ONEPOINTFIVEDEGREES. - Vad är ett klimatavtal och varför är det viktigt att länder kommer överens och skriver ett avtal?

Relevanta dokument
Klimat, vad är det egentligen?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

UR-val svenska som andraspråk

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Utveckling och hållbarhet på Åland

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Fakta om klimatförändringar

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Förnybara energikällor:

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Fakta om klimatförändringar

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol


Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

DE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL

Frågor och svar. om polarforskning

Liv och miljö Lärarmaterial

WORKSHOP Landskapsworkshop med mästerfotograf Hans Strand lördag 9/5 - söndag 10/5, 2014

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Minifakta om dinosaurier

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Dinosaurier och livet på jorden

Döda bergen Elevmaterial

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Av: Erik. Våga vägra kött

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa?

Jonathan Stenvall Johan Wessel Jonathan Stenvall PORTRÄTT PORTRÄTT

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Studiecirkel om Klimatet

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

Frozen Poetry. Fotografier av en försvinnande värld Björn Persson

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

Min bok om hållbar utveckling

VA-frågor och klimatförändringar

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Temperatur. Värme är rörelse

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

POLARION. Thirza Poot RYMDGYMNASIET LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013

Det finns inga gratisluncher!

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

livsstil 48 hästfocus # Där tiden står still

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Min bok om hållbar utveckling

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Världen idag och i morgon

Aktuellt, SVT2, , inslag om klimatförändringar i Kalifornien; fråga om opartiskhet och saklighet

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sifo klimat fra gor och svar excel.xls. Sida 1

Växthuseffekten och klimatförändringar

Välkommen till framtiden

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

ETE331 Framtidens miljöteknik

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Nära de vilda djuren. Man måste leva

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Transkript:

ONEPOINTFIVEDEGREES Det här är en handledning för lärare och pedagoger som själv vill visa utställningen Onepointfivedegrees. I skolan finns det många tillfällen att diskutera klimat- och miljöfrågor. Vad innebär ett klimathot? Hur har förändringarna sett ut över tid och vad kan vi förvänta oss att se i framtiden? Handledningen innehåller en presentation av utställningen och fotografernas projekt. Efter varje stycke följer ett antal diskussions frågor. Utställningen är placerad på Järnvägsgatan längs stråket med butiker mitt i Landskronas stadskärna. Fotografierna kan ses vintern 2018. UTSTÄLLNINGEN SMHI:s mätstation i Helsingborg registrerade 1977 en årsmedeltemperatur på 8,3 grader. Ett mått som också är giltigt för Landskrona, de båda orterna existerar under liknande klimatförhållanden. Förra året mätte samma station upp en årsmedeltemperatur på 9,1 grader. Höjningen i vårt område överensstämmer med den globala uppvärmningen för resten av världen; års-siffror går upp och ner men generellt, över tid, stiger de. Stiger mycket i förhållande till den ökning som förväntades för de senaste fyrtio åren uppvärmningen tycks accelerera. Nästan hundra länder kom överens i klimatavtalet som skrevs under i december 2015, i Paris: Den globala temperaturökningen måste hejdas. Högst 1,5 grader varmare får det bli, i relation till förindustriell tid kring 1880. Vi är nästan redan där, den globala medeltemperaturen slog rekord 2016 med en ökning på 1,3 grader. 1977 inledde också Landskrona Svalöv Renhållnings AB, ett lokalt företag, sin verksamhet. I år fyller man fyrtio år och LSR har valt att fira det tillsammans med Landskrona Foto, med fotoutställningen Onepointfivedegrees som fått namn efter Parisavtalets mål och som visar hur människor påverkar jorden och drabbas av ett varmare klimat. Landskrona Foto efterlyste fotografier, 94 ansökningar från 28 länder kom in och av dessa valdes fyra fotografer ut av en jury. De fyra fotografernas bilder visas nu i en utomhusutställning i Landskrona och Svalöv, den varar vintern 2017 18. Det är det okänt okända som vi mest behöver oroa oss över, ungefär så sa USA:s tidigare försvarsminister Donald Rumsfeld en gång. Hur mycket har uppvärmningen potential att öka? Och vad innebär det? Föregående år har nya erfarenheter i samband med klimatkrisen gjorts, insekter dör och näringsinnehåll i odlade grödor tycks försämras vilka andra överraskningar har vi att vänta? Samfällda ansträngningar behövs och det är i den andan som Onepointfivedegrees har blivit till; Landskrona Svalöv Renhållnings AB och Landskrona Foto företag och kultur gör gemensam sak för att påminna om vårt ansvar. - Vad är ett klimatavtal och varför är det viktigt att länder kommer överens och skriver ett avtal?

- Vilka klimathot står världen inför idag? Vilka synliga och kanske osynliga tecken finns det på att förändringar i naturen sker? - Hur mycket påverkas naturen? Hur påverkas vi, hur påverkas du, hur påverkas jag och hur påverkas andra? ANNA FILIPOVA De vetenskapsmän som fotograf Anna Filipova träffade i Ny-Ålesund var inte nöjda med klimatavtalet i Paris utan menade att åtgärderna måste vara mer kraftfulla. Filipova utbildade sig till fotograf på Royal College of Art i London och har numera sin bas i Paris. Ny-Ålesund på norska Svalbard är den nordligaste civilbosättningen på planeten och där ligger Arktis största och äldsta mätstation. Dit kom Filipova i oktober 2015 för att fotografera till bildserien Research at the end of the world. Isbjörnar finns det gott om på Svalbard, rör man sig fritt i terrängen behöver man ha med sig ett vapen och Filipova fick lära sig att arbeta snabbt. Ibland gavs hon endast någon minut i närheten av de finkalibrerade mätinstrument som fångar hur vi människor påverkar planeten. Utspridda hus, inget socialt liv och världens renaste luft; sedan flera år har Filipova specialiserat sig på miljö och otillgängliga områden på norra halvklotet, där har hon arbetat med länders institut och internationell media. Skandinaver har många ord för snö, det visste Filipova, först såg hon bara vitt men efter ett tag upptäckte hon Svalbards färger snöns blå, lila och röda schatteringar. En av de sista dagarna solen

alls orkade upp över horisonten så var himlen helt och hållet purpur. Det var fantastiskt att se, berättar hon. - Vad kan en ökning av temperaturen betyda för polerna i nor och i söder? Var tar all is vägen? - Vad innebär det för befolkningen på t.ex. Svalbard om is och glaciärer smälter? Vad innebär det för isbjörnar och andra djur? - Om mycket av isen på polerna och bergstopparna skulle smälta och försvinna ut i havet vad skulle det innebära för resten av världen? Kan man förhindra att det sker? Hur skulle den lösningen se ut? Exempel: I Schweiz har man gjort försök att packa in glaciärer och bergsväggar i vit plast för att reflektera bort solens strålar och förhindra uppvärmning av isen. Känns detta som en hållbar lösning på problemet? SEBASTIAN SARDI Dhanbad i Indien kolets huvudstad i delstaten Jharkhand; fotograf Sebastian Sardi har påverkats av det apokalyptiska landskap han mött där. Stora glödande och brinnande hål, det förekommer att hus

och byar slukas. Från sprickor i marken sipprar rök och giftiga gaser ut och det ligger ett tjockt lager damm över växtlighet och bebyggelse. Och han har påverkats av människorna han mött där, män, kvinnor och barn som med sina bara händer, för att överleva, gräver efter kolbitar som går att sälja. Sardis familj kom till Stockholm från Ungern, i början på 1980-talet, och han föddes i Stockholm 1983. Utbildningen till fotograf skedde på Kulturama, Folkuniversitetet samt vid bildkonstskolan Fatamorgana i Köpenhamn från vilken han har examen. Sedan dess har Sardi släppt två böcker, han har besökt kolgruvor inte endast i Indien utan också i Ryssland och Kazakstan och har arbetat på flera platser i världen, Sardi bor numera i Malmö. År 2008 läste Sardi en rapport angående kolgruvor i Kina om hur dödsfall och olyckor i samband med gruvarbete mörkläggs, det var så arbetet med bildserien Black Diamond (som kolet kallas i Jharkhand) började. Som svensk känner man sig distanserad från kolindustrin, berättar han, men koleldning är den enskilt största bidragande faktorn till de av människan genererade koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningen. Det handlar om profit, fortsätter han, till människor djur och natur tas ingen hänsyn. - Kol är en källa till energi och uppvärmning, vad vet ni om denna energikälla? - Vilka andra källor till energi har vi, vilka är bättre, vilka är sämre? - Solceller fungerar i öknen och vindkraft längst med kusterna och havet där vinden är som kraftigast. Kan man ha vilken energikälla som helst på den plats man vill, eller hur fungerar det? - Varför har man just kol i Indien tro? Hur påverkas människorna som arbetar och lever där av röken som sipprar upp genom hålen i marken? Hur påverkas naturen och klimatet av koldioxiden som uppstår vid användandet av bl.a. kol? - Går det att förändra situationen? Hur?

LIZETTE SCHAAP Lizette Schaap tror inte att det går att lagstifta fram mindre konsumtion: Människor måste vilja förändra sitt beteende själva, säger hon. I bildserien Consumerism har Schaap arbetat med olika material och tekniker. Först sketchar hon upp vad hon vill åstadkomma, efter det har hon fotograferat två alldagliga artefakter som hon smälter samman till något nytt till en bild i Photoshop. Att få människor att tänka, bryta den vardags-slentrian vi alla hamnar i börja tänka efter, är vad Schaap strävar efter med serien. 2013 var hon färdigutbildad ingenjör med inriktning på arkitektur, men byggnadsbranschen var i kris och Schaap beslöt sig för att ta en kurs i fotografi på Photo Academy i Amsterdam. Hon var den sortens person som ofta hade kameran med sig, fotograferade vänner och omgivningar. Kursen slutade med att hon blev kvar och tog en examen, idag verkar Schaap i skärningen mellan konst och fotografi. Hon är publicerad i åtskilliga tidskrifter, har vunnit priser och arbetar samtidigt deltid som ingenjör hos en arkitekt. Numera bor Schaap i Alkmaar i Nederländerna, hon föddes i Haarlem 1987. Varsamhet för miljön lärde hon i barndomshemmet. Föräldrarna var miljömedvetna, de åt sparsamt med kött, köpte få nya grejer och återvann ihärdigt. Schaap berättar att hennes utbildning till fotograf fick henne att betrakta sig själv, utveckla självkännedom och integritet. - Vad är konsumtion? Vad konsumerar vi? Vad konsumerar du?

- Av allt du konsumerar vad påverkas klimatet mest av? - Vilket kan du/vi konsumera mindre av? - Hur kan man tänka annorlunda kring konsumtion? - Känns det svårt eller lätt att tänka kring dessa frågor och samtidigt göra något åt det? PAL SWASTIK Över Pal Swastiks bildserie The Hungry Tide finns något skrämmande. Det uppenbara givetvis, porträtt av människor vars land håller på att sjunka i havet. Swastiks bildserie är tagen på Ghoramara Island, en ö i Bengaliska viken som beräknas ha svalts av Indiska Oceanen år 2020. Men, är det allas framtid Swastiks fotografier visar? En dag har vi kanske inte längre så många platser kvar där vi kan leva? Ironin, påpekar Swastik, är att invånarna på Ghoramara är de som minst bidrar till koldioxidutsläppen som värmer jorden och gör att deras hem försvinner. Under fyra år har Swastik rest dit för att fotografera, han föddes i Calcutta 1991 och har tagit examen i kommunikation från universitetet i Jadavpur. Efter det fick han ett stipendium för att studera bildjournalistik på Asian Center for Journalism. Han arbetar för medier som Indian Express, BBC och Al Jazeera och diverse internationella nyhetsbyråer.

Swastik berättar att fotografiet slog ner i honom som en blixt när han var i tonåren; sorglösa undersökningar förvandlades med tiden till en jakt på perfektion och ärlighet. Det är de långsiktiga projekten som passar honom, det tar tid innan han börjar fotografera. Sedan Swastik lärt känna ö- invånarna, lyssnat på de ungas drömmar om att flytta till staden så har han förändrats; börjat tänka på existentiella frågor om hur livet ska levas och jordens resurser delas. Det är katastrof, säger han, det ville han skildra men också det stoiska hos människorna. - Vilka delar av Sverige, Skåne eller Landskrona skulle försvinna om vattennivåerna fortsätter att stiga. - Varför stiger vattnet? - Hur förhindrar man vattnet att tränga in i städerna på andra platser? - Hur hänger allt ihop, temperaturen som ökar, isen som smälter, vattnet som stiger o.s.v.? AVSLUTANDE REFLEKTIONER OCH TANKAR Vilka frågor har fotografierna väckt? Vilka andra frågor har vi/ni? Vad gör vi nu? Kan vi göra något annorlunda där hemma eller i skolan?