Kumulativa effekter och samebyars inflytande i beslutsprocesser problemanalys och nya grepp Rasmus Kløcker Larsen, SEI Kaisa Raitio, SLU Bilder: Matti Berg 24 nov. 2017, Regeringskansliet, Stockholm
Huvudbudskap 1. Kraftig ökning i kumulativa effekter av exploateringar på betesmarkerna. 2. Myndigheter saknar resurser, kapacitet och kunskap om kumulativa effekter, samiska rättigheter och sin skyldighet att beakta dessa. 3. Samebyarnas resursbrist är ett stort hinder för samiskt deltagande och för myndigheters arbete. 4. Tydligare procedurer för samisk konsultation och deltagande är en viktig del av lösningen. Det skulle gynna alla aktörer genom ökad förutsägbarhet och minskade konflikter. Foto: Henrik Blind, Matti Berg
Ökad tryck på markerna i norra Sverige/Sápmi (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland) Antal vindkraftverk Ackumulerad markanvisning till gruvor 20000 18000 5000 16000 4500 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Hektar 4000 3500 3000 2500 2000 1500 Number of wind turbines 1000 2012 - Tapuli K nr 1 och 2 2006 - Svärtträsk 2004 - Malmberget 2001 - Storliden; Aitik; Ersmarksberget 1991 - Barsele; Petiknäs 1980 - Boliden 1972 - Guttusjön K nr 1 1969 - Leveäniemi nr1 Gruvberget nr1 1966 - Rackejaur 1963 - Storlaisan 4 1957 - Boliden, Lövstrand 1955 - Kedträsk 1947 - Kristineberg_2 1940 - Ormsjö 1935 - Bjurvattnet, Östra Högkulla 1930 - Mertainen 3st, Svartliden 1923 - Bjurliden 1884 - Luossavaara K nr 1, område 1 500 0 Källa: Österlin, manuskript. Data från Vindbrukskollen. Källa: Österlin, manuskript,. Data från SGUs mineralrättighetsdatabas MRR10.
Kumulativa effekter på betesmarker Vilhelmina norra sameby - estimat för perioden 1900-2015: 30 % förlust av funktionellt betesland (4 679 km 2 ) 54 % förlust av vinterbete (4 111 km 2 ) Källa: Sandström, Skarin, Buhot mfl. i Larsen mfl., 2016
Beaktandet av kumulativa effekter vad är problemet? Kartläggning av KE inom varje sameby saknas. Ingen myndighet gör detta Samebyar saknar resurser och deras kunskap ifrågasätts RenGIS saknar formell roll Orimliga krav på samråd/yttranden en sameby 2014: > 60 samrådsdagar 20-30 yttranden Överklaganden Bristande erkännande av renskötselrätten och kumulativa effekter i sektorslagstiftning
Myndigheternas skyldighet Grundlagen RF 1:2 st 4 Samiska folkets.möjlighet att behålla och utveckla sitt kultur- och samfundsliv ska främjas. 5 Minoritetslagen (2009:724) Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Ny lag om konsultation? (Ds. 2017:43) När regeringen, en statlig förvaltningsmyndighet, ett landsting eller en kommun handlägger ett ärende som kan få särskild betydelse för samerna ska före beslut i ärendet konsultation ske med [Sametinget, samebyar eller andra samiska organisationer]
Kritisk dialog en pågående process Hänsyn till kumulativa effekter (Vindeln, 2015) - Tillståndsmyndigheter - Samebyar, SSR Gemensam problemanalys Rapport: http://www.naturvardsve rket.se/978-91-620-6722-9 Konflikter gruvnäring - renskötsel (Storforsen, 2015) - Gruvbolag, Svemin - Myndigheter - Samebyar, SSR Kartlägga olika problembilder Rapport: http://www.lansstyrelsen.se/ Norrbotten/Sv/publikationer /2016/Pages/okadsamverkan.aspx. Främjande och möjlighet för inflytande (Sigtuna, 2017) - Myndigheter - Departement - Samebyar, SSR Ge innebörd till skyldigheten att främja Rapport: https://www.seiinternational.org/mediamana ger/documents/projects/wor kshoprapport-sigtuna- Slutversion-2017-10-06.pdf
Deltagare på workshops totalt 34 personer från 12 myndigheter och dep. 19 personer från 12 samebyar + SSR 8 personer från gruvindustri + SveMin Samebyar som deltagit på workshops (fler deltar i andra forskningsaktiviteter) Karta Sametinget.
Forskningens roll: processledning och analys Planera programmet Skapa mötesplats för kritisk dialog Leda samtalen Synliggöra olika perspektiv/problembilder Sammanställa material Göra analyser för att förstå institutioner och praxis Larsen, R. K., Raitio, K., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J. 2017. Sami-State collaboration in the governance of cumulative effects assessment: a critical action research approach. Environmental Impact Assessment Review 64: 67-76, http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2017.03.003. Larsen, R. K. 2017. Impact assessment and indigenous self-determination: a scalar framework of participation options. Impact Assessment and Project Appraisal, http://dx.doi.org/10.1080/14615517.2017.1390874.
Resultat & slutsatser: vad behövs? 1. Samordning och helhetssyn mellan sektorer/beslutsprocesser 2. Samebyars effektiva deltagande i tillståndsprövning och annan planering 3. Säkerställa långsiktiga resurser för samebyar och SSR från staten 4. Öka kapaciteten och kunskapen inom myndigheterna Med rätta resurser och vägledning kan mycket göras - redan inom existerande regelverk!
1. Samordning och helhetssyn mellan sektorer/ beslutsprocesser Kartläggning av kumulativa effekter inom varje sameby Gemensam databas om pågående ärenden Politiskt ställningstagande om toleransnivå för exploatering: finns det en gräns för vad en sameby ska tåla? Konsultationer med samebyar: från projekt- till policynivån Regional planering (landskapsnivå/varje sameby) Foto: Carl Österlin
2. Samebyars effektiva deltagande i tillståndsprövning och planering Konsultationsordning ett viktig steg framåt Staten behöver förtydliga innebörden av skyldigheterna i Regeringsformen och Minoritetslagstiftningen ( att främja och inflytande ) Samebyarnas rättsställning inom tillståndsprocesserna behöver uppdateras gentemot urfolksrätten (ML, SVL, osv.) Foto: Matti Berg Samebyar och myndigheter kan tillsammans utveckla checklistor / vägledningar (detta bör uppmanas!)
3. Försäkra långsiktiga resurser för samebyar/ssr från staten Resursfrågan är akut för många samebyar och SSR Tjänstemän: samebyars resursbrist försvårar myndigheternas arbete Inga intresseorganisationer utan rättighetsbärare Fast finansiering behövs för att bemöta myndigheter som likvärdig part i samråd och konsultation Foto: Matti Berg
4. Öka kapacitet och kunskap hos myndigheter Kunskapshöjning om samiska rättigheter, renskötseln, kumulativa effekter efterfrågas! Särskilda tjänster inom varje myndighet Vidareutbildningar, återkommande (Sametinget som samordnande myndighet?) Central samordningsfunktion (inom Kulturdepartementet eller Justitiedepartementet?) Foto: Marita Stinnerbom Utvärderingar, fortlöpande och oberoende
Nästa steg? Finns nåt som förvånar eller är nytt i dessa slutsatser? Vilka möjligheter har Regeringskansliet att adressera dessa behov? Inom förslaget till konsultationsordning? På andra sätt? (lagstiftning, resurser, vägledning) Hur kan vi fortsätta att bidra som forskare? Frågor att undersöka? Facilitering av processer? Utvärderingar eller kompetensutveckling? Foto: Marita Stinnerbom
Mer information Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter (CO-LAND), Miljöforskningsanslaget (Naturvårdsverket 2016 2018), https://www.seiinternational.org/projects?prid=2221 Larsen, R. K., Raitio, K., Sandström, P., Skarin, A., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J., Sandström. S., Österlin, C., Buhot, Y. (2016): Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln - vad behöver göras inom tillståndsprocesser? Vindval rapport 6722 Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-6722-9. Raitio, K. och Larsen, R. K. (2015): Regeringsuppdrag om samverkan mellan ren- och gruvnäring Workshop rapport, N2013/4068/FIN, http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sv/publikationer/2016/pages/okad-samverkan.aspx. Larsen, R. K. & Raitio, K. 2017. Hur kan myndigheter i planerings- och tillståndsärenden främja renskötseln som en central del av samisk kultur och ge samiska företrädare möjlighet till inflytande? Workshoprapport, Sigtuna, 4 5 maj 2017, https://www.sei- international.org/mediamanager/documents/projects/workshoprapport-sigtuna-slutversion-2017-10- 06.pdf. Larsen, R. K., Raitio, K., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J. 2017. Sami-State collaboration in the governance of cumulative effects assessment: a critical action research approach. Environmental Impact Assessment Review 64: 67-76, http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2017.03.003. Larsen, R. K. 2017. Impact assessment and indigenous self-determination: a scalar framework of participation options. Impact Assessment and Project Appraisal, http://dx.doi.org/10.1080/14615517.2017.1390874.