Klart du ska odla tomater i sommar!

Klart du ska odla tomater i sommar! Tomater är inte så svårodlade och de passar både dig som bor med balkong och dig som har en större trädgård. Det är tacksamma växter som egentligen bara kräver värme, vatten och näring. Och så får du skörda underbara, söta och smakrika egna tomater. Mina egna fröplantor börjar bli lite rangliga i fönstret trots belysningen. Ska du börja så nätt som nybörjare, så köp ett par färdiga plantor och sätt dem i en rejäl kruka eller spann. Minst en 10 liters kruka får det vara, gärna större. Att plantera direkt i jordpåsen funkar också. Men du får stilla dig lite. Ännu är det för kallt ute. Har du en inglasad balkong eller uterum där det inte är någon frostrisk har du förstås ett annat läge. Tomater bör inte sättas ut på friland före början av juni. Helst ska den första blomman vara utslagen innan du planterar ut dem. Kanske den lättaste uppbindningen är att sno plantan runt snören som hänger ner från taket. Det finns mängder av roliga sorter att välja mellan. Körsbärstomater är bra för nybörjare. De flesta sorter som blir högre än busktomater, såsom bifftomater med flera måste bindas upp för att inte stjälpa. De blir väldigt rangliga och långa i förhållande till stjälkens omkrets. Sen får du inte glömma att tjuva plantorna. Det innebär att du plockar bort alla sidoskott som växer ut i bladvecken på plantorna. De här sidoskotten stjäl mycket energi från plantan, energi som borde läggas på blomning och fruktsättning. Tigerella är en sort som jag hoppas mycket på i sommar. Ska vara tidig och rikbärande. Foto: Impecta.se Tomatplantor kräver daglig vattning och veckovis gödsling. Leta gärna efter ett gödselmedel som innehåller mycket kalium. I alla fall mer kalium än kväve. Av naturmedlen innehåller lövträaska samt svin- och hästgödsel mycket kalium. Annars letar du bland konstgödselmedlen och plockar ut s k PK-gödsel. Den innehåller fosfor och kalium, men ingen eller mycket lite kväve. Det kan kompletteras med en mindre mängd hönsgödsel i början av säsongen, för att få fart på tillväxten. Flytande, upplöst gödsel är bra för tomater, men du kan också mylla ner naturgödsel i jorden runt om plantorna om du odlar i marken. I början av augusti ska de första tomaterna börja mogna om du har gjort allting rätt. Låt dem sitta kvar på plantan tills de har blivit helt röda och njut de allra första som de är, solvarma direkt från plantan. Aah! I Sverige bör vi tjyva tomater (inte alla dock) för att de ska hinna utveckla frukt. Vad gäller Klostras sortiment så bör alla utom busktomaterna tjyvas. Även toppning (dvs att klippa av toppen av tomatplantan) av tomatplanta hjälper plantan att

fokusera på att utveckla de blommor som redan finns till frukt. Du kan även välja att toppa om du av någon anledning tycker att plantan börjar bli för hög. Då kan du i stället välja att inte vara lika noga med att tjyva. Hur du får bort bladlöss från tomatplantorna utan gifter I dag, efter en veckas semester på annat håll, hittade jag bladlöss på tomaterna. Det har hänt förr och är inget jag blir speciellt stressad över eftersom jag tycker att de är enkla att bekämpa helt utan gift. Men lössen måste bort! De suger näring ur plantorna och om de får tid att samlas i stora grupper så äter de mycket näring och plantorna mår därefter. Vissa löss kan även få blad att rulla ihop och dessa angrips då lättare av andra skadegörare. Jag brukar blanda vatten och såpa (ca 5% såpa eller 1/2 dl såpa och 1 liter vatten) och spruta med en vanlig blomspruta. Gör inte blandningen starkare än så så undviker du att skada plantorna. I många recpet ingår även en skvätt T-röd. Vanlig såpa går bra (typ Grumme) men i dag använde jag linoljesåpa. Den är dyrare men doftar ljuvligt! Upprepa behandlingen efter efter ett tag och om det fortfarande finns bladlöss kvar. Denna behandling sägs även hjälpa mot trips, mjöldagg, tunnhudade larver och även andra insekter. Eftersom många insekter andas genom huden så kvävs de helt enkelt av såpan som täpper till andningsorganen. Guide till skötsel av tomatplantor Tomater kräver omvårdnad och pyssel för en bra skörd. De vill ha jämn och ordentlig bevattning, näring (gödsel), uppbindning och tjyvning. Tomaten är alltså lite krävande. Men tomaten är nog också den växt som ger mest lön för mödan eftersom skillnaden mellan mellan den köpta och den hemodlade är så stor i smak, i färg och i skalets och köttets konsistens. Här kan du se vårt sortiment av kravodlade tomatplantor. Om du börjar från frö Så cirka åtta veckor före utplantering. När du ska plantera ut beror på var du bor och om tomaterna ska stå ute eller i växthus. Tomaten vill inte ha under åtta grader någonsin och helst inte under 10 grader. Om du inte har tillgång till artificiellt ljus så vänta med att så till april när ljuset återvänt. På så sätt för du stabilare plantor. Fröna vill ha varmt för att gro gärna 25 grader men när bladen kommit upp så ska du gärna ställa dem svalare så att plantorna inte drar i väg på höjden och blir taniga. Om du sår många frön i brätten så kan du skola om till liten kruka (ca 6 cm) när bladen kommit upp. Om du sår direkt i en liten kruka så vänta tills plantan blivit ca 6 cm innan du planterar om till en dubbelt så stor kruka. Fortsätt sedan enligt beskrivningen Om du börjar från planta.

Om du börjar från tomatplanta Om du börjar från en liten planta (som Klostras juniorplantor) så är nästa steg att sätta i en kruka som är ca 12 cm i diameter. Tomaten utvecklar rötter från stjälken. Du kan plantera plantan djupare än i den ursprungliga krukan så utvecklar den ett stabilt rotsystem. När plantan har fyllt denna behållare med rötter är det dags att plantera ut till den slutliga odlingsbehållaren. Om plantan blivit lång och tanig Ta bort bladen nertill på stjälken och lämna bara de översta kvar. Sänk ner hela plantan i jord förutom de översta bladen. Att välja växtplats för tomatplantan Tomater kan växa på friland (beroende på sort) och i kruka eller annan behållare. Om du vill odla på friland så ska du tänka på att tomaten är utsatt för sjukdomar och därför ska byta växtplats helst varje år. Låt även jorden vila helt från tomater med jämna mellanrum (dvs odla alla tomater i kruka ett år då och då). Busktomater och ampeltomater som är låga respektive låga och hängande passar riktigt bra för krukodling. Även högväxande tomater går att odla i kruka men du ska fundera över hur du kan stödja och binda upp dessa. Odling av tomat Tomater behöver vatten, näring, mycket jord, sol, värme och vindskydd. Tänk på att välja en jord med en fuktighetshållande struktur. Om du ska odla i kruka är det extra viktigt att välja en urnjord som håller strukturen hela sommaren. Välj en solig, varm och vindskyddad plats för dina tomatplantor. Minst 10 liter jord per tomatplanta men gärna mer. Ju mer jord desto mer vatten och näring innehåller och håller jorden. Att tjyva eller inte tjyva tomatplantor Tjyva innebär att vi tar bort skotten som växer mellan stammen och bladstjälkarna på tomatplantan. Detta gör vi för att den inte ska bli buskig och i stället fokusera på att sätta och mogna frukten. Lite förenklat kan man säga att de högväxande tomaterna (icke busktomater) ska tjyvas medan man inte behöver tjyva busktomater. Men för säkerhets skull ska du alltid konsultera råden från planteller fröleverantören. Att toppa eller inte toppa tomatplantor Om vi tycker att en högväxande tomat börjar bli för hög så går det bra att toppa tomatplantan dvs klippa av toppen. Det gör också att plantan fokuserar på att sätta och mogna frukten. Vill du ha fler tomater så låter du nya sidoskott komma fram nertill.

Gödsling av tomater Täck gärna jorden med halm eller gräsklipp. Det håller fukten och ger näring (gräsklippet). Nässelvatten kan du göra själv och det innehåller de flesta näringsämnena. Plocka nässlor och lägg i en behållare. Fyll på vatten. Låt stå några dagar till en vecka och plocka sedan upp nässlorna. Spä med ytterligare vatten till tefärg och servera tomaterna och annat som du odlar. Nässelvatten doftar gödsel vilket kan vara bra att tänka på när du väljer plats för tillverkning och förvaring. När är det dags att skörda tomater? Skörda när tomaten fått sin rätta färg. De lossnar då lätt om du böjer lite lätt vid skaftfästet. Om du har omogna tomater kvar på hösten skörda och häng i fönstret så mognar de där. Sjukdomar och andra problem vid odling av tomater Tomater kan drabbas av bladmögel och andra svampsjukdomar men även virus och nematoder som finns i jorden. Svamp kommer ofta från att det är för fuktigt. Försök hålla bladen torra och se till att luften kan cirkulera och torka upp. Egenodlade tomater smakar bäst! Den som en gång satt tänderna i en nyplockad solvarm tomat glömmer aldrig smaken. Att odla egna tomater är dessutom lätt. Lagom med vatten, bra väder och rätt jord är de ingredienser du behöver för att själv kunna njuta av läckerheterna. Välj rätt tomatsort Om du är nybörjare på tomatodling bör du tänka på var tomatplantorna ska växa så att du väljer rätt sort. Tomatplantor kan bli allt från 30 cm höga till flera meter. Om du ska odla i kruka på balkongen eller på fönsterkarmen passar dvärgbusktomater bäst. Har du tillgång till växthus kan du odla högväxande tomatplantor eller busktomater. Odling på friland kräver en tidig tomatsort som hinner utvecklas fullt ut innan värmen i luften försvinner. Ställ dem helst mot en skyddad södervägg. Tomater trivs när det är varmt och vill ha temperaturer runt 20-35 grader. Vissa sorter har dock härdats och klarar ned till endast 10 grader. Det finns även speciellt framtagna ryska tomatsorter som till och med tål lite frost. Ge plantorna värme, lagom med vatten och stöd Det är lättast att köpa färdiga tomatplantor men prova gärna att sätta egna frön. Förplantera fröna inomhus i näringsfattig jord sex till tio veckor innan utplantering. Fröna behöver mycket ljus den första tiden så placera extrabelysning precis ovanför krukorna och låt det vara tänt halva dygnet, gärna mer. Ha en jämn temperatur på cirka 20 grader. Vattna dem underifrån. När plantan har växt upp en bit ska du plantera om dem. Plantera gärna halva plantan under jord då det främjar rotutvecklingen och även ger tomatklasar längre ned på plantan. Låt gärna plantorna

torka mellan vattningarna och undvik att vattna på bladen. Plantor som får för lite ljus, eller för mycket vatten, värme och näring blir långa och gängliga. Vänta med att sätta ut tomatplantorna i växthuset tills jorden där är riktigt varm. Om tomaterna ska stå utomhus ska det vara åtminstone 10 grader varmt och ingen risk för frost. Härda dem en period genom att låta dem stå i skugga ute dagtid och ta in dem över natten. Tjuva högväxta tomater regelbundet, det vill säga ta bort skott som har uppkommit i bladvecken på plantan. Observera att även blomklasarna växer i bladvecken. Busktomater behöver inte tjuvas. Se även till att tomaterna har bra stöd. Knyt fast ett snöre längst ned på tomatplantan och fäst det i taket. Linda sen försiktigt tomatplantan runt snöret under uppväxten. Tomater som växer på friland kan stödjas av till exempel bambukäppar. Cocktailtomaterna Gardener's Delight passar bra på grillspett eller i sallader. Foto Åke Truedsson. Nyplockat smakar bäst Nyplockade solvarma tomater smakar bäst och de allra godaste tomaterna skördar du under högsommaren. Låt tomaterna mogna ordentligt innan du plockar dem. Plocka gärna några tomater flera gånger i veckan istället för att ta in många och förvara dem inomhus. Lagring av tomater minskar deras sockerhalt och de tappar i smak. Undvik helt och hållet att förvara dem kallt. När sommaren är över och det börjar bli kyligt i luften kan du ta in de sista omogna tomaterna och låta dem mogna på fönsterkarmen. De blir en härlig påminnelse om sommarens godaste ögonblick. Några tomatsorter Normalstora tomater Dansk export: klassik sort med röda frukter som mognar tidigt. Odlas på friland. Goldi: gul sort som odlas på friland. 1-3: röd rysk busktomat som mognar tidigt och tål lite frost. Odlas på friland. Tigrella: Röda frukter med oranga strimmor. Mognar tidigt i växthus. Plommontomater Colibri: röda frukter. Odlas på friland. Körsbärstomater Goldita: orangeröd sort som mognar medeltidigt i växthus. Pendulina: röda, gula eller oranga frukter. Busktomat som passar i ampel utomhus. Tiny Tim: röd sort som passar i kruka eller balkonglåda utomhus.

Grönsaksodling i växthus och kruka I detta kapitel lärs grundligt ut konsten att odla tomater, gurka och sallat i växthus. Men du får också lära dig att odla tomater i kruka utomhus och tidiga morötter i kruka. Tomatodling i växthus Tomater är nog den vanligaste och mest intressanta nyttoväxten för de flesta husbehovsodlare och det är ingen tvekan om att dessa hemodlade tomater är betydligt godare än vad yrkesodlarnas stenullsodlade och kemikaliegödslade tomater är. Ytterligare en fördel med hemodlade tomater är att man kan vänta med att skörda dem tills de är mogna. De tomater som säljs i handeln skördas alldeles för tidigt bara för att de skall hålla längre tid i lagring. Det är en fördel att plantera ut tomaterna på bädd i växthuset tidigt på våren, för då hinner man få mogna tomater under högsommaren när solen ger en förnämlig smak på dem. Desto längre tid som växthuset solbelyses under dagen desto godare blir tomaterna, som mognar under den tiden. Tack vare att en sandbädd blir tidigare uppvärmd än en jordbädd kan planteringen i bädd ske tidigt om man vill kosta på lite extra värme under nätter och mulna dagar. Sådd och förkultivering Från mitten av mars till mitten av april bör man sätta ut plantorna om man vill få en tidig och god skörd under sommaren. Eftersom det tar ca 6 veckor från sådd tills plantorna är klara att sättas i bädd bör man så någon gång mellan den l februari till den l mars. De första 4-5 veckorna av förkultiveringstiden bör man hålla till inne i bostaden, såvida man inte har en hel del andra växter på gång i växthuset. Det är onödigt att värma upp växthuset för den lilla odlingsyta som ett 10-tal tomatplantor kräver. Det krävs även rätt hög temperatur i början av odlingen. För att fröna skall gro bra bör sådden placeras där det är mellan 22-28 C. När plantorna kommit upp bör temperaturen hållas omkring 18 C. Den första månaden när plantorna är små kan man klara skötseln av dem på en fönsterbräda i söder eller österläge, de tar ju inte så stor plats i början. Den jordblandning som skall användas vid sådd, skolning och inplantering beskrivs under kapitlet "Uppdragning av utplanterings växter". Vid inplantering av de skolade tomatplantorna bör man använda krukor som är 8-10 cm stora. Även om det är mera arbete är det en fördel om man först sätter plantorna i 8 cm krukor och sedan planterar om dem, eventuellt i större krukor än 10 cm om det dröjer längre än beräknat tills man kan plantera ut plantorna på bädden i växthuset. Sätts plantorna i stora krukor på en gång och det blir dåligt med sol kan de ha svårt att börja växa, och plantorna är känsliga för detta vid tidig plantuppdragning. Tomatplantorna bör få stå inne i rumsvärmen minst en vecka efter inplanteringen så att de hinner rota sig innan de flyttas ut i växthuset. Till en början så ställer man ut plantorna över dagen, men skuggar dem med en tidning mot solen de första dagarna. För även om de är vana att stå i sol inne i köksfönstret så blir det för ljust för dem den första tiden efter att de satts ut i växthuset. En eller två veckor får plantorna stå på bord eller hyllor i växthuset, och man kan även dröja längre tid med att sätta ner dem i bädden om det är dåligt med sol och svårt att få tillräcklig hög temperatur i växthuset. Blir det fullt av rötter i krukorna och plantorna ser ut att stanna upp i växten kan man lägga några klumpar av det lagrade gräset ovanpå i krukorna, det sätter på nytt fart på plantorna. Det finns alltid risk för att det kan bli angrepp av bladlöss på plantorna så här tidigt på våren, och eftersom det är lättast att stoppa angreppet så länge plantorna står i krukor bör man kontrollera om det finns löss och i så fall doppa plantorna i såpvatten. Plantor som doppas i såpvatten får inte utsättas för sol så länge de är fuktiga. Behandlingen med såpvatten bör

upprepas några gånger med 3-4 dagars mellanrum. Plantera på friland När temperaturen ledigt kan hållas omkring 15 C på natten är det dags att friplantera tomaterna i sandbädden, planteringsavståndet bör vara minst 50 cm mellan plantorna i båda riktningarna om man har flera rader. Har man gott om plats så kan det gärna få vara 60-70 cm mellan plantorna och har de blivit långa och gängliga så att första blomklasen riskerar att komma långt upp på stammen kan man sätta ner jordklumpen så att överkanten kommer 15-20 cm under sandytan. Plantorna bildar då rikligt med rötter på den del av stammen som kommer ner i sanden och plantorna blir lägre. Är det blad som kommer nedanför sandytan bör dessa plockas bort innan plantorna sätts ner. Uppbindning Har man inte bundit upp planto rna måste det göras nu, men det är alltid en fördel att redan när de planteras in i krukor binda upp dem med en blompinne därför att det då är mycket lättare att hantera dem vid flyttningar, doppning i såpvatten m.m. Men när man binder upp små tomatplantor skall man tänka på att stammen blir många gånger grövre under sommaren så att man ger den tillräckligt utrymme att växa till utan att strypas av uppbindningen. När planto rna sätts ner i bädden krävs det naturligtvis en annan uppbindning så att plantorna får stöd ända upp i taket. För den uppbindningen kan man endera använda kraftiga käppar eller snören, något som i mitt tycke är bättre och då underlättas även pollineringen. Man spänner en lina i taket längs med raden eller raderna och så högt upp som det går. Och sedan fästs snören med ena änden i linan och den andra runt tomatplantan, eller i en pinne som stick ner i sanden intill plantan. Lindas snöret några varv löst runt varje planta kan man endera fortsätta att linda plantorna runt snöret eller fästa plantorna mot snöret med uppbindningsgarn. När det är dags att pollinera blommo rna behöver man bara slå på linan i taket så skakar alla plantorna samtidigt. Marktäckningen i tomatbädden De första två till tre åren då tomatplantorna sätts i den nya sandbädden bör gräsklipp läggas som marktäckning redan efter någon vecka från planteringen, men från fjärde året och därefter är det inte någon brådska med att lägga på marktäckningen. Då kan man vänta upp till 2-3 månader och det går ändå bra. Man kan använda färskt gräsklipp eller lagrat vid denna första täckning. Om planteringen sker så tidigt att man inte har färskt kommer det lagrade klippet väl till pass. I nödfall kan man gödselvattna plantorna ett par gånger tills man får tillgång till färskt gräsklipp, om man inte har lagrat sedan föregående år. Har man inte så mycket gräsklipp på en gång att det räcker till hela bädden bör man till en början lägga närmast intill plantorna och efter hand fylla på återstoden. Lagrat gräsklipp bör läggas i ett 5 cm tjockt lager och färskt bör läggas i ett l0 cm tjockt lager när det är nypålagt. Efter någon vecka har det sjunkit ihop betydligt. Undvik att lägga gräsklippet, lagrat eller färskt, alldeles emot rothalsen på plantorna därför att ibland händer det att plantorna tar skada när gräsklipp kommer intill stammen. Varför det händer vet jag inte eftersom det aldrig hänt i mina odlingar under de 20 år som jag gödslat tomatplantor på detta sätt, men det är en del odlare som berättat att deras plantor skadats av gräsklippet när det lagts intill rothalsen. Huruvida det är plantornas fel, gräsklippets eller odlarens fel är svårt att avgöra, men så länge man inte vet orsaken är det säkrast att låta en 2-3 cm stor yta runt varje planta vara fri från gräsklipp. För att inte gräsklippet ändå skall glida in mot plantorna kan man lägga lite sand intill plantorna, som en kulle som görs högre än marktäckningen. De första 2-3 åren som odlingen sker i en nylagd sandbädd bör en andra omgång gräsklipp eller grönmassa läggas på ca en månad efter den första omgången, även nu läggs grönmassan

i ett 10 cm tjockt lager ovanpå resterna av det föregående. Någon annan näring utöver gräsklipp eller grönmassa av andra växter bör inte tillföras tomatplantorna. Man bör absolut inte blanda ner naturgödsel eller torvmull i sandbädden innan marktäckningen läggs på för då kan plantan ta skada och man erhåller inte någon högre skörd. Det går bra att gödsla med gräsklipp även när tomaterna odlas i jord under förutsättning att jorden inte blandas upp med torvmull eller s.k. planteringsjord, som till största delen består av torvmull. Man bör inte heller blanda upp jord med naturgödsel om gräsklipp eller annan grönmassa skall användas. Är jorden tung och kompakt så att den behöver blandas upp med något material bör den blandas upp med kompostjord eller sand. Marktäckningen sker på samma sätt som vid odling på sandbädd, men det är ännu viktigare att man lämnar ett utrymme runt varje planta fritt från marktäckning, ca 5 cm kan vara lämpligt. Genom att lägga en liten kulle med sand intill rothalsen på plantorna så är det ingen risk för att täckmaterialet hamnar intill plantorna. Vid odling i jordbädd bör jorden bytas med 2-3 års mellanrum, såvida man inte kan tillämpa någon form av växelbruk i växthuset. Vid odling i sandbädd däremot kan man odla minst 8 år i samma sand innan den behöver bytas, och det förefaller som det är enbart en fördel att man har odlat tomater i flera år i samma sand. Luftning och vattning Det är viktigt att man luftar växthuset den första veckan efter det att färskt gräsklipp lagts på tomatbädden, och man bör lufta även om det inte behövs för att sänka temperaturen i växthuset. Det kan troligen bli för hög halt av koldioxid. Det har hänt en del odlare att deras tomatplantor dött eller stannat upp i växten ett tag efter det de lagt på marktäckning, men i dessa fall har man undvikit att lufta på grund av dåligt väder. Det finns även en risk att luftfuktigheten blir mycket hög om man inte luftar när gräsklippet är nypålagt, det innehåller ju mycket vatten och en del avdunstar snabbt och bör därför luftas bort. De första 2 veckorna efter planteringen måste man vattna 2-3 gånger i veckan, och då skall man vattna både över hela den marktäckta bädden och intill varje tomatplanta. Det finns risk för att rotklumpen kan vara torr även om den omgivande sanden är fuktig. När det avdunstar vatten från plantorna suger rötterna upp mycket vatten, men innan de har växt ut i sanden har de bara den fukt som finns i jordklumpen att ta av. Efter 2-3 veckor har oftast rötterna växt ut tillräckligt för att man inte längre skall behöva vattna intill varje planta utan att det räcker med att bädden vattnas. Vattning en gång i veckan är nu tillräckligt. Efterhand så låter man det gå upp till 2 veckor mellan varje vattning om man ser att tomatbädden håller fukten hela tiden. Hur lång tid det skall gå mellan vattningarna är dels beroende på hur mycket fukt som finns i det underliggande jordlagret, och dels på hur tjockt sandlagret är. Att vattna för ofta, varje dag som en del husbehovsodlare gör, är inte alls bra. Dels är då luften intill plantorna alltid fuktig och dels spolas en del av näringen bort. Men man bör givetvis kontrollera emellanåt att bädden är tillräckligt fuktig. Att plantorna slokar betyder inte alltid att det är för torrt i bädden. Vid en snabb övergång från mulet väder till starkt sol slokar nästan alltid plantorna under några timmar, och då bör man duscha dem ett par gånger tills de har hämtat sig. Men slokar bladen och topparna trots att det är mulet eller har varit soligt en längre tid kan det vara torrt längre ner i bädden, även om det ser ut att vara fuktigt tillräckligt på sandytan under täckmaterialet. Automatiska bevattningsanordningar i stil med yrkesodlamas passar inte vid denna odlingsmetod. Använder man droppbevattning får ju endast det område som finns närmast varje planta vatten. För att näringen i täckmaterialet skall komma tomatplantorna till godo måste täckmaterialet på hela ytan mellan plantorna vattnas. Genom att täcka tomatbädden med grönmassa blir dessutom skötseln av tomatodlingen så enkel att den vattning som krävs tar mycket liten tid i anspråk.

Tjuva sidoskotten Under hela sommaren från det plantorna blivit så stora att det börjat växa ut sidoskott vid bladfästen skall man plocka bort, tjuva, dessa skott. Det är en fördel om de plockas bort medan de är bara 5-6 cm långa. Tar man inte bort dessa sidoskott kommer varje planta att bli som en buske, och man får både mindre skörd och sämre kvalitet på tomaterna eftersom det då kommer så lite sol på dem. Det är endast växthustomater som skall tjuvas. Det går fint att göra nya plantor av de tjuvar man tar, men då bör man låta dem växa tills de blivit ca l O cm innan de bryts loss. Fördelen med dessa sticklingsförökade plantor är att de får den första blomklasen långt ner på plantan och därför passar det bra att odla dem i krukor och endast låta ett par fruktklasar gå fram. Man bör inte odla busktomater i växthus därför att de ger mindre skörd per planta och oftast inte lika goda tomater som växthussorterna. Det är synd att låta platsen i tomatbädden upptagas av lågväxande sorter, utan man bör utnyttja höjden till taket för att få så många klasar som möjligt på varje planta. Det är endast om sidoväggarna är mycket låga som det kan vara befogat med t. ex. en ampeltomat. Värme och befruktning. Temperaturen i tomathuset bör vara 15-18 C på natten och 20-22 C på dagen när det är mulet. Soliga dagar kan temperaturen få gå upp högre, men den bör om möjligt hållas under 25 C. Det är aldrig bra om temperaturen får variera mycket mellan dag och natt, utan man bör hela tiden eftersträva att hålla den så jämn som möjligt. Pollinering När tomatplantorna börjar blomma skall man hjälpa till med deras befruktning genom att skaka plantorna minst en gång om dagen. Om möjligt bör man göra detta mitt på dagen, men i varje fall när det är riktigt ljust. Har man bundit upp plantorna vid en lina i taket behöver man bara slå med en pinne på linan för att plantorna skall skakas tillräckligt för att frömjölet skall spridas. Är plantorna uppbundna vid käppar bör man slå på käpparna och inte på själva tomatplantornas stammar, för annars skadas lätt plantorna. Genom att lufta så att det blir riklig luftväxling underlättas också befruktningen. Efterhand som man ser att de nedersta bladen på plantorna börjar gulna skall man skära bort dem intill stammen för att inte locka dit bladlöss och andra skadedjur eller sjukdomsalstrande bakterier och svampar. När tomaterna börjar mogna är det dags att även skära bort en del friska blad som skuggar fruktklasarna. Det kan bli rätt många blad som bör skäras bort under sommaren för att släppa in mera sol till alla plantor. De blad man skär bort bör inte läggas som marktäckning mellan tomatplantoma, men gärna mellan andra växtarter. Även om det inte finns några vetenskapliga bevis på att detta är olämpligt så är det mycket som talar för att man inte skall lägga tomatblad på tomatbädden. Eftersom jorden i bädden bör bytas med några få års mellanrum är det lämpligt att vid nästa byte ersätta jorden med sand. Den gamla jorden tas då bort till ca 40 cm djup innan sanden läggs in. Efter avslutat odling på hösten drar man upp tomatplantorna med rötterna. Resten av täckmaterialet får ligga kvar. Innan man kommande vår planterar på nytt i tomatbädden genomvattnas den ett par gånger och resterna av täckmaterialet luckras upp med grävgrep, men det skall inte grävas i sanden. Därefter är det klart att plantera på nytt. Tomater i kruka för tidig skörd Vill man få tidigt mogna tomater kan man sätta några plantor i krukor som rymmer 3-4 liter. Man kan endera använda blandningen av sand och gräsklipp eller också enbart sand. Använder man enbart sand bör botten av krukan täckas med ett par centimeter tjockt lager av torvmull. Till den andra blandningen tillsätter man 10-20 % torvmull, i båda fallen för att underlätta vattningen. De plantor som sätts i ren sand måste få ett lager färskt eller lagrat gräsklipp genast efter

planteringen och en andra omgång efter 2-3 veckor. För denna krukodling kan man endera använda vanliga växthussorter som toppas över två blomklasar eller också andra ampeltomater som blir något tidigare i mognad. Sorten Pendulina passar mycket bra för denna odling. De krukodlade tomaterna måste vattnas dagligen och krukorna bör placeras på hyllor i växthuset eller på bord så att plantorna får så mycket ljus som möjligt. Glöm inte bort att även dessa plantor måste skakas för att underlätta befruktningen. Men får naturligtvis inte lika stor skörd på en planta som odlas i kruka på detta sätt som de som är inplanterade i bädd, men har man båda delarna förlängs skördeperioden avsevärt, och det är ju de tomater som mognar under den soliga årstiden som smakar bäst. Eftersom tycke och smak varierar mycket är det svårt att namnge sorter som är bäst i allas smak. Var och en bör försöka med några olika sorter och på så sätt upptäcka vilken sort man tycker är mest odlingsvärd. Däremot kan jag bestämt påstå att man bör använda sig av växthussorter, det är ingen tvekan om att dessa sorter alltid ger det bästa resultatet vid växthusodling. Man bör även vara uppmärksam på att olika sorter har större eller mindre krav på temperatur. Några måste odlas i växthus som värms upp även under sommaren om temperaturen sjunker några grader för mycket, medan andra kan odlas i enkla plastväxthus som inte ger stort mera än vindskydd. Som en liten ledtråd inför försöksodlingen av olika tomatsorter kan jag tala om att mina två favoritsorter är Matador och Counter. Vid krukodling föredrar jag Pendulina framför alla andra sorter av samma klass. Gurka i sandbädd ger den största skörden Vill man få en riklig skörd av gurka bör man absolut odla den i sand. Eftersom gurkplantorna vill ha hög jordtemperatur är det en stor fördel att jorden är lucker. Då värms den ju upp bättre, och luckrare material än sand att odla i kan man knappast finna. Eftersom sanden dessutom håller värmen länge passar den utmärkt som odlingssubstrat i gurkbädden. Odlar man gurka i jordbädd bör jorden bytas med högst två års mellanrum. Och odlar man i sandbädd bör man även byta sanden efter 3-4 års odlande i samma sand. Vid byte av jord och sand i gurkbädden bör det gamla materialet tas bort till ca 40 cm djup. Det är en stor fördel ur värmesynpunkt om odlingsbädden ligger 20-30 cm högre än omgivande mark. Det vanligaste felet som den ovane gurkodlaren gör är att sådden sker alldeles för tidigt på våren. Tidigare än 6 veckor före det datum då man kan sätta ut plantorna i växthuset skall man inte så gurka. 4 veckor före är oftast tillräckligt tidigt för att plantorna skall få lämplig storlek. Sådden måste ske inne i bostaden där man har varmt eftersom 25-30 C är den idealiska groningstemperaturen. Att värma upp växthuset för några gurkplantor är naturligtvis mycket oekonomiskt och även svårt när det gäller så hög temperatur tidigt på våren. Det är lämpligt att så ett frö i varje kruka, som fylls med såjord. Krukorna behöver inte vara större än 6-7 cm därför att redan när plantorna har fått sitt första örtblad bör de planteras om i kraftigare jord. Grundblandningen med 40 % sand, 40 % gräsklipp och 20% torvmull kan användas direkt till de små plantorna. Gurkplantorna vill ha fuktig luft och därför bör man duscha dem dagligen om de skall må bra. De skall stå så ljust som möjligt. Temperaturen bör vara mellan 18-20 C. Så fort plantorna blivit 15-20 cm långa bör de bindas upp vid en blompinne. Det är annars risk för att de bryts av när de flyttas. När det går att hålla så varmt i växthuset att temperaturen inte går under 15 C på nättema är det dags att plantera ut gurkplantorna, men man skall gå försiktigt tillväga så att plantorna får vänja sig vid växthusmiljön. Ett stort fel som många husbehovsodlare gör är att sätta ut plantorna i växthuset utan att först låta dem vänja sig vid det starkare ljuset och den annorlunda luften med några timmars växthusvistelse åt gången. Även om miljön i växthuset

är bättre för plantorna än vad det är i rumsfönstret så tål inte gurkplantorna en alltför snabb omställning. Resultatet vid för snabb omställning är oftast att bladen blir vita eller vitfläckiga och ramlar av, det är endast de yngsta bladen som kan ställa om till den nya miljön. Det behövs ca en veckas försiktig tillvänjning till det starkare ljuset. Låt plantorna stå i växthuset 2-3 timmar första dagen och öka sedan en timma om dagen, därefter klarar plantorna utflyttningen utan problem. Även om gurkbädden ligger högre än omgivande mark bör man plantera varje gurkplanta så att det bildas en liten kulle där den står, 10-15 cm högre än den övriga bädden är lämpligt. Eftersom plantförsäljare ibland ger husbehovsodlaren rådet att göra som yrkesodlarna och ställa krukan, som gurkplantan står i, direkt ovanpå bädden vill jag på det bestämdaste avråda från denna "planteringsmetod". Om den skall lyckas krävs dels att plantorna får droppbevattning i krukan och dels att plantorna får sin näring i form av gödselvatten genom samma slang. För den som vill odla miljövänligt och få goda gurkor och friska plantor passar inte yrkesodlarnas metoder. Rikligt med näring Gurkplantorna kräver rikligt med näring och därför bör man så snabbt som möjligt efter planteringen lägga färskt eller lagrat gräsklipp på bädden mellan plantorna. Till gurkbädden bör man inte lägga tjockare lager än 5 cm oavsett om det är färskt eller lagrat gräsklipp man använder. Dessutom bör gräsklippet blandas upp med lite sand därför att det är mycket viktigt att det kommer luft igenom täckmaterialet ner till rötterna. Gurkbädden skall täckas med ett nytt lager grönmassa efter ca 3 veckor och under hela sommaren lägger man på nya lager 3-5 cm tjockt med 3-4 veckors mellanrum. Varje gång skall lite sand blandas in i denna grönmassa. Eftersom gurkplantor lätt drabbas av rothalsröta om det är för låg temperatur, för fuktigt eller något annat fel på miljön bör man undvika att lägga täckmaterialet alldeles intill rothalsen. Om man lämnar ett område på ca 5 cm fritt från organiskt material och i stället lägger ett par nävar sand mot rothalsen är risken för rothalsröta mycket liten. Vattna och duscha Vattningen av gurkplantorna skall göras var eller varannan dag. Till en början med endast ett par liter per planta och så småningom, när plantorna är ett par månader gamla, ca 5 liter per planta. Men det är viktigt att hela bädden vattnas så att allt täckmaterial hålls fuktigt. Även gångar och väggar bör hållas fuktiga när det är soligt och varmt. Den första tiden, 2-3 veckor efter plantering på bädden, måste man vattna direkt på jordklumpen också därför att så länge som inte rötterna har nått ut i den omgivande sanden eller jorden förbrukar rötterna i jordklumpen mera vatten än det som kommer in i jordklumpen enbart genom att sanden intill är våt. Genom att lyfta försiktigt på täckmaterialet intill plantorna ser man ganska snart hur rötterna har växt ut i sanden och då behöver man inte längre vattna intill plantorna. Ja, man bör helst inte vattna intill dem därför att rothalsen på gurkorna är mycket känslig för diverse svampangrepp och desto fuktigare det är intill rothalsen desto större risk är det för angrepp. Gurkplantor skall ha fuktig luft och därför skall de duschas ofta när det är sol och varmt. Var noga med att även duscha undersidan på bladen, så är det mindre risk för spinnangrepp. När det ibland blir mulet och kallt skall man däremot inte duscha plantorna såvida man inte har värme påkopplad i växthuset. Gallring och toppning Även om det är frestande att låta alla gurkämnen som kommer på stammen få gå fram bör man skära bort vartannat på ett tidigt stadium. De skall skäras bort alldeles intill stammen. Gallrar man inte bort en del gurkämnen är det stor risk för att en hel del gulnar så att det under 2-3 veckors tid inte finns några på gång, men sedan växer det fram nya igen.

Låter man bli att gallra fruktämnen blir man visserligen inte utan gurkor, men det blir en ojämn tillväxt så att man tidvis blir helt utan färdiga gurkor. Varje planta ger tillräckligt stora mängder även när många gurkämnen gallras bort. En skörd på 40-50 gurkor per planta är normalt när de odlas i sandbädd och får gräsklipp som näring. När plantorna har nått taket toppas de och sedan växer det snabbt fram sidogrenar vid varje blad. Dessa sidogrenar skall sedan toppas över 1-2 blad beroende på vilket avstånd det är till närmaste gurkplanta eller andra växter. Mera än 2 blad bör man inte låta det växa ut på varje sidogren. Vid varje bladfäste på sidogrenen växer det ut ett gurkämne, och har man inte för många gurkämnen på gång på huvudstammen brukar dessa sidogrenar gå fram fint. Gurko rna bör skördas på ett tidigt stadium innan de blivit helt släta. Dels smakar de bättre innan de blivit "mogna", och dels får man flera färdiga gurkor vid tidig skörd. Efterhand som några blad börjar gulna, oftast nerifrån om planto rna är friska, skär man bort bladen intill stammen med en vass kniv. Det bör inte finnas någonting kvar av bladskaftet. Får de gulnande bladen sitta kvar tills de ramlar av är det stor risk för att diverse skadedjur som bladlöss, spinn och trips lockas dit. Risken för svampangrepp ökar också. Det finns många gurksorter för växthusodling, men för husbehovsodlaren finns det inte så många att välja mellan eftersom endast ett fåtal av dem saluförs i portionspåsar ute i vanliga affärer. För att finna flera sorter att välja mellan kan man vända sig till fröfirmor som säljer små förpackningar per postorder. Adresser aktuella våren 1995 längst bak i boken. Det lönar sig att försöka med några olika sorter därför att smaken på dem kan variera rätt mycket och därför är det bra att försöka med flera olika sorter tills man runnit den som tilltalar ens smaksinne bäst. Men det råder ingen tvekan om att man bör välja feminina sorter, de har endast honblommor och är bitterfria. Min favoritsort är Bella, eftersom den är både välsmakande och rikgivande utan att kräva alltför hög nattemperatur. Tidig odling av sallat i växthus Sallat är en välsmakande och lättodlad grönsak som verkligen har sin plats i husbehovsodlarens växthus. Både huvudsallat och plocksallat passar för denna odling. Den första sådden kan ske så tidigt som i mitten av mars om man vill kosta på lite extra värme i växthuset. Eftersom sallatsplantorna inte tar skada av att temperaturen sjunker på nättema behöver man bara se till att det är frostfritt i växthuset nattetid. Vill man att plantorna skall växa fort så man får skördeklara sallatshuvuden på 5-6 veckor bör man däremot se till att temperaturen är 10-15 C på natten ca 20 C på dagen. Sådden skall inte göras tidigare än ca 2 veckor före det att plantorna kan sättas ut i växthuset därför att sallatsplantorna vill ha rätt bra med ljus. Även om de står i ett söderfönster kommer de att bli gängliga om de står där längre tid än en vecka efter det plantorna kommit upp. Frösådden placeras i en temperatur på 15-18 C, men absolut inte varmare för då försämras grobarheten hos fröna. Så 15-20 frön i en kruka fylld med såjord. Så fort hjärtbladen är utväxta skolas plantorna i 12-15 cm stora krukor med en planta i varje kruka. Man bör använda specialblandningen med lagrat gräsklipp, sand och lite torvmull till sallatsodlingen, för då behöver man inte gödselvattna krukorna någonting under odlingstiden. Det brukar ta ca 2 veckor från sådd till dess det är klart att skola plantorna i krukor, och det gör man i samband med att de flyttas ut i växthuset. Till en början bör de stå på en hylla, men när bladen växer ut så att det är svårt att vattna i krukorna flyttas dessa till ett bord där de ställs på en 3-5 cm djup sandbädd, efter ett tag har rötterna växt ut i sanden och man behöver då endast se till att sanden hålls fuktig och att krukorna vattnas uppifrån en gång i veckan. Det är viktigt att inte sallatsplantorna får torka för då blir bladen sega och tjocka. Vid sol bör man även duscha plantorna för att bladen skall bli sprödare.har man trångt om utrymme till en början kan man sätta de skolade plantorna i 6-7 cm stora krukor och låta dem stå kruktätt, t. ex. på en bricka där det går att lägga ett 3-5 cm tjockt sandlager, tills bladen får det trångt och då flytta krukorna ut på en sandbädd. Krukorna kan där stå på ca 10 cm avstånd. Mellan krukorna läggs ett 5 cm tjockt lager med lagrat gräsklipp.

Vid vattningen så ser man till att gräsklippet blir fuktigt. Efter ett par veckor har rötterna växt ut i sanden så man behöver inte vattna i själva krukorna. Sallat bör sås i omgångar hela våren. Det tar cirka 6-8 veckor innan huvudsallat är klart att skörda. Odlar man däremot plocksallat kan de första bladen skördas efter ca en månad under förutsättning att man inte skördar varje planta för hårt. Skall man odla huvudsallat bör man köpa frö från sorter som lämpar sig för växthusodling. Använder man vanliga sommarsorter är det svårt att lyckas bra. Min favoritsort av växthussallat är Hudson. Den får köpas via postorder eftersom den är svår att få tag på i vanliga affärer som bara säljer de vanligaste sorterna. Av plocksallat är sorterna Black seeded, Simpson och Bowl bra för denna odling. Dessa sorter finns som portionerade fröer. Odla tomater i kruka på balkong eller mot vägg Att hinna få mogna tomater vid odling ute är svårt i en mycket stor del av Sverige, även om plantorna är satta mot en varm vägg. Men genom att odla tomaterna i krukor fyllda med endera enbart sand, eller i blandningen av sand och gräsklipp, blir resultatet helt annorlunda. Sanden blir varmare än den blomjord man köper och genom att plantorna står i krukor ovanpå marken blir det ännu varmare, vilket påskyndar plantornas blomning och fruktmognaden. Sådden bör inte ske tidigare än ca 2 månader före det datum då man kan ställa ut tomatplantorna. Plantorna skolas och inplanteras i små krukor. Där får de växa tills de blivit ca 20 cm höga. Då sätts de i de krukor som de skall stå i under sommaren. Det bör vara så stora krukor att det ryms 5-10 liter sand i dem. Tomatplantoma sätts så djupt i krukan som det går, jordklumpen kan gärna stå på botten av krukan, och sedan fyller man på jord eller sand ända upp. Men först skär man bort de blad som kommer under jordytan. Har man låga knubbiga plantor behöver man naturligtvis inte sätta plantorna så djupt, men eftersom plantorna normalt blir ganska gängliga när de dras upp inne i bostaden är det en stor fördel att sätta plantorna djupt i krukorna. När det är tillräckligt varmt ställs plantorna ut över dagen. Men ta det försiktigt så att de hinner vänja sig vid att utsättas för sol och vind. Har man satt plantorna i enbart sand skall man lägga på ett 3-5 cm tjockt lager gräsklipp ovanpå sanden i krukan så snart som möjligt efter inplanteringen i de stora krukorna. Under sommaren skall man lägga på mera gräsklipp ytterligare 2-3 gånger, men någon annan näring behöver man inte ge plantorna. De plantor som är satta i blandningen med lagrat gräsklipp behöver i regel inte någon mera näring under sommaren, men ser man att någon planta växer dåligt eller ser blek ut är det enkelt att lägga ett lager färskt gräsklipp ovanpå i krukan. Skötseln av dessa tomatplantor som växer i krukor som står ovanpå jorden mot en vägg blir givetvis mera krävande än när plantorna är inplanterade i jorden, och det är vattningen som måste göras ofta, nästan alltid dagligen. Man kan givetvis blanda in mera torvmull i blandningen så att fukten bevaras bättre i krukorna, men då minskar fördelen med att odla i rikt sandblandad jord. För att inte de plantor som växer i ren sand skall torka alltför snabbt kan man lägga lite torvmull i botten av krukan vid planteringen. För övrigt så sker skötseln av dessa tomatplantor på samma sätt som för växthustomater, men det är lämpligt att toppa plantorna över 3 klasar, om man inte har busktomater. Under riktigt varma och soliga perioder kan det vara risk för att det blir för varmt åt rötterna om man inte skuggar krukorna med lämpligt material. Men i normal väderlek är det bättre att solen får värma jorden i krukorna. Den tidigare nämnda sorten Pendulina passar mycket bra för denna odlingsmetod, men det finns ju många andra sorter som inte behöver så varmt. Odling av morötter i kruka Att kunna skörda morötter i början av juni även för den som bor i Norrland är inte längre någon utopi om man odlar dem i sand och gräsklipp. Fyll en eller flera krukor, som skall vara minst 15

cm djupa, med blomjord tillverkad av sand, gräsklipp och torvmull. I början av april är det lämpligt att så morötterna. Fröna skall bredsås så att det blir 1-2 cm mellan varje frö och därefter sållas lite av sanden i jordblandningen över fröna så att de täcks med ett 5 mm tjockt lager. Krukorna skall stå varmt, 18-22 C, och bör täckas över med ett tidningspapper så att inte jordytan torkar så fort. Ett par gånger i veckan sänks krukorna till drygt hälften ner i vatten under ca 30 minuter. Det är enklare att underbevattna sådden på detta sätt än att vattna uppifrån eftersom fröna då lätt kan spolas iväg. När blasten blivit några centimeter hög går det bra att vattna uppifrån. Så fort morotsfrön gror skall krukorna ställas så ljust som möjligt, på hylla i växthus, på fönsterbrädan eller annan ljus plats där det är vanlig rumstemperatur. När morotsblasten blivit 3-5 cm hög placeras krukorna svalare. Har man dem i boningsrum bör de ställas ut på balkong eller mot en sydvägg. Lägg en fiberduk över dem eller ta in kurkorna på kvällen så länge det är risk för frost på nättema. Efter några veckor ute fryser inte blasten, även om det blir frostgrader på natten. Står krukorna i växthus kan de stå inne tills blasten blivit 10-15 cm hög, men sedan bör de ställas ut mot södervägg eller på annan skyddad plats. Är det trångt i krukorna bör plantorna gallras så att det blir minst 2 cm mellan varje planta. När blasten blivit ca 20 cm är det dags att försöka pilla ner lite gräsklipp mellan plantorna. Det gör inte någonting om det ligger gräsklipp några centimeter upp på blasten. När man sår den l april kan de första morötterna skördas i början av juni, om det är en någorlunda normal vår. Har man ett tiotal krukor kan man få en välsmakande skörd under några veckor tills det finns färska morötter i trädgårdslandet. I en kruka på 15 cm i diameter kan man f å 12-15 fina morötter. Man kan givetvis låta morötterna växa i 2-3 månader till så att de blir fullstora, men då bör man lägga på gräsklipp ett par gånger till under sommaren. Med denna odlingsmetod så kan även de som endast har en balkong odla morötter för att det är roligt och för att få äta färska nyskördade morötter av egen odling. Tokig i tomater Ingenting smakar så mycket sommar och värmer ett odlarhjärta så gott som årets första, solvarma tomat. Rosor älskar tomater. Tomater älskar i sin tur morötter, samt skyddar gärna sparrisen mot sparrisbaggen, som kan dyka upp, även om den inte är så vanlig i Sverige. Vitlök trivs också gott i sällskap med Lycopersicum esculentum, som tomaten heter på latin. Och ingen grönsak är väl så uppskattad hos fritidsodlare som den första mogna solvarma tomatfrukten. Dekorativt på gården eller på en balkong är tomatodling i kruka. Här tillsammans med persilja, de anses främja varandras växtkraft. Blandar sig gärna med rosor Jag brukar plantera tomater mellan mina rosor eftersom de anses kunna skydda mot svartfläcksjuka. Till skillnad från de flesta andra grönsaker kan man odla tomater på samma plats i flera år, förutsatt att man byter jorden och gödslar ordenligt. Om du inte tycker att tomater passar i rosenrabatten, men ändå vill dra nytta av dem, kan man göra

en sprutvätska. Gör ett mos av tomatblad i en mixer, blanda med 1,5-2 liter vatten och 1 msk majsstärkelse. Sila och spruta rosorna. Bevara rester av vätskan i frysen. Enklare kan det inte bli. Odla direkt i jordsäcken En av tomatens fördelar är att du kan odla den på många olika sätt. Ett alternativ är att kruk- eller hinkodla. Det är mycket praktiskt, men glöm inte att det är viktigt med dräneringen, borra hål i hinkens botten. Tomater får heller inte torka ut, då kan den drabbas av vissnesjuka eller blomröta. Därför måste tomater i kruka passas extra noga eftersom jorden där torkar fortare. En annan variant är att odla tomater direkt i jordsäcken, 2 plantor i en dränerad 50-literspåse är lagom. Näringen i säckens jord räcker inte hela växtperioden ut, glöm inte att ge tillskott. Tomater vill ha extra näring var de än står, i säck, på friland eller i växthus. Nässelvatten är utmärkt eller gräsklipp kring tomatfötterna, om man vill vara ekologisk. Vitlök mellan tomaterna kan skydda mot "rött spinn". Så lyckas du med tomaterna Om du väljer att dra upp plantan från frö måste du börja i tid. I år är det nog lite för sent att börja nu, det tar cirka 10 veckor. Du bör alltså börja i februari, och då krävs extra belysning, ca 12-14 timmar/dygn för att den lilla växande plantan skall bli kraftig och ge god skörd. Plantera djupt Enklast är naturligtvis att köpa färdiga plantor, men var noga med att inte sätta ut dem för tidigt. Jorden måste vara varm, antingen du väljer växthus eller friland. En bra regel är att det skall finnas åtminstone en klase tomatblommor synlig när du planterar. Sätt den djupt i marken, gärna mer än 10 cm. Då kan plantan utveckla nya rötter som tar upp rikligt med näring och vatten. Behöver extra stöd Efter några veckor är det dags att knipa bort de små "tjyvarna" som växer ut i grenfästen som sidoskott. Är du rökare måste man noga tvätta fingrarna innan de små skotten tas bort - tomater avskyr cigarettlukt! Så småningom måste plantan bindas upp, såvida det inte är en busktomat. Om de odlas i växthus, spänner man helt enkelt en grov tråd från sida till sida i taket. Tomaterna får ett extra stöd genom att snurra ett bastband eller annat snöre runt plantan som fästes i taklinan. På friland brukar jag använda grova bambukäppar som jag bankar ned i marken och sedan fäster på flera ställen på tomatplantans stam med bastband. Mot slutet av säsongen kan man toppa plantan genom att skära med en ren kniv precis ovanför att blad. På så vis skyndar man på mognaden på de redan befintliga klasarna och slipper för många gröna tomater. Om inte alla frukter är röda när nattkylan börjar bli för påträngande, skär jag av kvistar och lägger i en solig fönsterkarm. Ibland drar jag upp hela plantan, kastar roten på komposten och hänger allt upp och ned i källaren. Snart mognar tomaterna snällt, även om smaken bleknar en del.