SPÅRVÄG LUND C ESS STADSPLANERING OCH DET FRAMTIDA LUND

SPÅRVÄG LUND C ESS STADSPLANERING OCH DET FRAMTIDA LUND

SPÅRVÄG, TUNNELBANA OCH JÄRNVÄG HAR EN SAK GEMENSAMT DE SKAPAR LÅNGSIKTIGHET. KOLLEKTIVTRAFIK GER TRYGGHET TILL HANDEL OCH VERKSAM- HETER OCH EN FÖRUTSÄTTNING FÖR STADEN ATT VÄXA INTILL. SPÅRVÄGEN I LUND ÄR EN REGIONAL FRAMTIDSSATSNING PÅ BÅDE HÅLLBARHET OCH TILLVÄXT. SPÅRVÄGEN SKA OCKSÅ SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OCH VARA EN BÄRANDE DEL I EN KLIMATSMART OCH ATTRAKTIV STADSUTVECKLING. I DETTA HÄFTE KAN DU LÄSA OM SPÅR- VÄGEN OCH DESS BETYDELSE FÖR STADS- PLANERINGEN OCH DET FRAMTIDA LUND. Spårväg Lund C ESS, stadsplanering och det framtida Lund är en del av Lunds kommuns information om spårväg Lund C ESS. På omslaget: Visionsbild av ESS, MAX IV och Science Village. Bild: ESS. Textsammanställning och grafisk form: Kristina Strand Larsson, Lunds kommun, december 2017. Foto: Kristina Strand Larsson. Foto spårvagnsbilder från Europa: Lunds kommun. Externa källor: lu.se, lth.se/om-lth, vard.skane.se

33

STADEN LUND VÄXER HÅLLBART LUND KOMMER INOM DE NÄRMASTE 20 ÅREN ATT VÄXA FRÅN DRYGT 121 000 INVÅNARE TILL CIRKA 160 000. STADEN SKA BYGGAS UT INOM CYKELAVSTÅND OCH GODA LÄGEN FÖR KOLLEKTIV- TRAFIK PRIORITERAS. DETTA INNEBÄR FÖRTÄTNING OCH ATT STADEN VÄXER PÅ ETT HÅLLBART OCH MILJÖVÄNLIGT SÄTT. Sverige har Europas snabbaste urbanisering och Lund är en av de kommuner som har stark tillväxt. Tillväxt är positivt, men staden måste behålla sitt hållbara fokus och växa varsamt ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Idag är de olika områdena i Lund relativt utspridda. I framtiden är det tänkt att staden ska bli tätare och mer sammanhängande. Det medeltida centrum och den nya forskarstaden i nordost binds samman med en spårväg. Genom förtätning, förädling och byggande av blandstad kopplas de tidigare separerade områdena samman. Lund ska växa inåt. Tillgänglighet är ett begrepp som präglar strategier för hela regionen. Det handlar om att ha tillgång till många olika funktioner inom rimlig restid, kostnad och bekvämlighet. Kollektivtrafik ska binda samman arbetsplatser, bostadsområden, service och fritid med kultur, rekreation och natur. I Lund planerar vi staden med människan i fokus. Du ska lätt kunna gå, cykla och resa kollektivt. Fler ska välja att ställa bilen och fler ska kunna ta del utifrån sina förutsättningar. Genom att låta stadsutvecklingen ha spårvägen som ryggrad skapas goda förutsättningar för ett kollektivt resande. 4

Att anlägga spårburen trafik visar också på långsiktighet. Arbetet med transporter är en naturlig del av stadsplaneringen: transporter är stadens skelett och nerv. Den stora utmaningen i stads- och samhällsplaneringen ligger i att förverkliga målen om nollutsläpp samtidigt som Lund växer. Det måste vara lätt att göra hållbara val i vardagen. Arbetsplatser och vardaglig service behöver finnas nära hållplatser. Spårvägen blir en drivkraft för bebyggelse längs linjen och kopplar samman internationella, nationella, regionala och kommunala målpunkter. Kollektivtrafiken kompletteras med goda möjligheter att cykla och gå. Längs med hela spårvägen blir det cykeloch gångstråk. LUNDS VISION Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet. 5

Karta över den framtida spårvägen av Olof Eriksson, Lunds kommun. SPÅRVÄGEN KOPPLAR IHOP STADEN Spårvägsstråket startar på Clemenstorget vid Lunds centralstation och passerar bland annat Skånes universitetssjukhus, Lunds Tekniska Högskola samt Ideon- och Medicon Villageområdet innan det fortsätter till Brunnshög, forskningsanläggningarna MAX IV och ESS samt forskningsbyn Science Village. Spårvägssträckningen sammanfaller med Lundalänken på sträckan mellan Lunds centralstation och E22. Lundalänken började planeras redan under slutet av 1980-talet. 2003 stod länken klar med en trafikseparerad bussbana genom sjukhusområdet och LTH. Länken byggdes redan från början med tanken att det skulle vara möjligt att bygga spårväg där. Spårväg Lund C ESS kommer att ha nio hållplatser. Linjen är cirka 5,5 kilometer. 6

MODERNA SPÅRVÄGAR I ATTRAKTIVA STADSRUM Erfarenheten från nutida spårvägar är att kapacitetsstarka kollektivtrafiksystem framgångsrikt kan kombineras med väl utformade stadsrum. Noderna i Kunskapsstråket som sträcker sig från universitetsområdet och Skånes universitetssjukhus via Ideon och Medicon Village till Brunnshög kan med spårvägen utvecklas till lokala centrumpunkter och ge förutsättningar för det fortsatta stadsbyggandet. Införandet av spårvägen i sig markerar att trafiksystemet och stadsbyggandet tar en ny mer hållbar riktning. Spårväg är ett yteffektivt transportsätt. Eftersom spårvagnar är tysta och inte släpper ut avgaser, kan de gå närmare bebyggelsen än bil- och bussgator. I andra länder i Europa har vi sett hur spårvägssystem uppfattas positivt av resenärerna, vilket får personer som inte tidigare åkt kollektivt att välja spårvägen Spårväg lockar bilister. Spårvägens utformning i Lund ska vara öppen och utgöra en naturlig del av stadsrummet. Inspiration till de öppna lösningarna är framför allt hämtade från Frankrike, där ett trettiotal nya system öppnats under senare år. 77

UTSLÄPP NÄRA NOLL 2050 Lund ska minska utsläppen av växthusgaser nästan till noll år 2050. Nya delmål i kommunens miljöprogram, LundaEko II, anger att klimatutsläppen ska minska med 80 procent till 2030. För att uppfylla de ambitiösa klimatmålen ställs det krav på en förändring i hur vi nyttjar resurserna. Det ställer också krav på hur vi planerar staden. Människans påverkan på klimatet och landskapet är påtaglig. De senaste 200 årens drastiska förändringar av landskapet har tagit naturresurser i anspråk och trängt undan de metoder som ekosystemen själva har för att ta hand om klimatet. Detta medför att de klimatreglerande ekosystemtjänsterna behöver stärkas inom hela kommunen. En långsiktig mark- och vattenplanering har även stor betydelse för förmågan att möta förväntade klimatförändringar. 8

Visionsbild över LTH-parken. Lunds kommun och Metro arkitekter. ENERGISNÅL SPÅRVÄG KÖRS PÅ GRÖN EL Spårområdet kommer huvudsakligen att utföras i gräs. Det medför dels att spårvägen tillför mer grönska i gaturummet, dels att ytor som i dag är hårdgjorda med till exempel asfalt omvandlas till grönytor. Detta minskar belastningen på dagvattensystemet. Gräs kan på ett bättre sätt ta hand om regnvatten. Spårvagnar använder effektiva elmotorer och har låg friktion mellan hjul och räl. Det gör att de kommer långt med lite energi. Dessutom drivs spårvagnar med grön el och släpper inte ut någon koldioxid eller andra skadliga avgaser i gatumiljön. Spårvagnar planeras att gå med 7,5 minuters intervall vid trafikstart, men intervallet kan minska till 5 minuter när behovet finns. 9

MÅNGA PENDLAR TILL OCH FRÅN LUND Lund är en av de städer i Sverige som har mest intensiv pendlingstrafik. Cirka 40 000 människor pendlar in och ut från Lund varje dag. 70 procent av dagens resenärer i det planerade spårvägsstråket är regionalt resande. Många av inpendlarna till stråket kommer via Lunds centralstation, som är den tredje mest trafikerade centralstationen i landet. Lund C och det omgivande stationsområdet är redan idag överbelastat och har inte kapacitet för ökat resande. Det planeras för ett nytt Lund C och även området runt omkring ska förnyas. Trolig byggstart blir 2019. VAD KAN VI GÖRA MEDAN VI RESER? Kommunikationer är bland de viktigaste faktorerna när vi väljer var vi ska bo. Vi vill ha nära till kollektivtrafik, det ska vara enkelt. En spaning är att restiden blir en viktig faktor i framtiden. Inte så mycket hur lång den är, utan vad vi kan göra under tiden. Hur blir det enklare att koppla upp sig och arbeta när vi förflyttar oss med spårvagn och buss? Kan vi göra något annat samtidigt som vi cyklar utan att bli en säkerhetsrisk? 10 10

Visionsbild över kunskapsstråket och Brunnshög. Lunds kommun. STORA ARBETSPLATSER I KUNSKAPSSTRÅKET Spårvägen byggs i ett stråk som redan idag är regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. 30 procent av kommunens utbyggnad fram till 2050 planeras i området längs spårvägen. Kunskapsstråket som går via universitetsområdet, Skånes universitetssjukhus, Ideon och Medicon Village är kopplingen mellan Lunds historiska centrum och Brunnshög. Här kommer spårvägen att utgöra ryggraden. I området finns i dag cirka 25 000 arbetsplatser och nästan 30 000 heltidsstudenter, vilket gör det till regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. Lund försörjer, i kraft av Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och forsknings- och utvecklingsföretagen inom Ideon och Brunnshög en stor del av regionen med kvalificerade arbetsplatser. Lunds kommun och särskilt Brunnshög och Kunskapsstråket är en regional motor för tillväxt. De planerade spårvägshållplatserna blir viktiga knutpunkter och utgångspunkter för att skapa levande stadsmiljöer längs sträckan. Hela området ska utvecklas till en stadsdel med tät bebyggelse, mycket folk och god service. 30 procent av kommunens utbyggnad fram till 2050 planeras i stråket längs spårvägen. 11

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Lunds Tekniska Högskola är en av de största fakulteterna vid Lunds universitet och landets tredje största lärosäte för högre teknisk utbildning och forskning. LTH har 9 600 studenter och 1 500 anställda från hela världen. SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS Skånes universitetssjukhus bedriver förutom vård även utbildning och forskning. Sjukhuset har främst verksamhet i Malmö och Lund men även på flera andra orter och är Sveriges tredje största sjukhus. Inom SUS finns omkring 11 300 medarbetare med över 100 olika yrken. IDEON, MEDICON VILLAGE, MOBILE HEIGHTS, SONY OCH ERICSSON I dag domineras detta område av företagen. Det kommer dock att ändras en del de kommande åren genom byggande av bostäder, parker och service. Även lokaler för forskning och företag ska uppföras. Förtätad bebyggelse ger en mer blandad och varierad arkitektur. Området ska öppnas upp och naturliga mötesplatser och cykelstråk ska skapas. Den nya knutpunkten blir Ideontorget med sin spårvägshållplats. MAX IV MAX IV, Sveriges största och mest ambitiösa satsning på forskningsinfrastruktur, är världens ljusstarkaste synkrotronljusanläggning. Här ska det osynliga att göras synligt. MAX IV-laboratoriet är en nationell forskningsanläggning med Lunds universitet som värd. Fullt utbyggt ska anläggningen ta emot mer än 2 000 forskare årligen. De forskar inom bland annat materialvetenskap, strukturbiologi, kemi och nanoteknologi. 12 12

ESS THE EUROPEAN SPALLATION SOURCE ESS, som kommer att bli världens främsta materialforskningsanläggning, byggs för närvarande och förväntas vara i full drift 2023. På ESS kommer forskarna att kunna studera olika typer av material, från plast och proteiner till mediciner och batterier, för att förstå hur de är uppbyggda och fungerar. Sverige och Danmark är värdländer för ESS, som är ett europeiskt konsortium för forskningsinfrastruktur (ERIC) med medlemsländer i hela Europa. Anläggningen kan liknas vid ett gigantiskt mikroskop, där neutroner används för att analysera prover på atom- och molekylnivå. ESS öppnar vägen för framtida forskningsgenombrott inom medicin, miljövetenskap, klimat, kommunikation och transport. Tillsammans med MAX IV-anläggningen ska ESS bilda ett nav i den europeiska forskningsinfrastrukturen. SCIENCE VILLAGE SCANDINAVIA Mellan forskningsanläggningarna MAX IV och ESS planeras Science Village Scandinavia, en forskningsmiljö för företag och forskningsinstitutioner som kompletterar forskningsanläggningarna. Visionen och målet är en stadsdel med fokus på vetenskap, förnybar energi, kollektivtrafik och återvinning. Stadsmiljön ska bli grön och inspirerande. MAX IV. Spårvägsbild från Nantes. 13 13

BRUNNSHÖG Den nya stadsdelen Brunnshög byggs med höga ambitioner och visioner om en plats där det är gott att leva, stimulerande att arbeta och enkelt att bo. För Brunnshögsplaneringen ges bilen begränsad plats och ambitionerna för transportsystemet är högt ställda 1/3 gång och cykel, 1/3 kollektivtrafik och 1/3 bil (tredjedelsmålet). Spårvägen ska gå centralt genom området och blir en stomme i transportsystemet och bebyggelsen. En hög täthet närmast hållplatserna är en viktig del i planeringen, vilket också bidrar till stadens liv. Brunnshög byggs som en blandstad. När bostäder, servicefunktioner, kontor och verksamheter ligger sida vid sida minskar behovet av transporter. Olika funktioner på nära håll hjälper de boende att inte behöva resa så mycket. Stadsdelen Brunnshög ska växa fram gradvis och 2050 kommer det att bo och arbeta cirka 40 000 personer där. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet präglar det nya stadsområdet. Planeringen utgår från att gång- och cykelvägar ska vara färdigställda och att kollektivtrafiken kör med hög turtäthet redan när de första boende och verksamheterna flyttar in. Då finns det goda alternativ till bilen från början. I Brunnshög kommer det att finnas fyra spårvägshållplatser: en i Solbjer i södra Brunnshög, en lite längre upp i centrala Brunnshög och en vid MAX IV. Ändhållplatsen blir vid Science Village/ESS. 1/3 CYKEL 1/3 KOLLEKTIV- TRAFIK 1/3 BIL 14 14

Visionsbild över Brunnshög, parkkvarteren. Spårvägsbild från Le Mans. 15

VARFÖR SKA LUND VÄXA? I Lunds kommun bor och verkar människor från hela världen. Att skapa plats för alla oavsett bakgrund, kön och ålder är en självklarhet, men även en förutsättning för att spännande möten och innovativa idéer ska uppstå. Lunds befolkning väntas fortsätta växa vilket påverkar framtida skatteintäkter och behovet av kommunal samhällsservice. Trenden är att färre medborgare kommer att behöva försörja fler och behovet av kommunala tjänster väntas öka snabbare än skatteintäkterna. Lunds kommun har som mål att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Med pågående tillväxttakt kan Lunds kommun komma att ha nära 160 000 invånare 2035 jämfört med dagens drygt 121 000. Kommunens målsättning är att möjliggöra 1200 nya bostäder per år för att möta bostadsbehovet och den utbyggnadstakten skulle ge 20 400 nya bostäder fram till 2035. 16 16

Detta innebär att effektivare markanvändning och samutnyttjande blir nödvändigt, också i stadsplaneringen. Den expanderande bostadsmarknaden och det ökande näringslivets önskemål och behov ska tillfredsställas samtidigt som jordbruksmarken och annan oexploaterad mark utanför tätortsgränsen så långt som möjligt ska bevaras för livsmedelsförsörjning och klimatanpassningsåtgärder. Att begränsa den ytmässiga expansionen av staden stärker förutsättningarna för minskad resursanvändning och klimatpåverkan. När fler människor lever och rör sig på en begränsad yta kan till exempel infrastrukturen användas av fler och det finns bättre möjligheter för hållbara transportmedel tack vare de kortare avstånden. En tätare och mer blandad stad gör det lättare för barn, äldre och funktionshindrade att förflytta sig. Förtätning kan även bidra till en ekonomisk hållbarhet och hushållning av kommunens ekonomi, då fler kan utnyttja vattenoch avloppsledningar, skolor, parker och vägar. Istället för att bygga nytt kan det som redan finns utvecklas och samutnyttjas. God stadsplanering blir en nyckel i arbetet att försöka minska invånarnas totala energibehov. Det energibehov som återstår måste fyllas med förnybar energi och spillvärme för att nå de uppsatta miljömålen om nollutsläpp. Av de klimatutsläpp som produceras inom Lunds kommuns gränser står transporter för den största delen. Behovet av transporter och tillförsel av energi till byggnader kan minska genom att det byggs tätt och funktionsblandat i lägen som ligger nära kollektivtrafik. Förtätning i staden behöver gå hand i hand med utvecklingen av den lokala närmiljön. Det gäller att förbättra luftkvaliteten, ljud- och ljusmiljön och säkerheten samt öka tillgången till grönska i staden för att få människor att vilja bo kvar. 17 17

1818

VAD ÄR HÅLLBAR UTVECKLING? En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Detta är Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling, som fastställdes redan 1987 i rapporten Vår gemensamma framtid. Vanligtvis delas hållbarhet in i tre kategorier eller dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social. Människan är en del av naturen och står därför i beroendeställning till naturen. Den ekologiska sfären sätter ramarna och skapar förutsättningarna för människan och samhället. Ekonomin är en del av samhällsstrukturen och utgör ett redskap för att skapa ett hållbart samhälle. Ekonomin ska verka för människans bästa och måste därmed hålla sig inom ramarna för naturens gränser. Den sociala hållbarheten, människors möjligheter att tillfredsställa sina behov, är målet med hållbar utveckling. För att nå detta mål behöver vi ta hänsyn till naturens ramar. Den ekonomiska hållbarheten är medlet som används för att nå målet. Hur ser din drömstad ut? Hur vill du helst resa? Vi vet inte hur framtidens Lundabor kommer att leva, men vi kan lämna efter oss en grön stad som är så hållbar och klimatsmart som vi kan med dagens teknik. Det växande Lund Det gröna Lund Det nära och levande Lund 19

spårväglund.se facebook.com/sparvaglund Instagram/sparvaglund Håll dig uppdaterad!