SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAN

Foto: Johan Gustafsson Miljönyckeltal Södertörnskommunerna 217 Handläggare/referens: Izabella Hilmevall SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAN 217-9-2

Sammanfattning Åtta miljönyckeltal har tagits fram för att mäta miljöutvecklingen i Södertörnskommunerna. Nyckeltalen kan användas som vägledning och diskussionsunderlag. Absoluta jämförelser är i vissa fall svåra att göra eftersom förutsättningar och verksamhet skiljer mellan kommunerna. Klimat Alla kommuner i Södertörn har som mål att minska växthusgasutsläppen. Det finns verksamheter i det geografiska området som ingår i handeln med utsläppsrätter. Dessa verksamheter utgör en stor andel av de växthusgasutsläpp som sker i vissa kommuner. En stor utmaning för Södertörnskommunerna är transportsektorn som är den största källan till växthusgasutsläpp för majoriteten av Södertörnskommunerna. Energi För att uppnå sina mål om minskade utsläpp av växthusgaser behöver kommunerna arbeta med energieffektivisering. Sedan 29 har energianvändningen i kommunala lokaler (kwh/m 2 ) minskat i samtliga Södertörnskommuner som har kunnat leverera statistik. Avfall Andelen insamlat avfall varierar i samtliga Södertörnskommuner. Ett antal kommuner har ökat sin insamling av avfall medan andra kommuner har minskat sin insamling. Den största skillnaden är inom tidningsmaterial där insamlingen har minskat markant sedan 21. Detta kan bero på att användningen av digitala medier har ökat. Insamlingen av metall har däremot ökat i ett flertal kommuner i Södertörn sedan 21. Insamlingen av matavfall i samtliga Södertörnskommuner har ökat sedan 211. Under 216 samlade Södertälje kommun in den största mängden matavfall som uppgick till 5,7 kg per capita. För hela Södertörn har insamlingen av matavfall per capita ökat sedan 211 och under 216 samlade Södertörnskommunerna i genomsnitt in 28,2 kg matavfall per capita. Transporter Antalet laddplatser för elfordon ökar och flertalet Södertörnskommuner finns publika laddplatser för elbilar. I alla Södertörnskommuner, förutom Salem och Nykvarn, finns i dagsläget laddplatser. Antalet laddplatser varierar i kommunerna och är antingen privatägda eller ägda av kommunen. Biogasanvändningen har även ökat i kommunala transporter. Konsumtion Södertörnskommunerna har ökat sina inköp av ekologiska livsmedel markant sedan 28. Södertälje är den kommun som köpte in den största andelen ekologiska livmedel under 216 vilket uppgick till 57 procent. Nynäshamn har däremot gjort den största procentuella ökningen av ekologiska livsmedelsinköp 216 jämfört med 215 vilket uppgick till en skillnad på hela 37 procent.

Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte... 1 2. Sammanställning av miljönyckeltal... 1 3. Samarbetsavtal och kommunernas mål... 2 4. Miljönyckeltal... 3 4.1 Klimat... 3 Utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv./capita)... 3 4.2 Energi... 8 Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m 2 vid A-temp)... 8 4.3 Avfall... 9 Insamlat avfall (kg/capita)... 9 Insamlat matavfall (kg/capita)... 1 4.4 Transport... 11 Förnybar energianvändning i kommunala transporter... 12 Laddstationer för elbilar... 12 Fordonsgas... 13 4.5 Konsumtion... 14 Andel inköpta ekologiska livsmedel inom kommunal organisation... 14 Bilagor... 16 Bilaga 1 Metod och tillvägagångssätt... 16 Bilaga 2 Kontaktpersoner... 17 Bilaga 3 Tabeller och diagram för nyckeltal... 17 Bilaga 4 Laddplatser på Södertörn... 26

1. Inledning och syfte Varje år tas jämförande nyckeltal fram för Södertörnskommunerna. Nyckeltalen redovisas även på Södertörns gemensamma nyckeltalskonferens. Syftet med att ta fram och analysera miljönyckeltal är att kunna jämföra både kommunernas statistik och prestationer kommunerna emellan samt gemensamt driva miljöarbetet framåt. Genom att jämföra statistik kan framgångsfaktorer identifieras och goda exempel spridas kommunerna emellan. Södertörns utvecklingsprogram ligger till grund för detta med en gemensam vision med fokus på livskvalitet och en långsiktig hållbar utveckling där klimat är ett prioriterat område. Södertörn ska styra mot ett klimateffektivt samhälle och vara en region som strävar efter en fossilbränslefri energianvändning. Infrastruktur, energiproduktion och energieffektivisering samt grön upphandling är ytterligare några betydelsefulla områden för Södertörns klimatarbete. Nyckeltalen utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och Miljönyckeltalen går även i linje med länets klimat- och energistrategi. Följande utvecklingsfrågor är viktiga inom klimatområdet: Ställa om transportsystemet till samordnad varudistribution som innebär miljöeffektiv godshantering till och inom kommunala verksamheter som bland annat skolor, förskolor och äldreboenden. Genom samordnad varudistribution blir leveranserna färre vilket medför minskade koldioxidutsläpp och buller. Detta medför även en ökad trafiksäkerhet med färre lastfordon i tättbebyggda områden. Förstärka infrastrukturen för förnybara drivmedel. Södertörnskommunerna arbetar för att få fler biogaspumpar till Södertörn. Södertörnssamarbetet har som mål att bli ett ledande centrum och en knutpunkt för el-infrastrukturen. Tillsammans med näringsliv och energiproducenter skapas möjligheter för en ökad användning av förnybara bränslen. 2. Sammanställning av miljönyckeltal I år har miljönyckeltalet utsläpp av växthusgaser kompletterats med statistik för handel med utsläppsrätter för Nynäshamn. Åtta miljönyckeltal redovisas i miljönyckeltalsrapporten vilka är följande: - utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv/capita.) - energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m 2 vid A-temp) - insamlat avfall (kg/capita) - insamlat matavfall (kg/capita) - fördelning över drivmedelsanvändning - antal laddstolpar för elfordon och användning av laddstolpar - antal tankställen för fordonsgas och fordonsgasförsäljning - andel inköpta ekologiska livsmedel i organisationen Arbetet med att ta fram miljönyckeltal har genomförts av en arbetsgrupp med miljöstrateger/miljösamordnare från respektive kommun. Nykvarn kommun har valt att inte delta i nyckeltalsarbetet. Nykvarn kommun är dock inräknad i framtagen statistik för hela Södertörnsområdet. 1

3. Samarbetsavtal och kommunernas mål Kommunerna i Södertörn har satt upp klimat- och energimål för både den egna kommunala organisationen samt för kommunens geografiska område. Flera av Södertörnskommunerna ingår i ett eller flera samarbetsavtal. Tabell 1. Sammanställning av Södertörnskommunernas klimat- och energimål. Kommun Klimatmål som kommunal organisation Klimatmål som geografiskt område Botkyrka Fossilbränslefri organisation senast 215. Fossilbränslefri kommun senast 23. Haninge Energianvändningen för uppvärmning av byggnader -2 % år 22 jmf. 29. Växthusgasutsläpp ska minska med 4 % fram till 22 jmf. 199. Bränsleanvändningen för fordon 2 % till 22 jmf. 29. Inga nettoutsläpp av växthusgaser 25. 2 % av energianvändningen till kommunens transporter är förnybar 22. Fossilfri fordonsflotta år 23. Huddinge Fossilbränslefri fordonsflotta 225. Växthusgasutsläpp ska minska till 1 Koldioxidutsläpp från tjänstresor med bil ton/invånare senast 23. och flyg ska minska med 5 % till 221 Inga nettoutsläpp av växthusgaser 245. jmf. 215. Koldioxidutsläpp från arbetspendlingsresor ska minska till 221 jmf. 217. Koldioxidutsläpp från kommunens varutransporter ska minska med 7 % till 221 jmf. 213. Nynäshamn Fossilbränslefri organisation 22. Fossilbränslefri kommun 23. Minska koldioxidutsläpp med 4 % till 22. Salem Energianvändningen för fastigheter ska minska med 7 % till 22 jmf. 29. Energianvändningen i fastigheter ska vara högst 19 kwh/m2 till 22 Energianvändningen i transporter ska minska med 56 % till 22 jmf. 29. Energianvändningen i transporter ska vara högst,37 kwh/km till 22 Södertälje Fossilbränslefri organisation 22. Fossilbränslefri kommun 23. Tyresö Fossilbränslefri fordonsflotta 23 Växthusgasutsläpp ska minska med 28 % energieffektivisering av kommunala byggnader (inklusive Tyresö bostäder) till 22 jmf. 29. minst 4 % till 22 jmf. 199. Målet ska justeras efter eventuellt nya mål inom EU/nationen 46 % energieffektivisering av kommunala transporter till 22 jmf. 29. 2 % energieffektivisering till 22 jmf. 28. 5 % av energianvändningen ska komma från förnybara källor 22. 2 % av drivmedelsanvändningen ska vara biodrivmedel 22. Tabell 2. Sammanställning av Södertörnskommunernas aktuella samarabetsavtal. Kommun Borgmästaravtalet Klimatkommunerna Ekokommunerna Aalborgavtalet Botkyrka X X X Haninge X Huddinge X Nynäshamn X X Salem Södertälje X X X Tyresö X 2

4. Miljönyckeltal I det här avsnittet redovisas respektive miljönyckeltal för kommunerna i Södertörn genom tabeller, diagram och löpande text. 4.1 Klimat Utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv./capita) Samtliga Södertörnskommuner har som mål att minska växthusgasutsläpp. Nynäshamns och Södertäljes statistik för växthusgasutsläpp påverkas starkt av den tunga industri som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Till skillnad från tidigare miljönyckeltalsrapporter redovisas växthusgasutsläpp för Nynäshamn och Södertälje exklusive handeln med utsläppsrätter i den här rapporten. Eftersom handeln med utsläppsrätter startade 25, saknas vissa siffror för dessa två kommuner. Värdena för 199 för Nynäshamn och Södertälje är uppskattade. 9 Växthusgasutsläpp per invånare 8 7 6 5 4 3 2 1 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Tyresö Södertälje Figur 1. Växthusgasutsläpp per invånare för respektive Södertörnskommun. 3

Ton CO 2 -ekv./capita 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Totala växthusgasutsläpp per invånare 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Årtal Södertörn Stockholms län Sverige Figur 2. Totala växthusgasutsläpp för Södertörn, Stockholms län och Sverige. Andelen utsläpp av växthusgaser från respektive huvudsektor skiljer sig åt mellan kommunerna i Södertörn, främst inom transportsektorn och energiförsörjningen. Botkyrka 3% 3% 3% 6% 2% 1% 73% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Produktanvändning Jordbruk Avfall och avlopp Figur 3. Källor till växthusgasutsläpp under 214 i Botkyrka kommun för respektive huvudsektor. 4

Haninge 9% 2% % 3% 9% 3% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Produktanvändning Jordbruk Avfall och avlopp 74% Figur 4. Källor till växthusgasutsläpp under 214 i Haninge kommun för respektive huvudsektor. Huddinge 2% 1% 16% 3% Energiförsörjning 6% Industriprocesser Transporter 6% Arbetsmaskiner Produktanvändning Jordbruk 66% Avfall och avlopp Figur 5. Källor till växthusgasutsläpp under 214 i Huddinge kommun för respektive huvudsektor. 5

7% 1% 7% 1% Nynäshamn 38% 43% 3% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Produktanvändning Jordbruk Figur 6. Källor till växthusgasutsläpp under 214 i Nynäshamn kommun för respektive huvudsektor. 2% 2% 9% 4% 1% 82% Salem % Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Produktanvändning Jordbruk Avfall och avlopp Figur 7. Källor till växthusgasutsläpp under 214 i Salem kommun för respektive huvudsektor. 6

Södertälje 11% 16% 8% 2% 6% 3% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Produktanvändning Jordbruk 54% Avfall och avlopp Figur 8. Källor till växthusgasutsläpp under 214 i Södertälje kommun för respektive huvudsektor 2% % Tyresö 2% 7% 12% 55% 4% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Produktanvändning Jordbruk Avfall och avlopp Figur 9. Källor till växthusgasutsläpp under 214 i Tyresö kommun för respektive huvudsektor. 7

Hela Södertörn 2% 3% 5% 6% 53% 29% 2% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner (tot) Produktanvändning Jordbruk Avfall och avlopp Figur 1. Andelen växthusgasutsläpp under 214 i Södertörn för respektive huvudsektor. 4.2 Energi Energianvändning kopplas till Sveriges miljökvalitetsmål begränsad miljöpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och god bebyggd miljö. Sverige har antagit mål om att minska energianvändningen med 2 procent till 22 jämfört med 199. Målbilden enligt den regionala utvecklingsplanen är att energianvändningen ska minska med 15 procent till 22 och med 25 procent till 23. Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m 2 vid A-temp) Nyckeltalet för energianvändning i kommunala lokaler är svåra att jämföra mellan kommuner. Skälet till detta är att det är stora variationer i vilka typer av lokaler kommunerna använder och hur man mäter och följer upp energianvändningen. Kommunala lokaler som badhus och idrottsanläggningar är exempel på stora energianvändare. Södertörnskommunerna har även verksamheter utlagda på entreprenad. 8

kwh/m2 A-temp 3 275 25 225 2 175 15 125 1 75 5 25 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Figur 11. Normalårskorrigerad el- och värmeanvändning i kommunala lokaler. 29 211 212 213 214 215 216 4.3 Avfall Insamlat avfall (kg/capita) Nyckeltalet för insamlat avfall kan kopplas till Sveriges miljökvalitetsmål god bebyggd miljö som definierar hållbar avfallshantering genom att [ ] avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsan och miljön minimeras. 1 Trots en effektivare avfallshantering som utgör en mindre miljöpåverkan än tidigare fortsätter mängden avfall att öka. För att nå nationella mål måste avfallsmängderna minska. Nyckeltalet kopplas även till miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö och ett rikt odlingslanskap. Insamlat avfall går under producentansvar (glas, papper, metall, plast och tidningar) och samlas in av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) via insamlingsstationer och fastighetsnära insamlingssystem. Vid jämförelse av andelen insamlat material mellan kommunerna bör hänsyn tas till att en kommuns invånare kan lämna sina förpackningar och tidningar i andra kommuner. Dessutom hämtar tömningsfordonen material från fler kommuner vid samma körning på grund av miljöeffektiva transporter 2. I många Södertörnskommuner har andelen insamlat material minskat jämfört med 21. Den största förändringen utgörs av en minskad tidningsinsamling vilket enligt FTI kan det bero på att fler läser nyheter digitalt. En jämförelse mellan 215 visar på att mängden insamlat material enbart minskat för Haninge, Botkyrka och Salem. En jämförelse mellan tabell 8 och 9 visar på att varje enskild kommun i Södertörn, förutom Nynäshamn och Tyresö, ligger under snittet för Sveriges totala insamling av material som 216 uppgick till 66 kg per capita. Dessa kommuner ligger även under snittet för Stockolms läns totala insamling av material per capita som 216 hade ett snitt på 61,5 kg. 1 http://www.miljomal.se/sv/etappmalen/avfall/ 2 http://www.ftiab.se/179.html 9

Kg/capita Kg/capita 9 85 8 75 7 65 6 55 5 45 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 4 21 211 212 213 214 215 216 Årtal Figur 12. Insamlat avfall som går under producentansvar för respektive kommun. 8 75 7 65 6 Södertörn Stockholms län Sverige 55 5 21 211 212 213 214 215 216 Årtal Figur 13. Insamlat avfall som går under producentansvar för Södertörn, Stockholms län och Sverige. Insamlat matavfall (kg/capita) Nyckeltalet för insamlat matavfall kan kopplas till Sveriges miljökvalitetsmål god bebyggd miljö och regeringen har satt upp etappmål om att öka resurshushållningen i livsmedelskedjan. 5 procent av det matavfall som kommer från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska sorteras och behandlas biologiskt senast 218 i syfte att tillvarata den växtnäring som finns. Innan 218 ska minst 4 procent av matavfallet även behandlas på ett sådant sätt att energin tillvaratas 3. Statistiken för insamlat matavfall nedan visar mängder matavfall från både hushåll och verksamheter i respektive kommun. Insamlingen av matavfall per capita för majoriteten av respektive kommun i Södertörn har ökat sedan 211. Kommunen som samlade in mest matavfall under 216 var Södertälje som fick ihop 5,7 kg per capita (figur 19, tabell 12). 3 http://www.miljomal.se/sv/etappmalen/avfall/ 1

Kg/capita Kg/capita Tittar man på hela Södertörn har insamlingen av matavfall per capita även här ökat sedan 211. Under 216 samlade Södertörnskommunerna ihop 28,2 kg matavfall per capita (figur 2, tabell 12). 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 211 212 213 214 215 216 5 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Figur 14. Insamlat matavfall för respektive kommun. 3 28 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 211 212 213 214 215 216 Årtal Södertörn Figur 15. Insamlat matavfall för alla kommuner i Södertörn (kg/capita). 4.4 Transport Nyckeltalen som ingår i kategorin för transport kan bland annat kopplas till Sveriges miljökvalitetsmål om begränsad klimatpåverkan. Till 22 ska Sverige minska utsläppen av växthusgaser med 4 procent jämfört med 199 och en omställning inom transportsektorn är en förutsättning för att nå målet. Transportsektorn är en av de största utmaningarna för att sänka växthusgasutsläpp, då det är den dominerande källan till utsläppen (se avsnitt för klimat, figur 3). 11

Procent (%) Förnybar energianvändning i kommunala transporter Till förnybara drivmedel räknas i regel el, biogas, etanol och biodiesel. I de flesta kommuner har användningen av bensin och diesel minskat till fördel för förnybara drivmedel (se även bilaga). 75 7 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Figur 16. Andel förnybar energianvändning i kommunala transporter för respektive kommun och år (%). 21 211 212 213 214 215 216 Laddstationer för elbilar Nyckeltalet antal laddstolpar visar tillsammans med nyckeltalet antal tankställen för fordonsgas hur långt Södertörnskommunerna kommit i arbetet för en förstärkt infrastruktur för förnyelsebara drivmedel. Publika laddstolpar för elfordon finns i samtliga Södertörnskommuner förutom i Salem och Nykvarn. Antalet laddplatser per kommun skiljer sig åt mellan kommunerna och laddstolparna ägs och drivs av antingen privata aktörer eller är installerade av kommunerna själva. För flera av laddstolparna i kommunerna har statistik för användning under 216 inte kunnat redovisas av det skäl att de inte är kopplade till en mätare som kan redovisa den typen av information. Laddstolparna i Trollbäckens centrum i Tyresö har under början på mars 217 fått mätare installerade i syfte att utföra framtida mätningar. 12

Kilogram (kg) Kilowattimme (kwh) 12 1 8 6 4 2 215 216 Figur 17. Jämförelse över användningen av laddstolpar mellan 215 och 216. Fordonsgas Fordonsgas består i regel biogas (förnybart) eller naturgas (icke-förnybart) eller en blandning av de båda. Naturgas har mindre påverkan på klimatet än bensin och diesel. Inom Södertörnsområdet finns det totalt sju stycken tankställen för fordonsgas (figur 29). Tre tankställen finns i Södertälje och två tankställen finns i Huddinge. Haninge samt Fittja har ett tankställe vardera. Vissa försäljningssiffror saknas för år 216, men de flesta tankställen har ökat sin försäljning de senaste åren. (Se även bilaga, tabell 21). 4 35 3 25 2 15 1 5 OKQ8 (E.ON) Haninge OKQ (E.ON) Huddinge Circle K (AGA) Kungens kurva OKQ8 (E.ON) Fittja OKQ8 (E.ON) Södertälje Preem (AGA) Moraberg Circle K (AGA) Järna 212 213 214 215 216 Årtal Figur 18. Fordonsgasförsäljning för respektive tankställe. För 216 saknas vissa försäljningssiffror. 13

4 5 6 3 2 7 1 Figur 19. Karta över tankställen för fordonsgas i Södertörn. 4.5 Konsumtion Andel inköpta ekologiska livsmedel inom kommunal organisation Nyckeltalet för ekologiska livsmedel kan kopplas till Sveriges miljökvalitetsmål ingen övergödning, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt och djurliv samt giftfri miljö. Upphandling av ekologiska livsmedel har positiv effekt i flera led. Vid ekologisk odling används inget konstgödsel vilket innebär mindre näringsläckage till sjöar, vattendrag och hav där övergödning redan är ett problem. Djurhållningen är mer human och kemiska bekämpningsmedel används inte, vilket resulterar i mindre mängd kemikaliespridning i naturen och maten. Detta gynnar den biologiska mångfalden och människors hälsa. Södertörnskommunerna är tillsammans en stor konsument av livsmedel och har därmed stor konsumentmakt att påverka leverantörer och producenter mot en mer hållbar riktning. Samtliga Södertörnskommuner har mellan åren 28 och 216 ökat andelen inköpta ekologiska livsmedel markant (figur 3, tabell 22). Södertälje köpte in högst andel ekologiska livsmedel (57 procent) under 216 följt av Salem (45,75 procent). Salems kommun började registrera data för andel inköpta ekologiska livsmedel 212 och därför finns ingen data registrerad mellan åren 28-211. Både Salem och Nynäshamn har gjort en markant ökning för andelen inköpta ekologiska livsmedel jämfört med 215. Nynäshamn har ökat inköpen med 39 procent och Salem har gjort en ökning på 37procent. 14

Procent (%) 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Årtal Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Figur 2. Andel ekologiska inköp i den kommunala organisationen. 15

Bilagor Bilaga 1 Metod och tillvägagångssätt Klimat Data för växthusgasutsläpp hämtas från respektive webbplats som redovisas i tabell 2. För utsläpp av växthusgaser gäller data som benämns CO2-ekvivalenter och inte enbart CO2- utsläpp. Statistiken kräver stora mängder data och beräkningar vilket gör att data som redovisas är från ungefär två år tillbaka. I den här rapporten redovisas data för växthusgasutsläpp från 214. Att beräkna växthusgasutsläpp per kommuninvånare har sina brister eftersom mängden växthusgasutsläpp skiljer sig mellan invånare beroende på deras livsstil. Växthusgasutsläppen per kommuninvånare kan variera mellan 2,5 ton upp till 2 ton 5. Energi El- och värmeanvändning i kommunala lokaler (kwh/m 2 ) har hämtats från respektive kommun. Avfall Data för insamlat material har hämtats från Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som årligen redovisar statistik från föregående år. Statistiken gäller avfall som går under producentansvar (glas, papper, metall, plast och tidningar) som samlas in av FTI via insamlingsstationer (återvinningscentraler) och fastighetsnära insamlingssystem (exempelvis fyrfacksbehållare och avfallsrum i bostadsrättsföreningar). Det totala avfallet per kommun delas med antalet invånare i kommunen för att ta fram information för avfall per capita. Data för insamlat matavfall har hämtats från Avfall Sverige (Avfall Web) dit respektive avfallsbolag rapporterar sina avfallsmängder. Det totala matavfallet per kommun delas med antalet invånare i kommunen för att ta fram information för avfall per capita. Transporter Data för drivmedelsanvändningen har hämtats från respektive kommun. Information om antalet laddstolpar för elfordon i Södertörn har hämtats från Uppladdning.nu där även information om respektive laddstolpe har hämtats (bilaga 2). Data för användningen av laddstolpar (kwh) har hämtats från antingen kommunen eller från privata aktörer som äger laddstolparna. Data för fordonsgasförsäljning har hämtats från respektive tankstation. Konsumtion Data till nyckeltalet andel ekologiska livsmedel samlades in från respektive kommun. Värdena som presenteras i den här rapporten beräknas utifrån kostnaden för de ekologiska varorna dividerat i den totala kostnaden för alla livsmedel. Märken som klassas som ekologiska är KRAV, EU-ekologisk och MSC. För panerad fisk ska det finnas MSCmärkning samt KRAV eller EU-ekologisk för att uppfylla de ekologiska kriterierna. Änglamark och I love Eco räknas inte som ekologiska märkningar och måste även vara märkta med KRAV eller EU-ekologisk för att uppfylla de ekologiska kriterierna. 5 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/sitecollectiondocuments/statistik%2och%2data/nationell%2emissionsdatabas/omuppf oljningavmalutslappperinvanare216.pdf 16

Tabell 3. Källor för respektive miljönyckeltal 216. Nyckeltal Källa Utsläpp av växthusgaser RUS och SCB Energianvändning i kommunala lokaler Respektive kommun Insamlat material per capita FTI Insamlat matavfall per capita AvfallWeb Förnybar energianvändning i kommunala Respektive kommun transporter Antal laddstolpar för elfordon Uppladdning.nu Huddinge: Alexandra Mattson McDonalds: Johan Ander Nynäshamn och Ösmo: Morgan Krantz Haninge: Mattias Vakoniemi Trollbäcken: Anders Hjort och Kim Schönning Antal ankställen för fordonsgas Andel inköpta ekologiska livsmedel i organisationen Eon: Anders Björck AGA: Respektive tankställe Respektive kommun Bilaga 2 Kontaktpersoner Kommun Kontaktperson Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Ingrid Molander Frida Nordström Johanna Pettersson Erik Johansson Anne-Charlotte Glantz Ebba Jordelius Petri Palkki, Hedda Ericsson Bilaga 3 Tabeller och diagram för nyckeltal Tabell 4. Utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv./capita). Tillhör figur 1. Kommun 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Botkyrka 5,5 2,4 2,1 2,1 2, 1,9 1,9 2,2 2, 1,9 1,8 1,7 Haninge 3,8 3, 2,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,8 2,6 3,4 2,3 2,2 Huddinge 4,4 3,7 3,2 3,1 2,9 2,7 2,5 3,1 3, 2,8 2,6 2,4 Nynäsham 5,21 I.U I.U I.U I.U I.U I.U 3,54 4,8 4,26 4,16 4,35 n 6 Salem 4,5 3,9 3,6 3,5 3,4 3,3 3,1 2,8 2,7 2,5 2,5 2,4 Södertälje 7 7,7 I.U 4, 3,9 I.U. 3,6 3,7 4,2 3,8 3,3 3,3 3, Tyresö 1,5 1,2 1, 1, 1,,9,9,8,8,8,7,7 Tabell 5. Förändring i växthusgasutsläpp (ton CO2-ekv.) mellan 199 och 214 samt 213 och 214 (%). Kommun Förändring 199 och 214 Förändring/capita 199 och 214 Förändring 213 och 214 Förändring/capita 213 och 214 Botkyrka -6% -7% -2% -6% Haninge -23% -42% -1% -4% Huddinge -22% -45% -5% -8% Nynäshamn 8 3% -17% 7% 5% Salem -31% -47% -2% -4% 6 Växthusgasutsläpp (ton CO2-ekv./capita) exkl. handeln med utsläppsrätter. 7 Växthusgasutsläpp (ton CO 2-ekv./capita) exkl. handeln med utsläppsrätter. 8 Växthusgasutsläpp (ton CO2-ekv) exkl. handeln med utsläppsrätter. 17

Södertälje 9 I.U I.U I.U -4% Tyresö -37% -53% -3% % Tabell 6. Utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv./capita). Tillhör figur 2. Område 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Södertörn 5,8 3,1 3,5 3,6 3,6 3,4 3,2 3,8 3,4 3,2 3,1 3, Stockholms 4,2 3,5 3,4 3,3 3,2 3, 3, 3,1 2,7 2,5 2,5 2,3 län Sverige 8, 7,4 7, 7, 6,8 6,5 6, 6,6 6,1 5,8 5,6 5,3 Tabell 7. Normalårskorrigerad el- och värmeanvändning i kommunala lokaler (kwh/m 2 )A temp. Tillhör figur 11. Kommun 29 211 212 213 214 215 216 Botkyrka 268 262 229 229 248 225 251 Haninge 28 192 2 195 22 184,2 177 Huddinge 229 28 195 192 187 18 185 Nynäshamn 226 224 221 21 I.U I.U I.U Salem 21 212 29 27 21 I.U 135 Södertälje 213 216 I.U I.U 217 I.U I.U Tyresö 21 195 188 177 15 16 167,3 Tabell 8. Insamlat material som går under producentansvar (kg/capita). Tillhör figur 12. Kommun 21 211 212 213 214 215 216 Botkyrka 83,7 79,8 63,9 65,9 63,3 55,3 51,7 Haninge 73,7 7,8 6,3 53,1 52,8 55,2 5,5 Huddinge 65,6 62,3 53,4 5,7 5,1 55,5 55,7 Nynäshamn 82,6 72 72,2 76,5 72,9 71,8 85,2 Salem 65,9 62,7 57,8 57 72,9 54,2 52, Södertälje 64,8 51 43,9 45,4 51,2 47,9 52,8 Tyresö 65,1 68,2 63,7 66,6 61,1 64,4 67,9 Tabell 9. Insamlat material som går under producentansvar (kg/capita). Tillhör figur 13. Område 21 211 212 213 214 215 216 Södertörn 71,4 66 57,1 56,3 59,2 57,8 56,2 Stockholms län 76,3 72 67,9 64,9 66,2 63,2 61,5 Sverige 58,1 63,3 71,8 7,3 69,5 67,3 66, 9 Växthusgasutsläpp (ton CO2-ekv) exkl. handeln med utsläppsrätter. 18

Kg/capita Kg/capita 3 Insamlat material: glas 25 2 15 21 216 1 5 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Figur 21. Insamlat glas för respektive kommun 21 och 216 (kg/capita). 2 Insamlat material: papper 18 16 14 12 1 8 21 216 6 4 2 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Figur 22. Insamlat papper för respektive kommun 21 och 216 (kg/capita). 19

Kg/capita Kg/capita 9 Insamlat material: plast 8 7 6 5 4 3 21 216 2 1 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Figur 23. Insamlat plast för respektive kommun 21 och 216 (kg/capita). 1,6 Insamlat material: metall 1,4 1,2 1,8,6 21 216,4,2 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Figur 24. Insamlat metall för respektive kommun 21 och 216 (kg/capita). 2

Kg/capita) 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Insamlat material: tidningar Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Figur 25. Insamlade tidningar för respektive kommun 21 och 216 (kg/capita). 21 216 Tabell 1. Insamlat material för respektive material 21 och 216 (kg/capita). Tillhör figur 14, 15, 16, 17 och 18. Kommun Glas 21 Glas 216 Papper 21 Papper 216 Plast 21 Plast 216 Metall 21 Metall 216 Tidningar 21 Tidningar 216 Botkyrka 12,95 11,62 18 13,67 7,81 5,51,81 1,46 44,16 19,44 Haninge 14,8 16,14 15,65 13,8 6,12 5,49,64 1,32 36,5 13,71 Huddinge 14,59 14,15 12,37 12,9 5,53 4,7,69 1,27 32,42 23,52 Nynäshamn 21,89 28,54 11,19 11,29 3,52 4,49,36 1,22 45,59 39,7 Salem 2,14 18,42 12,78 1,7 3,9 5,1,4 1,28 28,69 17,15 Södertälje 14,27 13,97 9,18 11,12 2,97 5,9 1,2 1,18 37,39 21,42 Tyresö 17,55 2,58 8,38 11,29 2,39 4,24,87,89 35,95 3,87 Tabell 11. Förändring i procent för respektive insamlat material 21 och 216 (kg/capita). Kommun Glas Papper Plast Metall Tidningar Botkyrka -1-24 -3 8-56 Haninge 9-12 -1 2-62 Huddinge -3-2 -15 84-27 Nynäshamn 3 1 28 339-13 Salem -9-21 31 32-37 Södertälje -2 21 71 16-43 Tyresö 17 35 79 2-14 Tabell 12. Insamlat matavfall (kg/capita). Kommun 211 212 213 214 215 216 Botkyrka,3 1,2 7,3 15,2 14,8 12,6 Haninge 9,9 1,9 18,5 15,2 27,2 33,8 Huddinge 12,4 19,6 23,6 15,2 18,6 27,9 Nynäshamn 8,9 6,2 7,2 15,2 23 1,8 Salem 2,7 15,2 18,8 8,8 Södertälje 4,5 41,6 43,3 47,1 51 5,7 Tyresö 1,1 4,9 12 14,5 15,8 Södertörn 13,9 16,1 2,8 21,9 26,4 28,2 Tabell 13. Andel förnybar energianvändning i kommunala transporter (%). Kommun 21 211 212 213 214 215 216 Botkyrka 6 6 11 27 46 7 68 21

Procent (%) Procent (%) Haninge 8 1 1 9 24,5 36,5 Huddinge 1,6 7,2 11,9 11,8 21,6 13,5 Nynäshamn 7 7 1 1 12,86 Salem 31 Södertälje 6 14 19 17 38 42 Tyresö 9 8 12 13 34 37 7 6 5 4 3 2 1 29 211 212 213 214 215 216 Diesel Etanol Bensin Biogas El RME/HVO Naturgas Figur 26. Drivmedelsanvändning för Botkyrka. Tabell 14. Drivmedelsanvändning för Botkyrka (%). Tillhör figur 22. Drivmedel 29 211 212 213 214 215 216 Diesel 42,87 45,5 17,98 9,45 2,86 2 6 Etanol 2,55 2,5 4,31 2,8 1,61 2 1 Bensin 52,47 49,27 62,36 29,44 22,13 29 26 Biogas 4,25 17,4 26,98 29 3 El,46,49,55 RME/HVO 2,11 2,72 8,2 4,45 45,12 39 37 Naturgas 2,9 7 6 5 4 3 2 211 212 213 214 216 1 Bensin Diesel Etanol Biogas Naturgas Fossil diesel Biodiesel Figur 27. Drivmedelsanvändning för Haninge (%). 22

Procent (%) Tabell 15. Drivmedelsanvändning för Haninge (%). Tillhör figur 23. Drivmedel 211 212 213 214 216 Bensin 39,88 42,17 37,2 4,41 I.U Diesel 54,99 51,55 59,43 57,63 I.U Etanol 4,6 5,73 2,18 1,7 I.U Biogas,21 I.U Naturgas 1,7,33 1,37 1,15 I.U Fossil diesel 51,69 47,43 51,71 5,14 I.U Biodiesel 2,4 3,3 3,52 3,81 I.U 7 6 5 4 3 2 211 212 213 214 215 216 1 Bensin Fossil diesel Etanol Biogas RME Naturgas El Figur 28. Drivmedelsanvändning för Huddinge (%). Tabell 16. Drivmedelsanvändning för Huddinge (%). Tillhör figur 24. Drivmedel 211 212 213 214 215 216 Bensin 54,6 55,5 48,3 39,2 25,7 38 Fossil diesel 35,4 39,3 39,9 49 52,7 58 Etanol 7,7 3 5,1 1,8,3,45 Biogas,4 1,5 1,2 1,7 1,8,35 RME 2 2,7 5 6,1 17,9 Naturgas El,58 2,12 1,53 8,5 23

Procent (%) Procent (%) 8 7 6 5 4 3 2 211 212 213 214 215 216 1 Bensin Diesel Etanol Fossil diesel HVO El Figur 29. Drivmedelsanvändning för Nynäshamn (%). Tabell 17. Drivmedelsanvändning för Nynäshamns (%). Tillhör figur 25. Drivmedel 211 212 213 214 215 216 Bensin 49,4 42,8 32,9 35,3 37,1 31 Diesel 47,8 54,8 67,1 64,5 62,6 66 Etanol 2,8 2,4,2,3 1 Fossil diesel 49,6 55,9 64,2 61,7 55,8 HVO 2,8 4,1 8,7 8,4 11,9 El 2 8 7 6 5 4 3 2 211 212 213 214 215 216 1 Bensin Diesel Etanol Biogas Biodiesel Diesel + inblandning Figur 3. Drivmedelsanvändning för Södertälje (%). Tabell 18. Drivmedelsanvändning för Södertälje (%). Tillhör figur 26. Drivmedel 211 212 213 214 215 216 Bensin 25,6 25,3 27,2 19,2 15,8 I.U 24

Procent (%) Diesel 53,2 58,5 51,8 61,5 46 I.U Etanol 15,5 1 11,3 1,3 6,8 I.U Biogas 2,4 1,2 2,2,2 1,6 I.U Biodiesel 3,3 4,4 7,5 8,8 29,9 I.U Diesel inblandning 56,5 62,9 59,3 7,3 75,9 I.U 9 8 7 6 5 4 3 2 211 212 213 214 215 216 1 Bensin Diesel Etanol Biogas Biodiesel Naturgas El Figur 31. Drivmedelsanvändning för Tyresö (%). Tabell 19. Drivmedelsanvändning för Tyresö (%). Drivmedel 211 212 213 214 215 216 Bensin 22,86 19,98 14,26 12,33 14,58 17 Diesel 67,77 72,18 74,16 84,92 51,28 48 Etanol 5,21 1,76,52,65,62 7 Biogas,6,2 Biodiesel 4,17 6,5 1,67 12,22 32,93 Naturgas 1 El,3,38,33,57 12 Tabell 2. Användning av laddstolpar för elfordon (kwh). Laddstation 215 216 McDonalds Lindvreten 311 118 Stuvsta infartsparkering 73 I.U Huddinge infartsparkering 657 I.U Skogås infartsparkering 58 I.U Port 73, Lager 157 168 I.U Ösmo trafikplats 4 4,7 Ösmo station pendlarparkerig 19 122,8 Nynäshamns station 11 1496,9 Tumba centrum 282 4742,74 Telge Södertälje (samtliga) 5962 I.U Tabell 21. Försäljning av fordonsgas för respektive tankställe (kg). Tankställe 212 213 214 215 216 1 Circle K (AGA) Järna 32 32 261 894 271 255 I.U 2 Preem (AGA) Moraberg 56 4 385 131 411 68 I.U 3 OKQ8 (E.ON) Södertälje 4 922 29 49 288 998 311 6 4 OKQ8 (E.ON) Fittja 879 185 1 6 142 1 332 689 1 351 9 25

5 Circle K (AGA) Kungens 1 4 8 1 17 97 kurva 6 OKQ8 (E.ON) Huddinge 362 96 594 2 7 OKQ8 (E.ON) Haninge 24 42 435 13 489 3 464 7 Total försäljning 1 92 2 644 527 3 44 686 3 155 945 2 722 4 Tabell 22. Andel ekologiska livsmedelsinköp i kommunal organisation (%). Kommun 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Botkyrka 9 11 12 17 19 22 28 32 34 Haninge 7 9 11 18 21 25 3 33 35 Huddinge 17 21 27 3 33 33 36 4 44,6 Nynäshamn 2 4 4 6 6 5 11 19 31 Salem - - - - 2 16 24 29 45,75 Södertälje 16 17 28 38 42 47 48 56 57 Tyresö 8 1 12 16 19 31 26 28 3 Bilaga 4 Laddplatser på Södertörn Tabell 23. Laddplatser i Botkyrka kommun. Plats Adress Laddtyp Tumba centrum Tumba torg 115 Mode-3, Type-2: 4 uttag Tabell 24. Laddplatser i Haninge kommun. Plats Adress Laddtyp Häringe slott Häringe slottsväg 23V 16A, Schuko: 2 uttag Haninge kommunhus Rudsjöterrassen 2 23V 16A, Schuko: 4 uttag Port73 Lager 157 Nynäsvägen 15 Mode-3, Type-2: 2 uttag Tabell 25. Laddplatser i Huddinge kommun. Plats Adress Laddtyp Max Länna trafikplats Lissmavägen 24 23V 16A, Schuko: 2 uttag Skogås infartsparkering Duettvägen 23V 16A, Schuko: 1 uttag Huge fastigheter AB Forellvägen 23V 16A, Schuko: 9 uttag Huddinge infartsparkering Kommunalvägen 17 23V 16A, Schuko: 1 uttag Stuvsta infartsparkering Byalagsvägen 4 23V 16A, Schuko: 1 uttag McDonald s Lindvreten Kungens kurvaled 1 23V 16A, Schuko: 1 uttag CHAdeMO: 1 uttag CCS EU: 1 uttag Mode-3, Type-2: 1 uttag Heron City, bottenplan Dialoggatan 2 23V 16A, Schuko: 6 uttag IKEA Kungens kurva Modulvägen Mode-3, Type-2: 4 uttag Tabell 26. Laddplatser i Nynäshamn kommun. Plats Adress Laddtyp Nynäshamn station Nynäshamn station 23V 16A, Schuko: 2 uttag Bensinbryggan Bensinbryggan 1 Mode-3, Type-2: 1 uttag CHAdeMO: 1 uttag CCS EU: 1 uttag Ösmo trafikplats 23V 16A, Schuko: 2 uttag Ösmo station infartsparkering Mejerivägen 23V 16A, Schuko: 2 uttag Tabell 27. Laddplatser i Södertälje kommun. Plats Adress Laddtyp Max (Vattenfall) Angsgatan 33 Mode-3, Type-2: 1 uttag CHAdeMO: 1 uttag CCS EU: 1 uttag Bangatan Bangatan 34 Mode-3, Type-2: 2 uttag 26

Statoil Södertälje E4/E2 Verkstadsvägen 7 Mode-3, Type-2: 1 uttag CHAdeMO: 1 uttag CCS EU: 1 uttag Östertälje station Glasbergsvägen Mode-3, Type-2: 2 uttag Statoil Järna Trafikplatsen E4 Mode-3, Type-2: 1 uttag CHAdeMo: 1 uttag CCS EU: 1 uttag Tabell 28. Laddplatser i Tyresö kommun. Plats Adress Laddtyp Trollbäcken centrum Vendelsövägen 51 Mode-3, Type-2: 4 uttag Tyresö centrum Dalgränd Mode-3, Type-2: 2 uttag CHAdeMO: 2 uttag CCS EU: 1 uttag 27