dahlsten, Niki Hamidi, Algot Sjöholm, Jakob Ström och Daniel Björling. Syftet med vårt arbete var att ta reda på de olika faktorerna till varför ungdomar inte besöker biblioteket. Efter genomgången vi fick den första dagen började vi planera de kommande veckorna. Schemat visade vart vi skulle möta varandra de olika dagarna. Direkt efteråt började vi komma på frågorna vi skulle ställa till ungdomarna i de olika kommundelarna. Sist av allt delade vi oss in i grupper. Eftersom att vi skulle intervjua folk i fyra dagar skulle vi ha våra grupper i två dagar och sedan byta medlemmar så att alla skulle kunna lära känna varandra. Onsdag, den första dagen vi intervjuade, gick ena gruppen till Barkarby/Barkarbystaden/Skälby och de andra höll sig till Jakobsberg. Gruppen som åkte runt mycket besökte även Herresta bibliotek. Reaktionen var mycket positiv då vi alla höll med om att det var fräscht och nytt. Torsdagen var svårare eftersom att det regnade väldigt mycket. Ena gruppen åkte till Kallhäll och fick några svar. Den andra var i Jakobsberg och sammanställde resultatet från den tidigare dagen. Vi ringde även få bekanta som var bosatta i Järfälla för att inte slösa tid. På måndag samlades alla i Jakobsberg och tillsammans försökte vi nu få in svar. Andra veckan var vi i Viksjö under tisdagen. Då fick vi in de sista svaren vi behövde. Vi hade ett mål som gick ut på att samla in 100 svar vilket vi lyckades med. Resterande dagarna sammanställde vi resultatet genom att göra tabeller med alla svar. Detta gjorde det mycket lättare att sedan göra diagram. Vi gjorde även affischerna med resultatet. Detta var frågorna vi ställde: Hur gammal är du? Vilket kön identifierar du dig som? Vilken kommundel bor du i? Vad tänker du på när jag säger bibliotek? Brukar du besöka biliotek? Om JA - Vad är bra? Vad kan förbättras? Om NEJ - Vad vill du göra på bibliotek? Ska biblioteket ha en ungdomsavdelning? Hur ska den då vara? Vad skulle få dig att vilja gå dit?
Var brukar du och dina kompisar umgås? Varför går ni dit? Hur skulle man kunna förmedla känslan av att man får prata och umgås på bibliotek? Vilka aktiviteter skulle motivera dig att gå till biblioteket? Hur skulle du vilja få information om aktiviteterna? När vi frågade hur man kan förmedla känslan av att man får prata på biblioteket var det mest dominerande svaret var att man borde sätta upp lappar eller skyltar om att man får prata eller ha mysig belysning/inredning. Det ungdomar menar med mysigt är t.ex. hängmattor, kuddar, soffor samt trevliga färger. Exempel på aktiviteter vi fick var basket, biljard, fotbollsspel, olika kurser, bokklubb, dans, tv-spel, film, frågestund, kamsport, kortspel, läxhjälp och tävlingar (quiz). Ungdomarna vill ha en ungdomsavdelning med hängmattor, fåtöljer, hängmattakokonger, soffor, café (café skulle kunna innebära olika automater med fika) tv och olika spel. Vi anser att ungdomsavdelningen borde ha ett eget namn eftersom man då inte kommer förknippa den med biblioteket och då kanske fler ungdomar kommer dit. Länk till sammanställningen: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1xwpi9sjs- FGxJXsn1kpx0Q1arRh7nFeQKIEZaW6YfOY/edit?usp=sharing