Nr 2 2008 En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Ung på cirkel Dansk dröm UNGA FÖRETAGARE De startade eget redan i skolan Svamp slår ut askarna Egen el från pelletspannan Eskils nya skogspolitik Trämöbler i ny design
PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Skördare och skotare för alla slags gallringar Vårt gallringsprogram omfattar fyra skördare och tre skotare. På bilden syns John Deere 770D, en liten, smidig, beståndsgående skördare för klen gallring. 970D Eco III är klassen större och därefter följer sexhjuliga 1070D Eco III. Vår största gallringsskördare är 1270D Eco III som också är utmärkt för slutavverkning. Alla skördarna kan levereras med olika kranlängder, hjulbredder och aggregat. Vill du gallra med flerträdsteknik väljer du mellan flera alternativ. Skotarprogrammet börjar med 9-tonsskotaren 810D Eco III. 1110D Eco III har 12 tons lastkapacitet och är vår mest flexibla gallringsskotare. I lite grövre bestånd är 1410D Eco III ett populärt alternativ. Skotarna finns i utföranden med olika ramlängder och ett mycket stort antal varianter på lastutrymmen. John Deere Forestry AB www.deere.se
INNEHÅLL Nummer 2 2008 Nästa nummer utkommer 29 maj TEMA: Renovera & bygg, Nolia ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se 0612-71 87 00 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Tf redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 87 Fax: 040-601 64 99 E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Sven-Erik Petersson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: 98 300 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö Tidningen är tryckt på PEFCcertifi erat papper. UNGA FÖRETAGARE. Ronny Jansson går igenom hydrauliken för tre uppmärksamma elever på Ösby Naturbruksskola som redan har ett eget företag. Trion består av Jerry Bohlin, Victor Jonsson och Erik Pettersson. Sidan 18 BOKEN i centrum för många studiecirklar. Sidan 24 Omslagsfoto: Pär Fornling 5 LEDARE: Vår för de kooperativa företagen 6 PROFILEN: Mannen med många strängar på sin lyra uppfi nnare, styrelseproffs, direktör och egen företagare. 10 NÄRINGSPOLITIK: Mer betalt ger mer bioenergi. 12 NYHETER: Avgörande vår i kampen mot barkborrarna. 14 POLITIK: Eskil Erlandsson öppnar för ökad produktion. 18 UNGA FÖRETAGARE: Möt unga entreprenörer med egna företag och framtidstro. 24 KRAFTSAMLING: Cirkel med många idéer Hjälp att välja väg för tillväxt. 28 SKOGSGÅRDEN: Lyckad investering i mobilt sågverk. 32 MARKNAD: Föreningar i medvind Långsam återgång för trävarumarknaden 36 TEKNIK: Nya maskiner för att ta tillvara energi från röjning och gallring. 41 FORSKNING: Hoten från farliga svampar allt värre. 44 EKONOMI: Möt danskarna som köper svensk skog. 48 MARKNAD: Norra växer med egna byggbutiker. 51 FORSKNING: Förädlat frö motar törskateangrepp 52 FÖRÄDLAT: Många nya inspirerande trämöbler 61 NAMN & NYTT: Ny i skogsstyrelsens styrelse 62 KRÖNIKA: Därför är jag optimist. ESKIL Erlandsson lotsar skogspolitiken genom riksdagen. Sidan 14 www.atl.nu/skog TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA HANS Eliasson är något av en gudfader för de skogstekniska företagen. Sidan 6 PIA BARKLUND varnar för svampar som hotar träden. Sidan 41 ISAK HEDÉN har ett nästan riktigt motorsåg och pappa har en mobilsåg. Sidan 28 VI SKOGSÄGARE 2/08 3
FÖRMÅNLIG FINANSIERING VIA HANDELSBANKEN FINANS SKYDDSPLÅTAR KOMPLETT SATS. DRIVAXELSKYDD FRAM/BAK. FÖRVARINGSLÅDA. UTAN EXTRA KOSTNAD! Värde 6500:- ink moms för Grizzly 700 och 5000:- ink moms för Grizzly 350 och 350 IRS. Gäller till 30/6 2008 GRIZZLY 700 FÖRST MED SERVOSTYRNING! GRIZZLY ZLY 350 - IRS GRIZZLY ZLY 350 Björntjänst! Det vimlar av fyrhjulingar i Sverige. Det finns hur många märken som helst i hur många prisklasser som helst. Men som ofta när man köper en maskin behöver inte lägsta priset vara bästa köpet. Det är många ATVägare som stått där med sitt fynd, utan reservdelar, utan servicemöjligheter. Yamaha är marknadsledare när det gäller fyrhjulingar. Vi har blivit det därför att vi bara bygger maskiner av absolut högsta kvalitet. Robusta 4-hjulingar som tål, orkar och håller. Dessutom laddade med tekniska finesser och innovationer. Som den berömda transmissionen eller nu senast den unika servostyrningen på Grizzly 700. Men det finns en skillnad till. Yamaha får bara säljas av auktoriserade återförsäljare med serviceverkstad, reservdelar, tillbehör och finansieringsalternativ. Stabila företag som tar ansvar för att du som kund alltid är nöjd. Det är därför de får sälja Yamaha. Och det är därför som vi kan erbjuda 5 års garanti. På www.yamaha-motor.se hittar du våra auktoriserade återförsäljare. Så ta dig en ordentlig funderare om du planerar att köpa en fyrhjuling. Risken finns annars att du gör dig själv en björntjänst om du köper billigt för stunden och chansar istället för att välja långvarig kvalitet och ekonomi med Yamaha. Grizzly Power GRIZZLY 700 - GRIZZLY 350 IRS - GRIZZLY 350 www.yamaha-motor.se
Konsten att inte se rött När aktiebörsen är lika uppmuntrande som regnmoln på midsommarafton kan det vara läge att påminna om alternativen. Det finns tack och lov flera olika företagsformer. Lite längre fram i tidningen kan ni läsa om klustret av teknikföretag i Västerbotten. Det är väldigt roligt att träffa företagare som talar engagerat om nya produkter, produktionsmetoder och känslan att skapa något i bygden. Man tar gärna några magra år för att bygga upp något långsiktigt i de oftast familjeägda företagen. Den där långsiktigheten är förstås ett problem för ett bolag som ska hålla en mängd aktieägare på gott humör kvartal efter kvartal. Det var väl därför skogsbolagen sålde all sin vattenkraft och Stora- Enso ganska nyligen sålde av skogarna. Långsiktigt var det i varje fall inte. LEDAREN MED RUBRIKER värdiga ett världskrig konstaterade Dagens Industri nyligen att skogsägarna har en drömsits. Inledningsvis noterades att Skogsägarföreningarna skär guld med täljkniv medan skogsbolagen på börsen talar om kris. Det var trevlig läsning av flera skäl. Dels för innehållet, som handlar om att alla föreningarna har medvind och att det gynnar medlemmarna. Dels för att föreningarna lyfts fram i ett sammanhang där den kooperativa företagsformen annars har svårt att göra sig hörd. Det är börsbolagens spelregler som sätter dagordningen och då är tre saker viktigare än allt annat: vinst, vinst och vinst - så snabbt som möjligt. Det är naturligtvis helt i sin ordning, men ibland kan analysen verka enkelspårig och kortsiktig. Resultatet i sig får mindre betydelse. Avgörande är hur bolaget presterar i förhållande till analytikernas förväntningar. Och då handlar det inte så mycket om forskning, utveckling, nya produkter och långsiktiga strategier. Åtminstone inte om de är längre än ett kvartal. Ibland känns substansen i företagets verksamhet och värderingen som olika verkligheter. MEN ÅTER till föreningarna där naturligtvis också resultatet är viktigt. En enkel analys är att de vinster som nu återgår till medlemmarna i form av efterlikvid, insatsemissioner och ränta på insatskapitalet skulle ha hamnat i någon annans fickor med en annan ägandeform. Ändå är verkligheten mer komplex eftersom det egentligen gäller skogsgårdens lönsamhet och villkor. Då handlar det om allt från virkespriser till näringspolitiska spelregler. I företagsformen ligger också en långsiktighet som rimmar väl med ägarnas långsiktiga syn på sitt skogsbruk. DET VORE FÖRSTÅS både fel och korkat att döma ut börsbolagen, som ändå är motorn i näringslivet. Men visst är det tur att vi lever i en blandekonomi med flera företagsformer. Den konkurrensen har varit till nytta för skogsägarföreningarna och omvänt har den historiskt monopolliknande rollen för mjölk-, spannmåls- och slakteriföretag varit ett frö till problemen. Jordbruket har ibland varit en sluten värld där företagsformen blivit en ursäkt för dåliga affärer. Att avskärma sig är ingen bra lösning. Det är bara att acceptera att börsbolag av flera goda skäl sätter dagordningen och ta till sig det goda i konkurrensen utan att ge avkall på kärnan i verksamheten. Inget är i sig bättre eller sämre och bra resultat är alltid viktigt, men de yttersta målen är ändå annorlunda mellan företagsformerna. Det tål att påminna om rätt ofta, även om det kan vara svårt att göra sig hörd. Kanske går det lättare nu när läsarna av börssidorna ser rött, trots att verkligheten har många fler färger. Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 2/08
PROFILEN Det är otroligt roligt med skogsmaskiner Triangeln som gjorde Sverige världsledande i skogen har försvagats i hörnen. Med den insikten kommer också möjligheten att göra något. Hans Eliasson rycker i många tåtar... Text & foto: Pär Fornling När många andra skulle ha varvat ner efter ett aktivt yrkesliv började Hans Eliasson på ny kula. Efter många år som koncernchef för världens näst största skogsmaskintillverkare riskerade han privatekonomin och en trygg pension genom att köpa Cranab. Utgången var långt ifrån självklar, men det visade sig gå bra. Omsättningen fördubblades och Hans Eliasson har själv bidragit på verkstadsgolvet genom uppfinningen av vinkelkranen. Med hjälp av en extra led kan den vinklas i sidled och komma runt träd som annars skulle stått i vägen. DET HAR BLIVIT ett antal patent genom åren. Intresset har också vidgats från ritbordet till företagandets villkor i stort. Det handlar om utmaningar och möjligheter för skogstekniken och hur Sverige kan ligga i frontlinjen. Inte genom att flytta tillverkning utomlands eller hänga upp sig på kvartalsbokslut, utan växa på hemma plan och vara långsiktig. Vi träffas i Vindeln, som har en speciell plats i Hans Eliassons hjärta. I och kring denna lilla västerbottniska ort finns en mängd företag som både konkurrerar och samarbetar i något som med modernt språkbruk kallas kluster. Och kanske finns här delar av framtidsvägen för branschen i stort. LITE FÖRENKLAT handlar det om att alla ska dra åt samma håll och hitta kopplingar över traditionella gränser. Hans Eliasson finns i skärningspunkten mellan näringsliv, politik och forskning. Han äger numera halva Cranab och är dess ordförande, ordförande i Vimek, sitter i Norra skogsägarnas styrelse, Teknikföretagen, universitetet, ingick i näringsministerns teknikgrupp och i flera andra sammanhang. Nätverket är stort och det finns många trådar att rycka i för att öppna dörrar och hitta lösningar. I ordets bästa betydelse är han något av en skogsindustriell gudfader. Hur började det här? Som pojk var jag otroligt intresserad av traktorer. Jag samlade broschyrer och kunde varenda modell som Volvo BM gjort. Det växte till ett kombinerat skogs och teknikintresse som jag haft hela livet. På lunchen råkar vi träffa Vindelns kommunalråd Ewa-May Karlsson, en av många i nätverket. Det blir ett glatt möte och några praktiska spörsmål kring industrifrågorna. Var växte du upp? På en gård i Vilhelmina. Pappa var skogsbonde och skötte jordbrukskassan. Dessutom köpte och avverkade han stämplingar. Är du själv skogsägare? Jag har ett litet skifte uppe i Vilhelmina, tillräckligt stort för att ge jaktlicens. Föräldragården har en av mina sex bröder, alla utom en hamnade vi i skogsbranschen. Var kom affärerna in i bilden? Man kan säga att det är en mognadsprocess. Intresset för företagande och börsen kom när jag blev äldre och 1982 var jag med och köpte loss Cranab för första gången. Du har alltså köpt samma företag två gånger! Ja faktiskt. I början av 80- talet var jag platschef på Cranab. Då ägde Hiab företaget och det var kris. Vi var några stycken som köpte ut företaget. Efter många turer kom både jag och Cranab till Valmet skogsmaskiner, som i dag ägs av japanska Komatsu. De var intresserade av att sälja Cranab och jag köpte 75 procent av aktierna. Vem köpte den andra delen? Fredrik Jonsson. Och det har sin speciella poäng! Fredrik är son till Allan, en av bröderna som grundade företaget. Bröderna startade också Indexator som Fredriks syskon nu äger. Han däremot utvecklade företaget Slagkraft som gör maskiner för att rensa vägrenar. Vi slog alltså våra påsar ihop. I dag är Cranab och Slagkraft ett företag. Fredrik är vd och jag ordförande, vi äger 50 procent vardera. Det fungerar väldigt bra. Varför är det så många skogliga teknikföretag i Vindeln och Västerbotten? Dels tror jag man inspirerar varandra. Dels är det ett område där väldigt många jobbat i skogen och då försöker du förbättra ditt arbete. Det är svårt att vara innovatör om du inte har en referens till verkligheten. Vad är egentligen ett kluster? Det kan vara olika. Vi är en lös sammanslutning av företag som har flera gemensamma frågor. Vi lägger gärna ut tillverkning hos varandra, har en del utvecklingsprojekt, samarbetar med universitetet och har nära kontakter med kommunen. Enligt näringsministern är vi ett av få företagsdrivna kluster som börjat underifrån. På många andra håll drivs de uppifrån av politiker. Men det är väl egentligen inget nytt? På sätt och vis inte. Jag brukar säga vi var ett kluster innan vi visste det själva. Men det har blivit lite mer formaliserat. Det har exempelvis gjort att Sveaskog bidragit med 10 miljoner kronor i utvecklingspengar. Hur blev du uppfinnare? Intresset för att konstruera har funnits hela tiden. Mitt första jobb som maskiningenjör var på Hägglunds i Örnsköldsvik, men det var egentligen skogen som lockade. På fritiden gjorde jag en ritning på en engreppsskördare, som inte fanns på den tiden, och skickade till Allan på Cranab. Den blev aldrig byggd, men kanske bidrog den till att jag senare fick jobb där. Hur kom du på vinkelkranen? Tanken var helt enkelt att skördaren vinner på att nå fler träd i gallringarna utan att flytta sig. Den kan dessutom lägga upp större virkeshögar, vilket gör skotningen effektivare. Nu har vi femton kranar ute och precis som beräknat visar det sig att produktionsökningen är kring sju procent. Har du gjort andra uppfinningar? 6 VI SKOGSÄGARE 2/08
Hans Eliasson trivs i sin roll som ordförande för Cranab och flera andra styrelseuppdrag. Jag kan vara med utan att stå direkt i frontlinjen med det operativa ansvaret. Jag har ett par patent på hur hydraulslangarna kan dras mer skyddat i kranen. Det där med slangföring har jag funderat mycket på... Det låter inte som så muntra tankar... Säg inte det! Mekanik och hur olika saker förhåller sig till varandra är väldigt intressant. Vad hände egentligen på Valmet skogsmaskiner? Jag kom dit som chef i början av 90-talet. Det blev en tuff start. Företaget var i en djup kris. Vi samlade produktutvecklingen till Umeå och koncentrerade verksamheten i USA. I stort sett halverades antalet anställda. Under mina tolv år arbetade jag i tre olika finska koncerner och japanska Komatsu, som nu äger företaget. Har mycket skogsteknik glidit Sverige ur händerna? Man kan nog säga att Finland tog över vår ledarroll. De köpte Ösa, Kockums och Umeå mekaniska, som blev Valmet logging. Jag har jobbat länge med finska ägare och måste säga att det finns större gehör för den här branschen i Finland. Här är det många som inte inser att det är en nisch inom teknikindustrin där vi har flera världsledande företag. Hur är det utanför Norden? Inte minst Brasilien är duk- Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 2/08 7
PROFILEN Fortsättning: Det är otroligt... tiga på skogsteknik. De är redan stora flygplanstillverkare och det är bara en tidsfråga innan det kommer skogsmaskiner från Brasilien. Hur ska Sverige hålla ställningarna? Förut brukade vi tala om en utvecklingstriangel mellan teknikföretag, universitet och skogsbolag. Ett par hörn i den triangeln har försvagats. På vilket sätt? Lantbruksuniversitetet har försvagat sin skogstekniska forskning och bolagen driver inte på mekaniseringen som förr. För att små företag ska klara produktutvecklingen måste det också finnas beställare av de nya maskinerna. Man måste våga köpa Elforest, Besten och liknande. Tack och lov har det hänt en del. Förhoppningsvis rustar också universitetet upp tekniksidan. Har du något bra exempel? Det finns en del. Exempelvis har Sveaskog beställt Elforest och på forskningssidan finns Ifor som drivs av Umeå universitet. Vad är Ifor? Förkortningen betyder Intelligenta Fordon Off Road. Det handlar om att utveckla förarlösa maskiner. Tror du verkligen att vi får maskiner utan förare? Inte så att vi kan ställa ut ett antal maskiner i skogen som arbetar helt på egen hand, men delvis finns det redan. Besten är en förarlös, fjärrstyrd, skördare och kanske kan vi få skotare som själva hittar ut till vägen med virket. Vinkelkranen böjs åt sidan genom en extra led, vilket kommer till nytta i gallring när träd står i vägen. Då behöver inte maskinen flyttas, det räcker att böja kranen. Det verkar komplicerat... Ja, skogsmaskiner är redan de mest avancerade fordon vi har i landet, men därmed får inte användningen försvåras. Ett mål är tvärtom att underlätta för förarna och göra det lättare att ta rätt beslut. Han eller hon är redan så belastad av alla spakar och funktioner att vi inte bara kan hänga på nya grejor. Hur ska arbetet i hytten göras lättare? Genom att delautomatisera fler moment. Maskinen ska själv kunna räkna ut vissa kranrörelser. Nu har exempelvis föraren fått ytterligare en knapp för att sköta vinkelkranen. Helst bör hanteringen integreras och bli en automatisk del av styrsystemet. Vad är på gång i Cranab? Vi håller på att investera 40 miljoner kronor i produktionen och räknar med fortsatt tillväxt. Företaget omsätter ungefär 400 miljoner kronor och har 200 personer anställda. Ska ni tillverka i Kina? Nej, det är aldrig aktuellt. För oss och de andra företagen i klustret är det viktigt att också producera på hemmaplan. Vi satsar hellre på att fortsätta automatisera och mekanisera. Skickar man ut produktionen finns risken att konstruktion och utveckling följer efter. Det tror jag är en delvis ny insikt för hela branschen med teknikföretag. Vad är det egentligen som driver dig? Jag tycker att det är så otroligt roligt med skogsmaskiner! Hinner du själv vara i skogen? Oh ja! Det är många fina stunder. Min hustru och jag tillbringar mycket tid i fjällen under sommaren och jag jagar med bröderna i Vilhelmina. Logosol M7 från exkl. moms och frakt PRISHÖJNING! PRIS EFTER 30/4 Nu är det full rulle på LOGOSOL! Högsäsongen står runt hörnet och vi laddar våra lager för att kunna bibehålla våra snabba leveranser. Den 30/4 kommer våra priser att höjas så gör ditt köp nu! 17400:- 18000:- EXKL.MOMS SE VÅRT NYA BANDSÅGVERK! WWW.LOGOSOL.SE PRISHÖJNING Passa på! Gör ditt köp innan den 30/4. www.logosol.se! Telefon: 0611-182 85 Fax: 0611-182 89 E-post: info@logosol.se Web: www.logosol.se 8 VI SKOGSÄGARE 2/08
Upptäck en vidareutvecklad världsledare. Massor av goda nyheter och förstärkta befintliga spetsegenskaper. Det är resultatet när vi nu introducerar nya, rejält uppgraderade gallringsskotaren Valmet 830.3. Betydligt större hyttutrymme, 10 % starkare motor och ökad lyftkraft från 67 till 74 knm är några av glädjeämnena. Lägg till den redan suveräna smidigheten och framkomligheten och du får en världsledande kombination av skonsamhet och produktivitet. Av gedigen erfarenhet och piggt nytänkande. Upptäck och känn igen nya Valmet 830.3. Vad tycker dina kollegor om Valmet? Se intervjuerna på www.komatsuforest.se www.komatsuswelog.com
NÄRINGSPOLITIK Priset på skogsenergi måste upp När du läser det här bör den skogspolitiska propositionen ha presenterats. Jag hoppas den resulterar i de beslut och politiska ställningstaganden vi önskar oss för behovet av ökad tillväxt i skogen. Vi behöver mycket mera förnybar råvara för att klara omställningen till ett hållbart samhälle som inte tär på jordens ändliga resurser. Och vi behöver växande skogar som kolsänka. När skogen växer binder den koldioxid. Den koldioxiden frigörs i och för sig när man exempelvis eldar upp veden, men om användningen ersätter fossilt bränsle gör det ändå nytta i att motverka växthuseffekten. Och när skogen man huggit växer upp igen binder den ny kol. Därför utgör växande skogar en av de bästa kolsänkorna vi har. De som äger skog har en av de viktigaste resurserna Sverige för att bygga ett hållbart samhälle. Men skogen behöver skötas så att tillväxten ökar och så att den producerar ännu mera förnybar råvara. För att samhället ska få den råvara som behövs måste skogsbruket löna sig. I projektet Kraftsamling gör vi i LRF Skogsägarna och föreningarna vad vi kan för att öka lönsamheten genom att öka tillväxten. Bioenergi och biodrivmedel har varit förstasidestoff alltsedan EU:s direktiv om fördelning av det gemensamma målet mellan medlemsländerna blev offentligt. Sverige har nu EU:s högsta andel bioenergi, och vi behöver därför bara öka 9,2 procent. Även om det Aktuellt just nu Mars: Regeringen lägger en skogspolitisk proposition. Mars: Miljömålsrådet lämnar sitt förslag om nya miljömål till regeringen. 22 25 april: Skogsnäringsvecka i Stockholm med många aktiviteter. 8 9 maj: Europeiska skogsägarnas organisation CEPF håller generalförsamling i Rimforsa. 6, 8 resp. 14 maj: Norrskog, Mellanskog respektive Södra håller stämma. 27 28 maj: LRF stämma på Sånga-Säby. kanske inte låter så mycket handlar det om nästan 40 TWH, och det i ett läge där våra grannländer kommer att titta på våra goda produktionsförutsättningar för bioenergi. Bioenergi kommer att exporteras, förhoppningsvis till bra priser, till England och andra länder som har långt större beting än Sverige att leva upp till, och med mycket sämre utgångsläge. Priset till skogsägaren på energisortimentet måste upp. Annars kommer det inte att komma ut mera energi från skogen än det gör idag. Och transportkostnaden får inte öka relativt sett, för då försvinner effekten av en prishöjning. Men vad vi använder veden till framöver beror sannolikt på vilken teknisk utveckling vi kommer att se. Kanske blir det delvis helt andra produkter än i dag. Linda Hedlund, LRF Skogsägarna linda.hedlund@skogsagarna.lrf.se ACTYON SPORTS XDi DIESEL 4WD SPIRIT AUT LUX DUBBELCAB ACTYON SPORTS PICKUP DUBBELCAB FRÅN 185.995,- ** 232.995,-** inkluderat i detta pris är: > 6-STEGAD AUTOMATLÅDA Automatisk klimatanläggning* > LÄDERSÄTEN > 18 ALUMINIUM FÄLGAR > ELEKTRONISK KLIMATANL. > FARTHÅLLARE > LÄDERSÄTEN WWW.SSANGYONG.SE Uppvärmda framsäten * Lädersäten och automatisk klimatanläggning är extra utrustning. * * Priserna är exkl. moms och frakt. Modellen som visas har extrautrustning. Bränsleförbrukningen vid blandad körning från 0,8 l/mil (diesel) CO2 203G/km (diesel). Miljöklass 2005. 10 VI SKOGSÄGARE 2/08
Vem hjälper dig om Monica kommer på besök? BLOMQUIST ANNONSBYRÅ FOTO: ESTER SORRI Först var det Gudrun och sen var det Per. Vem vet vad nästa storm får heta. På sätt och vis var det tur i oturen då, att de riktigt kraftiga stormarna drog fram över de landsändar som hade ett väl fungerande sam arbete mellan våra stödgrupper inom LRF och elbolagen. Sen dess har vi vidareutvecklat dessa stödgrupper. Målet är att de ska nnas i princip i alla kommuner, så att de snabbt kan komma igång och röja snö och nerfallna träd eller köra ut reservelverk. Det här arbetet är bara ett exempel på hur LRF fungerar. För oavsett det handlar om smärre katastrofer eller lång siktigt utvecklings arbete för att stärka din roll på marknaden är vi din intresse - och företagarorganisation i både med- och motvind. Du som är medlem i LRF vet vad vi talar om. Du som inte är det hjärtligt välkommen du också! Ring 020-44 44 33 eller läs mer på www.lrf.se och på Medlemsnätet.
NYHETER Barkborrehotet kryper närmare Årets första drabbning med barkborrarna står om alla vindfällen. Av Pär Fornling Enligt Skogsstyrelsens beräkningar ligger det mellan 1,5 och 3 miljoner kubikmeter granskog efter vinterns stormar. De måste ut ur skogen senast den 1 juli, betonade enhetschef Johanna Frohm vid en internationell konferens om granbarkborrar i Växjö. För insekterna är vindfällen rena smörgåsbordet och de förökar sig ungefär dubbelt så effektivt i liggande skog, jämfört med att ge sig på stående. Det har funnits en teori om att nyttja de nedblåsta granarna som fångstvirke, med andra ord vänta med att föra bort träden tills de är fulla av borrar. Det avvisas kategoriskt av de flesta experter. Risken är enorm att virke blir liggande kvar, inte minst för att transportkapaciteten är begränsad. Vindfällen ska ut så fort som möjligt, betonar Södras skogsskötselchef Göran Örlander. DEN ANDRA fronten i kriget är precis som förra året sök och plock. Det handlar om att leta upp angripna träd (spana efter borrmjöl) och få ut dem ur skogen innan de kläckta insekterna hinner ut. Arbetet börjar direkt efter svärmningen, vilken förväntas bli i slutet av april. Gå över skogen och kolla varannan vecka, läget kan förändras fort, råder Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen. DEN TREDJE fronten är fällorna. Först ska alla vindfällen ut, därefter är det dags för fällorna. Sätt dem 10 20 meter från solbelysta granbryn där man kan förvänta stora angrepp. Gå helst ihop med grannarna för att täcka in en kvadratmil, säger Gunnar Isaksson. Södras taktik i bekämpningen är ungefär som förra året där fällorna, till vilka man delar ut feromon, är en del i arbetet. Ett par lärdomar är att det helst bör vara handhugget virke i fångstvirkesfällorna (med mycket bark kvar) och att ombehandling behövs efter 5 8 veckor. Det är viktigt att verkligen täcka in hela virkesytan vid behandling med insekticider. Ett alternativ är plastfällor. Foto: SLU Johanna Frohm, enhetschef på Skogsstyrelsen. Då det gäller effekten lutar forskarna mot att plastfällorna fångar ungefär hälften så mycket granbarkborrar som fångstvirkesfällorna. EN ANNAN fråga som väntar på svar är vilken effekt fällorna har totalt sett. Här är forskarna lite osäkra och forskningsresultaten dröjer. Martin Schroeder, SLU, räknar med att det hösten 2006 fanns 45 miljarder barkborrar i området. Av dessa dog några procent i fällorna, som ändå inte behöver vara fel eftersom det handlar om att rädda levande skog, men viktigast är att få ut vindfällen och angripna träd, säger han. Ungefär en tredjedel dog under vintern och en tredjedel av naturliga orsaker under flygperioden. Mycket information om granbarkborrar finns på Skogsstyrelsens hemsida. www.skogsstyrelsen.se Snabb, mycket snabb... Efter en lång rad provkörningar, tester och nöjda kunder kan vi konstatera att vårt ackumulerande skogsvårds- och bioenergiaggregat C16.a är exibelt, snabbt och enkelt att använda. Oavsett om det handlar om röjning eller skördning av biomassa klarar Bracke C16.a av det. Aggregatet är utrustat med en unik kaplösning som ger rena och snabba skär. Det unika är att vi använder oss av en standard-sågkedja! Oberoende granskningar har visat att Bracke C16.a har upp till 50% högre produktivitet än andra ackumulerande aggregat på marknaden. Hör av dig till oss för en demonstration: info@brackeforest.com Tfn: 0693-105 75 www.brackeforest.com 12 VI SKOGSÄGARE 2/08
755 Kraftpaket som manövreras från hytten. Arbetar från båda sidor. 450/450XL Omtyckt allroundmaskin i en klass för sig. Skotarvagn 10, 11 eller 14 ton. Med eller utan drift. Cranabkran såklart. För mer info. ring Tel. 0479-22059 eller gå in på: www.hypro.se
POLITIK Jag tror efterfrågan på biomassa ökar och skogen kan bidra till en hållbar utveckling i samhället, säger Eskil Erlandsson. Nya möjligheter för produktionen I förslaget till ny skogspolitik skjuter Eskil Erlandsson av ett helt fyrverkeri av möjligheter. Många punkter på skogsnäringens önskelista är på väg att bli uppfyllda. Text & foto: Pär Fornling Förslaget heter En skogspolitik i takt med tiden. Varför det namnet? Det kom naturligt under arbetets gång och känns helt rätt av flera skäl, inte minst klimatfrågan med ökad efterfrågan på biomassa. Här finns också en mångfald av möjligheter som ligger rätt i tiden inom flera områden, säger skogsminister Eskil Erlandsson. Han är påtagligt nöjd efter en tids intensivt arbete med att få allt klart i tid. Går det som planerat fattar riksdagen beslut innan sommaren. Därefter kan det mesta träda i kraft den 1 januari 2009. Är det något du är särskilt glad över? Det är hela batteriet av olika möjligheter vi erbjuder brukaren för att öka produktionen. Det ger ekonomisk tillväxt med jobb i hela landet. Och självklart ska det ligga under ett paraply som skyddar och bevarar kulturvärden och biologisk mångfald. FÖR DET FÖRSTA kan man konstatera att det är ganska få omedelbara beslut och många frågor som ska utredas vidare. Men Eskil Erlandsson framhåller att frågorna inte ska fastna länge i utredningskvarnen. Mycket ska vi ha på plats den 1 januari 2009, lovar han. För det andra är det en öppen fråga vad de många utredningarna får för resultat. Eftersom enda anledningen till att frågorna utreds oftast är att om möjligt öppna för nya möjligheter kan man också förvänta sig resultat i den vägen. I varje fall talar skogsministern inte om några ytterligare restriktioner, tvärtom pekar han åt andra hållet. Ett exempel är främmande trädslag. HÄR FINNS detaljerade regler i skogsvårdslagen om att skogsägaren ska anmäla planteringar över 0,5 hektar. Contorta, som är det vanligaste främmande trädslaget, får inte planteras norr om 60:e breddgraden. Till främmande trädslag i övrigt räknas exempelvis hybridlärk, sitkagran, svartgran, douglasgran och hybridasp. I dag har vi en rätt hård lagstiftning som förbjuder storskalig användning om främmande trädslag. Vi ska titta över detta. Om vi inte tror att det kan leda till sjukdomar och andra skadliga förändringar ska vi ta till oss denna möjlighet också, säger Eskil Erlandsson. ETT ANNAT exempel är dikesrensning. Där finns egentligen redan många möjligheter, men det har visat sig att många tvekar för att de inte känner till reglerna och är rädda att bryta mot lagen. Den nya skogspolitiken En hel del förslag ska först utredas närmre, inom parentes anges vilka som får i uppdrag att göra det arbetet. Skogsstyrelsen nödgas upphöra med att stämpla rotposter. Skogsstyrelsen får extra pengar till rådgivning där man ska visa skogsägarna möjligheter att öka tillväxten. Reglerna för gödsling ses över igen. Möjligheter till intensivgödsling på begränsade arealer, i första hand nedlag åkermark (SLU) I positiv anda visas vad som är tillåtet och möjligt när det gäller dikesrensning (Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelserna). Bättre möjligheter att använda främmande trädslag utreds (Skogsstyrelsen) Behoven av röjning kartläggs med sattellit och markägarna informeras om vinsterna med röjning. Det ska bli bättre information för att skydda kulturmiljöerna. En viktig del är att informera markägaren var allt från gravrösen till varggropar finns på ägorna. (Riksantikvarieämbetet) Markägarnas frivilliga avsättningar följs upp (SLU/Skogforsk). Skogens upptag och utsläpp av växthusgaser redovisas (SLU/SVO). De många olycksfallen i skogs- och jordbruket ägnas extra uppmärksamhet. Mer arbete för bättre skogsodlingsmaterial (Skogforsk). Bättre koll på viltskadorna, vilket i sin tur ska leda till rådgivning om viltanpassat skogsbruk. Fortsättning på sidan 16 14 VI SKOGSÄGARE 2/08
Gratis katalog! lantbruk industri jakt/slakt trädgård Kedjor och svärd från Oregon Katalogbeställning dygnet runt: 019-304325 www.nimaab.se Med 2008 nr 1 Nima ett begrepp sedan decennier Fraktfritt över 2000: ex moms Gäller t o m augusti 2008 lantbruk industri trädgårdsnäring jakt - slakt Med 2008 nr 1 Nima ett begrepp sedan decennier Fraktfritt över 2000: ex moms Gäller t o m augusti 2008 lantbruk industri trädgårdsnäring jakt -slakt order säljare 019 304320 växel 019 304300 order säljare 019 304320 växel 019 3043 00 Oregon sågsvärd MicroLite Pro 13" 1,3mm 164: Pris 3st 148: /st MicroLite Pro 15" 1,3mm 172: Pris 3st 156: /st ProLite 13" 1,5mm 164: Pris 3st 148: /st ProLite 15" 1,5mm 164: Pris 3st 148: /st Oregon sågkedjor MicroLite 95VP 13" 1,3mm 84: Pris 10st 76: /st MicroLite 95VP 15" 1,3mm 96: Pris 10st 86: /st MicroChisel 13" 1,5mm 84: Pris 10st 76: /st MicroChisel 15" 1,5mm 96: Pris 10st 86: /st Paketpris på SJ/EUR-pallstativ plus 20st EUR-säckar 2000: Paketpris på vippstativ plus 100st 40-literssäckar 2000: Vi är på Skogsnolia i Umeå 12 14 juni. Storsäck för ved Ventilerad Max 1000kg,1,5m 3 100 100 150cm 4 + 4st lyft/hängstroppar 4st tömningsstroppar Erbjudande 30st 108: /st ord. pris 120: /st Vedtransportör bandbredd 130 resp. 200mm Ventilerad storsäck för ved Max 1000kg, 1,5m 3 91 91 170cm Öppningsbar botten Erbjudande 20st 164: /st ord. pris 180: /st Galvaniserad stålplåt. Transportband med vulkade medbringare. Stabil konstruktion, helt tät undersida. Snäckväxelmotor. 0,5 eller 0,75hk. längd 130mm 200mm 3m 6240: 9268: 4m 6824: 9996: 5m 7316: 10920: 6m 8124: 12368: 7m 9656: 13468: Vedsäckar, stativ, pallhättor 40 liter, 100-pack 2: /st 2000st 1:80/st 60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2: /st SJ/Europall, 10-p 18: /st 200st 16: /st Säckstativ, kombi. Euro & hydropall 2180: Bensindriven vinsch Kraftfull bensindriven vinsch. Motor på 51,7cc 2-takt. Max 2kW vid 7500rpm. Maxkapacitet enkellina 1200kg, vid dubbbelpart 2200kg. Trumman rymmer 50m vajer 4,8mm. Bensinmotorvinsch vajer medföljer ej 12 780: Vajer 50m 1320: Vedkapsklingor centrumhål 30mm Kolstål 650 860: Kolstål 700 876: Hårdmet. 650 1320: Hårdmet. 700 1356: Måttband 15m. 292: Massavedssax Max 20cm. Handtag i termoplast. 156: Flera modeller av vedmaskiner Nima Maskinteknik AB Box 1505, 701 15 Örebro Oregon Supercomfort skogskläder Supercomfort TM yttertyg för låg vikt, andning och maximal rörlighet. Lättviktsmaterial. Oregon Supercomfort TM med Coolmax TM foder för bästa andning och fuktavstötning för att vara sval och torr. CE-märkta. Skyddsklass 1 på byxorna och skyddsklass 0 på skyddsjackan. Skyddsjacka stl S XXL 1240: Hängselbyxa stl S XXL 1380: Skogsjacka stl S XXL 1096: Midjebyxa stl S XXL 1276: Butik: Gryts ind. omr. Örebro Pris exk moms Fraktfritt över 2000: Piko M732 Kapar med sågklinga. Fler modeller. Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 Bala vedkombi 410EL Kapar med sågsvärd. Fler modeller. Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se
POLITIK...den nya skogspolitiken Det ska tas fram metoder, regler och teknik för att få fram mer biobränsle från röjningar, klena, gallringar och stubbar (Skogforsk). För att få bättre generell hänsyn vid avverkningar ska entreprenörer få mer information och Skogsstyrelsen ska göra reklam för planering när det är barmark. Det är helt enkelt svårt att bedöma vilken natuvårds hänsyn som är lämplig under ett täcke av snö. Ett alternativ till reservat och annat skydd kan vara en Finsk modell som bygger på frivilliga uppgörelser. Sanktionsavgifter övervägs. Det innebär att den som exempelvis inte planterar eller inte anmäler en avverkning får en sorts p-böter i stället för dagens sega rätts process med domstol och åklagare. I praktiken innebär dagens system att väldigt få blir dömda för brott mot skogsvårdslagen (Skogsstyrelsen). Också de flesta impediment kommer att räknas som skogsmark. Därmed blir Sveriges skogsmarksbegrepp mer likt andra länders. Det underlättar internationella jämförelser, där Sverige i dag felaktigt kommer i strykklass. Eftersom impedimenten inte brukas är en effekt av förslaget att den procentuella andelen skyddad mark ökar. Konsekvenserna av vattendirektivet ses över (Skogsstyrelsen). Man kan säga att den moderna skogspolitiken börjar med 1903 års lag som innebar en väldig återbeskogning ett skogar som på många håll övergått till hedmark. Därefter kom 1924 års lag med blädning och bidrag till skogsbilvägar. Genom 1948 års lag gjorde trakthyggesbruket entré. SKOG OCH FRAMTID var namnet på 1973 års utredning som resulterade i 1979 års skogspolitik. Därmed kom en hel flora detaljregler med allt från krav på röjning till skyldighet att ersätta gles dålig skog med ny. För detta och mycket annat kunde man få bidrag, Fortsättning: Nya möjligheter för Vi har ett antal hundratusen hektar dikad skogsmark som riskerar att övergå i något annat. Nu säger vi till myndigheterna att tala om vilka möjligheter som finns och vad jag som skogsägare får göra. Den som är intresserad ska få den här möjligheten och den som inte är intresserad kan välja att avstå, säger Eskil Erlandsson. VALMÖJLIGHETEN går som en röd tråd genom propositionen. Frånsett p-böterna (sanktionsavgifter) finns det väldigt lite av tvingande förslag mot skogsägaren. Att börja spana med satellit på vilka områden som behöver röjas kan uppfattas som ett hot, men enligt Eskil Erlandsson är det ett felaktigt synsätt. Myndigheten hjälper till att ta fram vilka områden som behöver gås igenom med röjsågen, men det är markägaren som avgör om jobbet ska göras eller inte. Hur mycket kan produktionen öka genom att alla möjligheter tillvaratas? Den frågan kommer nästan på varje möte jag talar skog, men den är egentligen inte upp till mig att svara på. Vi presenterar ett helt batteri av möjliga åtgärder för den aktive skogsägaren, sedan är det upp till honom eller henne att ta dem till sig eller välja bort dem. MILJÖFRÅGORNA finns med, även om mycket handlar om produktion. På ett övergipande plan väger produktionsmålet och miljömålet lika, precis som i dagens politik. En viktig del i miljöarbetet är att ytterligare 900 000 hektar (jämfört med 1999) ska undantas från vanligt skogsbruk och skyddas på något sätt. Målet berörs inte i det här förslaget, men tas upp i en proposition om miljömålen som aviserats till slutet av året. Men frågan är hur målet ska nås finns delvis med redan nu. KANSKE KOMMER ytterligare ett medel vid sidan av reservat och andra typer av biotopskydd. Historiskt steg med ny skogspolitik Förslaget om en ny skogspolitik är en skogshistorisk milstolpe. Det var 15 år sedan det senast begav sig, som finansierades med en obligatorisk skogsvårdsavgift. Därefter var det slut på den ganska ensidiga inriktningen mot produktion. Efter utredningen Skogspolitiken inför 2000-talet fattade riksdagen i maj 1993 beslut om den politik som kom att börja gälla i januari 1994 och fortfarande gäller med några justeringar. Det nya var framför allt att detaljregleringarna försvann och skogsägarna fick frihet under ansvar. Dessutom fick miljöfrågorna mycket större tyngd och blev ett jämställt mål med produktionen. DÄREFTER HAR skogspolitiken utvärderats ett par gånger Unga contorta-plantor med en tillväxt bättre än vanlig tall, en lockande möjlighet med för så kallat främmande trädslag. En kärleksförklaring till hybridasp, kanske blir det friare för detta och andra främmande trädslag. Redan till den 31 maj ska Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket redovisa möjligheterna med en finsk modell för att avsätta natur och kulturmiljöer. Avsättningssystemet, som kallas Metso, går ut på att staten begär in offerter på naturvärden och sedan sluter avtal med markägaren som kan uppvisa dessa värden. Avtalen brukar löpa på ett 10-tal år. Nu återstår att se om det går att hitta en svensk variant av systemet. DE NATURVÅRDSAVTAL som sluts i dag är ofta långa (50 år) vilket i många markägare tycker är i längsta laget. Ett annat problem är att ersättningen kommer i en klump och därmed försvinner mycket i skatt. av Skogsstyrelsen och riksdagen har fått några skrivelser, men så mycket nytt har inte hänt. I maj 2004 fick landshövdingen i Jämtland, Maggi Mikaelsson, uppdraget att utvärdera skogspolitiken. Ett första delresultat blev att Skogsstyrelsen slogs ihop till en myndighet. Efter 2,5 år var hela den 900 sidor tjocka utredningen Mervärdesskog klar. Överlämnandet blev lite avslaget eftersom den gamla regeringen (med skogsminister Ulrika Messing) avgått och den nya inte tillträtt. Eskil Erlandsson tog i alla fall upp stafettpinnen och många av förslagen från Maggis utredning fullföljs nu. Dessutom har nya saker tillkommit i den proposition som döpts till En skogspolitik i takt med tiden. I MAGGIS förslag fanns ett illa förtäckt hot om att återinföra röjningsplikt. Dessa och liknande tankegångar är borta. Jag är för frivillighet, betonar Eskil Erlandsson. Det var ett honnörsord redan i 1993 års lag. Detta och mycket annat är sig likt i den nya propositionen. Men i den så kallade portalparagrafen görs ett tillägg om att skogen är en förnybar resurs. Poängen med att tillföra den formuleringen är att visa för alla, inte minst brukarna, att skogen kan bidra till en hållbar utveckling och är en viktig viktig del i klimatarbetet, säger Eskil Erlandsson. 16 VI SKOGSÄGARE 2/08
Vi ska titta vidare på reglerna. Beskattningen gör att det kanske inte blir så mycket pengar över som man tänkt sig, konsaterar Eskil Erlandsson. KLIMATFRÅGAN ägnas mycket utrymme. Brukandet av skogen är en förnybar resurs som är viktig i klimatarbetet på två sätt. Dels binder skogen kol, dels kan den användas för att ersätta fossila bränslen, säger Eskil Erlandsson. En annan sida av myntet, då det gäller bioenergi, är att den traditionella skogsindustrin upplever hårdare konkurrens om råvaran. Vad är budskapet till en råvarupressad industri? Jag tycker inte vi ska gå in och destinera träet till massaindustrin eller till något annat speciellt ställe. Det är marknaden självt jätteskicklig på att avgöra. Marknadsekonomin fungerar utmärkt och har gett oss det välstånd vi har, säger Eskil Erlandsson. Är biobränslet subventionerat? Nej, det finns inga subventioner till biobränsle idag, det lever efter marknadens villkor. Genom propositionen ger vi markägaren möjligheter att öka den skogliga produktionen på flera sätt och därmed ge oss större tillgång av råvara. Därtill har vi teknikutveckling på gång att ta ut mer i form av stubbar. Kanske en tredjedel lämnas kvar i form av stubbar och rötter. Allt detta varken kan eller vill vi ta tillvara, men det kan ge en del ytterligare tillskott. Det är upp till de olika aktörerna att ta vara på möjligheterna som öppnas, säger Eskil Erlandsson. Dags att stämpla ut Enligt förslaget måste Skogsstyrelsen sluta med att stämpla rotposter. Den så kallade uppdragsverksamheten (som innebär att Skogsstyrelsen säljer tjänster och uppdrag) har länge kritiserats av skogsägarföreningarna. I första hand har kritiken gällt stämplingen av rotposter. Dels tycker man det är en tveksam handelsmetod, dels en iblandning på virkesmarknaden. Även försäljning av gröna planer och värderingsuppdrag har kritiserats. ARBETET MED planer och värdering blir kvar men rotposterna försvinner. I propositionen står att En statlig myndighet normalt sett inte bör ägna sig åt kommersiell verksamhet, men att det kan finnas undantag för att nå de skogspolitiska målen. Myndigheten ska upphöra med stämplingen, däremot säger vi att handelsformen bör vara kvar. Jag förutsätter att någon annan organisation, exempelvis virkesmätarföreningen, tar över stämplingen. EN ANNAN förändring för Skogsstyrelsen är att den fått en styrelse med makt, vilket är ganska ovanligt i statlig förvaltning. Det beror på att myndigheten är förhållandevis stor och att verksamheten inte bara drivs med statliga medel, utan en del kommer från uppdragsverksamheten. Den blir mindre nu, men är ändå en stor andel, säger Eskil Erlandsson. Skogsstyrelsen har fått en allmän kritik av att arbeta mer med miljö än produktion. Utan att gå in på den kritiken framhåller ministern i stället att den produktionsinriktade rådgivningen nu förstärks. Skogsstyrelsen får medel och ett uppdrag att tillhandahålla information till skogsägarna om möjligheter för tillväxt på skogsmarken. Mer om den nya skogspolitiken på sidan 22 Bäste vännen i skogen Läs mer om MOWI-produkterna på www.mowi.se Testa på våra återförsäljares visningar. På hemsidan finns också en del information om hästens betydelse för det svenska skogsbruket. Pålitlig, tålig och stark när det som bäst behövs. Ett Mowi-ekipage är skapat för att fungera under alla förhållanden och varierande terräng. Mowikranens överlägsna rörelseschema och enkla manövrering gör skogsjobbet roligt. Väl skyddade slangar och cylindrar gör missöden nästan omöjliga. Och Mowi-kranen är som starkast där lyftkraften behövs som bäst. Mowi-vagnens kraftiga specialkonstruerade boggie och låga tyngdpunkt gör terrängkörningen enkel och säker. Ramstyrning en självklarhet liksom kraftig grind och väl tilltagen lastarea. Mowi kan bli din bäste vän i skogen. FTG Cranes AB Blästergatan 2 462 73 Vänersborg Tel 0521-26 26 30 Fax 0521-26 26 39 www.ftgforest.com info@ftgforest.com Din bäste vän i skogen. VI SKOGSÄGARE 2/08 17
UNGA FÖRETAGARE Det är lätt att imponeras av alla unga företagare i skogsbruket. Många startar eget direkt efter gymnasiet. Några är en del av landets 2 000 skogsvårdsföretag, andra blir entreprenörer med tyngre maskiner. Ofta hamnar de i skuggan av branscher som är mer i strålkastarljuset, men här är berättelserna från några av många unga företagare i skogens kärnverksamhet. Text & foto: Pär Fornling Här kommer framtiden Erik Pettersson, Victor Jonsson och Jerry Bohlin, alla 18 år. På Ösby naturbruksgymnasium utanför Sala går tre 18-åriga elever som redan har ett eget företag. Det är; Victor Jonsson, Norrtälje, Jerry Bohlin, Morgon gåva och Erik Pettersson, Kungsör. Här är deras gemensamma historia: Bemanningsföretaget Kubiken, från vänster Erik Pettersson, Victor Jonsson och Jerry Bohlin. Vi går tredje och sista året på naturbruksgymnasiet i Sala. Då ska man arbeta med ett speciellt projekt. Vi kom på idén att bilda ett bemanningsföretag, så nu driver vi Kubikens skogspersonal UF. Det innebär att företag kan hyra in oss som maskinförare då de behöver förstärkning. Förkortningen UF står för ungt företagande. Det är en lite speciell företagsform för att få fler unga att starta eget. Vi får rådgivning och praktisk hjälp, men egentligen är det som alla andra företag. Det är fullt upp med Kubiken. Tiden för specialarbete är egentligen bara en dag i veckan, men vi arbetar ofta både lördagar och söndagar. Ryktet har spridit sig från mun till mun och det är mycket att göra utan att vi behövt satsa på någon marknadsföring. Inte minst blir det många körningar åt Mellanskog. Vi debiterar kring 200 kronor i timmen, vilket ger ett bra tillskott under studietiden. Att hålla på med maskiner är ett trevligt arbete som vi kommer att fortsätta med i någon form. Och det tycks inte vara några problem att hitta jobb. Efter skolan kan vi ombilda Kubiken till ett vanligt aktiebolag, men det återstår att se hur det blir. Vi kommer alla tre från olika delar av landet och går nog skilda vägar, även om det blir lite sorgligt. Vi trivs med varandra och de andra kompisarna på skolan. 18 VI SKOGSÄGARE 2/08
Med den lilla maskinen kör Alexander virke utan stickvägar. Alexander Gustavsson, 24 år: Jag är född på en skogsgård och skogen har alltid intresserat mig. Pappa har dessutom en snickerifabrik. Det har gett goda insikter i om hur det är att driva ett företag, vilket är till bra hjälp. Nyligen fick jag möjlighet att köpa en egen skogsgård på 70 hektar en knapp mil från Lönsboda. Det var en dröm som gick i uppfyllelse, Efter värnplikten och Osby Naturbruksgymnasium startade jag företaget Alexanders manuella skogsarbeten. Min idé är att ha en liten maskin och köra förstagallringar. På så sätt behövs inga breda vägar och marken körs inte sönder. För egen del vill jag inte vara bunden i en stor maskin, utan jobba småskaligt och få omväxling i jobbet. Nu använder jag motorsågen halva tiden. Pappa hjälpte mig att köpa en Alstor som är en liten skotare. Den Alexander Gustavsson vill inte sitta inlåst i en maskinhytt. fungerar bra, men nu har vi beställt en Scorpion, med en processor från Hypro. Tillsammans blir det en investering uppåt en miljon kronor, men det är fortfarande en liten maskin som går i bestånden. En fördel är att den har åtta hjul. Det ger bra bärighet som ofta behövs i det här blöta vädret. Jag behåller min Alstor. Den är lätt att flytta mellan olika jobb med en vanlig bil. Dessutom har den en skopa för dikesrensning som allt fler efterfrågar. Några planer på att anställa någon har jag inte ännu i alla fall, det är skönt att rå sig själv och kunna styra sin egen dag. Fler unga företagare på nästa sida VI SKOGSÄGARE 2/08 19
UNGA FÖRETAGARE Fortsättning: Här kommer framtiden Markus Larsson, 22 år: Jag var tidigt inställd på att starta något eget, men det var inte självklart inom vilken bransch. Skogen låg i alla fall bra till. Jag är född på en skogsgård i Lysvik, mellan Sunne och Torsby. Mitt första jobb var att hjälpa till med att dra ihop massaved och som 13-åring började jag köra motorsåg. När jag var 18 år bildade jag en enskild firma och två år senare aktiebolaget Lysvik Jord och Skogsentreprenad. Genom att låna en miljon kronor kunde jag köpa den första skogsmaskinen. I dag består maskinparken av en jordbrukstraktor, två skördare och en skotare. Jag har 4,5 personer anställda, plus en underentreprenör och omsättningen börjar närma sig fyra miljoner kronor. På gymnasiet läste jag teknisk linje, skogskunskapen kom hemifrån och jag har alltid varit bra på att räkna. Det behövs, speciellt när läget är så pressat som nu.man måste räkna noga på varje jobb och hela tiden hålla koll på företagets löpande resultat. Hela branschen är under ekonomisk press. Dieselpriserna stiger och ersättningen hålls tillbaks. Så kan det inte fortsätta. På tio års sikt är jag ändå optimist, bolagen tvingas helt enkelt betala bättre för att få några entreprenörer. Många är på väg att gå i pension och andra väljer att dra ner genom att köra själva, utan personal. Då jag kollade i vintras var min arbetstid 300 timmar i månaden, vilket är lite väl mycket. Men jag trivs ändå med skogen, företaget och det fria jobbet. Om jag ska ge ett råd till andra som funderar att starta något i den här branschen är det att räkna noga och vara tuff i förhandlingarna. För den som söker jobb är erfarenheten viktig. Jag tycker skolorna borde ha mer praktisk körning i utbildningen. Markus Larsson månar om att ha någorlunda nya maskiner. Foto: Maria Svärdsén 20 VI SKOGSÄGARE 2/08