Nils Åkerstedts råd för friskare rosor: Plantera dem i sandbädd

Transkript

1 En liten Queen Elisabeth i Ekoblandning. Nils Åkerstedts råd för friskare rosor: Plantera dem i sandbädd Att odla rosor i torvmull är onaturligt för trädgårdsmästare Nils Åkerstedt. Hos honom är det sand med grönmassa som gödsel som gäller. De blir friskare och övervintrar bättre, hävdar han efter att ha odlat rosor så under 30 år. Rosor är en växt som fascinerar alla odlingsintresserade. Oavsett hur deras blommor ser ut och vilket växtsätt de har finns det alltid någon odlare som tycker att just den rosen är det finaste man sett, och desto svårare de är att odla desto mera lockande är de. Till en del är det troligen just det att de inte låter sig behandlas hur som helst som gör rosorna så populära. Om vi bortser från de rosor som tillhör gruppen park- och vildrosor, som nästan alla är förhållandevis lätta att odla, har fortfarande många villaägare som bor inom växtzon V och uppåt den uppfattningen att det inte är lönt att försöka odla ädlare rosor, t ex Peace, Ena Harkness, Super Star m fl. Det är beklagligt därför att det finns odlingsmetoder som gör det möjligt att tänja på odlingsgränserna så att rosorna bättre klarar övervintringen ute. Det är även mycket lätt att odla dessa åtråvärda växter i urnor och krukor och då är man helt oberoende av zongränserna. Något som försvårar övervintringen av 60 NATUR OCH TRÄDGÅRD 3/O4

2 Översta bilden: Rosen Egeskov ( Lill Lindfors ) sex månader efter inköp och inplanterad i en hink rymmande sex liter sand. Mitten: Samma ros sju år senare, omplanterad i en större kruka efter sex år. Nedersta bilden: Samma ros, Egeskov, nu 17 år gammal och sedan två år planterad ute i sandbädd. rosor är många moderna villaägarens tro på att allt som kan köpas och som säljs för trädgården är helt okej att använda. I en modern villaträdgård skall jordytan under och mellan växterna vara täckt med grovmalen bark eller torvmull och inramningar skall vara gjorda av torvblock. Planteringsjorden skall vara sånt som säljs i säckar och helst rätt sort till respektive växtart, rosjord till rosor, rhododendronjord till rhododendron m m. En klok tanke inför varje plantering av en växtart borde vara att om möjligt ta reda på i vilken jordart den aktuella växten finns i naturen. När det gäller rosor kan man ofta se vilda rosor växa efter vägkanter i det grus som finns där, men aldrig har jag sett rosor växa i myrmark. Att jordens dräneringsförmåga betyder oerhört mycket för en växts övervintringsförmåga är allmänt bekant, och därför bör vi i första hand försöka ge ömtåliga växter en jord som har denna förmåga. Sand bättre än torvmull När det gäller rosor finns det väl knappast något annat odlingssubstrat som har en bättre dräneringsförmåga än vad grus och sand har. Alla produkter som innehål- NATUR OCH TRÄDGÅRD 3/O4

3 ler torv i olika förmultningsstadier verkar av naturliga skäl i rak motsatt riktning, men även bark och kompost har en negativ inverkan på växternas övervintring. Nu vill jag inte påstå att vid plantering i grus och sand övervintrar alla rosor problemfritt eftersom många sorter inte klarar av den hårda nattkyla de utsätts för i norra delarna av landet. Då finns istället möjligheten att få en lika stor eller snarare ännu större blomsterprakt genom att plantera dessa växter i odlingskärl och övervintra dem i källare eller nergrävda ute i marken. En bred grop För att få en god dränering måste djupet på sandbädden vara cm och ytan på bädden minst en kvadratmeter. Huruvida rabatten är rund, avlång eller fyrkantig spelar ingen roll bara den totala ytan på bädden är en kvadratmeter. Anledningen är att om man gräver en grop i jorden med tillräckligt djup men för liten yta fylls denna grop med vatten såvida jorden omkring inte är väldränerad. Under sommartid gör det inte så mycket om gropen tillfälligt fylls med vatten efter regn, men på senhösten vid regn och under snösmältningen på våren kan det vara direkt förödande för växternas rötter. Det hjälper inte att de växer i sand om den på hösten blir mättad med vatten för då försenas avmognaden och när det fryser bildas en isklump som kan vara kvar hela vintern. Men är det tillräckligt stor yta på gropen silas vattnet bort även när marken omkring är kompakt. För att ytterligare göra växtplatsen övervintringssäker kan odlingsbädden höjas upp så att den kommer cm ovanför omgivande mark. Denna upphöjning förändrar växtklimatet förvånansvärt mycket till det bättre för växterna, och det inte bara ur övervintringssynpunkt. Det resulterar även i en snabbare och friskare växtfart Rosen Queen Elisabeth planterad i en kruka som rymmer sex liter sand. under hela sommaren. Det är en blandning av sand och grus som är det bästa odlingssubstratet för rosodling i upphöjd bädd. Kornstorleken bör vara en blandning mellan 0 8 mm, men är det en större odlingsyta som skall anläggas kan man mycket väl köpa material som även innehåller stenar på upp till mm. Sådant material som används vid dränering runt husgrunder och andra fyllningar som kräver god dränering passar bra. Denna blandning är oftast betydligt billigare än sorteringen på 0 8 mm. Ingen jordklump För att behålla denna sandbädd fri från jord och andra torvmullsblandade substrat är det viktigt att de växter som planteras i sanden inte sätts med jordklump. Det betyder att växterna måste vara i vila när de sätts så att de inte har några blad. Finns det blad på plantan kan det bli för stor påfrestning på 62 NATUR OCH TRÄDGÅRD 3/O4

4 Sticklingsförökade rosor. Den till höger kommer från en konfirmationsros paret Åkerstedts dotter Karin fick Det är en växthusros som får blomma inomhus några månader, stå ute i sommarvärmen några och tillbringa resten av året i en källare. rotsystemet de första två veckorna efter planteringen. Det är därför lämpligast att sätta rosorna på senhösten eller tidigt på våren innan de börjat grönska. Efter många års odlande i sand har jag märkt att det behövs ytterst små mängder jord, torvmull eller kompost som förorening i sanden för att växtresultatet skall bli lidande. Genom att rengöra inköpta växters rötter vinner man många fördelar förutom denna jordinblandning. Snigelägg spolas bort liksom andra skadedjur och svampsporer som kan följa med importerade växter. Köper man en ros på våren som är i full växtkraft bör den därför få stå kvar i krukan under hela sommaren till dess bladen faller på hösten så att rötterna kan rengöras ordentligt. En fördel till För att det sedan skall växa bra i den nya rosrabatten krävs det givetvis mera än att växterna är satta i sandbädd. De måste få en bra gödsel och här har vi då ytterligare en av fördelarna med odling i sand. Gräsklipp som gödsel kommer till sin allra största fördel när växterna är planterade i sand. Det går utmärkt att gödsla med gräsklipp även vid odling i jord, men när det regnar mycket, om jorden är kompakt och temperaturen är låg blir det ofta så blött vid jordytan att det blir syrebrist just där förmultningsprocessen är som störst. Då sker en förruttnelse av gräsklippet och den resulterar i ökad risk för svampangrepp på de odlade växterna. När det däremot är sand som underlag för gräsklippet händer inte detta oavsett hur mycket det regnar. Om sandytan mellan rosorna täcks med ett 10 cm tjockt lager gräsklipp eller mald grönmassa får växten alla de näringsämnen, spårämnen och mineraler som behövs, under förutsättning att grönmassan kommer från NATUR OCH TRÄDGÅRD 3/O4 63

5 en frisk gräsmatta där det finns en del örter förutom gräsarterna. Det är bäst med gräsklipp som kommer från en gräsmatta där det inte används konstgödsel och där gräset inte klipps oftare än en gång i veckan. När gräset klipps så ofta som på en golfbana blir det kompakt, vilket kan hindra luft att tränga igenom täckmaterialet. Om rosorna täcks med 10 cm gräsklipp så tidigt som möjligt på våren och sedan med ytterligare 10 cm efter cirka sex veckor får rosorna all den näring de behöver för hela sommaren. Ingen köpegödsel Det finns följaktligen ingen orsak att köpa några gödselpreparat för rosorna utan man bör förlita sig helt till vad växterna själva har tagit upp ur jorden. De växter som ingår i grönmassan har självklart tagit upp vad som behövs för deras växt, blomning och fruktsättning. Att vi sätter stopp för deras användning av dessa livsnödvändiga näringsämnen när vi klipper gräset förändrar inte innehållet i grönmassan, utan den är ett fullvärdigt gödselmedel. För att uppnå bästa resultat när det gäller att underlätta förmultningsprocessen bör vi se till att gräsklippet hålls fuktigt. Det är viktigt att vi vattnar genast efter det gräsklippet lagts på runt växterna för då tar vi tillvara den näring som frigörs direkt från snittytorna på de avklippta växtdelarna. Vid odling i sand skall vattning ske oftare än vid odling i jord, men med mindre mängd vatten varje gång. Sanden binder inte vatten, men efter ett tag då växtrötter infiltrerat den och partiklar från gräsklippet spridit sig ner i sandlagret binds även vatten bättre och längre uppehåll mellan vattningarna kan göras. Höstarbetet När hösten kommer skall allt som är kvar av gräsklippet tagas bort innan rosorna kupas med sand. Det är säkrast att använda ny sand istället för att kupa upp den sand som finns mellan rosorna. Får gräsklippet ligga kvar år efter år blir det för mycket organiskt material kvar i sanden och den förlorar sin goda dräneringsförmåga. Krukor och urnor Det går att få både snabbare blomsterprakt och rikligare blomning redan första året om rosor sätts i ett odlingskärl. Växtrötterna får det varmare och rosen kan lätt flyttas mellan olika platser för att uppnå maximal sol och värme. Det krävs inte några jättestora kärl för att få en ros att växa meterhög och bli blomrik när den planteras i ren sand. Ett kärl som rymmer 8 10 liter räcker för en rosplanta, som kan stå i denna kruka i 5 6 år innan den behöver flyttas över till en större kruka. Men det förutsätter att det inte följer med någon jord när plantan sätts i sanden och att det endast används gräsklipp som näring till rosen. Behandling av rosor i urnor och krukor sker på samma sätt som för de friplanterade när det gäller vattning, men med den skillnaden att de måste vattnas ofta. 3 4 gånger i veckan även sedan rosplantan är fullrotad i odlingskärlet. Gödsling med gräsklipp bör göras minst tre gånger under sommaren. På våren är det enklast att använda ekoblandningen första gången näring skall tillföras. Det kompakta gräsklippet som finns i uppsamlaren och som liknar gödselklumpar är utmärkt att använda till rosor i urnor. Under alla förhållanden bör det vara fuktigt och kompakt gräsklipp som läggs ovanpå i rosurnorna. När det är en kall vår och försommar bör rosorna gödselvattnas med nässelvatten en gång i veckan, det sätter fart på knoppsättningen. 64 NATUR OCH TRÄDGÅRD 3/O4

6 bort för att ge plats åt nya att växa ut, men det får endast göras när plantan är helt bladlös. Vinterförvaring Vinterförvaring av rosor i kärl kan ske genom förvaring i källare eller annat svalt utrymme, eller också genom att de grävs ner i jorden. I båda fallen är det viktigt att växten har gått i vila innan den ställs på förvaringsplatsen. Rosen bör ha utsatts för minusgrader nattetid under 2 3 veckors tid så att de flesta bladen börjat falla av. Rosplantor som förvaras i källare måste vattnas någon gång i månaden för rotklumpen får absolut inte torka. De rosor som förvaras ute i jorden måste plockas rena från blad innan de läggs ner och täcks över. En grop grävs så djup att det blir cm sand ovanpå grenarna när rosen täcks över. Genom att lägga plantorna går det lättast. Enklast är det att ta upp dessa rosor ur krukorna, att de får ny sand varje år är ingen nackdel. I de områden där det inte finns snö som skydd bör platsen där rosorna läggs ner täckas med markskivor. Ingrid Bergman, även den givetvis planterad i sand. Efter 5 6 år, eller tidigare om en ros inte ser ut att växa bra, planteras den om. Detta bör göras på våren innan den grönskat, eller sent på hösten därför att vid denna omplantering skall all den gamla sanden skakas bort och helt ny sand används vid inplanteringen. På gamla exemplar som har mycket kraftiga rötter kan en del gamla rötter klippas Få sjukdomar Rosor som får växa i sand blir sällan angripna av sjukdomar. Under de 30 år som jag har odlat rosor i sand har de aldrig angripits av mjöldagg. Av svartfläcksjuka endast ett år när det regnade hela sommaren. När rosor odlas i sand går det mycket lätt att sticklingsföröka rosor av alla sorter och grupper för att ha dem endera i rabatter eller i små krukor. Inne trivs de som bekant inte någon längre tid, men ett par månader på våren kan dessa sticklingsförökade rosor pryda bostaden. Under sommaren får de sedan stå i en rabatt och blomma för att på hösten tagas upp för vinterförvaring i källare eller grop ute. NATUR OCH TRÄDGÅRD 3/O4 65