Granskning av årsredovisning 2002

REVISIONSRAPPORT Granskning av årsredovisning 2002 Landstinget Halland 2003-04-02 Anita Andersson Inger Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson

Innehållsförteckning 1 Sammanfattande ekonomisk bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och revisionsmetod...5 3 Granskningsresultat...6 3.1 Förvaltningsberättelse...6 3.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten...6 3.1.2 Investeringsredovisning...7 3.1.3 Driftredovisning...7 3.1.4 Balanskrav...8 3.2 Resultaträkning...8 3.3 Balansräkning...9 3.3.1 Likvida medel...10 3.3.2 Pensionsmedelsförvaltningen, resultat...10 3.3.3 Pensionsmedel, risktagande...12 3.3.4 Servicenämndens förråd...12 3.4 Finansieringsanalys...13 4 Prognoser och uppföljning...13 5 Sammanställd redovisning...14 6 Måluppfyllelse...14 6.1.1 Uppföljning av landstingets måldokument...14 6.1.2 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag...15 7 Personalredovisning...16 8 Miljöredovisning...16 9 Övrigt...17 9.1.1 HVP-budget...17 9.1.2 Regionsjukvården...17 2

1 Sammanfattande ekonomisk bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Landstingets resultat för 2002 är negativt (-81,7 mkr). Större avvikelser gentemot budget redovisas främst för länssjukvårdsnämnden (-48,5 mkr) och landstingsstyrelsen gemensamt (-37,3 mkr). Landstingets goda likviditet och skuldfrihet har varit en stor tillgång genom åren och de finansiella intäkterna har bidragit till finansiering av verksamheten. En buffert av likvida medel för pensionsskulden har också kunnat byggas upp. Landstingets beroende av finansnettot visas av nedanstående (mkr): 2002 2001 2000 1999 1998 Resultat före finansnetto -60,6-52,9-88,4-87,4-173,3 Finansnetto -21,1 54,5 81,8 74,9 95,7 Resultat efter finansnetto -81,7 1,6-6,6-12,5-77,6 Det kraftigt försämrade finansnettot under 2002 beror huvudsakligen på nedskrivningen av landstingets pensionsplaceringar. Avstämning enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans (KL 8 Kap 4 ) har gjorts (mnkr): Årets resultat -81,7 Realisationsvinst (Tvätteriet Torup) - 2,8 Nedskrivning av aktier 58,0 Justerat resultat - 26,5 Detta innebär således att balanskravet inte uppfyllts. Trots en viss försämring under 2002 är landstingets likvida ställning fortsatt mycket god. Soliditeten har minskat något under 2002. Trenden i soliditetsutvecklingen har varit nedåtriktad de senaste åren, men soliditeten är fortfarande mycket stark. 3

I förvaltningsberättelsen framhålls att resultatet 2002 skall ses som ett allvarligt varningstecken. Vidare betonas vikten av stark budgetdisciplin för planperioden 2003-2006. Samtliga nämnder uppmanas fokusera på ekonomisk uppföljning och vikten av att vid behov vidta erforderliga åtgärder. Vår bedömning är att marginalerna i ekonomin har minskat och att lägre skatteintäkter och högre verksamhetskostnader snabbt kan ändra förutsättningarna för landstingets ekonomi. 4

2 Inledning 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Landstingsstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. Vad gäller nämndernas redovisning, dvs internredovisningen, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och revisionsmetod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning finansieringsanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt landstingets ekonomiska ställning och utveckling samt efterlevnaden av balanskravet. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. 5

3 Granskningsresultat 3.1 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla: - en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3) - en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - sådana upplysningar som avses i KLR 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1). 3.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Förvaltningsberättelsen är landstingsstyrelsens översikt och analys av utvecklingen. I berättelsen skall även ingå landstingets förutsättningar och strategier för framtiden. Det övergripande syftet med årsredovisningen är att ge invånare, landstingsfullmäktige och andra intressenter relevant information. Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden annat av betydelse för styrning och uppföljning Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. I avsnittet Finansiell analys beskrivs och visas olika finansiella nyckeltal. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort om hur landstingets ekonomi förväntas 6

utvecklas i framtiden. Under avsnittet Likvida medel finns uppgifter om pensionsmedelsförvaltningen. 3.1.2 Investeringsredovisning Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar landstingets totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed jämförelser med tidigare år görs större investeringar under 2002 kommenteras Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsredovisningen har kontrollerats och jämförelser har gjorts av den ekonomiska redovisningen och årsredovisningsdokumentet. Investeringarna redovisas per nämnd och jämförelser görs med budget. 3.1.3 Driftredovisning Vi har granskat att: budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning jämförelse med tidigare år görs driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål. Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Kommentarer lämnas till avvikelser i förhållande till prognosen i periodbokslutet efter åtta månader. För att höja läsvärdet bör en jämförelse med föregående års utfall göras. 7

3.1.4 Balanskrav Vi har granskat: landstingets bedömning av om balanskravet har uppfyllts om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats Avstämning har gjorts enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans (KL 8 kap. 4 ). Utgångspunkten är årets underskott på 81,7 mkr. Efter justering för en realisationsvinst på 2,8 mkr och nedskrivningen av aktier på 58 mkr visar resultatutredningen ett underskott på 26,5 mkr. Resultatutredningen visar att landstinget ej klarar balanskravet i bokslutet 2002. De aktier som ingår i landstingets pensionsförvaltning har skrivits ned till marknadsvärdet. I den statliga utredningen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting anges att denna form av orealiserade förluster får avräknas från balanskravet. Reavinsten på 2,8 mkr avser försäljning av tvätterifastigheten i Torup. I årsredovisningen anges att för åren 2003 och 2004 planeras ett resultat i balans. Det poängteras särskilt att det negativa resultatet 2002 skall återställas 2004. Enligt den bedömning som vi gjorde av balanskravet i bokslutet 2001 visade landstinget ett underskott på 8 mkr. Vår uppfattning är att även detta underskott skall täckas 2003. 3.2 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1). Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat. 8

Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat. Under not till årets resultat bör redovisas en uppställning i tabellform över avstämningen mot balanskravet. 3.3 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2) Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör landstinget och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. Vi bedömer att: balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter bilagor/specifikationer finns i tillräcklig omfattning tillgångarna, avsättningarna och skulderna i allt väsentligt existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. 9

3.3.1 Likvida medel Vi har stickprovsvis gått igenom landstingets portfölj vad gäller innehav, köp och försäljning av räntebärande värdepapper. Upplupna räntor har kontrollerats. Avkastningen på den egna förvaltningen av landstingets likvida medel har överträffat jämförelsetalen vad gäller statsskuldväxelräntan (180 dagar). Vår bedömning från tidigare år kvarstår, landstinget har bra och ändamålsenliga rutiner samt en god kompetens för hantering av den egna värdepappersportföljen. 3.3.2 Pensionsmedelsförvaltningen, resultat Från och med 1997 anlitar landstinget externa kapitalförvaltare när det gäller förvaltning av pensionsmedlen. Förvaltningen sköts av Carlsson Investment och Handelsbanken (ny sedan 2000). Kostnaden för förvaltningen uppgår till 0,10% av fondförmögenheten för Carlsson och 0,15% för Handelsbanken. Enligt fullmäktiges policy för pensionsförvaltning får maximalt 35% av kapitalet investeras i aktier (varav 5% utländska) medan resterande del skall utgöras av räntebärande värdepapper. Normalportföljen skall bestå av 25% aktier och 75% räntebärande. Placering i utländska aktier skall ske i fonder. Inga placeringar i utländska aktier fanns vid årsskiftet 2001/2002. Under januari 2002 gjorde Carlson placeringar i utländska aktier via Carlson Utlandsfond. Dessa fanns inte kvar i bokslutet för 2002. Portföljernas utveckling under 2002 har varit enlig nedan: Carlsson Investment Marknadsvärde (mkr) Portföljutveckling 2002 (%) Indexutveckling 2002 (%) Aktier 26% 81,1-37,5-35,9 Räntebärande värdepapper + likvida medel 74% 236,3 8,4 8,2 Totalt 317,4-5,7-4,0 10

Handelsbanken Marknadsvärde (mkr) Portföljutveckling 2002 (%) Indexutveckling 2002 (%) Aktier 28% 73,0-40,2-35,9 Räntebärande värdepapper + likvida medel 72% 234,5 7,5 8,2 Totalt 307,5-7,0-4,0 Båda portföljerna följer samma jämförelseindex, bestående av: Aktier 25% SIXRX Räntebärande 75% OMRX Bond Handelsbankens förvaltning startade i början av februari 2000. Dessförinnan sköttes förvaltningen av Nordbanken. Landstingets pensionsmedel redovisas som omsättningstillgång. Huvudprincipen är att finansiella tillgångar skall klassificeras som omsättningstillgångar om dessa mer eller mindre omsätts genom köp och försäljningar eftersom de därmed inte uppfyller kriteriet för ett stadigvarande innehav. Värdering skall ske enligt lägsta värdets princip, alltså det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (marknadsvärdet) på balansdagen. I förvaltningsberättelsens avsnitt om Likvida medel lämnas översiktliga upplysningar om den externa kapitalförvaltningen såsom avsatt kapital, bokfört värde, marknadsvärde och avkastningen under 2002. Portföljens aktier har skrivits ned med 58 mkr. Någon uppgift om avkastning i förhållande till använt jämförelseindex lämnas dock inte, vilket vi ser som en brist. För att redovisa en mer detaljerad bild över förvaltarnas avkastning på aktier respektive räntebärande värdepapper i förhållande till använt jämförelseindex under 2002 samt helst från start kan dessa uppgifter förslagsvis lämnas i en särskild bilaga i årsredovisningen. Handelsbankens avkastning på såväl totalportföljen som aktieportföljen under 2002 är av den karaktären att en omprövning av förvaltaruppdraget bör diskuteras. Avvikelsen sedan starten på bankens förvaltning har varit -1,5%-enheter per år. 2002 års avvikelse från index på blandportföljen var -3%-enheter (aktier 4,3 och räntor 0,7). Även Carlsons blandportfölj avviker från index men inte i samma utsträckning som för Handelsbanken. Dessutom visar Carlsons ränteförvaltning en något bättre avkastning än jämförelseindex. 11

Förvaltarnas fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper har inte varit särskilt framgångsrik och har bidragit till det dåliga förvaltningsresultatet. Trots att avkastningen för aktier varit negativ tre år i rad så har förvaltarna legat kvar med en normalportfölj på 25% aktier och 75% räntebärande värdepapper. 3.3.3 Pensionsmedel, risktagande Normalt finns ett samband mellan förväntad risk och förväntad avkastning. Ett riskmått som brukar användas är standardavvikelse. Detta är ett statistiskt mått som visar hur kraftigt värdet på en marknad eller ett värdepapper fluktuerar över tiden. Korta ränteplaceringar har låg standardavvikelse och därmed låg risk, medan marknader med större svängningar, t ex nya aktiemarknader, uppvisar betydligt högre standardavvikelse och risk. Ett lägre risktagande begränsar såväl positiv som negativ avkastning, medan ett högre risktagande ger möjlighet till högre avkastning genom ett högre risktagande. Mätt som s k standardavvikelse är risken i båda portföljerna högre än jämförelseindex. Slutsatsen som kan dras är att trots ett högre risktagande i portföljerna är det endast Carlsons räntebärande portfölj som givit bättre avkastning än index. Den högre risk som förvaltarna tagit har således inte, med något undantag, betalat sig i form av högre avkastning. Även risken mätt som tracking error hamnar på en mycket låg nivå. En portfölj med lågt tracking error har en liten sannolikhet att avvika från index medan en portfölj med högre tracking error har större sannolikhet att gå såväl bättre som sämre än index. 3.3.4 Servicenämndens förråd Sedan tidigare har konstaterats att det förekommer differenser mellan ekonomisystemet och förrådssystemet Oden. I periodbokslutet per 2002-08-31 justerades dessa differenser. Samtidigt har det i bokslutsgranskningen framkommit att nya differenser hela tiden uppstår utan någon rimlig förklaring. Det har skett flera ändringar i ursprungsversionen och dessa är inte dokumenterade. Efter genomförda ändringar har nya problem uppstått. Vår bedömning är att förrådssystemet Oden inte uppfyller de krav på tillförlitlighet och säkerhet som kan ställas på ett modernt förrådssystem. Vi vill betona att 12

det i begreppet god ekonomisk hushållning även ingår att ha en ändamålsenlig förrådshållning. 3.4 Finansieringsanalys I finansieringsanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Vi bedömer att finansieringsanalysen redovisar landstingets finansiering och investeringar. 4 Prognoser och uppföljning I samband med delårsrapporten per augusti redovisades en prognos för 2002 på totalt 54,6 mkr. Utfallet blev -81,7 mkr. Under rubriken Driftredovisning lämnas kortfattade kommentarer och analyser till avvikelserna. När det gäller länssjukvårdsnämndens ansvarsområde har länssjukhuset i Halmstad på ett ändamålsenligt och kortfattat sätt redogjort för orsakerna till de största avvikelserna i årets prognoser. Länssjukhuset har haft med regionvårdskostnaderna som en osäker faktor i samtliga prognoser. Prognosen per augusti visade ett resultat på 28 mkr, jämfört med utfallet på 38 mkr. Sjukhuset i Varberg redovisade per augusti en prognos för 2002 på 3,5 mkr. Utfallet blev +0,5 mkr. Vår bedömning är att sjukhusets arbete med att ta fram relevanta och tillförlitliga prognoser har förbättrats. Det finns tydligt angivet hur prognoserna har beräknats vilka poster som är med och vilka som kan bedömas som mer eller mindre osäkra. 13

Vi anser det otillfredsställande att de tvistiga kostnader avseende kärlkirurgin som funnits mellan de båda sjukhusen under en stor del av året inte blivit utagerade förrän så sent som i januari månad 2003. 5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2) Det är god redovisningssed att inkludera en finansieringsanalys. Syftet med sammanställd redovisning är att visa landstingets totala ekonomiska ställning oavsett rörelseform. I landstingskoncernen ingår Landstinget Halland, Hallandstrafiken AB till 50% och Almi Företagspartner Halland AB till 49%. Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en sammanfattande bild av landstingets resultat och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen grundar sig på preliminära uppgifter från bolaget. Interna transaktioner inom koncernen har eliminerats i allt väsentligt. I redovisningen finns även med en kortfattad beskrivning av respektive företags verksamhet som höjer informationsvärdet av den sammanställda redovisningen. 6 Måluppfyllelse 6.1.1 Uppföljning av landstingets måldokument Landstingsfullmäktige beslöt i november 1999 att fastställa förslag till mål i Landstinget Halland för perioden 2000-2003 samt att målen följs upp i budgetprognoser och bokslut. Utifrån måldokumentet och fastställda ekonomiska ramar tar nämnderna fram sin budget och flerårsplan. Nämnderna formulerar konkreta 14

mätbara mål och verksamhetsledningen en handlingsplan för verksamheten. Målen länkas varje år ihop med budgetprocessen och skall följas upp i budgetprognoser och bokslut. Under rubriken Måldokument 2002 redovisas mål och ett antal uppföljningsfrågor inom områdena Folkhälsa och Miljö, Vårdsamverkan samt Vård och behandling. I årsredovisningen redovisas en sammanfattning av nämndernas svar. I måldokumentet redovisas även en uppföljning av tillgängligheten inom primärvården och länssjukvården. För primärvården beskrivs resultatet av de väntetidsmätningar som genomförts under 2002 i Landstingsförbundets regi. För länssjukvården redovisas överskådliga och lättillgängliga tabeller över väntetider för läkarbesök och behandlingar inom olika specialiteter. Vi ser positivt på denna form av redovisning och uppföljning av fullmäktiges måldokument. Den information som lämnas ger bra underlag för diskussioner och prioriteringar inom sjukvården. 6.1.2 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Nämndernas verksamhetsberättelser har till uppgift att analysera avvikelser i förhållande till av fullmäktige fastlagda mål och beslut om verksamheternas inriktning, omfattning och kvalitet. Beskrivningarna skall utgöra underlag för styrning och uppföljning av nämndernas verksamhet för framtida beslutsfattande. I årsredovisningen gör respektive nämnd en beskrivning av det arbete som lagts ned inom olika områden under året. I vilken mån som detta överensstämmer med fullmäktiges målsättning beskrivs för några nämnder, men inte för alla. I likhet med tidigare år anser vi att det för varje nämnd bör finnas en kort beskrivning av nämndens åtagande och bedömning av verksamhetens uppnådda resultat. I annat fall får läsaren ingen uppfattning om måluppfyllelsen av de av fullmäktige beslutade målen och hur tilldelade medel har använts. Inom landstinget pågår samtidigt en diskussion angående hur den framtida uppföljningen av ekonomi och verksamhet skall utformas. 15

7 Personalredovisning I nämnders och styrelsers årsredovisningar för 2002 ingår ett avsnitt med personalekonomiskt bokslut. Vi anser att framtagandet av ett personalekonomiskt bokslut är ett värdefullt instrument för förvaltningarna exempelvis för att kunna följa upp frånvarokostnader, kostnader för personalrörlighet, kostnader för personalutbildning och personalsociala kostnader. I redovisningen redogörs för utvecklingen av antalet anställda under 2002. Rekryteringssituationen är i stort sett god med några undantag. Dock har det under året varit brist på allmänmedicinska specialister till distriktsläkartjänsterna inom flera av primärvårdsområdena. Under året har det också varit stor brist på nattsjuksköterskor och då speciellt inom vissa kliniker på länssjukhuset i Halmstad. Sjukfrånvaron bland landstingets personal liksom i landet i övrigt har ökat. Den genomsnittliga totala sjukfrånvaron har ökat med 2,4 dagar under 2002 till 30,2 dagar. Noteras skall att omkring 75% av landstingets medarbetare har mindre än 10 dagars sjukfrånvaro och att ca 44% inte har någon sjukfrånvaro över huvud taget. Omkring 9% står för den stora frånvaron med mer än 90 dagars sjukfrånvaron per år. Vid årsskiftet uppgick antalet anställda till 7 906, en ökning jämfört med tidigare år med 92 anställda. Ökningen faller på tillsvidareanställda och timavlönad personal. 8 Miljöredovisning Miljöredovisningen 2002 vill ge en bild av miljösituationen och miljöarbetet inom Landstinget Hallands verksamheter. Landstinget antog 2001 en ny miljöpolicy för åren 2001-2003. Policyn innehåller övergripande miljömål för de närmaste åren. Dessa mål skall efterhand brytas ned på förvaltningsnivå och avdelnings- /enhetsnivå. Ambitionen är att varje verksamhet ska arbeta med att minska den egna miljöbelastningen. I årsredovisningen redovisas vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra landstingets miljöpåverkan. Liksom tidigare år har fokusering skett på områdena anskaffning/inköp, transporter, energiförbrukning samt engångsprodukter och kemikalier/utsläpp. Utvecklingen under perioden 2000-2002 åskådliggörs genom diagram över biloch tågresor i tjänsten, el- och värmeförbrukning samt resursförbrukning för olika förbrukningsartiklar. 16

Landstinget Halland ska vidmakthålla och utveckla ett väl fungerande miljöledningssystem, som uppfyller formerna för den internationella standarden ISO 14001 och arbeta för att integrera detta med verksamhetens övriga ledningssystem, i första hand arbetsmiljö. Ett bevis på framgångsrikt miljöarbete är att Plönningegymnasiet certifierades enlig ISO 14001 i maj 2002. Under året har också sju folktandvårdskliniker inom landstinget diplomerats för sitt framgångsrika miljöarbete. Diplomeringen har skett av extern revisor. Målet är att alla folktandvårdskliniker inom Landstinget Halland ska vara diplomerade inom en treårsperiod. Vi ser positivt på det sätt som landstinget fortlöpande utvecklar sitt miljöarbete. 9 Övrigt 9.1.1 HVP-budget Länssjukhuset har under 2002 utfört en produktion över beställning, som om den finansierats enligt DRG-ersättning motsvarat ca 24 mkr (sluten och dagkirurgisk vård). Vi ser det som angeläget att länssjukhuset följer de HVP-beställningar som erhållits. I de fall beställningarna uppfattas som orealistiska måste detta lyftas upp till nämnden. Vid kontakter med sjukhusledningen har vi erhållit information som visar att sjukhuset för 2003 målmedvetet arbetar för att följa den erhållna HVPbeställningen. 9.1.2 Regionsjukvården Vi ser allvarligt på utvecklingen av regionsjukvårdskostnaderna. Under 2002 blev utfallet på länssjukhuset 137 mkr, en avvikelse på -28 mkr. Motsvarande för sjukhuset i Varberg var ett utfall på 99 mkr, en avvikelse på -19 mkr. Den snabba kostnadsutvecklingen måste brytas och vidare måste sjukhusen ställa krav på erhållet debiteringsunderlag. Vi ser positivt på det pilotprojekt som länssjukhuset startat på medicinkliniken med syfte att erhålla en bättre styrning och kontroll av kostnaderna. 17