DEL 4. Solidaritetsrörelser

Relevanta dokument
DEL 2. Politiska organisationer

DEL 6. Livsstilsföreningar

DEL 3. Intresseorganisationer

Partipolitiska aktiviteter

Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen

Det svenska föreningslivet

Fackliga aktiviteter

Övriga medborgerliga aktiviteter

Övriga föreningsaktiviteter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper

Pressinformation från SCB kl. 08:00 Nr 2003: 089

Politiskt deltagande

Tabell- och diagramförteckning

Sammanfattning. Denna rapport belyser medborgerliga aktiviteter utifrån följande områden:

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

10 Tillgång till fritidshus

Politiska resurser och aktiviteter

Redovisnings-grupper och befolkningstal

8 Dator och Internet i hemmet

Kapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120

Frågeområde Livsvillkor

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69

Röster om facket och jobbet

Kapitel 9 Materiell levnadsstandard

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Semestervanor Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter

Levnadsförhållanden ett urval av indikatorer

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden

Hälsa på lika villkor

Semestervanor för arbetare och tjänstemän

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Tandhälsan i Värmland

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Idrott och motion Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Diagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod Män och kvinnor år år för utlandsresande.

Euro-sympatier maj 2011

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Offer för stöld eller skadegörelse

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

Boende och boendemiljö

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Avdelning för hälsofrämjande -

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum:

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

Uppföljning av målen i Europa 2020

Kapitel 19 Familj och sociala nätverk

Södra sjukvårdsregionen

Kapitel 10 Äldres boende

Internet, klass, kön och ålder

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

FRII Allmänheten om givande 2017

Sociala relationer. Socialt deltagande mäts via fråga om deltagande i olika aktiviteter.

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Gruppen lågutbildade i Sverige

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SOCIODEMOGRAFISK BILAGA

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER

Arbetsmarknad i förändring

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

Frågeområde allmänt hälsotillstånd

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Välfärdsstatistik i urval

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

Valdeltagande i Sverige

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Offer för våld eller hotelser

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

Transkript:

279 DEL 4 Solidaritetsrörelser

280

Humanitära hjälporganisationer 281 Kapitel 17 Humanitära hjälporganisationer Röda korset, Rädda barnen, Individuell niskohjälp, Lutherhjälpen m.fl. - 560 000 medlemmar - 120 000 är aktiva - 60 000 har förtroendeuppdrag 17.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i humanitära hjälporganisationer ( rekrytering ; se tabell 17.2) resp. visar medlemsprofilen i dessa organisationer (tabell 17.3), dock utan särredovisning av enskilda organisationer. Analyserna genomförs vidare efter tid (år 2000 jämförs med. 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1992 till 2000 (tabell 17.1). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön). 17.2 Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns ca 560 000 personer i åldern 16-84 år som var anslutna till någon humanitär hjälporganisation, vilket utgör 8,2 av den vuxna befolkningen (tabell 17.2). Mindre än 2 procent (ca 120 000) är aktiva, och därav har 60 000 något förtroendeuppdrag. Fyra av fem medlemmar är alltså passiva i bemärkelsen att de inte bidrar i den löpande verksamheten; de passiva bidrar i huvudsak med ekonomiska bidrag och annat stöd. Det kan finnas avsevärda skillnader mellan de olika

282 Humanitära hjälporganisationer hjälporganisationerna ifråga om medlemmarnas deltagande och bidrag. Trend 1992-2000 Utvecklingen under perioden 1992-2000 har detaljstuderats i tabell 17.2 (i slutet av detta kapitel), där vi visar situationen för olika delar av befolkningen. Medlemsandelen och aktivitetsgraden är praktiskt taget oförändrad sedan 1992. Värdena ligger obetydligt lägre än i medborgarundersökningen från 1987. Tabell 17.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning som ingår i ULF. Vi följer här upp ett stickprov av personer som intervjuades 1992 (och då var 16-76 år) med en ny intervju år 2000. Tabell 17.1 Medlemmar i hjälporganisationer. Panelflöden mellan 1992-2000. Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var 16-76 år gamla (n=2294). Trognparkomna Avhop- Nytill- Aldrig med Summa Samtliga 3,9 5,0 6,2 85,0 100 2,0 3,7 4,6 89,7 100 5,6 6,2 7,7 80,5 100 16-34 år 2,1 3,4 6,4 88,1 100 35-54 år 4,2 5,1 6,7 84,0 100 55-76 år 5,9 7,1 4,9 82,1 100 Arbetare+lägre tjm 2,4 3,6 5,0 89,0 100 Övriga tjm 7,2 8,1 8,6 76,0 100 Företagare 4,7 8,1 5,2 82,0 100 Större städer 3,7 5,1 5,9 85,3 100 Övriga Sverige 4,1 4,8 6,7 84,4 100 Hjälporganisationerna har en relativt trogen medlemskår som varit med både 1992 och 2000, ca 3,9 procent, vilket är mer än många andra organisationstyper. Det finns också ett större inflöde än utflöde, vilket är naturligt med tanke på att panelen har blivit 8 år äldre. Panelen har därmed också fått bättre ekonomi, och flera har nu lämnat etableringsfasen (fast jobb och inkomst) resp. försörjningsfasen (ansvar för barn) bakom sig. Detta framgår tydligt när vi jämför åldersgrupperna i tabellen. Andelen trogna medlemmar ökar med ökad levnadsålder. Av de äldsta i panelen har 5,9 procent varit medlemmar redan 1992, och är det även år 2000. Vi konstaterar också att de yngsta (som 1992 var högst 34 år) har ökat sin medlemsandel genom att inflödet är nästan dubbelt så högt som utflödet. Tabell 17.1 visar vidare att kvinnor är trognare medlemmar än män. Troget medlemskap är också väsentligt vanligare i det övre tjänstemannaskiktet (7,2 procent). Generellt kan man ändå säga att omsättningen är relativt hög, eftersom de rörliga är tre gånger flera än de trogna. Detta kan tyda på att man byter organisationstyp, eller byter inom denna organisationstyp. Nästan var femte är med i flera hjälporganisationer. 17.3 Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 17.2 och diagram 17.1 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i en humanitär hjälporganisation. Variation i andelen som är medlemmar bör vid bemärkelse spegla befolkningens intressen (i detta fall intresse att bidra till humanitärt arbete) såväl som praktiska möjligheter (egen ekonomi). Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i flera sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt. Medlemskap i hjälporganisationer är vanligare bland kvinnor och vid högre ålder (detta gäller kvinnor), och det gäller i lika hög grad aktivitet och förtroendeuppdrag. Bland de äldsta är dessutom andelen passiva medlemmar ovanligt stor, men mindre bland yngre. Det övre tjänstemannaskiktet är starkt överrepresenterat, såväl ifråga om medlemskap som förtroendeuppdrag. Andelen med förtroendeuppdrag är dubbelt så hög bland högre tjänstemän, och andelen medlemmar är tre gånger så hög, jämfört med arbetare. Utbildningsnivån följer socioekonomisk grupp. Även här gäller att högutbildade har fler medlemmar och fler med förtroendeuppdrag. Analogt ser vi i diagram 17.3 och tabell 17.2 att höginkomsttagarna har väsentligt starkare representation bland medlemmar, såväl som bland förtroendemännen. Den tredjedel som har högst inkomst har dubbelt så hög andel medlemmar och förtroendemän, än tredjedelen med lägst inkomst.

Humanitära hjälporganisationer 283 Slutligen konstaterar vi att även invandrarna är underrepresenterade ifråga om medlemskap såväl som förtroendeuppdrag, jämfört med infödda svenskar. 17.4 Medlemsprofiler Vi har redan i det föregående kartlagt att det finns en tydlig skevhet i medlemskap och aktivitetsnivå när det gäller hjälporganisationer. Skevheten innebär dessutom en underrepresentation för grupper som allmänt har sämre ekonomi, och som har mindre utrymme att ge bidrag till hjälporganisationerna. I tabell 17.3 jämför vi därför under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen (jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; notera att procentberäkningen sker vertikalt). Tabell 17.3 visar således att yngre (under 45 år), är något underrepresenterade och pensionärerna är överrepresenterade. Representationen varierar emellertid avsevärt med kön., och särskilt äldre kvinnor är starkt överrepresenterade bland medlemmarna, medan män är underrepresenterade i alla åldrar. I övrigt gäller att grupper som har större utrymme för att ge ekonomiska bidrag är starkt överrepresenterade. Det gäller högre och mellantjänstemän, högutbildade och höginkomsttagare. Arbetarklass och låginkomstfamiljer är underrepresenterade liksom utländska medborgare. Fortsättningen i tabell 17.3 visar vidare välfärdsprofiler för medlemmar, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, sysselsättning, ekonomi, levnadsstandard, boende och sociala nätverk. Medlemmar, och särskilt de som betecknar sig som aktiva, är starkt överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer. De har oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, de har oftare kontaktat myndighetspersoner, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare delta i politiska diskussioner. Dessa karakteristika är typiska även för medlemmar i andra organisationer. Medlemmarnas sysselsättningsgrad motsvarar ungefär normalbefolkningens. Andelen offentligt anställda är emellertid klart högre. Tabell 17.3 visar vidare att medlemmar i hjälporganisationer har allmänt bättre ekonomi än genomsnittsbefolkningen. Därmed blir även deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening bättre än medelbefolkningens. De bor oftare rymligt och i egnahem, och har bättre utrustningsstandard. Medlemmarna i hjälporganisationer har vidare ett något bättre social nätverk. De är oftare samboende, umgås med grannar och har nära vänner.

284 Humanitära hjälporganisationer Diagram 17.1 Medlemskap och aktivitet i humanitära hjälporganisationer år 2000. Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passiva medlemmar SAMTLIGA 16-84 ÅR MÄN 16-84 år 16-24 år 25-44 år 55-64 år 65-84 år KVINNOR 16-84 år 16-24 år 25-44 år 55-64 år 65-84 år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, 16-54 år Ensamst utan barn, 55-84 år Ensamstående med barn Sambo utan barn, 16-54 år Sambo utan barn, 55-84 år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare 0 5 10 15 20

Humanitära hjälporganisationer 285 Tabell 17.2: Medlemskap och aktivitet inom humanitära hjälporganisationer. Andelar inom olika befolkningsgrupper Personer 16-84 år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt Samtliga 16-84 år 0.8 + 0.2 0.9-0.5* 6.4-0.1 8.2-0.3 6.9 1.2 0.1 1.2 därav: 16-24 år 0.3 + 0.2 0.4-0.3 3.1 + 0.7 3.8 + 0.6 3.3 0.5 0.0 1.1 25-34 år 0.5 + 0.1 0.7-0.5 6.4 + 1.3 7.6 + 0.9 6.3 1.2 0.1 1.2 35-44 år 0.5-0.4 0.5-0.1 6.8 + 1.0 7.8 + 0.5 6.7 1.0 0.0 1.1 45-54 år 0.8 + 0.1 0.8-0.6 7.3 + 0.2 8.9-0.3 7.7 1.1 0.2 1.2 55-64 år 1.4 + 0.1 1.2-1.3 6.7-1.4 9.2-2.6 8.2 1.1 0.0 1.2 65-74 år 1.6 + 1.1 2.1-0.4 6.9-2.7 10.6-2.0 9.2 1.2 0.2 1.2 75-84 år 1.3 + 0.9 1.1-0.1 7.9-2.8 10.4-2.0 7.1 2.6 0.7 1.6 KÖN OCH ÅLDER Samtliga 16-84 år 0.5-0.0 0.6-0.0 4.0-0.5 5.2-0.5 4.4 0.7 0.1 1.3 16-24 år 0.3 + 0.1 0.5 + 0.1 1.7 + 1.2 2.5 + 1.4 2.5 0.0 0.0 1.0 25-44 år 0.4 + 0.1 0.6 + 0.1 4.7 + 1.0 5.7 + 1.2 5.1 0.6 0.0 1.1 55-64 år 0.7-0.1 0.6-0.4 4.3-0.6 5.6-1.0 4.7 0.9 0.0 1.2 65-84 år 0.6-0.4 0.8 + 0.1 4.1-5.0* 5.6-5.3* 3.8 1.1 0.7 1.7 Samtliga 16-84 år 1.1 + 0.5 1.2-0.9* 8.8 + 0.3 11.1-0.1 9.3 1.6 0.1 1.2 16-24 år 0.3 + 0.3 0.3-0.8 4.6 + 0.1 5.1-0.4 4.1 1.0 0.0 1.2 25-44 år 0.5-0.4 0.6-0.7 8.6 + 1.3 9.7 + 0.2 8.0 1.7 0.1 1.2 55-64 år 1.4 + 0.3 1.3-1.3* 9.9-0.3 12.6-1.3 11.2 1.3 0.2 1.2 65-84 år 2.2 + 2.1* 2.3-0.6 10.0-0.8 14.5 + 0.6 11.9 2.4 0.2 1.3 FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, 16-54 år 0.5 + 0.2 0.7-0.1 4.0 + 0.7 5.1 + 0.8 4.4 0.7 0.0 1.2 Ensamst utan barn, 55-84 år 1.5 + 1.4 1.3-0.7 6.5-2.1 9.4-1.4 7.1 1.7 0.5 1.4 Ensamstående med barn 0.4-0.2 0.0-2.8* 4.4 + 0.2 4.8-2.8 4.3 0.4 0.0 1.1 Sambo utan barn, 16-54 år 0.6 + 0.3 1.0-0.2 7.8 + 1.1 9.3 + 1.1 8.0 1.3 0.0 1.2 Sambo utan barn, 55-84 år 1.5 + 0.3 1.6-0.8 7.0-2.8* 10.0-3.3* 8.6 1.3 0.1 1.2 Samboende med barn 0.6-0.4 0.4-0.4 7.5 + 1.5 8.5 + 0.8 7.2 1.1 0.2 1.2 Ensamst utan barn, 16-54 år 0.2-0.1 0.5 + 0.2 2.4 + 0.6 3.1 + 0.7 2.8 0.2 0.0 1.1 Ensamst utan barn, 55-84 år 0.0 + 0.0 0.0-0.8 3.3-4.5 3.3-5.3* 1.2 0.9 1.2 2.4 Ensamstående med barn 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 2.1-5.1 2.1-5.1 2.1 0.0 0.0 1.0 Sambo utan barn, 16-54 år 0.3 + 0.0 0.9 + 0.2 4.6 + 0.5 5.8 + 0.7 5.0 0.8 0.0 1.1 Sambo utan barn, 55-84 år 1.2-0.2 1.1-0.1 4.5-2.3 6.8-2.6 5.6 1.1 0.1 1.4 Samboende med barn 0.7 + 0.1 0.4-0.2 5.3 + 0.8 6.4 + 0.7 5.7 0.7 0.0 1.2 Ensamst utan barn, 16-54 år 1.0 + 0.8 1.0-0.6 6.5 + 1.0 8.5 + 1.2 6.9 1.6 0.0 1.2 Ensamst utan barn, 55-84 år 2.2 + 2.0 1.9-0.7 8.0-1.2 12.1 + 0.1 9.8 2.1 0.2 1.3 Ensamstående med barn 0.5-0.2 0.0-3.6* 5.1 + 1.7 5.6-2.1 5.0 0.5 0.0 1.1 Sambo utan barn, 16-54 år 0.8 + 0.4 1.0-0.5 10.3 + 1.3 12.0 + 1.2 10.4 1.7 0.0 1.2 Sambo utan barn, 55-84 år 1.7 + 0.9 2.2-1.5 9.8-3.2 13.7-3.7 12.1 1.6 0.0 1.1 Samboende med barn 0.5-0.8 0.4-0.5 9.8 + 2.3 10.7 + 0.9 8.8 1.5 0.4 1.3

286 Humanitära hjälporganisationer Tabell 17.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 0.6 + 0.4 0.7 + 0.1 3.6 + 0.1 5.0 + 0.7 4.5 0.4 0.1 1.1 Ej facklärda arbetare 0.6 + 0.5 1.0 + 0.4 3.8 + 0.1 5.4 + 0.9 5.1 0.3 0.0 1.1 Facklärda arbetare 0.5 + 0.3 0.4-0.3 3.4 + 0.3 4.4 + 0.3 3.8 0.5 0.2 1.2 Samtliga tjänstemän 1.2 + 0.1 1.1-1.0* 9.7-0.4 12.0-1.3 9.7 2.0 0.2 1.3 Lägre tjänstemän 0.8-0.0 0.9-0.6 5.0-2.7* 6.7-3.3* 6.0 0.7 0.0 1.1 Tjm på mellannivå 1.4 + 0.6 1.1-1.0 9.4-0.5 12.0-0.9 9.6 2.1 0.3 1.3 Högre tjänstemän 1.2-0.7 1.3-1.6 15.1 + 1.2 17.7-1.1 13.8 3.4 0.4 1.4 Ensamföretagare 0.0-0.7 1.4 + 0.2 4.4-0.8 5.8-1.4 5.1 0.7 0.0 1.1 Företagare med anst. 1.4 + 1.1 0.6-2.2 7.1-0.4 9.1-1.5 6.8 2.3 0.0 1.3 Jordbrukare 1.1-0.0 1.3 + 0.2 11.1-2.6 13.5-2.4 13.5 0.0 0.0 1.0 Studerande 0.5 + 0.1 0.3-0.3 3.9 + 1.5 4.7 + 1.3 4.2 0.5 0.0 1.1 Samtliga arbetare 0.3 + 0.1 0.3 + 0.0 2.1 + 0.2 2.6 + 0.3 2.1 0.4 0.1 1.3 Ej facklärda arbetare 0.4 + 0.2 0.5 + 0.5 2.3 + 0.5 3.2 + 1.3 2.9 0.4 0.0 1.1 Facklärda arbetare 0.2-0.0 0.0-0.5 1.9-0.1 2.1-0.6 1.5 0.4 0.3 1.5 Samtliga tjänstemän 0.8-0.1 0.8-0.1 6.5-1.0 8.2-1.2 7.0 1.0 0.2 1.3 Lägre tjänstemän 0.4-0.3 0.4 + 0.4 2.4-4.2* 3.2-4.1* 2.8 0.4 0.0 1.1 Tjm på mellannivå 0.4-0.1 0.8 + 0.6 6.1 + 1.7 7.3 + 2.3 6.2 1.0 0.2 1.3 Högre tjänstemän 1.6-0.1 1.1-1.4 9.7-2.3 12.3-3.8 10.5 1.6 0.3 1.3 Ensamföretagare 0.0 + 0.0 2.0 + 0.3 3.1-0.7 5.1-0.3 5.1 0.0 0.0 1.0 Företagare med anst. 0.7 + 0.2 0.8-0.5 5.8 + 0.8 7.3 + 0.5 4.5 2.8 0.0 1.4 Jordbrukare 1.8 + 1.8 0.0 + 0.0 5.9-2.9 7.7-1.1 7.7 0.0 0.0 1.0 Studerande 0.4-0.3 0.4 + 0.0 1.1-0.7 1.9-1.0 1.9 0.0 0.0 1.0 Samtliga arbetare 0.9 + 0.7 1.2 + 0.2 5.1 + 0.2 7.3 + 1.1 6.9 0.4 0.0 1.1 Ej facklärda arbetare 0.8 + 0.6 1.2 + 0.3 4.8-0.1 6.8 + 0.8 6.6 0.3 0.0 1.0 Facklärda arbetare 1.1 + 0.9 1.2-0.1 6.0 + 0.9 8.3 + 1.7 7.7 0.6 0.0 1.1 Samtliga tjänstemän 1.5 + 0.3 1.4-1.7* 12.5 + 0.0 15.4-1.4 12.2 2.9 0.3 1.3 Lägre tjänstemän 1.0 + 0.1 1.1-1.1 6.4-1.9 8.5-2.9 7.7 0.8 0.0 1.1 Tjm på mellannivå 2.3 + 1.3 1.4-2.4* 12.5-2.6 16.2-3.7 12.8 3.1 0.4 1.3 Högre tjänstemän 0.7-1.6 1.7-1.8 22.8 + 5.5 25.2 + 2.1 18.5 6.0 0.7 1.4 Ensamföretagare 0.0-2.5 0.0 + 0.0 7.3-2.1 7.3-4.6 5.2 2.1 0.0 1.3 Företagare med anst. 2.9 + 2.9 0.0-6.2* 10.0-3.8 12.8-7.2 11.5 1.4 0.0 1.1 Jordbrukare 0.0-2.4 3.2 + 0.6 18.7-1.0 21.9-2.8 21.9 0.0 0.0 1.0 Studerande 0.5 + 0.5 0.3-0.6 6.2 + 3.3 7.0 + 3.3 6.2 0.9 0.0 1.1 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. 0.6 + 0.3 0.8-0.1 3.5-0.9 5.0-0.7 4.4 0.4 0.1 1.1 Gymnasial utb. 0.6 + 0.1 0.7-0.3 4.7-0.4 5.9-0.6 5.2 0.7 0.0 1.1 Eftergymnasial utb. 1.5 + 0.2 1.3-1.2* 12.2 + 0.3 15.1-0.8 12.1 2.6 0.4 1.3 Förgymnasial utb. 0.1-0.2 0.8 + 0.6 2.0-1.0 2.9-0.6 2.3 0.4 0.2 1.3 Gymnasial utb. 0.3 + 0.0 0.2-0.3 2.7-0.5 3.2-0.8 2.9 0.3 0.0 1.1 Eftergymnasial utb. 1.4 + 0.0 1.2-0.4 8.3-0.7 10.9-1.0 9.0 1.6 0.3 1.3 Förgymnasial utb. 1.1 + 0.8 0.8-0.7 5.0-0.8 6.9-0.7 6.4 0.5 0.0 1.1 Gymnasial utb. 0.8 + 0.3 1.2-0.4 6.7-0.4 8.6-0.5 7.5 1.1 0.0 1.2 Eftergymnasial utb. 1.7 + 0.3 1.5-2.1* 15.9 + 1.0 19.1-0.9 15.1 3.5 0.5 1.3

Humanitära hjälporganisationer 287 Tabell 17.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 0.6-0.1 0.5-0.6* 3.8-1.4* 4.8-2.1* 4.1 0.6 0.2 1.2 Mellersta tredjedelen 0.8 + 0.4 1.2 + 0.0 6.2 + 1.3 8.2 + 1.7 6.9 1.2 0.1 1.2 Högsta tredjedelen 1.2 + 0.4 1.0-0.8* 9.3-0.2 11.5-0.7 9.7 1.6 0.2 1.2 Lägsta tredjedelen 0.2-0.3 0.5 + 0.0 2.2-1.5 2.9-1.8* 2.6 0.2 0.2 1.2 Mellersta tredjedelen 0.4-0.0 0.8 + 0.3 3.6 + 0.4 4.9 + 0.7 3.7 1.0 0.1 1.4 Högsta tredjedelen 1.0 + 0.3 0.6-0.4 6.1-0.2 7.7-0.4 6.8 0.8 0.1 1.2 Lägsta tredjedelen 0.9 + 0.1 0.4-1.2* 5.3-1.1 6.6-2.2 5.5 1.0 0.2 1.3 Mellersta tredjedelen 1.2 + 0.8 1.5-0.2 8.5 + 2.1 11.2 + 2.6 9.8 1.4 0.0 1.2 Högsta tredjedelen 1.4 + 0.4 1.5-1.3 12.8-0.4 15.7-1.3 12.9 2.5 0.2 1.2 REGION 1 Stockholm 0.3-0.0 0.8-0.3 7.8 + 0.8 8.8 + 0.5 7.1 1.5 0.2 1.3 2 Göteborg, Malmö 0.9 + 0.3 0.3-0.9* 6.9 + 0.9 8.1 + 0.3 6.8 1.3 0.0 1.2 3 Större kommuner 0.7-0.1 0.8-0.4 6.1-0.6 7.5-1.1 6.2 1.1 0.3 1.3 4 Södra mellanbygden 1.7 + 0.9 1.3-0.6 6.0-0.9 9.0-0.7 7.8 1.2 0.0 1.1 5 Norra tätbygden 0.9 + 0.4 2.1-0.5 7.4 + 2.2 10.4 + 2.1 10.1 0.3 0.0 1.0 6 Norra glesbygden 1.0 + 1.0 1.4 + 0.4 2.6-2.6 5.0-1.2 4.4 0.7 0.0 1.1 1 Stockholm 0.4-0.3 1.2 + 0.1 5.7 + 0.3 7.2 + 0.2 5.8 1.4 0.0 1.3 2 Göteborg, Malmö 0.8 + 0.5 0.0-0.7 5.0 + 0.0 5.8-0.2 5.4 0.4 0.0 1.1 3 Större kommuner 0.2-0.5 0.6 + 0.3 4.2-0.1 5.0-0.3 4.0 0.6 0.3 1.4 4 Södra mellanbygden 1.2 + 0.7 0.6-0.5 2.0-2.6* 3.7-2.5 3.1 0.6 0.0 1.2 5 Norra tätbygden 1.3 + 0.1 0.6 + 0.2 4.2 + 0.3 6.0 + 0.6 6.0 0.0 0.0 1.0 6 Norra glesbygden 0.0 + 0.0 0.6-0.0 1.2-1.1 1.8-1.1 1.8 0.0 0.0 1.0 1 Stockholm 0.2 + 0.2 0.3-0.7 9.9 + 1.6 10.4 + 1.1 8.5 1.5 0.4 1.3 2 Göteborg, Malmö 0.9-0.0 0.5-1.1 8.7 + 1.6 10.2 + 0.4 8.0 2.2 0.0 1.3 3 Större kommuner 1.2 + 0.3 0.9-1.1* 7.9-1.1 10.0-1.8 8.3 1.5 0.2 1.2 4 Södra mellanbygden 2.2 + 1.0 2.0-0.7 10.1 + 0.9 14.2 + 1.2 12.5 1.8 0.0 1.1 5 Norra tätbygden 0.7 + 0.7 3.3-1.4 10.3 + 3.6 14.3 + 2.8 13.8 0.5 0.0 1.0 6 Norra glesbygden 2.1 + 2.1 2.4 + 0.9 4.3-4.3 8.8-1.3 7.4 1.4 0.0 1.2 NATIONALITET Infödda svenskar 0.9 + 0.3 0.9-0.5* 6.6-0.3 8.4-0.5 7.2 1.1 0.1 1.2 Naturaliserade inv. 0.5-0.4 1.4-0.2 6.7 + 3.0 8.6 + 2.4 6.5 2.2 0.0 1.4 Utländska medborgare 0.5-0.3 0.0-0.7 1.5-0.7 2.0-1.6 1.5 0.5 0.0 1.2 Infödda svenskar 0.6 + 0.1 0.5-0.1 4.1-0.5 5.2-0.5 4.4 0.7 0.1 1.3 Naturaliserade inv. 0.0-0.7 2.5 + 1.1 4.5 + 1.6 7.0 + 2.1 6.1 0.8 0.0 1.2 Utländska medborgare 1.0-0.8 0.0-1.6 1.0-2.2 2.0-4.6 1.0 1.0 0.0 1.5 Infödda svenskar 1.2 + 0.5 1.3-0.9* 9.1-0.1 11.6-0.5 9.9 1.6 0.2 1.2 Naturaliserade inv. 0.9-0.2 0.6-1.3 8.5 + 4.1 10.0 + 2.7 6.7 3.3 0.0 1.4 Utländska medborgare 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 1.9 + 0.6 1.9 + 0.6 1.9 0.0 0.0 1.0

288 Humanitära hjälporganisationer Tabell 17.3: Medlemsprofil för humanitära hjälporganisationer eller org. för frivilligt socialt arbete. Medlemssammansättning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern 16-84 år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Medlem i någon Hela befolkhumanitär hjälp- därav: ningen organisation aktiva ÅLDER 16-24 år 6 + 0 5-1 13-2 * 25-34 år 16 + 2 11-3 17-1 35-44 år 17 + 2 10-3 18 + 0 45-54 år 20 + 0 17-2 18 + 0 55-64 år 17 + 0 22-1 15 + 3 * 65-74 år 14-4 23 + 4 11-1 * 75-84 år 11-1 12 + 5 8 + 1 KÖN OCH ÅLDER Samtliga 16-84 år 32-2 33 + 3 50 + 0 16-24 år 2 + 1 3 + 1 7-1 * 25-44 år 12 + 3 10 + 3 18-0 55-64 år 11-0 13-1 17 + 2 * 65-84 år 6-6 * 7-1 8-0 Samtliga 16-84 år 68 + 2 67-3 50-0 16-24 år 4-1 2-2 6-1 25-44 år 20 + 1 11-9 17-0 55-64 år 25 + 1 26-3 16 + 1 * 65-84 år 19 + 1 28 +10 11-0 FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, 16-54 år 14 + 3 15 + 4 22 + 0 Ensamstående utan barn, 55-84 år 13-2 18 + 6 11-0 Ensamstående med barn 2-1 1-5 * 4 + 0 Samboende utan barn, 16-54 år 17 + 1 13 + 1 15-1 * Samboende utan barn, 55-84 år 27-4 38 + 3 22 + 2 * Samboende med barn 27 + 2 15-9 26-1 Ensamstående utan barn, 16-54 år 5 + 2 5 + 2 14 + 1 Ensamstående utan barn, 55-84 år 1-3 * 0-2 4-0 Ensamstående med barn 0-0 0 + 0 1 + 0 Samboende utan barn, 16-54 år 5 + 0 4 + 1 7-1 * Samboende utan barn, 55-84 år 10-2 15 + 2 12 + 1 * Samboende med barn 10 + 1 8-0 13-0 Ensamstående utan barn, 16-54 år 9 + 1 10 + 2 9-0 Ensamstående utan barn, 55-84 år 12 + 1 18 + 8 8 + 0 Ensamstående med barn 2-1 1-5 * 3 + 0 Samboende utan barn, 16-54 år 12 + 1 8 + 0 8-0 Samboende utan barn, 55-84 år 17-3 23 + 1 10 + 1 Samboende med barn 17 + 1 6-9 * 13-1 1) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

Humanitära hjälporganisationer 289 Tabell 17.3: (forts.) Medlem i någon Hela befolkhumanitär hjälp- därav: ningen organisation aktiva SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 22 + 2 29 +11 37-3 * Ej facklärda arbetare 14 + 1 20 +11 22-3 * Facklärda arbetare 8 + 1 8 + 1 15-0 Samtliga tjänstemän 61 + 0 55-7 42 + 3 * Lägre tjänstemän 10-6 * 12-4 13-1 Tjänstemän på mellannivå 25 + 2 25 + 3 17 + 2 * Högre tjänstemän 26 + 4 18-6 12 + 2 * Ensamföretagare 3 + 0 3 + 0 4 + 1 * Företagare med anställda 4-1 4-2 4-0 Jordbrukare 3-3 * 2-1 2-1 * Studerande 6 + 2 5 + 0 10 + 1 Samtliga arbetare 6 + 1 6 + 2 18-1 Ej facklärda arbetare 3 + 1 5 + 4 9-1 Facklärda arbetare 2-1 1-2 10-0 Samtliga tjänstemän 20-1 19 + 1 20 + 1 Lägre tjänstemän 2-3 * 2 + 0 4-1 Tjänstemän på mellannivå 7 + 3 6 + 3 8 + 1 Högre tjänstemän 11-1 11-2 7 + 1 Ensamföretagare 2 + 0 3 + 1 3 + 1 Företagare med anställda 2-0 2-0 2-0 Jordbrukare 1-1 1 + 1 1-1 * Studerande 1-0 2-0 5 + 0 Samtliga arbetare 16 + 1 23 +10 19-3 * Ej facklärda arbetare 11 + 0 15 + 7 13-2 * Facklärda arbetare 6 + 1 7 + 3 6-0 Samtliga tjänstemän 41 + 1 36-8 22 + 2 * Lägre tjänstemän 9-3 10-4 8-1 Tjänstemän på mellannivå 18-1 19-0 9 + 1 Högre tjänstemän 15 + 5 * 7-4 5 + 1 * Ensamföretagare 1 + 0 0-1 1 + 1 * Företagare med anställda 2-1 2-2 1 + 0 Jordbrukare 2-2 1-2 1-1 * Studerande 5 + 3 3 + 1 6 + 1 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning 16-5 * 22 + 2 26-6 * Gymnasial utbildning 33-1 32 + 0 46 + 2 * Eftergymnasial utbildning 51 + 6 45-2 27 + 4 * Förgymnasial utbildning 5-2 7 + 3 13-2 * Gymnasial utbildning 9-1 6-2 23 + 1 Eftergymnasial utbildning 18 + 1 20 + 2 13 + 1 * Förgymnasial utbildning 11-4 15-1 14-3 * Gymnasial utbildning 24 + 1 26 + 3 23 + 1 Eftergymnasial utbildning 33 + 5 26-5 14 + 2 *

290 Humanitära hjälporganisationer Tabell 17.3: (forts.) Medlem i någon Hela befolkhumanitär hjälp- därav: ningen organisation aktiva DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 19-7 * 19-10 33 + 0 Mellersta tredjedelen 33 + 8 * 38 +13 33 + 0 Högsta tredjedelen 47-1 42-3 33 + 0 Lägsta tredjedelen 6-3 7-1 16 + 1 Mellersta tredjedelen 9 + 2 11 + 4 16-0 Högsta tredjedelen 16-1 15 + 0 17-1 Lägsta tredjedelen 14-4 13-8 17-1 Mellersta tredjedelen 24 + 6 * 27 + 9 17 + 0 Högsta tredjedelen 31-0 27-3 16 + 1 REGION 1 Stockholm 21 + 3 12-1 20 + 1 2 Göteborg, Malmö 15 + 2 10-3 16 + 1 3 Större kommuner 33-3 30-5 36 + 0 4 Södra mellanbygden 20-2 31 + 4 18-1 5 Norra tätbygden 7 + 2 10 + 1 6-0 6 Norra glesbygden 3-1 7 + 4 5-0 1 Stockholm 9 + 1 9 + 1 10 + 1 2 Göteborg, Malmö 5 + 0 3-0 7 + 0 3 Större kommuner 11-0 8-0 18 + 0 4 Södra mellanbygden 4-3 9 + 2 9-0 5 Norra tätbygden 2 + 0 3 + 1 3-0 6 Norra glesbygden 1-0 1-0 3-0 1 Stockholm 12 + 1 3-2 10-0 2 Göteborg, Malmö 10 + 2 7-3 8 + 1 3 Större kommuner 22-3 22-4 18 + 0 4 Södra mellanbygden 16 + 0 22 + 2 9-1 5 Norra tätbygden 5 + 1 7 + 0 3 + 0 6 Norra glesbygden 3-1 6 + 4 2-0 NATIONALITET Infödda svenskar 92-2 91 + 2 89 + 0 Naturaliserade invandrare 7 + 3 8 + 0 7 + 1 * Utländska medborgare 1-1 1-3 4-1 * Infödda svenskar 28-2 28 + 4 45-0 Naturaliserade invandrare 3 + 1 4 + 2 3 + 1 Utländska medborgare 0-1 1-3 2-0 Infödda svenskar 64-0 64-1 45 + 0 Naturaliserade invandrare 4 + 2 3-1 4 + 1 Utländska medborgare 0 + 0 0 + 0 2-1 *

Humanitära hjälporganisationer 291 Tabell 17.3: (forts.) Medlem i någon Hela befolkhumanitär hjälp- därav: ningen organisation aktiva MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem 15-8 * 20-2 7-4 * Varit på möte senaste året 11-2 12-3 5-3 * Kontaktat ansvarig person 23 + 2 29 + 2 12 + 0 Kontaktat ansvarig pers. i ngn förening 59 + 1 66 + 2 44-2 Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv 83 + 6 * 85 + 0 70 + 3 * Saknar möjlighet 2 + 1 3 + 2 3-1 Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte 67 + 1 75 + 1 51 + 2 *..tagit kontakt med tjänsteman etc. 37 + 1 38-6 24 + 2 *..skrivit insändare eller artikel 20-2 24-4 13 + 2 *..undertecknat upprop 67 + 4 72 + 2 47 + 4 *..demonstrerat 31 + 0 33-2 22 + 0 Brukar delta i politiska diskussioner 52 + 1 48-1 41-2 * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal 9 + 1 16 + 5 16-0 Svårigheter med löpande utgifter 9 + 1 9-0 13-1 Saknar helförsäkrad bil 24-0 28 + 4 27-1 Förvärvsarbetande 63-3 51-13 * 62-2 Anställda 55-3 43-15 * 54-1 därav: heltid/helår 34-2 20-17 * 36-1 Annan arbetstid än dagtid 17 + 0 17-1 23 + 3 * Privatanställd 55 +20 * 56 +22 * 65 + 7 * Statligt anställd 12-3 9-1 6-3 * Kommunal- el landstingsanställd 34-17 * 35-21 * 29-3 * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus 59-8 * 61-8 58 + 0 Bor i lägenhet 41 + 8 * 39 + 9 42 + 0 Äger inte bostaden 28 + 2 31 + 2 34-0 Trångbodda 11 + 3 12 + 2 14-1 Hög utrymmesstandard 53-3 63 + 7 43 + 3 * Saknar egen tvättmaskin 28 + 5 33 +11 28 + 0 Saknar diskmaskin 43-7 * 48-0 47-8 * Saknar daglig tidning 15 + 6 * 18 + 2 26 + 8 * Saknar video 22-26 * 27-13 * 18-19 * Ingen semesterresa senaste året 25-6 * 33 + 6 34-2 * Saknar tillgång till fritidshus 40-6 * 43-3 53-1 Umgås sällan med grannar 48 + 2 44 + 5 57 + 2 * Umgås sällan med andra vänner 12-3 13 + 3 14 + 0 Har ingen nära vän 13-3 11 + 1 18-2 * Antal i den vuxna befolk- 2000 555 118 6 876 ningen, 1000-tal 1992 567 132 6 771 Antal intervjuer 2000 465 97 5 612 1992 498 117 5 902 2) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.

292 Humanitära hjälporganisationer

Fredsorganisationer 293 Kapitel 18 Fredsorganisationer Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen, för Fred m.m. - 55 000 medlemmar - 10 000 är aktiva - 5 000 har förtroendeuppdrag 18.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i fredsorganisationer ( rekrytering ; se tabell 18.2) resp. visar medlemsprofilen i fredsorganisationerna ( medlemsprofil ; tabell 18.3), dock utan särredovisning av olika organisationer som ingår i gruppen. Analyserna genomförs vidare efter tid (år 2000 resp. 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1992 till 2000 (tabell 18.1) 1. 1 Det statistiska underlaget (antal medlemmar i undersökningen, är mycket litet, och den statistiska precisionen är därför låg). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön). 18.2 Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns ca. 55 000 personer i åldern 16-84 år som var anslutna till någon fredsorganisation, vilket utgör mindre än en procent av den vuxna befolkningen (tabell 18.2). De aktiva medlemmarna är avsevärt färre, och ligger i storleksordningen en promille, runt 10 000 personer.

294 Fredsorganisationer Trend 1992-2000 Utvecklingen under perioden 1992-2000 har detaljstuderats i tabell 18.2 (i slutet av detta kapitel), där vi visar medlemskap, aktivitet och förtroendeuppdrag för olika delar av befolkningen. Åtta år tidigare (1992) var medlemstalet troligen något högre, men minskningen är inte statistiskt säkerställd. På samma nivå låg medlemsandelen även 1987 enligt maktutredningens medborgarstudie. Tabell 18.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning som ingår i ULF. Vi följer här upp ett stickprov av personer som intervjuades 1992 och då var 16-76 år med en ny intervju år 2000 (då hade de alltså blivit 8 år äldre och var 24-84 år). Tabell 18.1 Medlemmar i fredsorganisationer. Panelflöden mellan 1992-2000. Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var 16-76 år gamla (n=2294). Trognparkomna med Summa Avhop- Nytill- Aldrig Samtliga 0,5 0,8 0,5 98,2 100 0,5 0,8 0,5 98,2 100 0,4 0,9 0,5 98,2 100 16-34 år 0,5 0,6 0,3 98,6 100 35-54 år 0,6 1,4 0,8 97,3 100 55-84 år 0,4 0,4 0,2 99,1 100 Arbetare+lägre tjm 0,1 0,6 0,3 99,1 100 Övriga tjm 1,2 1,6 0,8 96,4 100 Företagare 0,4 0,5 0,5 98,6 100 Större städer 0,6 1,1 0,5 97,8 100 Övriga Sverige 0,1 0,3 0,4 99,2 100 Fredsorganisationerna är en av de minsta organisationerna som ingår i denna rapport. Endast en halv procent av befolkningen är trogna medlemmar, dvs. har varit medlemmar både 1992 och 2000. Rörligheten 2 är relativt stor, och avhopparna (medlem 1992 men inte 2000) är fler än de trogna medlemmarna. Även här ser vi att återväxten är lägre, vilket leder till att medlemskåren minskar. Detta är ett mönster som gäller för de flesta redo- 2 Här avses rölighet in och ut ur gruppen fredsorganisationer, inte mellan olika fredsorganisationer visningsgrupper i tabell 18.1. Vi konstaterar också att återväxten bland de yngre inte kompenserar nettominskningen bland de äldre. 18.3 Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 18.2 och diagram 18.1 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i fredsorganisationer 3. Variation i andelen som är medlemmar bör i vid bemärkelse spegla befolkningens intressen såväl som praktiska möjligheter (tid, ekonomi). Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan variera avsevärt mellan olika organisationer. Medlemskap i fredsorganisationer är väsentligt vanligare vid högre ålder, och det gäller även förtroendeuppdrag. och män är representerade i samma omfattning, men förtroendeposter innehas mest av män. Fredsorganisationerna har sin viktigaste rekrytering i socialt och ekonomiskt välbeställda skikt. Detta gäller för de flesta organisationer som redovisas i denna rapport, men för fredsorganisationerna gäller det i särskilt hög grad. Medlemsandelen är väsentligt högre bland högre tjänstemän, och det gäller även förtroendeuppdrag. Utbildningsnivån följer socioekonomisk grupp. Även här gäller att högutbildade har väsentligt fler förtroendeuppdrag och fler är medlemmar. Utbildning och yrkesställning innebär således större engagemang, och förmodligen också större institutionell och teknisk kompetens. Analogt ser vi i diagram 18.1 och tabell 18.2 att höginkomsttagare har väsentligt starkare representation bland medlemmar, såväl som bland förtroendemännen. 18.4 Medlemsprofiler Vi har redan i det föregående kartlagt att det finns en påtaglig skevhet i medlemskap och aktivitets- 3 Eftersom andelen medlemmar är så låg blir även skattningarna relativt osäkra, särskilt när det gäller förtroendeuppdrag och aktivitet (stickprovet för år 2000 omfattar endast 45 personer). Vi har emellertid behållit detaljeringsgraden i dessa tabeller för att ge möjlighet till senare sammanläggning av olika redovisningsgrupper.

Fredsorganisationer 295 nivå när det gäller fredsorganisationer 4. I tabell 18.3 jämför vi därför under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen (jämförelse av kolumn 1 med kolumn 3; procentberäkningen sker vertikalt). Tabell 18.3 visar således att yngre (under 35 år), är underrepresenterade och äldre är överrepresenterade. Arbetarklass, lågutbildade och låginkomstfamiljer är starkt underrepresenterade. Tabell 18.3 visar vidare välfärdsprofiler för fredsorganisationernas medlemmar, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, ekonomi, sysselsättning, boende och sociala nätverk. Fredsorganisationernas medlemmar är överrepresenterade i de kategorier som är högaktiva ifråga om kollektivt och enskilt agerande, och som således är vana att utnyttja sina medborgerliga påverkansmöjligheter. De har mycket oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex deltagit i möten, kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare individuellt delta i politiska diskussioner i vardagslag. Dessa karakteristika är typiska för medlemmar i de flesta organisationer, och detta intresse är givetvis också ofta anledningen till att man söker sig till organisationer med ett uttalat ideologiskt mål. För fredsorganisationernas medlemmar gäller detta i ovanligt hög grad. Vi konstaterar också att offentligt anställda är överrepresenterade bland medlemmarna. Tabell 18.3 visar däremot att fredsorganisationernas medlemmar har ungefär samma ekonomiska standard som genomsnittsbefolkningen. Även deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening liknar medelbefolkningen. Deras sociala nätverk torde vara bättre än normalbefolkningens. 4 Statistik för förtroendeuppdrag och aktivitet kan inte visas p.g.a. för små urval

296 Fredsorganisationer Diagram 18.1 Medlemskap och aktivitet i fredsorganisationer år 2000. Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passiva medlemmar SAMTLIGA 16-84 ÅR MÄN 16-84 år 16-24 år 25-44 år 55-64 år 65-84 år KVINNOR 16-84 år 16-24 år 25-44 år 55-64 år 65-84 år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, 16-54 år Ensamst utan barn, 55-84 år Ensamstående med barn Sambo utan barn, 16-54 år Sambo utan barn, 55-84 år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare 0 1 2 3

Fredsorganisationer 297 Tabell 18.2: Medlemskap och aktivitet inom fredsorganisationer. Andelar inom olika befolkningsgrupper. Personer 16-84 år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt Samtliga 16-84 år 0.1-0.0 0.0-0.1 0.7-0.2 0.8-0.3 0.8 0.1 0.0 1.1 därav: 16-24 år 0.0 + 0.0 0.1-0.1 0.3-0.3 0.4-0.4 0.3 0.1 0.0 1.3 25-34 år 0.1 + 0.1 0.0-0.1 0.4-0.9* 0.5-0.9* 0.5 0.0 0.0 1.0 35-44 år 0.0-0.2 0.0-0.3 1.0-0.4 1.0-0.9 1.0 0.0 0.0 1.0 45-54 år 0.1-0.1 0.1 + 0.1 1.1 + 0.0 1.3-0.0 1.2 0.1 0.0 1.1 55-64 år 0.1 + 0.1 0.0 + 0.0 0.7 + 0.2 0.8 + 0.4 0.7 0.1 0.0 1.2 65-74 år 0.3 + 0.1 0.0 + 0.0 0.7 + 0.2 1.1 + 0.2 1.1 0.0 0.0 1.0 75-84 år 0.0 + 0.0 0.0-0.5 0.4-0.1 0.4-0.5 0.4 0.0 0.0 1.0 KÖN OCH ÅLDER Samtliga 16-84 år 0.1 + 0.0 0.1-0.0 0.6-0.4 0.8-0.4 0.7 0.1 0.0 1.1 16-24 år 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.3 + 0.0 0.3 + 0.0 0.3 0.0 0.0 1.0 25-44 år 0.1 + 0.1 0.0-0.1 0.5-1.0* 0.6-1.0* 0.6 0.0 0.0 1.0 55-64 år 0.2-0.0 0.2 + 0.2 0.7-0.2 1.0-0.0 0.8 0.2 0.0 1.3 65-84 år 0.2 + 0.0 0.0-0.2 0.9-0.1 1.1-0.3 1.1 0.0 0.0 1.0 Samtliga 16-84 år 0.0-0.1 0.0-0.2* 0.8-0.0 0.8-0.3 0.8 0.0 0.0 1.0 16-24 år 0.0 + 0.0 0.3-0.2 0.3-0.7 0.5-0.9 0.3 0.3 0.0 1.5 25-44 år 0.0-0.2 0.0-0.3 0.9-0.3 0.9-0.8 0.9 0.0 0.0 1.0 55-64 år 0.0 + 0.0 0.0-0.1 1.1 + 0.3 1.1 + 0.2 1.1 0.0 0.0 1.0 65-84 år 0.2 + 0.0 0.0-0.2 0.3 + 0.2 0.5 + 0.1 0.5 0.0 0.0 1.0 FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, 16-54 år 0.0-0.1 0.1-0.2 0.5-0.5 0.6-0.7 0.5 0.1 0.0 1.1 Ensamst utan barn, 55-84 år 0.3 + 0.3 0.0-0.2 0.8 + 0.6 1.1 + 0.8 0.9 0.2 0.0 1.1 Ensamstående med barn 0.0-0.6 0.0 + 0.0 1.3 + 0.2 1.3-0.4 1.3 0.0 0.0 1.0 Sambo utan barn, 16-54 år 0.0 + 0.0 0.2 + 0.2 0.5-0.7 0.7-0.5 0.7 0.0 0.0 1.0 Sambo utan barn, 55-84 år 0.1-0.1 0.0-0.1 0.4-0.3 0.5-0.5 0.5 0.0 0.0 1.0 Samboende med barn 0.1 + 0.0 0.0-0.2 1.0-0.1 1.1-0.3 1.1 0.1 0.0 1.1 Ensamst utan barn, 16-54 år 0.0-0.1 0.0 + 0.0 0.6 + 0.1 0.6-0.1 0.6 0.0 0.0 1.0 Ensamst utan barn, 55-84 år 0.5 + 0.5 0.0 + 0.0 0.5 + 0.1 1.0 + 0.6 0.5 0.5 0.0 1.5 Ensamstående med barn 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 3.7 + 1.2 3.7 + 1.2 3.7 0.0 0.0 1.0 Sambo utan barn, 16-54 år 0.0 + 0.0 0.4 + 0.4 0.0-1.1* 0.4-0.7 0.4 0.0 0.0 1.0 Sambo utan barn, 55-84 år 0.2-0.0 0.0-0.2 0.6-0.4 0.8-0.6 0.8 0.0 0.0 1.0 Samboende med barn 0.3 + 0.1 0.0-0.1 0.7-0.8 1.0-0.8 0.8 0.1 0.0 1.3 Ensamst utan barn, 16-54 år 0.0 + 0.0 0.2-0.5 0.4-1.3* 0.6-1.8* 0.4 0.2 0.0 1.3 Ensamst utan barn, 55-84 år 0.2 + 0.2 0.0-0.2 0.9 + 0.9 1.1 + 0.9 1.1 0.0 0.0 1.0 Ensamstående med barn 0.0-0.8 0.0 + 0.0 0.5-0.1 0.5-0.9 0.5 0.0 0.0 1.0 Sambo utan barn, 16-54 år 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 1.0-0.3 1.0-0.3 1.0 0.0 0.0 1.0 Sambo utan barn, 55-84 år 0.0-0.2 0.0 + 0.0 0.2-0.2 0.2-0.3 0.2 0.0 0.0 1.0 Samboende med barn 0.0-0.1 0.0-0.2 1.3 + 0.6 1.3 + 0.3 1.3 0.0 0.0 1.0

298 Fredsorganisationer Tabell 18.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 0.0 + 0.0 0.0-0.0 0.3 + 0.0 0.4 + 0.0 0.4 0.0 0.0 1.1 Ej facklärda arbetare 0.0 + 0.0 0.1 + 0.0 0.3 + 0.0 0.4 + 0.0 0.3 0.1 0.0 1.2 Facklärda arbetare 0.1 + 0.1 0.0-0.1 0.4 + 0.0 0.5 + 0.0 0.5 0.0 0.0 1.0 Samtliga tjänstemän 0.1-0.1 0.0-0.2* 1.2-0.3 1.3-0.7 1.3 0.0 0.0 1.0 Lägre tjänstemän 0.0 + 0.0 0.0-0.1 0.0-1.0* 0.0-1.2* 0.0 0.0 0.0 0.0 Tjm på mellannivå 0.0-0.3 0.0-0.3 1.3-0.2 1.3-0.8 1.3 0.0 0.0 1.0 Högre tjänstemän 0.5-0.2 0.0-0.2 2.3 + 0.1 2.8-0.3 2.6 0.1 0.0 1.1 Ensamföretagare 0.4 + 0.4 0.6 + 0.6 0.0-2.2* 1.0-1.1 0.6 0.4 0.0 1.8 Företagare med anst. 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.9 + 0.9 0.9 + 0.9 0.9 0.0 0.0 1.0 Jordbrukare 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Studerande 0.0 + 0.0 0.0-0.3 0.2-0.7 0.2-1.0* 0.2 0.0 0.0 1.0 Samtliga arbetare 0.1 + 0.1 0.0 + 0.0 0.7 + 0.2 0.8 + 0.3 0.8 0.0 0.0 1.0 Ej facklärda arbetare 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.7 + 0.2 0.7 + 0.2 0.7 0.0 0.0 1.0 Facklärda arbetare 0.2 + 0.2 0.0 + 0.0 0.7 + 0.3 0.9 + 0.5 0.9 0.0 0.0 1.0 Samtliga tjänstemän 0.2-0.1 0.0-0.2 0.8-0.9 0.9-1.2* 0.8 0.1 0.0 1.1 Lägre tjänstemän 0.0 + 0.0 0.0-0.4 0.0-1.0 0.0-1.4 0.0 0.0 0.0 0.0 Tjm på mellannivå 0.0-0.3 0.0-0.2 0.9-0.3 0.9-0.8 0.9 0.0 0.0 1.0 Högre tjänstemän 0.5-0.0 0.0 + 0.0 1.1-1.7 1.6-1.8 1.3 0.3 0.0 1.2 Ensamföretagare 0.6 + 0.6 0.9 + 0.9 0.0-2.3 1.5-0.8 0.9 0.6 0.0 1.8 Företagare med anst. 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.8 + 0.8 0.8 + 0.8 0.8 0.0 0.0 1.0 Jordbrukare 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Studerande 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0-0.4 0.0-0.4 0.0 0.0 0.0 0.0 Samtliga arbetare 0.0 + 0.0 0.1-0.1 0.0-0.2 0.1-0.3 0.0 0.1 0.0 2.0 Ej facklärda arbetare 0.0 + 0.0 0.1 + 0.0 0.0-0.1 0.1-0.1 0.0 0.1 0.0 2.0 Facklärda arbetare 0.0 + 0.0 0.0-0.3 0.0-0.5 0.0-0.8 0.0 0.0 0.0 0.0 Samtliga tjänstemän 0.1-0.2 0.0-0.2 1.6 + 0.2 1.7-0.2 1.7 0.0 0.0 1.0 Lägre tjänstemän 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0-1.0* 0.0-1.0* 0.0 0.0 0.0 0.0 Tjm på mellannivå 0.0-0.3 0.0-0.4 1.7-0.1 1.7-0.7 1.7 0.0 0.0 1.0 Högre tjänstemän 0.4-0.5 0.0-0.4 4.1 + 2.7 4.4 + 1.7 4.4 0.0 0.0 1.0 Ensamföretagare 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0-1.8 0.0-1.8 0.0 0.0 0.0 0.0 Företagare med anst. 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 1.2 + 1.2 1.2 + 1.2 1.2 0.0 0.0 1.0 Jordbrukare 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Studerande 0.0 + 0.0 0.0-0.6 0.3-1.0 0.3-1.6 0.3 0.0 0.0 1.0 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. 0.0 + 0.0 0.0-0.0 0.1-0.1 0.1-0.2 0.1 0.0 0.0 1.0 Gymnasial utb. 0.1 + 0.1 0.1-0.1 0.4-0.2 0.6-0.2 0.5 0.0 0.0 1.1 Eftergymnasial utb. 0.2-0.3 0.1-0.3 1.6-0.6 1.9-1.2* 1.8 0.1 0.0 1.1 Förgymnasial utb. 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.3 + 0.0 0.3 + 0.0 0.3 0.0 0.0 1.0 Gymnasial utb. 0.2 + 0.2 0.1 + 0.0 0.5-0.1 0.8 + 0.1 0.7 0.1 0.0 1.2 Eftergymnasial utb. 0.3-0.2 0.0-0.1 1.0-1.7* 1.3-2.1* 1.1 0.1 0.0 1.1 Förgymnasial utb. 0.0 + 0.0 0.0-0.1 0.0-0.3 0.0-0.4 0.0 0.0 0.0 0.0 Gymnasial utb. 0.0 + 0.0 0.0-0.2 0.3-0.3 0.3-0.5 0.3 0.0 0.0 1.0 Eftergymnasial utb. 0.1-0.3 0.1-0.4 2.3 + 0.4 2.5-0.3 2.4 0.1 0.0 1.0

Fredsorganisationer 299 Tabell 18.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 0.1-0.0 0.1 + 0.0 0.3-0.6* 0.5-0.6* 0.4 0.1 0.0 1.3 Mellersta tredjedelen 0.1-0.0 0.0-0.1 0.6-0.0 0.6-0.2 0.6 0.0 0.0 1.0 Högsta tredjedelen 0.2-0.0 0.0-0.2* 1.2-0.0 1.3-0.3 1.3 0.1 0.0 1.0 Lägsta tredjedelen 0.1 + 0.1 0.2 + 0.1 0.4-0.9 0.7-0.7 0.6 0.1 0.0 1.3 Mellersta tredjedelen 0.1-0.0 0.0 + 0.0 0.5-0.2 0.6-0.2 0.6 0.0 0.0 1.0 Högsta tredjedelen 0.2 + 0.0 0.0-0.1 0.9-0.2 1.1-0.3 1.0 0.1 0.0 1.1 Lägsta tredjedelen 0.0-0.1 0.1 + 0.0 0.2-0.4 0.3-0.5 0.2 0.1 0.0 1.3 Mellersta tredjedelen 0.0 + 0.0 0.0-0.3 0.7 + 0.1 0.7-0.2 0.7 0.0 0.0 1.0 Högsta tredjedelen 0.1-0.1 0.0-0.3 1.5 + 0.2 1.6-0.2 1.6 0.0 0.0 1.0 REGION 1 Stockholm 0.1-0.0 0.1-0.1 1.5-0.1 1.8-0.3 1.8 0.0 0.0 1.0 2 Göteborg, Malmö 0.0 + 0.0 0.1 + 0.0 0.5-0.3 0.6-0.3 0.5 0.1 0.0 1.2 3 Större kommuner 0.1-0.1 0.0-0.1 0.6-0.3 0.7-0.5 0.6 0.0 0.0 1.1 4 Södra mellanbygden 0.1 + 0.1 0.0-0.2 0.5 + 0.0 0.6-0.0 0.6 0.0 0.0 1.0 5 Norra tätbygden 0.3-0.1 0.0 + 0.0 0.0-0.5 0.3-0.6 0.0 0.3 0.0 3.0 6 Norra glesbygden 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0-0.7 0.0-0.7 0.0 0.0 0.0 0.0 1 Stockholm 0.2-0.0 0.3 + 0.3 1.5-0.8 2.0-0.5 2.0 0.0 0.0 1.0 2 Göteborg, Malmö 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.3-0.4 0.3-0.4 0.3 0.0 0.0 1.0 3 Större kommuner 0.1-0.1 0.0-0.1 0.6-0.3 0.7-0.5 0.6 0.1 0.0 1.1 4 Södra mellanbygden 0.2 + 0.2 0.0-0.2 0.2-0.1 0.4-0.1 0.4 0.0 0.0 1.0 5 Norra tätbygden 0.6 + 0.6 0.0 + 0.0 0.0-1.0 0.6-0.3 0.0 0.6 0.0 3.0 6 Norra glesbygden 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0-0.7 0.0-0.7 0.0 0.0 0.0 0.0 1 Stockholm 0.0 + 0.0 0.0-0.5 1.6 + 0.5 1.6-0.0 1.6 0.0 0.0 1.0 2 Göteborg, Malmö 0.0 + 0.0 0.2-0.0 0.6-0.4 0.8-0.4 0.6 0.2 0.0 1.2 3 Större kommuner 0.1-0.1 0.0-0.2 0.6-0.2 0.7-0.5 0.7 0.0 0.0 1.0 4 Södra mellanbygden 0.0 + 0.0 0.0-0.2 0.7 + 0.2 0.7 + 0.0 0.7 0.0 0.0 1.0 5 Norra tätbygden 0.0-0.7 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0-0.7 0.0 0.0 0.0 0.0 6 Norra glesbygden 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.0-0.7 0.0-0.7 0.0 0.0 0.0 0.0 NATIONALITET Infödda svenskar 0.1-0.0 0.0-0.1* 0.7-0.2 0.8-0.4 0.8 0.1 0.0 1.1 Naturaliserade inv. 0.0 + 0.0 0.4 + 0.4 0.5 + 0.3 0.9 + 0.6 0.9 0.0 0.0 1.0 Utländska medborgare 0.5 + 0.1 0.0-0.3 0.0-1.0 0.5-1.2 0.5 0.0 0.0 1.0 Infödda svenskar 0.1 + 0.0 0.0-0.1 0.6-0.5 0.7-0.5 0.7 0.1 0.0 1.2 Naturaliserade inv. 0.0 + 0.0 0.8 + 0.8 0.6 + 0.6 1.4 + 1.4 1.4 0.0 0.0 1.0 Utländska medborgare 1.0 + 0.1 0.0 + 0.0 0.0-0.8 1.0-0.7 1.0 0.0 0.0 1.0 Infödda svenskar 0.0-0.1 0.0-0.2 0.8 + 0.0 0.9-0.2 0.9 0.0 0.0 1.0 Naturaliserade inv. 0.0 + 0.0 0.0 + 0.0 0.4-0.0 0.4-0.0 0.4 0.0 0.0 1.0 Utländska medborgare 0.0 + 0.0 0.0-0.5 0.0-1.1 0.0-1.6 0.0 0.0 0.0 0.0

300 Fredsorganisationer Tabell 18.3: Medlemsprofil för fredsorganisationer. Medlemssammansättning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern 16-84 år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Medlem inom Hela befolknågon freds- därav: ningen organisation aktiva ÅLDER 16-24 år 6-4.. 13-2 * 25-34 år 11-11.. 17-1 35-44 år 21-7.. 18 + 0 45-54 år 29 + 9.. 18 + 0 55-64 år 14 +10.. 15 + 3 * 65-74 år 14 + 5.. 11-1 * 75-84 år 4-2.. 8 + 1 KÖN OCH ÅLDER Samtliga 16-84 år 48-2.. 50 + 0 16-24 år 2 + 1.... 7-1 * 25-44 år 13-11....18-0 55-64 år 21 + 7....17 + 2 * 65-84 år 12 + 1.. 8-0 Samtliga 16-84 år 52 + 2.. 50-0 16-24 år 4-5.. 6-1 25-44 år 18-6.. 17-0 55-64 år 23 +11.. 16 + 1 * 65-84 år 7 + 2.. 11-0 FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, 16-54 år 16-9.. 22 + 0 Ensamstående utan barn, 55-84 år 15 +12.. 11-0 Ensamstående med barn 6 + 1.. 4 + 0 Samboende utan barn, 16-54 år 13-4.. 15-1 * Samboende utan barn, 55-84 år 14-3.. 22 + 2 * Samboende med barn 36 + 3.. 26-1 Ensamstående utan barn, 16-54 år 10 + 3.. 14 + 1 Ensamstående utan barn, 55-84 år 4 + 3.. 4-0 Ensamstående med barn 4 + 2.. 1 + 0 Samboende utan barn, 16-54 år 3-4.. 7-1 * Samboende utan barn, 55-84 år 12-1.. 12 + 1 * Samboende med barn 16-5.. 13-1 Ensamstående utan barn, 16-54 år 6-12.. 9-0 Ensamstående utan barn, 55-84 år 11 + 9.. 8 + 0 Ensamstående med barn 2-2.. 3 + 0 Samboende utan barn, 16-54 år 10 + 0.. 8-0 Samboende utan barn, 55-84 år 2-2.. 10 + 1 Samboende med barn 20 + 8.. 13-1 1) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

Fredsorganisationer 301 Tabell 18.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon freds- därav: ningen organisation aktiva SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 20 + 6.. 37-3 * Ej facklärda arbetare 10 + 2.. 22-3 * Facklärda arbetare 10 + 3.. 15-0 Samtliga tjänstemän 68 + 1.. 42 + 3 * Lägre tjänstemän 0-14 *.. 13-1 Tjänstemän på mellannivå 28 + 1.. 17 + 2 * Högre tjänstemän 41 +15.. 12 + 2 * Ensamföretagare 5-0.. 4 + 1 * Företagare med anställda 4 + 4.. 4-0 Jordbrukare 0 + 0.. 2-1 * Studerande 2-7.. 10 + 1 Samtliga arbetare 18 +10.. 18-1 Ej facklärda arbetare 8 + 3.. 9-1 Facklärda arbetare 10 + 7.. 10-0 Samtliga tjänstemän 23-12.. 20 + 1 Lägre tjänstemän 0-6.. 4-1 Tjänstemän på mellannivå 9-2.. 8 + 1 Högre tjänstemän 14-4.. 7 + 1 Ensamföretagare 5 + 1.. 3 + 1 Företagare med anställda 3 + 3.. 2-0 Jordbrukare 0 + 0.. 1-1 * Studerande 0-2.. 5 + 0 Samtliga arbetare 2-5.. 19-2 * Ej facklärda arbetare 2-1.. 13-2 * Facklärda arbetare 0-4.. 6-0 Samtliga tjänstemän 46 +13.. 22 + 2 * Lägre tjänstemän 0-8 *.. 8-1 Tjänstemän på mellannivå 19 + 2.. 9 + 1 Högre tjänstemän 27 +19 *.. 5 + 1 * Ensamföretagare 0-1.. 1 + 1 * Företagare med anställda 2 + 2.. 1 + 0 Jordbrukare 0 + 0.. 1-1 * Studerande 2-6.. 6 + 1 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning 5-4.. 26-6 * Gymnasial utbildning 31 + 3.. 46 + 2 * Eftergymnasial utbildning 64 + 1.. 27 + 4 * Förgymnasial utbildning 5 + 1.. 13-2 * Gymnasial utbildning 23 +10.. 24 + 1 Eftergymnasial utbildning 20-13.. 13 + 1 * Förgymnasial utbildning 0-5.. 14-3 * Gymnasial utbildning 8-7.. 23 + 1 Eftergymnasial utbildning 44 +14.. 14 + 2 *

302 Fredsorganisationer Tabell 18.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon freds- därav: ningen organisation aktiva DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 20-10.. 33 + 0 Mellersta tredjedelen 25 + 2.. 33 + 0 Högsta tredjedelen 55 + 9.. 33 + 0 Lägsta tredjedelen 14-5.. 16 + 1 Mellersta tredjedelen 11 + 1.. 16-0 Högsta tredjedelen 24 + 2.. 17-0 Lägsta tredjedelen 6-6.. 17-1 Mellersta tredjedelen 14 + 2.. 17 + 0 Högsta tredjedelen 31 + 7.. 16 + 1 REGION 1 Stockholm 43 +10.. 20 + 1 2 Göteborg, Malmö 12-0.. 16 + 1 3 Större kommuner 31-7.. 36 + 0 4 Södra mellanbygden 13 + 3.. 18-1 5 Norra tätbygden 2-2.. 6-0 6 Norra glesbygden 0-3.. 5-0 1 Stockholm 24 + 5.. 10 + 1 2 Göteborg, Malmö 3-1.. 7 + 0 3 Större kommuner 15-4.. 18 + 0 4 Södra mellanbygden 5 + 0.. 9-0 5 Norra tätbygden 2-0.. 3-0 6 Norra glesbygden 0-2.. 3-0 1 Stockholm 19 + 5.. 10-0 2 Göteborg, Malmö 8 + 1.. 8 + 1 3 Större kommuner 16-2.. 18 + 0 4 Södra mellanbygden 8 + 2.. 9-1 5 Norra tätbygden 0-2.. 3 + 0 6 Norra glesbygden 0-1.. 2-0 NATIONALITET Infödda svenskar 90-1.. 89 + 0 Naturaliserade invandrare 7 + 6.. 7 + 1 * Utländska medborgare 2-5.. 4-1 * Infödda svenskar 41-7.. 45-0 Naturaliserade invandrare 5 + 5.. 3 + 1 Utländska medborgare 2-1.. 2-0 Infödda svenskar 50 + 5.. 45 + 0 Naturaliserade invandrare 2 + 1.. 4 + 1 Utländska medborgare 0-4.. 2-1 *

Fredsorganisationer 303 Tabell 18.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon freds- därav: ningen organisation aktiva MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem 25-4.. 7-4 * Varit på möte senaste året 22-1.. 5-3 * Kontaktat ansvarig person 42 + 0.. 12 + 0 Kontaktat ansvarig pers. i ngn förening 80-0.. 44-2 Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv 92-1.. 70 + 3 * Saknar möjlighet 0 + 0.. 3-1 Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte 85-2.. 51 + 2 *..tagit kontakt med tjänsteman etc. 49-7.. 24 + 2 *..skrivit insändare eller artikel 45 + 4.. 13 + 2 *..undertecknat upprop 83-2.. 47 + 4 *..demonstrerat 59 + 4.. 22 + 0 Brukar delta i politiska diskussioner 74-4.. 41-2 * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal 2-7.. 16-0 Svårigheter med löpande utgifter 11-11.. 13-1 Saknar helförsäkrad bil 28-5.. 27-1 Förvärvsarbetande 72-3.. 62-2 Anställda 64-2.. 54-1 därav: heltid/helår 48 + 1.. 36-1 Annan arbetstid än dagtid 7-15.. 23 + 3 * Privatanställd 45 +16.. 65 + 7 * Statligt anställd 20 + 2.. 6-3 * Kommunal- el landstingsanställd 36-18.. 29-3 * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus 57 + 2.. 58 + 0 Bor i lägenhet 43-2.. 42 + 0 Äger inte bostaden 23-16.. 34-0 Trångbodda 9-11.. 14-1 Hög utrymmesstandard 45 + 4.. 43 + 3 * Saknar egen tvättmaskin 27-7.. 28 + 0 Saknar diskmaskin 55 + 0.. 47-8 * Saknar daglig tidning 24 + 4.. 26 + 8 * Saknar video 16-17 *.. 18-19 * Ingen semesterresa senaste året 22-1.. 34-2 * Saknar tillgång till fritidshus 36-4.. 53-1 Umgås sällan med grannar 46-3.. 57 + 2 * Umgås sällan med andra vänner 2-6.. 14 + 0 Har ingen nära vän 19 + 5.. 18-2 * Antal i den vuxna befolk- 2000 55.. 6 876 ningen, 1000-tal 1992 77.. 6 771 Antal intervjuer 2000 45 7 5 612 1992 69 15 5 902 2) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.

304 Fredsorganisationer

Grupper för internationella frågor 305 Kapitel 19 Grupper för internationella frågor Amnesty, Föreningen Norden, FNföreningar, solidaritetsorganisationer - 120 000 är medlemmar - ca 20 000 är aktiva - ca 10 000 har ett förtroendeuppdrag 19.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i grupper för internationella frågor ( rekrytering ; se tabell 19.2), resp. visar medlemsprofilen i grupper för internationella frågor ( medlemsprofil ; tabell 19.3), dock utan särredovisning av olika föreningar inom denna föreningstyp (se ovan). Analyserna sker vidare efter tid (jämförelse mellan år 2000 och 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (upprepade tvärsnittsurval), resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser (tabell 19.1), där vi följer enskilda personer från 1992 till 2000. Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, inkomst, region och etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön). 19.2 Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns 120 000 personer som var medlemmar inom grupper för internationella frågor, vilket utgör 1,7 procent av den vuxna befolkningen (tabell 19.2). De aktiva medlemmarna är avsevärt färre. Ca 20 000 vuxna (0,3 procent) är aktiva, och en två tredjedelar av dessa har något förtroendeuppdrag. Därutöver finns det 1,4 procent som uppfattar sig som passiva medlemmar.