Humanistiska fakultetskansliet Eva Englund eva.englund@hum.gu.se, 786 1003 KALLELSE 1 / 1 2011-01-25 Humanistiska fakultetens nämndledamöter Kallelse Härmed kallas fakultetsnämndens ledamöter till beslutssammanträde. Tid: torsdagen den 2 januari 2011 kl. 9 12.00, lunch serveras kl.12.00 Plats: D311, Humanisten, Renströmsgatan 6 obs! annan lokal än vanligt Lunchen serveras i Stora gästmatsalen. Föredragningslista och övriga handlingar finns att hämta på fakultetens webbplats http://www.hum.gu.se under Om oss, Fakultetsnämnden. http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/fakultetsnamnden/arkiv_handlingar/handlingar- 2011/handlingar-2011-02-02/ OM det är någon som har problem med att öppna någon länk till handlingarna kontakta mig gärna FÖRE mötet. SAMTLIGA ledamöter och ersättare ombeds att snarast meddela huruvida de tänker närvara eller inte dock senast den 31 januari kl.11 per e-post till eva.englund@hum.gu.se Besked om deltagande i lunchen lämnas i samma meddelande. Med vänliga hälsningar Eva Englund Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1144 (fax) http://www.hum.gu.se
FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2011-02-02 Ärende Beslut/åtgärd 1 Justeringsperson 2 Anmälan av protokoll från fakultetsnämndens sammanträde den 15 december 2010 3 Godkännande av föredragningslistan 4 Dekanusåtgärder Dekanusåtgärder i enlighet med bilaga 4 5 Meddelanden 6 E 1 5272 /10 Anhållan om att få rekrytera en professur i nordiska språk Beslutsärende Föredragande: Lars Borin Förslag till beslut: Ansökan beviljas. Material: Skrivelse från Institutionen för svenska språket 2010-12-07
7 E 311 8/10 Professuren i afrikanska språk Beslutsärende Föredragande: Lars Borin Material: Förslag till beslut 2011-01-24 Skrivelser från Institutionen för språk och litteraturer 8 E 1 5469 /10 Anhållan om att få rekrytera en biträdande lektor i tyska Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Ansökan beviljas. Material: Skrivelse från Institutionen för språk och litteraturer 2010-12-17 9 G 219 5654 /10 Anhållan om inrättande av huvudområdet Kommunikation med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Ansökan beviljas. Material: Skrivelse från Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2010-12-14 2
10 A 1 2883 /10 Ny organisation Göteborgs universitet Diskussionsärende Föredragande: Margareta Hallberg Material: Remissen Göteborgs universitet förnyas, 2011-01-24 Rapport Göteborgs universitet förnyas, 2010-12-15 11 Årsåterrapportering från nämndens arbetsgrupper Informationsärende Lärarrekryteringsnämnden Margareta Hallberg Likabehandlingsarbetet Mats Andrén Internationaliseringsarbetet Yvonne Leffler 12 Analys och utvärdering Informationsärende Cecilia Bokenstrand och Magnus Gunnarsson från avdelningen för analys och utvärdering kommer och presenterar deras verksamhet. 13 Övriga frågor 3
Humanistiska fakultetsnämnden PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2010-12-15 Tid 13.00 14.55 Närvarande Företrädare för verksamheten Margareta Hallberg Martin Hellström Mats Andrén Lars Borin Håkan Karlsson Lena Martinsson Yvonne Leffler Marcus Nordlund Filip Radovic Gunhild Vidén Företrädare för studenterna Annika Bünz Helene Castenbrandt Hjalmar Falk Mikael Modin Alexandra Nilsson Péter Tóth Företrädare för de anställda med närvaro- och yttranderätt Inger Fehn, SACO Stefan Schedin, OFR-S Frånvarande Maria Sjöberg Övriga närvarande Henrik Björck Marianne Edshage Eva Englund Christer Flodin Linnéa Johansson Thomas Melin Vicedekan för utbildning på forskarnivå Fakultetsekonom Fakultetssamordnare Fakultetssekreterare Doktorand Informatör Vid protokollet Eva Englund Sidan 1 av 3
Humanistiska fakultetsnämnden PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2010-12-15 Ärende Beslut/åtgärd 1 Justeringsperson Fakultetsnämnden utser Mats Andrén att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 2 Anmälan av protokoll från fakultetsnämndens sammanträde den 18 november 2010 3 Godkännande av föredragningslistan Mikael Modin önskar ta upp fakultetens samverkansarbete som övrig fråga. 4 Dekanusåtgärder Dekanusåtgärder i enlighet med bilaga 4 Protokollet är justerat. Fakultetsnämnden beslutar att godkänna föredragningslistan med tillägget att ta upp fakultetens samverkansarbete som övrig fråga. Antecknas. 5 Meddelanden Ordföranden meddelar att institutionernas handlingsplaner utifrån SWOT-analysen har inkommit för handläggning och beslut av dekanus. Beslutet tillsänds prefekterna 21 december 2010. I beslutet ingår även ett uppdrag till Utbildningsgruppen att förbereda fortsatt beredning av ärendet. Ordföranden meddelar att Humanistiska fakultetsnämndens mandat upphör den 31 december 2010 för att därefter få nytt mandat för perioden den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2011. Fakultetsnämnden diskuterar förslaget till ny organisation för Göteborgs universitet. Ordföranden informerar att forskare vid humanistiska fakulteten har fått god utdelning av externa medel. Henrik Björck informerar om handläggningsordningen för antagning till utbildning på forskarnivå. Antecknas. Antecknas. Antecknas. Antecknas. Antecknas. Antecknas. 6 G 219 5216 /10 Ansökan om att ryska och bulgariska inrättas som nya huvudområden på kandidat-, magister- och mastersnivå fr.o.m. vårterminen 2011. Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Ansökan beviljas. Fortsättning nästa sida. Fakultetsnämnden beslutar att inrätta ryska och bulgariska inrättas som nya huvudområden på kandidat-, magisteroch mastersnivå från och med vårterminen 2011. Sidan 2 av 3
Humanistiska fakultetsnämnden PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2010-12-15 Ärende Beslut/åtgärd Fortsättning 6. Material: Skrivelse från Institutionen för språk och litteraturer, 2010-11-22 7 Årsåterrapportering från nämndens arbetsgrupper Informationsärende Utbildningsplaneringsgruppen Håkan Karlsson Forskarutbildningsgruppen Gunhild Vidén/Margareta Hallberg Forskningsgruppen Lars Borin Samverkansgruppen Martin Hellström Frågan om hur fakultetens samverkansarbeten skall organiseras diskuterades. Prodekanus Martin Hellström kommer att återkomma till nämnden med ett förslag härom. Fakultetsnämnden beslutar att inte ta upp fakultetens samverkansarbete som övrig fråga då frågan diskuterades i samband med återrapporter ingen från Samverkansgruppen. Fakultetsnämnden beslutar att bordlägga årsåterrapporteringen från Lärarrekryteringsnämnden, likabehandlingsarbetet och internationaliseringsarbetet. Kvalitetsgruppen Martin Hellström Lärarrekryteringsnämnden Margareta Hallberg Likabehandlingsarbetet Mats Andrén Internationaliseringsarbetet Yvonne Leffler 8 Policymöte 10 mars 2011 Diskussionsärende Antecknas. Föredragande: Margareta Hallberg Vid protokollet Justeras Eva Englund Margareta Hallberg Mats Andrén Sidan 3 av 3
Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-02-02 Dekanus har G 11 5653/10 E 312 5033/10 E 312 5517/10 E 312 5564/10 E 312 17/11 E 312 18/11 E 315 5335/10 E 332 5013/10 2011-01-11 svarat på en skrivelse från Göta studentkår om studentinflytande på fakultetsnivå. 2010-12-09 föreslagit professor Gunlög Fur, Linnéuniversitetet, professor Holger Weiss, Åbo Akademi, och professor Uffe Östergaard, Köpenhamn, som sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i historia vid Uppsala universitet. 2010-12-29 föreslagit professor Tomas Kaiserfeld, Lund, professor Ingemar Nilsson, Göteborg och professor Bo Sundin, Umeå, som sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. 2010-12-29 föreslagit professor Gunnar Broberg, Lund, professor Bo Lindberg, Göteborg och professor Elisabeth Mansén, Stockholm, som sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. 2011-01-17 föreslagit professor Henrik Björck, Göteborg, professor Elisabeth Mansén, Stockholm och professor Bo Sundin, Umeå, som sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. 2011-01-17 föreslagit professor Mats Andrén, Göteborg, professor Roger Qvarsell, Linköping och professor Inga Sanner, Stockholm, som sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. 2011-01-14 utsett professor Jennifer Bullington, Ersta Sköndal högskola, och professor Dan Egonsson, Lund, som sakkunniga vid Bengt Brüldes ansökan att befordras till professor i praktisk filosofi. 2011-01-04 utsett professor Lars-Erik Edlund till sakkunnig vid filosofi doktor Anna Helga Hanesdóttirs ansökan om att antas till oavlönad docent i nordiska språk. Dekanus har på fakultetsnämndens vägnar B 1 1806/10 B 1 1806/10 2010-11-17 beslutat om utvecklingsmedel för kandidatprogrammet Liberal Arts med 388 tkr för läsåret 2010/2011. 2010-12-07 beslutat avslå ansökan om medel för religionsvetenskaplig fältkurs med fältarbete i Indien. 1
Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-02-02 B 1 1806/10 F 69 1227/09 F 69 5345/09 G 11 4721/10 G 11 5007/10 G 77 5275/10 J 6 5172/10 J 6 5261/10 J 6 5420/10 2010-12-13 fördelat rektors särskilda satsning på masterprogram 2011. 2011-01-20 nominerat Katharina Vajta och Ingmar Söhrman till CERGUs styrgrupp. 2010-12-15 utsett Björn Billing och Thomas Lindqvist att representera Humanistiska fakulteten i Europaprogrammets programnämnd. 2010-12-20 till rektor inlämnat kommentarer om GUS-rapporten Lärandemål och examinationsform. 2010-12-14 yttrat sig över förslag till rekommendationer från SUHF med anledning av ändringar i högskoleförordningen avseende bestämmelser om kursplaner, utbildningsplaner och betygssystem. 2010-12-08 till Högskoleverket anhållit om att steg 4 även fortsatt får användas för antagning till Franska grundkurs II från och med höstterminen 2011. 2010-12-10 beslutat utse docent Magnus Persson, Malmö, som opponent och universitetslektor Per Holmberg, Göteborg, professor Lisbeth Larsson, Göteborg, och professor Margareta Petersson, Linnéuniversitetet, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden professor emerita Stina Hansson) samt docent Anna Nordenstam som ordförande vid Michael Tengbergs disputation den 11 mars 2011 för filosofie doktorsexamen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap på en avhandling med titeln Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. 2010-12-09 beslutat utse filosofie doktor Eva Myrdal, Östasiatiska museet, Stockholm, som opponent och professor Tove Hjørungdal, Göteborg, professor Kristina Jennbert, Lund, och docent Mats Nilsson, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Ingela Wiman, Göteborg) samt docent Per Cornell som ordförande vid Elke Rogersdotters disputation den 5 februari 2011 för filosofie doktorsexamen i arkeologi på en avhandling med titeln Gaming in Mohenjo-daro An Archaeology of Unities. 2010-12-19 beslutat utse docent Mikael Lindfelt, Åbo Akademi, som opponent och professor Valerie DeMarinis, Uppsala, professor Thomas Johansson, Göteborg, och teologie doktor Jayne Svennungsson, Teologiska högskolan i Stockholm, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Henrik Bogdan, Göteborg) samt professor Åke Sander som ordförande vid Daniel Enstedts disputation den 29 januari 2011 för filosofie doktorsexamen i religionsvetenskap på en 2
Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-02-02 avhandling med titeln Detta är min kropp: Kristen tro, sexualitet och samlevnad. J 6 5470/10 2011-01-03 beslutat utse professor Boel Westin, Stockholm, som opponent och professor Mats Jansson, Göteborg, docent Stefan Mählqvist, Uppsala, och docent Christine Quarfood, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden universitetslektor Thomas Olsson, Göteborg) samt professor emeritus Tomas Forser som ordförande vid Eva Wahlströms disputation den 27 maj 2011 för filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap på en avhandling med titeln Fria flickor före Pippi: Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis Astrid Lindgrens föregångare. --- 2011-01-14 föreslagit Anna Nordling till avdelningen för analys och utvärderings referensgrupp för universitetsranking. Prodekanus Martin Hellström har på fakultetsnämndens vägnar B 1 1806/10 2010-12-14 beslutat bevilja utvecklingsmedel för ämnet vetenskapsteori med 460 tkr för år 2010. På dekanus delegation har G 25 50/11 2011-01-14 2011-01-17 Anna Nordling fastställt följande kursplan: SSA119, Svenska som andraspråk: Praktik, 7,5 hp, A1N, SS1, HNSSA. JP2101, Japanska: Kultur- och litteraturstudier, 7,5 hp, A1N, JA1, HNJAA SO1103, Somaliska, Språkfärdighet 1, 7,5 hp, G1F, SP2 SO1104, Somaliska, Språkfärdighet 2, 7,5 hp, G1F, SP2 SO1120, Somaliska, Grundkurs del II, 15 hp, G1F, SP2 3
Forskningsgruppen FÖRSLAG TILL BESLUT 1 / 1 2011-01-24 dnr E 311 8/10 Humanistiska fakultetsnämnden Professuren i afrikanska språk Tillsättningen av professuren i afrikanska språk bordlades i ett sent skede under hösten 2010, med motivet att de ekonomiska förutsättningarna för professuren behövde utredas. Professuren hade tidigare varit till 100 % finansierad med fakultetsanslag, vilket på ett markant sätt avviker från normalmodellen vid fakulteten, som innebär att alla professurer finansieras ur fakultetsanslaget med en summa beräknad som 45 % (för närvarande) av en schablonlönekostnad. Resten av lönekostnaderna täcks ur andra källor (t.ex. undervisning, externa forskningsanslag, etc.) och det faller på varje institution att i budgeten se till att professurens kostnader är täckta. Fakultetsnämnden ställde sig tveksam till att fortsätta att på obestämd tid särbehandla ett forskningsämne på detta sätt, utan en föregående strategisk diskussion. Institutionen för språk och litteraturer har senare föreslagit ett alternativ med full fakultetsfinansiering under en treårsperiod, för att man skulle hinna förbereda och sedan övergå till en finansiering enligt normalmodellen. FOG har under två sammanträden (1/12 2010 och 19/1 2011) behandlat detta ärende och därvid haft tillgång till alla relevanta utgivna handlingar i ärendet. Det är FOG:s uppfattning att professuren i afrikanska språk bör få återbesättas, men att villkoren för den bör vara desamma som för andra professurer vid fakulteten, nämligen att kostnaderna för den täcks av fakultetsanslag i samma utsträckning som för andra professurer f.n. 45 % av en schablonlönekostnad och att det således faller på institutionen att täcka resterande del av professurens kostnader ur andra källor, t.ex. utbildning, institutionsintern omfördelning av fakultetsmedel eller externa projektanslag. Det är således FOG:s förslag att HFN:s beslut i ärendet går i den riktningen. Om HFN beslutar enligt ovanstående förslag och beslutets villkor innebär att den bordlagda tillsättningsprocessen kan återupptas, vilket Institutionen för språk och litteraturer och Lärarrekryteringsnämnden i samråd är bäst skickade att avgöra, ser FOG inget hinder mot att göra det. För FOG Lars Borin Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1144 (fax) http://www.hum.gu.se
Rektor REMISS 1 / 2 2011-01-24 dnr A 1 2883/10 Fakultetsnämnder Universitetsbiblioteket Lärarutbildningsnämnden Fakultetskanslier Institutioner Havsmiljöinstitutet Genussekretariatet Göteborgs miljövetenskapliga centrum Nationellt centrum för matematik Svensk nationell datatjänst Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning Personalorganisationerna GUS Studentkårerna Avdelningar inom gemensamma förvaltningen Göteborgs universitet förnyas Rektor uppdrog i augusti 2010 åt Göran Bexell och Christina Rogestam att genomföra en utredning av hur en väl fungerande universitetsorganisation ska utformas. Utredningen genomfördes under hösten 2010 och den resulterade i en rapport som presenterades den 15 december för universitetets styrelse, för rektors ledningsråd och vid ett allmänt möte i universitetets aula. Rapporten innehåller en rad förslag till förändringar av universitetets organisation både i fråga om kultur och om ansvarsfördelning. I bifogade remiss redovisas i vilka avseenden rektor ställer sig bakom förslagen och dessa ges samtidigt en högre grad av konkretion. Det är således rektors ställningstaganden som remissinstanserna ombeds att lämna synpunkter på. Göteborgs universitet Vasaparken, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1064 (fax) www.gu.se
2 / 2 Efter inhämtande och bearbetning av inkomna synpunkter från remissinstanserna kommer rektor att lämna förslag för det fortsatta arbetet, vilket styrelsen fattar beslut om den 7 april. För den fortsatta tidsplanen se remissens avsnitt 5. Den fortsatta processen. Svar på remissen ska, för att underlätta remissammanställningen, följa remissens struktur och utformas i word-format. Svaren ställs till rektor, med angivande av diarienummer, och skickas per e-post till registrator@gu.se senast den 1 mars. Pam Fredman
Göteborgs universitet förnyas REMISSMATERIAL 2011-01-24 1. Vissa utgångspunkter och viktigare ställningstaganden Den organisationsutredning som rektor tog initiativ till i augusti 2010 presenterade sin rapport strax före jul 2010. Rapporten innehåller en rad förslag till förändringar av Göteborgs universitets organisation i fråga om både kultur och ansvarsfördelning. För att göra remissarbetet mera meningsfullt finns anledning att redovisa i vilka avseenden rektor ställer sig bakom de förslag som presenterats och samtidigt ge dessa en högre grad av konkretion. Detta underlag är därför det som remissinstanserna i första hand uppmanas att ta ställning till. Det ska först konstateras att rapportens förslag om en ny fakultetsindelning inte är tillräckligt underbyggt; här krävs en fördjupad analys före ett eventuellt beslut. Nuvarande fakultetsindelning kvarstår därför tills vidare. De ursprungliga motiven för en mer samlad fakultetsstruktur finns dock kvar. Inriktningen bör därför vara att under perioden 2012 2014 förbereda en fakultetsreform inför 2015. Som bakgrund till rektors ställningstaganden presenteras kortfattat motiven till förslaget om ändrad organisation. 2. Organisationsförändringen i sitt sammanhang Startpunkten för arbetet med en organisationsförändring var den åtgärdsplan som rektor presenterade för universitetsstyrelsen i september 2009. Planen syftade till att skapa ett mer sammanhållet och bättre samordnat universitet. Det överordnade målet var då, liksom nu, att ta tillvara verksamhetens bredd och styrkor för att stärka konkurrenskraften inom forskningen och utbildningen. I planen ingick flera delar, som utvärdering av forskningen (RED10), översyn av utbildningen (BLUE11), en ökad satsning på internationalisering och en utvecklad samverkan, särskilt med Chalmers. Senare har rektor även lagt ut ett uppdrag att analysera Göteborgs universitets arbete med innovation och entreprenörskap samt dess koppling till innovationsstöd och att utarbeta ett förslag till en ny strategi för området som ska utvärderas av externa experter till juni 2011 (IE 2011). I presentationen för styrelsen markerades att även universitets organisation och beslutstruktur skulle ses över: Fakultetsnämnder och institutionsledningar måste ges bättre förutsättningar att fokusera på utbildning och forskning. För att lyckas behöver vi se över stödorganisationen och särskilt 1
tydliggöra rollfördelningen hos administrationen på samtliga tre nivåer. En stramare beslutsoch delegationsordning är sannolikt också nödvändig. Personal- och utbildningsfunktioner är de första som ska granskas. (Universitetsstyrelsens protokoll 2009-09-09). De två senare granskningar som omnämns genomfördes enligt plan och visade bland annat oklarheter i ansvar och dubbelarbete mellan organisationsnivåerna samt att fakulteternas stödsystem drar åt olika håll. I sin genomlysning av personalarbetet vid Göteborgs universitet (presenterad i maj 2010) skiljer utredaren Jan-Erik Ögren mellan beslut om utbildning, forskning och kvalitetsrelaterade frågor, vilka handhas av fakultetsnämnder, och rent administrativa frågor. De administrativa frågorna följer andra rutiner, kollegial eller individuell modell kan och ska inte gälla där. Det som gäller är strukturer som är universitetsgemensamma och har beslutats av universitetsstyrelsen. I rapporten framhålls vikten av att inte blanda ihop akademisk frihet som avser utbildning och forskning, med frihet i administrativa regler och rutiner. Kommande diskussioner vinner på att det finns en medvetenhet om denna skillnad, och effekten av den skillnaden, på frågor om var beslut tas och arbetsuppgifter utförs. Av utbildningsrapporten, gjord av Ulf Dalnäs och presenterad i juni 2010, framgår bland annat att både personal och studenter ofta drabbas av helt onödiga samordningsbrister. Det verkar också som om stödorganisationen snarare motverkar än understödjer den akademiska utvecklingen, genom att fakultetsprofileringen kommer till uttryck även i de administrativa rutinerna. Utredaren menar att Göteborgs universitet borde profilera sig som ett lärosäte med en mycket stark stödverksamhet, som tillsammans med kärnverksamheten arbetar mot gemensamma mål. Sammanfattningsvis hävdas att administrativa särarter växer fram då samordningen inte fungerar. Också andra, tidigare utredningar och utvärderingar pekar i samma riktning, exempelvis självvärderingen (2009) inför Högskoleverkets utvärdering av kvalitetsarbetet, liksom översynen av gemensam förvaltning och fakultetskanslier (Lindfors & Ekholm, 2007). Den förra sammanfattas med konstaterandet att GU inte förmår att utnyttja mångfaldens unika kunskapskombinationer och den senare bär den symptomatiska rubriceringen Solokörning eller lagspel. En översyn av organisationskulturen på Göteborgs universitet ingick i även den strategiska planen för 2007 2010. En ny högskolelag och högskoleförordning gäller sedan 1 januari 2011. Det innebär att ett stort antal styrande regler har tagits bort och att universitetens styrelser nu ska besluta om det enskilda universitetets arbetsordning, inklusive intern organisation och delegationsordning. Den nya lagstiftningen både kräver och möjliggör en genomgång och ändring av nuvarande ordning. Vid Göteborgs universitet gäller att tidigare reglering uppehålls interimistiskt under 2011. Inte minst arbetet med att ta fram den interimistiska ordningen har visat på behov av förändring. 3. Viktiga principer för och målet med en ny organisation Den nya högskolelagen formulerar tre grundläggande principer för den akademiska beslutsorganisationen: 2
- Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, om besluten kräver en bedömning av uppläggning, genomförande eller kvalitet i utbildning, eller organisation av eller kvalitet i såväl forskning som det konstnärliga utvecklingsarbetet. - Om bedömningen ska göras av en grupp av personer, ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl. - Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som ha betydelse för utbildningen eller studenternas situation. De tre principerna ger den legala ramen för det underlag som här remitteras. Exempelvis innebär det att konkretiseringar har gjorts för hur dekan/prefekt ska utses, val till nämnder osv. Därutöver har rektor formulerat ett antal mål med vad Göteborgs universitet vill uppnå med de olika utvecklingsinsatser som har redovisats ovan. Dessa mål, inklusive organisationsförändringen, är i sammanfattning följande: - att utveckla Göteborgs universitet till ETT lärosäte där styrkorna inom olika områden, nationellt och internationellt, tillåts växa parallellt med att bredden tas tillvara i forskning och utbildning; - att utveckla och forma universitetet i samspel med omvärlden, samtidigt som den akademiska traditionen bibehålls; - att värna studentinflytande i alla relevanta sammanhang; - att värdera alla medarbetare lika och skapa ett arbetsklimat där alla kan känna sig betydelsefulla; - att få till stånd tydliga beslutsvägar och processer för gemensamma strategier, regler och policies; - att utveckla en stödverksamhet som stärker forskningen och utbildningen Det föreliggande förslaget ska bedömas mot bakgrund av de redovisade målen. 3
4. Rektors förslag Här redovisas och konkretiseras de förslag som presenteras i rapporten, hur rektor avser att arbeta vidare med frågorna, samt en tidsplan för det fortsatta arbetet. Till förslagen finns en motivering där huvudsakliga principer anges för varje enskild fråga. Dessa principer ska sedan ligga till grund för de mer detaljerade beslutsunderlag som universitetsstyrelsen ska ta ställning till. 4.1 Styrning och ledning av verksamheten Utredarna föreslår att en ny arbetsordning, som ska gälla från och med 2012-01-01, tas fram och förankras i en öppen process. Universitetsstyrelsen bör enligt utredarna ha en mer aktiv roll vid uppföljning av arbetsordning och andra centrala styrdokument. Därför ska en plan för implementering och återrapportering till universitetsstyrelsen utarbetas. Universitetsstyrelsen bör även fortsätta det arbete som redan pågår med att genom strategiska planer, styrdokument med mera, få hela organisationen att dra åt samma håll. Utredarna menar att i detta arbete är det särskilt viktigt att ta fram tydliga, normerande styrdokument för myndighetsbeslut och arbetsgivarbeslut utan fakultetsvisa tillägg. *** I det förslag som nu läggs ingår att ta fram en ny arbetsordning som speglar de målsättningar och principer som redovisats i föregående kapitel, samt de övriga förslag och organisatoriska förändringar som redovisas i denna remiss. Förslaget kring arbetsordningen innebär konkret att en ny arbetsordning kommer att innehålla en revidering av viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutsrätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten. Dessutom ska för organisationen viktiga beslut av universitetsstyrelsen, rektor och övriga beslutsfattare, förses med plan för implementering, återrapportering och vem som är ansvarig. Tidsplan: Efter styrelsebeslut i april 2011 fortsätter arbetet med att ta fram en reviderad arbetsordning för Göteborgs universitet som ska gälla från och med 2012-01-01. Beslut i universitetsstyrelsen i oktober 2011. 4.2 Att utveckla en gemensam kultur inom universitetet Utredningsrapporten betonar som en av sina huvudpunkter vikten av att utveckla en universitetsgemensam kultur. Med det menas att varje enskild medarbetare ska se och förstå sin del av helheten. Det gäller att hitta en balans mellan det gemensamma och den frihet att utforma sitt arbete som varje individ och grupp ska ha inom ett universitet. Utredarna pekar på betydelsen av kreativa och initiativrika forskare och lärare som berikar helheten och att individerna också berikas av att vara en del av helheten. Inom en verksamhet där man tillsammans diskuterar och kommer överens om gemensamma mål och värden, och 4
gemensamt arbetar för att uppnå dessa, får också individen större frihet att utveckla sina möjligheter. Genom ett gott samarbete mellan lärare/forskare och teknisk/administrativ personal kan hela universitetet utvecklas väl. Utredningsrapporten påtalar brister i den universitetsgemensamma kulturen i Göteborg och föreslår ett antal olika åtgärder. De brister som framhålls är inte något nyligen identifierat fenomen. Redan 2002 initierade universitetets styrelse projektet Identitet och image för att skapa en universitetsprofil. I projektrapporten 2003 framhölls att Göteborgs universitet inom sig rymmer många olika traditioner men att det finns en gemensam värdegrund. Denna formulerades i visionen Göteborgs universitet 2010 och senast i strategidokumentet Kvalitet och Förnyelse, Göteborgs universitet 2011 2012, där vikten av att stärka identiteten i det interna arbetet är en prioriterad åtgärd. Utredarna föreslår att ett långsiktigt arbete med att stärka Göteborgs universitets gemensamma akademiska värderingar och deras betydelse initieras. I det ligger både att lyfta fram betydelsen av vad som utmärker universitet i allmänhet akademiskt frihet och akademiskt ansvar och vad som gäller Göteborgs universitet i synnerhet; i det senare fallet handlar det bland annat om varumärke och grafisk profil. Utredarnas förslag ligger således helt i linje med pågående arbete inom Göteborgs universitet samtidigt som det innehåller flera förslag till åtgärder som är viktiga att utveckla. *** Mot denna bakgrund kommer rektor att initiera ett långsiktigt arbete som involverar alla anställda. Målet är att utveckla kulturen inom Göteborgs universitet för att därmed uppnå en större acceptans av en gemensam värdegrund i teori och praktik. Det strategiska arbetet måste fortsätta och förstärkas. Detta kan konkret ta sig uttryck i olika och tidsbegränsade delprojekt med moment som bland annat grundläggande och gemensamma akademiska värderingar, akademisk kollegialitet och identiteten att tillhöra Göteborgs universitet. Arbetet ska bygga vidare på det som gjorts inom ramen för projektet Identitet och image och integreras i det långsiktiga strategiska arbetet med Visioner och Vägval 2013 2020. Tidsplan: Förslag till plan för hur arbetet ska integreras i arbetet med Visioner och vägval 2013 2020 presenteras för rektor och ledningsråd senast i september 2011. 4.3 Ledarskap För att kunna genomföra den föreslagna förnyelsen och kvalitetshöjningen av universitetet kommer det enligt utredarna att krävas ett tydligt, samordnat och förankrat ledarskap på alla nivåer. Utredarna menar att ett aktivt ledarskap är en avgörande framgångsfaktor. 5
Utredarna menar vidare att ledarskapet ska stå för grundläggande mål, värderingar och en gemensam universitetskultur. Det ska också kunna fatta och genomdriva beslut även om opinionsvindarna blåser fram och tillbaka. Generellt gäller att ledarskapet behöver bli tydligare och mer förankrat i en antagen och känd strategi. Utredarna föreslår därför att universitetet tar fram en ledarskapspolicy och rekryteringsregler för ledningsuppdrag. Rektor delar utredarnas slutsatser. Kraven på cheferna inom universitet skärps successivt, inte minst på prefekter och dekaner. Utvecklingen går mot att de akademiska ledarrollerna blir professioner i sig, snarare än tillfälliga uppdrag. Förutom de två etablerade karriärspåren, undervisning och forskning, växer därför ett tredje fram det akademiska ledarskapet som profession. Prefekter kan till exempel numera rekryteras från andra institutioner än den egna. I samband med fokuseringen på ledarskapet kan man också resa frågan om att kollegialt välja sina ledare. I Danmark ledigförklaras exempelvis befattningarna som dekan och det är öppet för såväl interna som externa kandidater att ansöka. Förfarandet liknar allt mer det som tillämpas vid rekrytering inom andra samhällssektorer och får också ses som ett led i den pågående professionaliseringen av det akademiska ledarskapet. *** Det finns dock argument för att behålla den nuvarande ordningen med tidsbegränsade ledningsuppdrag och en rekryteringsprocess. Bland annat kan ledningsteamen förstärkas med pro- och vicedekaner/prefekter och med en administrativ chef som biträder dekanen/prefekten. Rektors samlade bedömning är därför att det för närvarande inte är aktuellt med någon mera genomgripande förändring. Det finns dock ett behov av att tydliggöra uppdragen som dekan/prefekt i uppdrags- och befattningsbeskrivningar. Det är viktigt att ansvar och befogenheter på dessa nivåer ska förtydligas. Detsamma gäller för övrigt för befattningar i ledande administrativ ställning. Se vidare avsnittet Organisation. Det är angeläget att dekaner, prefekter liksom deras ställföreträdare ska genomgå ledarutbildning, antingen i nationell eller i universitetsgemensam regi. Vidare ska vetenskaplig eller konstnärlig kompetens vara ett absolut krav för dessa befattningar. Mandatperioden för dekan och prefekt är i dagsläget oftast tre år, men bör framdeles förlängas till sex år. Samma period bör gälla för ställföreträdande dekan/prefekt. Tidsplan: Ska vara genomfört under 2011. 6
4.4 Organisation I rapporten föreslår utredarna både en förändrad fakultetsstruktur samt en förnyad och tydligare fördelning av uppgifter inom de olika nivåerna. I det förslag som här remitteras skjuts arbetet med en förändrad fakultetsstruktur till den senare delen av förändringsarbetet. Nedan redovisas förslag kring fördelning av uppgifter på de olika nivåerna, institution, fakultet och universitetsledning. Basen i universitetsorganisationen utgörs av institutionerna, som är uppbyggda på discipliner och ämnesmässig närhet och leds av prefekt och institutionsstyrelse. Fakulteterna ska som huvuduppgift ha fakultetsgemensam strategisk planering av kärnverksamheterna utbildning och forskning, intern och extern samverkan, samt fördelning och samordning av resurser i verksamheten. Universitetsledningen, som har det yttersta ansvaret för verksamheten, ska bestå av rektor, prorektor och förvaltningschef. De närmare detaljerna i förslaget redovisas nedan för varje nivå. Institutionen Göteborgs universitet ska bedriva utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Universitetet ska samverka med det omgivande samhället och se till att forskningsresultat kommer till nytta. Institutionernas uppgift är att på ett kvalitetssäkrat sätt fullgöra de uppdrag som tilldelas dem. Det är institutionsstyrelsens och prefektens uppgift att leda det arbetet. Verksamheten ska karakteriseras av högt kvalificerad forskning och utbildning, och utveckling kopplad till den, jämte samverkan med det omgivande samhället. Det fortsatta arbetet med organisationsutvecklingen vid universitetet ska på institutionsnivå skapa en effektiv utbildningsorganisation, en samordnad struktur som stöd för institutionens forskning och forskarutbildning, en ledningsstruktur med tydliga beslutsforum, roller, ansvar och befogenheter samt förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande. *** Institutionens uppdrag Institutionernas uppdrag ska bland annat innefatta följande: - Att fatta de beslut kring utbildning och forskning som krävs för fullgörande av det uppdrag institutionen får från fakulteter och universitetsgemensamma organ. - Att ansvara för ekonomi-, personal-, arbetsmiljö- och andra administrativa frågor som uppstår i verksamheten och där det är angeläget att universitetet agerar som en arbetsgivare och en myndighet. Detta ansvar hanteras i enlighet med normerande beslut. - Att självständigt ansvara för implementering och uppföljning av universitetsgemensamma normerande styrdokument kring exempelvis forskning, utbildning, samverkan, likabehandling, arbetsmiljö, miljöfrågor, etc. - Att besluta om alla anställningar som inte är läraranställningar. 7
Institutionsstyrelse Vid varje institution ska finnas en institutionsstyrelse vars huvudsakliga uppgift är att besluta kring verksamhetsinriktning samt fördelning av resurser för institutionens verksamhet. Institutionsstyrelsen ska fastställa kursplaner och verksamhetsberättelse samt övriga frågor som prefekten initierar. Vidare ska institutionsstyrelsen utgöra ett forum som ger de anställda och de studerande möjlighet att utöva påverkan på institutionens ledning och verksamhetsinriktning. I institutionsstyrelsen ska prefekten ingå tillsammans med lärare/forskare, administrativ personal och studenter. Vetenskapligt eller konstnärligt kompetent personal ska utgöra majoriteten av institutionsstyrelsen. Vid val av institutionsstyrelseledamöter ska en rekryteringsgrupp ta fram förslag på ledamöter med uppdraget för institutionsstyrelsen som grund. Prefekt är ordförande och proprefekt vice ordförande i styrelsen. Vetenskapligt eller konstnärligt meriterade ska vara i majoritet. Dekanen fastställer institutionsstyrelsen. Mandatperioden för institutionsstyrelsens ledamöter ska vara tre år. Rekryteringsgruppen ska representera samtliga anställda, och utses av sittande institutionsstyrelse. Studenter ska vara representerade liksom arbetstagarorganisationerna. Prefekt Institutionen leds av en prefekt som har det övergripande operativa ansvaret för utbildningen, forskningen och samverkan med det omgivande samhället. I ansvaret ingår att ta fram förslag till institutionsstyrelsen rörande strategiska dokument och mål för institutionen inom de ramar som meddelats av universitetsstyrelse och fakultet. Prefekten svarar för den dagliga ledningen, vilket bland annat innebär beslutanderätt i alla operativa frågor. Prefekten har ett samlat ansvar för verksamhet, förvaltning, ekonomi, personal och arbetsmiljö. Prefekten ska ha en tydlig roll och avsatt tid för arbetet med strategiska frågor och långsiktig planering av institutionens verksamhet. Rekrytering av prefekt ska ske med hjälp av en rekryteringsgrupp (se ovan) och dekanen deltar i processen. Förslaget ska vara väl förankrat och prefekten utses av dekanen. Tydlig befattningsbeskrivning ska ligga till grund för rekrytering. Processen ska omfatta intervjuer. Vetenskaplig eller konstnärlig kompetens ska ingå i kravspecifikationen. Prefekten är ordförande i institutionsstyrelsen. Mandatperioden för prefekt, proprefekt och viceprefekter är för närvarande tre år men ska fortsättningsvis vara sex år. 8
Proprefekt Vid varje institution ska finnas en proprefekt som är ställföreträdande prefekt. Proprefekt är vice ordförande i institutionsstyrelsen. Rekrytering av proprefekt sker genom att rekryteringsgruppen tar fram förslag och förankrar kandidat. Föreslagen kandidat utses av dekan. Viceprefekter Om personer med specifika uppdrag i institutionsledningen utses ska dessa benämnas viceprefekter. Viceprefekter har inget linjeansvar men ansvarar för specifika uppdrag och kan dessutom representera institutionen inom sitt ansvarsområde. Förslag på viceprefekter tas fram av prefekt och proprefekt, med uppdraget som grund, och institutionsstyrelsen beslutar. Viceprefekter är normalt inte ledamöter av institutionsstyrelsen men kan vara föredragande inom sitt uppdragsområde. Administrationen Det ska finnas ett tillräckligt administrativt stöd för prefekten i alla de löpande och operativa frågor som prefekten ansvarar för. Varje institution ska ha en administrativ chef som leder den administrativa stödverksamheten. Institutionen ska ha den storlek som krävs för att kunna bära sin verksamhet, särskilt med tanke på det administrativa stödet. Detta kan kräva att flera institutioner utformar ett gemensamt administrativt stöd. Fakulteten Fakultetsstrukturen Det förslag som lämnas i utredarnas rapport om en ny fakultetsindelning behöver analyseras och utvecklas vidare. Arbete med att se över fakultetsstrukturen påbörjas 2012-07-01 med sikte på att kunna vara klart 2015-01-01. Mindre förändringar, på initiativ av enskilda fakulteter, kan dock ske före 2015. Fakultetens uppdrag Fakulteten med vilket vi avser fakultetsstyrelse och dekan ansvarar primärt för inomvetenskapliga, innehållsliga och kvalitetsrelaterade frågor. Därtill kommer ansvar för uppföljning och resursfördelning. Fakulteten ska inom sitt ansvarsområde bland annat: - Inom ramen för av universitetsstyrelsen fastställda mål utarbeta utbildnings- och forskningsstrategier - Fastställa handlings- och verksamhetsplaner - Svara för kvalitetssäkring av utbildningen, forskningen och samverkansuppgiften - Besluta om den interna organisationen, bl.a. institutionsindelning - Svara för uppdrag och resursfördelning till institutioner och andra enheter - Samordna och hantera rekryteringen av lärare 9
- Fastställa det samlade kursutbudet och besluta om utbildningsplaner för grund- och avancerad nivå - Fastställa allmänna studieplaner för utbildningen på forskarnivå - Vid behov prioritera mellan ansökningar om forskningsmedel - Besluta om verksamhetsberättelser, ekonomiska redovisningar samt om yttranden och remissvar Fakultetsstyrelsen Vid varje fakultet ska finnas en fakultetsstyrelse, vars huvudsakliga uppgift är strategiskt ansvar för utbildning, forskning och samverkan inklusive kvalitetssäkring samt beslut om fördelning av resurser för verksamheten. Fakultetsstyrelsen beslutar om vilka lärarbefattningar som ska finnas inom fakulteten inom ramen för gällande anställningsordning, samt om inrättande av anställningar som lärare och doktorander efter beredning i enlighet med anställningsordningen. Som en del i den strategiska planeringen av fakultetens forskning och forskarutbildning beslutar fakultetsstyrelsen vidare om dimensioneringen av utbildningen på forskarnivå. Tillsättning av doktorandanställningar sker dock på institutionsnivå. Fakultetsstyrelsen ska, i enlighet utredningens förslag, normalt bestå av 7 9 ledamöter. En rekryteringsgrupp (se nedan) tar fram förslag på ledamöter med uppdraget för fakultetsstyrelsen som grund. Styrelsen ska ha extern ordförande, en majoritet av vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta ledamöter och studenterna ska vara representerade. Representanter för arbetstagarorganisationerna ska ha närvaro- och yttranderätt. Fakultetsstyrelsen kan ha flera externa ledamöter, men vetenskapligt eller konstnärligt meriterade ledamöter ska vara i majoritet. Även ledamöter från andra fakulteter inom universitetet kan ingå i fakultetsstyrelsen. Mandatperioden för fakultetsstyrelsen ska föreslås vara tre år. Dekanen Den operativa verksamheten vid fakulteten leds av en dekan. Dekanen ingår som ordinarie ledamot och är huvudsaklig föredragande i fakultetsstyrelsen. Dekanen beslutar om tillsättning av läraranställningar med undantag av professorer som beslutas av rektor. Dekanen är chef över prefekterna vid de institutioner som ingår i fakulteten och ska regelbundet kalla dessa till ett prefektkollegium. Dekanen ingår i rektors ledningsråd. Rekrytering av dekanen ska ske utifrån en tydlig befattningsbeskrivning och med stöd av en rekryteringsgrupp (se nedan). Rektor deltar i processen. Vetenskaplig eller konstnärlig kompetens ska ingå i kravspecifikationen och möjligheten till extern rekrytering ska alltid övervägas. Det förslag som lämnas av rekryteringsgruppen ska vara väl förankrat. Beslut om utseende av dekanen fattas av rektor. Mandatperioden för dekanen är för närvarande tre år men ska från och med 2015 omfatta 6 år. 10
Prodekanen Vid fakulteten ska finnas en prodekan, som är dekanens ställföreträdare. Prodekanen är inte ordinarie ledamot i fakultetsstyrelsen men har närvaro- och yttranderätt. Rekrytering av prodekanen görs av rekryteringsgruppen. Beslut om utseende av prodekanen fattas av rektor. Mandatperioden ska vara densamma som för dekanen. Vicedekaner Personer med specifika uppdrag i fakultetsledningen för till exempel forskning, utbildning eller samverkan/innovation kan utses och ska då benämnas vicedekaner. Förslag om vicedekaner lämnas av dekanen och beslutas av fakultetsstyrelsen. Vicedekanerna är normalt sett inte ledamöter av fakultetsstyrelsen men kan vara föredragande inom sitt uppdragsområde. Rekryteringsgruppen Den rekryteringsgrupp som föreslår ledamöter i fakultetsstyrelsen samt dekan och prodekan ska ha en majoritet av vetenskapligt eller konstnärligt kompetent personal och utses av sittande fakultetsstyrelse. Representanter för annan fakultet kan ingå. Studenterna ska vara representerade liksom arbetstagarorganisationerna. Fakultetskollegium Rapporten föreslår att dekanen bjuder in till öppna fakultetskollegier för kollegiala diskussioner och information. Vi instämmer med detta förslag och vill framhålla att fakultetskollegiet ska vara öppet för all vetenskapligt och konstnärligt kompetent personal, och att dekanen bestämmer form och innehåll för fakultetskollegiet. Administrativt stöd Det administrativa stödet till fakultetsstyrelsen och dekanen ingår organisatoriskt i den universitetsgemensamma administrationen. För beskrivning av fakultetens administrativa stöd se i övrigt avsnittet Administration. Universitetsledning Rektor Rektor är universitetets chef och ansvarar under universitetsstyrelsen för den övergripande ledningen av hela universitetets verksamhet, enligt den arbetsordning som universitetsstyrelsen fastställt. I uppdraget som rektor ingår att driva universitetsgemensamma frågor och att skapa gynnsamma förutsättningar för universitetets utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället, samt att upprätthålla ett väl fungerande kvalitetssystem. Tyngdpunkten i rektors ansvarsområde ligger, förutom på myndighetsfrågor av betydelse för universitetet, på övergripande ansvar för universitetets forskning, övergripande samverkan med övriga lärosäten och organ såväl nationellt som internationellt samt samverkan med det omgivande samhället. 11
Prorektor Prorektor är rektors ställföreträdare. Prorektor ansvarar dessutom för den övergripande samordningen av all utbildning inom universitetet och är ordförande i utbildningsnämnden. Universitetsstyrelsen utser prorektor. Formerna för rekrytering av rektor och prorektor beslutas av universitetsstyrelsen. Vicerektorer Personer med specifika uppdrag i universitetsledningen kan för begränsad tid utses av rektor och ska då benämnas vicerektorer. Förvaltningschef Förvaltningschefen, som är direkt underställd rektor och utses av rektor, är chef för universitetsförvaltningen och svarar för universitetets administration och ekonomi. I ansvaret ingår även att utveckla och kvalitetssäkra det administrativa arbetet samt att följa upp och se till att centralt fattade beslut verkställs. Universitetsledningen I universitetsledningen ingår rektor, prorektor och förvaltningschef. Med vissa specifika undantag, som regleras i Högskoleförordningen, har rektor rätt att delegera beslutsrätt vidare i organisationen. Detta innebär att rektor har möjlighet att använda universitetsledningen som ett kollektivt ledningsorgan där beslutsmandat och arbetsuppgifter fördelas på lämpligt sätt, dock under rektors övergripande ansvar. Exempelvis ska universitetsledningen ansvara för universitetets strategiska lokalplanering. Rektors ledningsråd I rektors ledningsråd ingår universitetsledningen, dekanerna, överbibliotekarien samt en företrädare för studenterna. Bedömningen är att det är lämpligt att överbibliotekarien ingår i ledningsrådet med hänsyn till att universitetsbiblioteket är en stor gemensam verksamhet av strategisk betydelse för universitetet. Ledningsrådet är ett rådgivande organ där ledamöterna har ett gemensamt ansvar för att öka samverkan mellan universitetets olika delar samt att ge ett breddat, förankrat och kvalitetssäkrat underlag för övergripande planering och beslut. I ledningsrådet diskuteras övergripande strategi-, policy- och verksamhetsfrågor. Ärenden som bereds i rektors ledningsråd beslutas om enligt gällande arbetsordning. Rektorsbeslut Beslut av rektor fattas vid regelbundna protokollförda rektorssammanträden. I dessa deltar förutom rektor även prorektor, förvaltningschef, en företrädare för studenterna samt föredragande. Rektor kan i brådskande ärenden fatta beslut mellan rektorssammanträdena. Beslutet anmäls då vid närmast påföljande rektorssammanträde. 12
Administrativt stöd Till stöd för universitetsledningen finns en liten stab för stöd inom specifika områden. Rektors stab ingår i den universitetsgemensamma administrationen. Tidsplan: ska vara genomfört senast 2012-07-01. Utbildningsnämnden Utredningen föreslår att den nuvarande ledningsorganisationen på universitetsgemensam nivå nollställs och att de två utbildningsberedningar som rektor inrättade 2006 därmed avvecklas. Istället föreslås att det inrättas en samlad utbildningsstyrelse som ett formellt uttryck för målet att nå bättre samplanering och optimalt utnyttjande av mångfalden. Vi instämmer i utredarnas bedömning och ställer sig bakom förslaget som här utvecklas närmare. Det nya organet ska dock kallas utbildningsnämnd. *** Syftet med utbildningsnämnden är att få ett universitetsgemensamt organ som har ett samlat ansvar för samordning och uppföljning av all utbildning vid Göteborgs universitet: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildningsnämnden ska fylla samma funktion som de nuvarande grundutbildnings- och forskarutbildningsberedningarna samt en del av kvalitetsrådets uppgifter. Vår bedömning är att det ska bidra till en bättre samordning mellan utbildningen på olika nivåer. Till skillnad från dagens organisation ska den nya utbildningsnämnden på delegation kunna fatta vissa beslut om utbildningen. Sådana beslut kan vara: - Framtagande av underlag för universitetsstyrelsens policy i utbildningsfrågor; - Framtagande av handlingsplaner för universitetets utbildningsutbud inom ramen för policy som universitetsstyrelsen fastställt; - Inrättande och avvecklande av program efter beredning från fakultetsstyrelserna; - Besluta om ämnen i utbildningen på forskarnivå efter beredning från fakultetsstyrelserna; - Skapande av universitetsgemensamma principer för kvalitetsarbetet. Utbildningsnämnden ska vara ett forum för fakultetsövergripande utbildningssamverkan. Däremot ska utbildningsnämnden inte fördela utbildningsplatser. Med hänsyn till att det nya organet inte ska ha ett ekonomiskt ansvar har vi valt att inte kalla det utbildningsstyrelse utan istället utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden rapporterar till rektor. I utbildningsnämnden ska finnas en representant för varje fakultet utsedd av respektive fakultetsstyrelse. Den som utses ska ha god kännedom om utbildningen vid sin fakultet (om fakultetsstyrelsen har en vicedekan för utbildning ska denna vara ledamot i nämnden). Också ordföranden i Lärarutbildningsnämnden (LUN) ska ingå i utbildningsnämnden. Två studenter 13
med en gruppersättare som har närvaro- och yttranderätt ska ingå; en av studentrepresentanterna ska vara doktorand. Externa ledamöter kan adjungeras vid behov. Utbildningsnämndens ordförande är ex officio universitetets prorektor. Utbildningsnämnden ska arbeta med utskott eller beredningsgrupper med en sammansättning som nämnden själv bestämmer. Det ska finnas sådana utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, för utbildning på forskarnivå och för kvalitetsarbete. I varje utskott ska finnas minst en student representerad. Utskotten förväntas dels diskutera frågor av gemensamt intresse över fakultets- och ämnesgränser, dels bereda ärenden inför beslut i utbildningsnämnden. Tidsplan: Utbildningsnämnden inrättas från och med 2012-01-01. En utvärdering av verksamheten ska ha skett senast inom tre år från inrättandet. Lärarutbildningsnämnden (LUN) I utredningsförslaget föreslås att den nuvarande Lärarutbildningsnämnden (LUN) blir ett organ under utbildningsnämnden och fortsätter att fördela de resurser som den tilldelas direkt av universitetsstyrelsen. *** Vårt förslag är att Lärarutbildningsnämndens mandat inte ändras. Både uppdrag och utseende av ledamöter ska fortsatt ske på samma sätt som universitetsstyrelsen beslutade 2010-06-10. Övriga gemensamma organ Utredarna gör bedömningen att de uppgifter som övriga berednings- och samrådsorgan på central nivå har internationaliseringsrådet, rådet för likabehandling, kvalitetsrådet och samverkansberedningen med fördel kan behandlas inom utbildningsnämnden respektive ledningsrådet. *** Vi delar utredarnas bedömning att antalet berednings- och samrådsorgan kan minskas. Mot den bakgrunden är förslaget att det nya ledningsrådet får pröva styrformerna för sådana frågor och att rektor på rådets förslag får avveckla respektive inrätta särskilda organ vid behov. Forskarkollegium De externa utredarna föreslår att ett universitetsgemensamt forskningsråd inrättas, som ska ha en rådgivande funktion med inriktning på hur Göteborgs universitets forskning generellt kan utvecklas, men också hur tvärdisciplinär samverkan kan ökas. Vidare föreslår utredarna inrättandet av ett akademiskt kollegium för att med viss regelbundenhet samla lärare och 14