Det historiska perspektivet En rättshistorisk introduktion KJELL Å MODÉER JURIDICUM - LUND VÅRTERMINEN 2014
Mina föreläsningars huvudtes: Präglas vår tids syn på rätten av en rättens romantik? Test Antites - Syntes
(Bild) Lars Lerin: Akvarellen: Den återfunna romantiken (2012)
Också rättsliga kronologier är konstruktioner "Redan på 1600-talet levde hovrättsdomaren i en schizofren tillvaro mellan svensk och europeisk rätt" Publicerad Dagens Juridik 2014-02-14 05:42
Vårt förhållande till den rättsliga globaliseringen Duncan Kennedy (Harvard Law School), Three Globalizations of Law and Legal Thought 1850-2000 (2005) Classical Legal Thought 1850 1914 The Social 1900 1968 Human Rights Revolution 1945-2000
Vårt förhållande till moderniteten (1914-1989) 1500 1750 Det tidigmoderna 1750 1870 Upplysningen och romantiken 1870 1914 Premodernitet 1914 1989 Moderniteten 1989 2014 Senmoderniteten
Modernitetens konflikt med rättshistorien Moderniteten: Kritik mot historia, tradition, kultur Konflikt: Historien förändras genom rättsliga konflikter Rättshistoria en del av rättsvetenskapen
Retraditionalization Desecularization
Historiska perspektiv Globalisering: Världen är platt! The World is Flat Thomas L Friedman New York 2004 Inte som i den grekiska antiken men som en senmodern metafor
Rumsliga metaforer: Nationell säkerhet och frihet Space of Liberty and Security World Trade Center Frihetsgudinnan 11 September 2001
Max Planck Institutet för europeisk rättshistoria Frankfurt/Main, september 2013
European Normativity Global Historical Perspectives
Alltså: Normer inte lagregler (skrivna och levande) Globala europeiska perspektiv inte eurocentrerade Inte europeiska innanförperspektiv men utanförperspektiv: Europa utanför Europa
1800-talets globalisering: Kolonialisering, utvecklingsperspektiv
Estetikprofessorn i Uppsala Per Daniel Amadeus Atterbom (1790 1855)
Atterboms italienska resa 1817-1819 Mötet med Rafaels S:ta Cecilia på museet i Bologna: Ett slags estetiskt chocktillstånd Den estetiska entusiasmen blev en mutation av den religiösa entusiasmen Den estetiske entusiasten står i samma förhållande till sin omgivning som helgonet Romantikern är trollbunden av en musik för vilken andra är döva. (Horace Engdahl, Förord till Akademiens utgåva av Atterboms italienska resa)
En resa i Atterboms fotspår Vår resas uppgift: Att komparera Romantikerna våra första turister: Hjälper juristerna att jämföra framtiden med det förflutna I tid: Med den romerska och medeltida rätten men också med upplysningstidens revolution I rum: Egna nationen med andra länder
1800-talets globalisering Jules Verne, Jorden runt på 80 dagar Phileas Fogg
En resa jorden runt: 1900: 66 dagar. 1905: 33 dagar
Rättsjämförelse i tid: 1900-t. vs. 2000-t. Monolitiska, monoreligiösa, slutna samhällen Text Dogmer Multikulturella, multireligiösa och transnationella samhällen Kontext Metaforer Evolutionsresan Från då till nu Förklaringsresan Från nu till då
1900-talet: Kollektivism, teknik och rationalism Nationalstaten. Stängda gränser Utanför eller innanför: Antingen eller
2000-talet: Individualism och minoriteter Nationalstat och överstatlighet Öppna gränser: Både innanför och utanför Både och
2000-talet: Jämförande rättshistoria Konvergens Finna likheter Universalism
Jämförande rättshistoria Divergens Finn skillnader Identitet
Konvergens eller divergens?: Exemplet Den nordiska rättsfamiljen Likheter eller skillnader i de nordiska rättssystemen? 1872 Nordiska Juristmötet i Köpenhamn Harmoniserad lagstiftning: Avtalsrätt, köprätt, familjerätt 1970: 1972: slut Scandinavian exceptionalism: Finn likheter! Nordiska Juristmötet i Helsingfors. Harmoniseringsperiodens
Konvergens eller divergens?: Exemplet Den nordiska rättsfamiljen 2014: Skilda kontexter och identiteter: Danmark: Grundtvig-staten (religion & historia) Sverige: IKEA-hemmet (folkhemsideologi) Finland: Nokia-landet (teknikframgång) Norge: Det nordiska Saudi (oljeekonomi) Island: Saga-staten (idyll vs. global realitet)
Peregrinationsresa, akademisk studieresa Komparation i tid och rum Norden 1840 1972: Harmonisering, lagstiftningssamarbete (likheter i fokus) Norden 1972 2014: Identitet, kultur (skillnader i fokus)
Den nordiska rättsfamiljen? Danmark: Medlem av EG 1973 Finland & Sverige: Medlem av EU 1995 Norge: Ej medlem av EU Island: Ansöker 2010 om medlemskap Efter 1990: Geopolitisk förskjutning: Från Norden mot Östersjöområdet
Nu börjar rättskulturresan till rättens rötter! Några touch-downs i rättshistoriens geografi: Fokus på rättslig förändring Fokus på aktuell forskning: European Association of Comparative Legal History, grundad 2010.
1. Dansk rättskultur Köpenhamn!!! Dags att börja jämföra!
Københavns universitet 1479: Mer teologi än juridik
Det juridiske fakultet, København Studiegården Studiestræde 6
Højesteret Danmarks högsta domstol Grundad 1660 Firade 350-årsjubileum 2010
Henrik Zahle, Omsorg for Retfærdighed (Sessionssalen, Höjesteret)
Dansk rättskultur: Storm-Pedersen
Rättslingvistik, Law and Language Østre Landsret Hovrätten i Köpenhamn Ankeret Rätten att överklaga Nævninger Jurymän, lekmän Voldgift Skiljedom Retfærdighed Rättvisa
2. Östersjöområdets rättskultur Från norr till söder: Från Luleå till Lübeck Från väster till öster: Från Kiel till Tartu
Östersjön: Mare Balticum, Fredens hav Hansan: Lex mercatoria Reformationen: Luthersk-evangelisk tro Hugo Grotius: Det fria havet, De mare liberum Sverige som stormakt i Östersjöområdet under tidig-modern tid
Östersjöområdets periferi: Katedralgränsen från Gammelstad (till Istanbul)
Katedralen i Gammelstad, Nederluleå
Medeltida globalisering I Gammelstads kyrka från 1400-talet möts Birkarlarnas (dvs. samernas) rättskultur med Den universella romersk-katolska kyrkans rättsordning: kanonisk-rättslig familjerätt Lokal sedvanerätt och universella kristna rättsprinciper
Tidig-modern svensk europeisering Gustav II Adolfs dotter Christina Regina Drottning 1642 1654 Europeisk hovkultur (Cartesius, Grotius) europeisk rättsbildning (främst i domstolarna)
Tidig-modern författning: Westfaliska freden 1648 Europeisk Konstitution 1648 1806 Sverige blir en europeisk stormakt
Svensk europapolitik på 1640-talet Johan Adler Salvius Johan Oxenstierna
Wismar: Tribunalet i Wismar 1653 1803
Tribunalsbyggnaden: Mecklenburgiske hertigens palats: Fürstenhof
Vicepresidenten David Mevius, 1609 1670
David Mevius minnestavla, epitafium Nikolai-kyrkan i Wismar Fördärvat under DDRregimen Restaurerat och återinvigt 1 advent 2009 David Meviussällskapet: Forskning om rättens kulturhistoria i de f.d. svenska provinserna
Senmodern retraditionalisering efter 1990 : Fürstenhof 2000 Amtsgericht Wismar
Fürstenhof 2000 Amtsgericht Wismar
Bearbetandet av det nära förflutna Bewältigung der Vergangenheit Inga Markovits, Rättvisa i Lüritz: En östtysk rättshistoria (2006) Lüritz finns inte. Men det finns en målerisk östtysk småstad som döljer sig bakom namnet
Staatsicherheitsdienst: Stasi De andras liv
3. Greifswald: Sveriges sydligaste universitet Universitet & Hansastad
Caspar David Friedrich, Ängar vid Greifswald
Greifswalds stadssilhuett: Maria, Nikolai, Jacobi
Suum cuique tribuere: Ge åt var och en sitt
Suum cuique tribuere, ge åt var och en sitt Adeln Prästerna Borgerskapet Bönderna Hovpersonal Militär Flottan Hovrätten Domkapitlet Stadsdomstolar Domstolar på landet (häradsrätt) Borgrätter Krigsrätter Amiralitetsrätter
Privilegierade domstolar: Kyrka & stad Sankt Nikolai-kyrkan Rådhuset i Greifswald
Svenskt universitet 1656 1815 Den akademiska jurisdiktionen Universitetsbyggnaden I Greifswald
Svensk-europeisk jurist på 1700-talet Christian Nettelbladt 1696 1775 Född i Stockholm Professor i Greifswald Domare i den tyske kejsarens domstol: Rikskammarrätten
Greifswalds universitetsaula
Retraditionalisering: Juridiska fakulteten i Greifswald Fakulteten sitter i den gamla hovrättsbyggnaden (Oberappellationsdomstolen under den preussiska perioden)
4. Berlin Den närvarande rättshistorien
Retraditionalisering i Berlin: Bundestag
Riksdagsbyggnaden i Berlin Tillägnad det tyska folket: Dem deutschen Volke
Riksdagsbranden 1933
Berlin 1945 Överenskommelsen i Potsdam 1945. Uppdelandet av Tyskland och Berlin i fyra zoner: Sovjetiska, franska, engelska och amerikanska Bonnrepubliken vs Östberlin
Under vapnen tystnar lagarna: Stunde Null Riksdagsbyggnaden sommaren 1945
DDR 1949-1990: Republikens palats: Volkskammer
Bonnrepubliken 1949 1990: Bundestag, Bonn
Ronald Reagan 1987: Tear down this wall! Det berömda talet vid Brandenburger Tor.
Berlinmurens fall den 9.11.1989
Berlinrepubliken 1990: Bundestag Rättslig metamorfos: Från despoti till demokrati Den renoverade riksdagsbyggnaden
11 september 2001: Rättslig förändring World Trade Center En annan paradigmatisk historisk metafor
Rättslig revolution Rättslig evolution Revolution: Dramatisk förändring Evolution: Kontinuerlig, organisk förändring Rättshistoria handlar om rättslig förändring: Uppvisar rättshistorien exempel på revolutioner? Evolutioner, utvecklingsperspektiv?
Historiska rättsskolan Nationalstaten 1814-1914 Initiativtagare: Friedrich Carl von Savigny
NS-Justiz: Kammergericht, Berlin Domstolsbyggnaden för Kammergericht (Fredrik den stores domstol) i Berlin
Hitlers Volksgerichtshof, Folkdomstolen
Riksjustitieminister Franz Gürtner inviger Folkdomstolen 14 juli 1934
Juridisk broms för Hitlers godtycke Domstolarnas oavhängighet? Riksjustitieminister Dr. Franz Gürtner (1881 1941)
Hitlers rättsliga redskap: Folkdomstolen Specialdomstol för politiska brott Domstolspresidenten Dr. Roland Freisler (1891 1945) Processen mot 20 juliattentatsmännen 1944
Orättens lakejer: Deformering av en rättskultur
Rätt = Politik = Makt (Jurisdictio) Freislers Volksgerichtshof
Den politiserade Folkdomstolen: Rättens teater Processen mot 22-juli-attentatsmännen 1944
Rätt och religion: Den politiserade kyrkan
5. Nürnberg Uppgörelsen med det rättsligt förflutna
Uppgörelsen med nazismen: Nürnberg
Nürnbergprocessen mot 24 huvudkrigsförbrytare, 1946
Nürnbergprocessen: Segrarmakternas domstol
Huvudkrigsförbrytarna: 12 dödsdomar
Därefter: Domarrättegångarna 1947
Naturrättsrenässans: Radbruchs formel Gustav Radbruch Jurist och politiker (1878 1949) Domare får icke tillämpa normer som uppenbart strider mot de mänskliga rättigheterna
Eichmann-rättegången i Jerusalem 1961: Ondskans banalitet Adolf Eichmann Hannah Arendt
Auschwitz-rättegången Frankfurt/M. 1968
Historikerstriden 1987 Ingo Müller: Fruktansvärda jurister (1987) Vårt rättsväsens obearbetade förflutna
Igen: Bearbetandet av vårt nära förflutna 1945 1980: Parentesteorin 1968: Studentrevolterna: Uppgörelsen med föräldragenerationen: Auschwitzrättegången 1980 2014: Kontinuitetsteorin
6. Limes Den inomeuropeiska gränsen
Limes: Suum cuique tribuere Universalism partikularism Ius commune ius patrium Cum pare: jämför likvärdiga rättssystem
Europeiska universella rättsliga symboler Justitiafiguren
Rättens ikonografi Prudentia (vishet) Justitia (Rättvisa) Fresken Det goda regementet i Siena, Italien
Visualisering Justitiabrunnen i Frankfurt/Main
Rättens visualisering Pax, Prudentia, Justitia Rådhuset i Regensburg
Rättens visualisering Medeltida domstol Honoratiores Professionalisering Max Weber: Rätt och ekonomi
Författningsdomstolen i Karlsruhe
Efterkrigstidens domarkultur
Kassationsdomstolen, Cour de cassation, Paris
EG-domstolen Luxemburg
Europadomstolen för mänskliga rättigheter Strasbourg
Transnationell transparens Är den svenska domstolskulturen mogen för domarkåpor? Advokaterna är!
7. Italien Det romantiska målet!
Mot Italien! Där citronerna blommar! Dags för en campari!
J.W.Goethes italienska resa 1786 88
De svenska pilgrimsresorna till Italien Uppsalaadjunkten Per Daniel Amadeus Atterbom Italienska resan 1817-1819 Att få uppleva det estetiska under, som andra fått göra före dem
William Turner Vägen till Rom!! och till rättslig reception
Vi närmar oss målet: Florens!
Florens: Renässansens högborg
Profan och katolsk rätt flätas samman
Laurenziana-biblioteket, Florens
Det äldsta bevarade manuskriptet av Corpus iuris civilis
Det rättsliga arvet från Rom och Bysans
8. Bologna Målet för juristernas pilgrimsresa
Juristernas Mekka sedan 1080: Bologna
Här börjar den europeiske juristens professionalisering! Renässansen: Pånyttfödelsen av antikens kunskaper: Den grekiska filosofien, den romerska rätten Kunskapsstrukturen: Den romersk-katolska kanoniska rätten och den romerska rätten: Juris utriusque doctor: Doktor i båda rätterna: Romersk och kanonisk rätt Juristutbildningens former: föreläsningar, seminarier, disputationer, promotioner
Professorerna läser före, föreläser
Baldus di Ubaldis. d.1400: Från teori till praktik: Juriskonsulter
Kunskapen förmedlas genom bibliotek Det rättsliga kulturarvet Juristernas litteratur samlas i bibliotek Kyrkor Kloster Universitet
Lingua franca: Europeisk kunskap förmedlas genom latinet
9. Sammanfattning Perspektivresans learning outcomes?
Reception, frivilligt upptagande Imposition, påtvunget upptagande) Den gemensamma europeiska rättskulturen: Konvergensen Den romerska rätten De individuella fri- och rättigheterna Rättsstaten Rule of law Välfärdsstatens regleringslagstiftning
Europeisk rättslig divergens Maastricht-avtalet 1992, ratificierat 1994: Respekt för medlemstaternas särart beträffande historia, kultur och språk Nationell rättslig identitet och kultur Juristernas innanförperspektiv: Juristkulturer, dvs domarkultur, advokatkultur rättsvetenskaplig kultur
Peregrinationsresans lärdomar Förändring: Gränser i tid och rum Perspektiv, förförståelse Rättshistoriska processer
Förändring: Gränser i tid och rum Tidig-modern tid, 1500 1750 Upplysning, tysk & fransk, 1700 1850 Revolution romantik, 1800 [ 1850] Liberalism konservatism,1814 1914 Juridisk nutidshistoria, 1918 2014 Från manlig till mänsklig rättskultur
Perspektiv, förförståelse Rättens långa linjer Från text till kontext (sammanhang) Bilder, rättens metaforer Rättslig och social (politisk) kultur Samband rätt och religion
Rättshistoriska processer Den långa processen: Från 1734 Samband rätt och politik och religion Ideologiska och normativa processer Kulturella, kontextuella processer
Rättshistorien hjälper oss konstruera visioner! SLUT