Regeringens beslut den 17 december 2015 för perioden 1 januari december 2016

1/15 BESLUT 2017-06-22 Dnr: 17/00915 SAKEN Fråga om uppfyllelse av krav på tillgänglighet till tv-sändningar på svenska för personer med funktionsnedsättning i Sveriges Television AB:s samtliga programtjänster BESLUT Sveriges Television AB har uppfyllt kraven avseende textning av förinspelade program och uppläst text i enlighet med regeringens beslut av den 17 december 2015 (Ku2015/03038/MF). Sveriges Television AB har även uppfyllt kraven på att utvärdera och lämna redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv samt att ha en systematisk och regelbunden dialog med brukargrupper. SVT har dock inte visat att SVT har uppfyllt kraven vad gäller textning av direktsända program, teckenspråkstolkning och syntolkning. BAKGRUND Regeringens beslut den 17 december 2015 för perioden 1 januari 2016 31 december 2016 Kravens omfattning Den 17 december 2015 beslutade regeringen att Sveriges Television AB (SVT) under perioden 1 januari 2016 31 december 2016 ska tillgängliggöra tvsändningar på svenska för personer med funktionsnedsättning i samtliga SVT:s programtjänster som sänds i marknätet, via satellit och genom tråd (Ku2015/03038/MF). Tillgängliggörandet ska ske genom textning, teckenspråkstolkning, uppläst text och syntolkning enligt följande. Myndigheten för press, radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mprt.se

2/15 Omfattning av skyldighet att tillgängliggöra sändningar procent av sändningstiden för tv-sändningar på svenska Textning av förinspelade program Textning av direktsända program Teckenspråkstolkning Syntolkning 100 65 1,5 1,5 Skyldigheten att tillgängliggöra program genom textning ska uppfyllas genom textning av förinspelade och direktsända tv-program på svenska. Skyldigheten att tillgängliggöra program genom teckenspråkstolkning ska uppfyllas genom simultan tolkning av program för den breda allmänheten. Utöver vad som framgår ovan ska tjänsten uppläst text erbjudas i alla förinspelade program med översättningstext i SVT:s samtliga programtjänster. SVT ska ägna särskild uppmärksamhet åt tjänstens kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv. Arbetet ska vara systematiskt och regelbundet, samt ska dokumenteras och redovisas enligt vad som anges nedan. Samtliga tillgänglighetstjänster ska hålla hög kvalitet och användbarhet, vilket ska utvärderas årligen. SVT:s programtjänster ska tillgängliggöras genom samtliga tillgänglighetstjänster i såväl marknätet som via satellit och genom tråd om tekniska förutsättningar för distribution av tillgänglighetstjänsten finns. Fördelningen av tillgängliggörandet mellan olika distributionsplattformar får avgöras av SVT efter diskussion med brukargrupperna och med beaktande av aktuella målgruppers behov. Dialog med brukargrupper SVT ska ha en systematisk och regelbunden dialog med brukargrupper. Dialogen ska dokumenteras och bland annat syfta till att utveckla kvaliteten och användbarheten hos tillgänglighetstjänsterna ur ett brukarperspektiv. Överenskommelser om fördelning av ansvar SVT får komma överens med Sveriges Utbildningsradio AB (UR) om hur ansvaret för olika slags insatser enligt regeringens beslut ska fördelas. Omfattningen av skyldigheten att tillgängliggöra tv-program gäller då SVT:s och UR:s sammanlagda programutbud. Redovisning av kraven SVT ska årligen lämna in en redovisning av hur kraven enligt beslutet har uppfyllts. Redovisningen ska lämnas in till Regeringskansliet

3/15 (Kulturdepartementet) och Myndigheten för press, radio och tv senast den 1 mars 2017. I redovisningen ska lämnas redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet, dialogen med berörda brukargrupper och eventuella överenskommelser mellan företagen om fördelning av ansvaret för olika insatser. Om SVT bedömer att det saknas tekniska förutsättningar för att tillgängliggöra program genom en viss teknik på en viss plattform ska detta anges i samband med den årliga redovisningen. Tidigare regeringsbeslut Regeringens beslut den 19 december 2013 för perioden 1 januari 2014 31 december 2016 Det tidigare beslutet av den 19 december 2013 om krav på tillgänglighet till tvsändningar för personer med funktionsnedsättning under perioden 2014 2016 för SVT och UR (Ku2013/2310/MFI, Ku2013/2534/MFI) ska inte gälla under redovisningsperioden år 2016. Beslut för kommande redovisningsperioder Regeringens beslut den 20 december 2016 för perioden 1 januari 2017 31 december 2019 Den 20 december 2016 meddelade regeringen ett nytt beslut med krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning för SVT och UR under perioden 1 januari 2017 31 december 2019. Av beslutet framgår att SVT och UR under den i beslutet angivna perioden ska tillgängliggöra program genom textning, teckenspråkstolkning, uppläst text och syntolkning enligt följande. Kravens omfattning Omfattning av skyldighet att tillgängliggöra sändningar procent av sändningstiden för tv-sändningar på svenska Nivå Textning av förinspelade program Textning av direktsända program Teckenspråkstolkning Syntolkning Nivå 1 1 jan 2017 31 dec 2017 Nivå 2 1 jan 2018 31 dec 2018 Nivå 3 1 jan 2019 31 dec 2019 100 65 3 3 100 65 3,5 3,5 100 70 4 4

4/15 Omfattningen avser SVT:s respektive UR:s samlade programutbud i SVT:s samtliga programtjänster som sänds i marknätet, via satellit och genom tråd. Fördelningen av tillgängliggörandet mellan olika programtjänster får avgöras av SVT respektive UR efter diskussion med berörda brukarorganisationer och med beaktande av aktuella målgruppers behov, bland annat när det gäller vilka program som tillgängliggörs. Samtliga tillgänglighetstjänster ska hålla hög kvalitet och användbarhet, vilket ska utvärderas årligen av programföretagen. Skyldigheten omfattar inte beställ-tv. Dock kan ett visst tillgodoräknande få ske av upp till 30 procent av den sändningstid som ska tillgängliggöras enligt respektive nivå, vilket i närmare detalj redogörs för i regeringens beslut. Av beslutet framgår även andra villkor som inte redogörs för här. Granskningsnämndens bedömning angående perioden 1 januari 2015 31 december 2015 (dnr 16/01066) Nämnden uppmärksammade SVT på att radio-och-tv-lagen (2010:696) inte möjliggör krav på tillgängliggörande av program för personer med funktionsnedsättning i beställ-tv genom tråd och att regeringens beslut med krav på SVT att tillgängliggöra program endast avsåg tv-sändningar i programföretagets programtjänster. Detta innebar att program som hade tillgängliggjorts genom ett tillhandahållande i beställ-tv genom tråd, eller på annat sätt än i någon av programföretagets programtjänster, inte kunde tillgodoräknas vid bedömningen av om SVT hade tillgängliggjort program i sina respektive programtjänster i enlighet med de kvoter som angetts i regeringens beslut. Allmänt om redovisningen SVT hade redovisat det samlade utbudet av sändningstimmar och tillgängliggjorda timmar på de olika plattformarna. SVT hade dock inte redovisat uppfyllelsen per programtjänst, vilket var en förutsättning för att nämnden skulle kunna bedöma om SVT hade uppfyllt samtliga krav på tillgänglighet till tvsändningar för varje enskild programtjänst. Särskilt om textning av icke direktsända program SVT hade uppgett att andelen textade icke direktsända program uppgick till 99,8 procent vid årets slut. Detta fick enligt nämndens mening, efter beaktande av SVT:s förklaring till att det inte blev en hundraprocentig uppfyllelse, anses innebära att kvoten hade uppfyllts i SVT:s samtliga programtjänster. Mot bakgrund av SVT:s kompletterande uppgifter om att fördelningen mellan icke direktsända och direktsända program var densamma och utbudet likadant oavsett om det sänts i marknätet, via satellit eller genom tråd fann nämnden att SVT även fick anses ha uppfyllt kravet avseende textning av icke direktsända program på respektive plattform. Nämnden informerade dock SVT om att det i kommande redovisningar bör framgå på ett tydligare sätt direkt av redovisningen hur sändningstimmar och tillgängliggörande fördelas på programtjänster och

5/15 plattformar. Särskilt om textning av direktsända program Det var inte visat i ärendet att SVT hade uppfyllt kvoten om 60 procent i samtliga programtjänster. Särskilt om uppläst text SVT hade anfört att samtliga timmar lästes upp sedan Teracom från december 2015 möjliggjorde utsändning i alla kanaler. SVT hade vidare anfört att programföretagets utbud såg likadant ut på alla plattformar. Mot denna bakgrund ansåg nämnden att SVT fick anses ha uppfyllt kravet om att tekniken uppläst text skulle erbjudas i alla icke direktsända program med översättningstext i samtliga av programföretagets programtjänster. Programföretaget fick även anses ha uppfyllt kravet på att SVT skulle ägna särskild uppmärksamhet åt tjänstens kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv och att arbetet skulle vara systematiskt och regelbundet, samt skulle dokumenteras och redovisas. Särskilt om teckenspråkstolkning och syntolkning Granskningsnämnden konstaterade att SVT hade redovisat totalt 217 teckenspråkstolkade programtimmar respektive 174 syntolkade timmar. Mot bakgrund av att dessa timmar inbegrep det som SVT benämnde sänt internet och tillgängligt internet, det vill säga tillhandahållande på annat sätt än genom tv-sändning i någon av programföretagets programtjänster, utgjorde tillgängliggörandet i tv-sändning enligt nämndens bedömning endast 43 teckenspråkstolkade timmar och 76 syntolkade timmar. Hur dessa timmar fördelade sig på respektive programtjänst framgick inte. SVT kunde inte anses ha visat att SVT uppfyllt kravet på teckenspråkstolkning respektive syntolkning i alla programtjänster. Tillgänglighetstjänsternas kvalitet och användbarhet Granskningsnämnden ansåg att SVT i tillräcklig utsträckning kunde anses ha uppfyllt kravet i regeringens beslut att lämna redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet. Sammantagen bedömning SVT fick anses ha uppfyllt kraven avseende textning av icke direktsända program och uppläst text. SVT fick även anses ha uppfyllt kravet på att lämna redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv. Nämnden fann dock att SVT inte hade redovisat på ett sådant sätt att det framgick om kraven var uppfyllda när det gällde textning av direktsända program, teckenspråkstolkning och syntolkning. Nämnden informerade SVT om att programföretaget i kommande redovisning

6/15 borde redovisa hur kraven på tillgänglighet till tv-sändningar har uppfyllts för varje enskild programtjänst. Föreläggande SVT förelades av nämnden att följa regeringens beslut den 17 december 2015 gällande krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning under perioden 1 januari 2016 31 december 2016 (Ku2015/03038/MF). Programföretaget informerades om att det kunde komma att föreläggas vid vite att fullgöra beslutet om beslutet inte följdes. REDOVISNING FÖR PERIODEN 1 JANUARI 2016 31 DECEMBER 2016 SVT har i sin public service-redovisning för år 2016 lämnat vissa upplysningar i fråga om hur kraven i regeringens beslut har uppfyllts. Myndigheten för press, radio och tv har begärt in kompletterande uppgifter från SVT inför granskningsnämndens bedömning. I det följande redovisas dels vad som anförts i public service-redovisningen, dels vad som framkommit i begärda tilläggsuppgifter. Fördelningen av tillgängliggörandet med varje teknik på varje plattform i varje programtjänst SVT har inte redovisat uppfyllelsen av kraven per programtjänst. Av SVT:s redovisning och kompletterande uppgifter framgår i huvudsak följande. SVT finner ingen anledning att tolka kraven på så sätt att kvoterna gäller per enskild programtjänst. Ingenting i det särskilda beslutet eller förarbetena tyder på att det skulle vara avsikten, utan kraven gäller det samlade utbudet. SVT delar alltså inte granskningsnämndens tolkning av det särskilda regeringsbeslutet gällande 2014 2016. SVT tolkar beslutet som att tillgängliggörandet kan ske i broadcast-kanalerna, i de särskilda livekanalerna online samt även i en on demand-tjänst på webben. En annan tolkning skulle vara till stor nackdel för publiken, eftersom det skulle innebära att det exempelvis blir viktigare att tillgängliggöra reprissändningar i SVT24 än program som originalutsänds i SVT1 och SVT2. Det bör vara upp till SVT att besluta vilka program som lämpar sig bäst att tillgängliggöra, efter dialoger med brukargrupper. SVT har tolkat beslutet som att programmen ska tillgängliggöras på någon av de ovannämnda plattformarna och att det finns möjligheter för SVT att fördela tillgängliggörandet efter dialog med brukargrupper. SVT anser inte heller att det bör göras skillnad mellan sändningarna över marknätet, satellit eller simultansändningarna över internet. Dessa är identiska eftersom de utgår från samma sändning vilket innebär att de inte kan skilja sig åt innehållsmässigt eller genom hur tillgänglighetstjänsterna visas. Det enda undantaget är uppläst text som ännu inte fungerar fullt ut i sändningarna över satellit och simultansändningarna över internet. Detta beror på att det ännu inte finns tekniska förutsättningar som klarar detta. SVT arbetar aktivt för att en

7/15 teknisk lösning för detta ska skapas. Broadcast Med broadcast menas de sändningar som sker i marknätet, via satellit och de simultansändningar av SVT:s fem kanaler (SVT1, SVT2, Barnkanalen, SVT24 och Kunskapskanalen) som sker över öppet internet. Alla timmar som redovisas i texter och tabeller i redovisningen gäller broadcast om inte annat tydligt anges. Online Med online menas övriga tjänster som sker över internet så som särskilda sändningar och on demand-tjänster, så kallad beställ-tv. De kallas också sändningar och tjänster på internet eller webben. Sedan 2014 redovisas hur många timmar som sänts över internet och hur många tillgängliga timmar som fanns per den 31 december. I begreppet sända timmar ingår inte simulcastsändningarna (parallellsändningar av ordinarie kanaler över internet av alla SVT:s kanaler) utan de timmar som sänts i övrigt på webben. Med tillgängliggjorda timmar menas de timmar som finns för on demand, som startar på förfrågan från tittaren. Tjänster på internet SVT:s målsättning är att det online-baserade utbudet ska spegla utbudet i broadcast. De program som sänds i de särskilda live-kanalerna är koncentrerade till nyheter och sport, medan play-tjänstens programarkiv i högre grad består av program som har ett stort värde även över tid. Nyheter utgörs av extrasändningar som genomförs i samband med större nyhetshändelser i världen, i Sverige och lokalt. Sportsändningarna består i första hand av rättigheter som antingen inte kan utnyttjas i de ordinarie sändningarna på grund av att det inte finns några tillgängliga kanaler eller att man anser att riktigt smala sporter når sin publik bättre genom en unik webbsändning. Det förekommer också en del unika sändningar före och efter en del underhållningsprogram som exempelvis Melodifestivalen, Allsång på Skansen och debattprogrammet Opinion live. Huvuddelen av innehållet i SVT Play består av sända program. Därutöver finns också ett antal webbunika program och livesändningar. Programmen speglar genrebredden som sänds i broadcast. Samtliga SVT:s kanaler live-streamas i SVT Play parallellt med de ordinarie sändningarna. SVT Play innehåller även program som ännu inte sänts i broadcast, men kommer att sändas där. Denna sändningsstruktur syftar till att väcka intresse för programmen. Antalet sändningstimmar på svenska Av SVT:s redovisning framgår följande. SVT sänder i fyra programtjänster. Detta sker i fem kanaler; SVT1, SVT2,

8/15 Barnkanalen, SVT24 och Kunskapskanalen som sänds i samarbete med UR. Barnkanalen och SVT24 delar programtjänst. SVT1 HD och SVT2 HD är SVT:s två hd-kanaler, som används av mer än en miljon hushåll i Sverige. Eftersom kanalerna utgörs av parallellsändningar särskiljs de inte i redovisningens sändningsstatistik och de räknas alltså inte dubbelt i någon sändningsstatistik. Totalt sändes 22 818 timmar under 2016. Av dessa timmar var 16 540 timmar på svenska. Totalt sändes 7 682 timmar i SVT1, 6 120 timmar i SVT2, 7 161 timmar i Barnkanalen/SVT24 och 1 855 timmar i Kunskapskanalen. Textning Av redovisningen framgår bland annat följande vad gäller textning av både förinspelade och direktsända program. Textningsgraden 2016 var 100 procent av de förproducerade programmen i alla kanaler i broadcast. Det har sänts ett fåtal timmar (under en procent) där textningen fallit bort på grund av tekniska problem. Under året direkttextades 66 procent av de direktsända programmen. Alla nyhetssändningar inklusive extrasändningar och långa specialsändningar (till exempel USA-valet), galor och andra direktsända underhållningsprogram samt direktsända barnprogram såsom Sommarlov och stor del av sportutbudet direkttextas. För att kunna utöka textningen i högre grad krävs en ny teknisk lösning för textproduktion vid direktsända program, en så kallad taligenkänningsteknik. Denna teknik förutsätter att en språklig infrastruktur finns tillgänglig. SVT har aktivt deltagit i ett pilotprojekt som rör utvecklingen av en svensk taldatabas och taligenkänningsteknik för textning av tv-program. Metoden bygger på en så kallad skuggtalare som lyssnar vad som sägs och talar in det som blir den text som visas i bild. Erfarenheterna från pilotprojektet är positiva. Tekniken förefaller kunna leverera inom ramen för de specifika kvalitetskrav som formulerats gällande snabbhet och korrekthet. Myndigheten har begärt att SVT ska svara på om textningsgraden har varit strax under 100 procent på alla tre plattformar (marknät, satellit och tråd) så att alla tittare, oavsett hur de tar emot tv-sändningarna, kan använda sig av tekniken textning av förinspelade program. Programföretaget har svarat jakande på frågan och förtydligat att ett tillgängliggörande med teknikerna textning av förinspelade program och textning av direktsända program sker på alla plattformar.

9/15 Teckenspråkstolkning Av SVT:s redovisning och kompletterande uppgifter framgår i huvudsak följande. SVT har tillgängliggjort 305 timmar program på svenska genom användande av tekniken teckenspråkstolkning. Av de 305 timmarna med teckenspråkstolkning utgjorde 115 timmar sänt broadcast, 47 timmar sänt internet och 143 timmar tillgängligt internet. Teckenspråkstolkning innebär att en teckenspråkstolk översätter det talade språket till teckenspråk. Tjänsten tillgängliggörs som en bild i bild lösning, det vill säga att en bild med teckenspråkstolken fälls in i programbilden. Tillgängliggörandet med tekniken teckenspråkstolkning ser likadant ut på alla plattformar. År 2016 teckenspråkstolkades fler program än SVT någonsin gjort förut. Bland dessa program fanns partiledardebatter, Mästarnas mästare, Gympaläraren, Djävulsdansen samt Nobel. Dessutom teckenspråksgestaltades Eurovision Song Contest, semifinaler och final. SVT har tillgängliggjort program genom teckenspråkstolkning med simultan tolkning för den breda allmänheten genom parallellsändningar, dels i broadcast och dels genom SVT Play. Finalerna i Eurovision Song Contest teckenspråkstolkades simultant i broadcast liksom finalen i Melodifestivalen. Teckenspråkstolkningar som tillgängliggjordes simultant genom SVT Play var exempelvis sändningar från Almedalsveckan, extrasändningar med anledning av dåden i Bryssel, partiledardebatterna i Agenda och Sportspegeln. SVT har i sitt urval av teckenspråkstolkade program valt att prioritera tolkning av vissa barn- och ungdomsprogram före tolkning av vissa program för vuxna. Särskild hänsyn har tagits till program som bedöms ha stor betydelse för målgruppen såsom Julkalendern, Labyrint och Familjen Rysberg. Syntolkning Av SVT:s redovisning och kompletterande uppgifter framgår i huvudsak följande. SVT har tillgängliggjort 294 timmar program på svenska genom användande av tekniken syntolkning. Av de 294 timmarna med syntolkning utgjorde 121 timmar sänt broadcast, 30 timmar sänt internet och 143 timmar tillgängligt internet. SVT har mött det kvantitativa kravet genom att erbjuda ett antal programtitlar med syntolkning, i vissa fall både i SVT24 och SVT Play, medan några av titlarna har publicerats enbart på SVT Play. Målsättningen har varit att åstadkomma en

10/15 god genrebredd i urvalet av program och det har lagts särskild vikt vid att programmen ska vara av stort publikt intresse och lämpade för syntolkning, det vill säga att bilden är en viktig del av berättandet, till skillnad från program som i allt väsentligt bärs upp av dialogen. Målsättningen med årets utbud av syntolkning har även varit att tillgängliggöra visuellt berättande program för användarna. Exempel på program som syntolkats är Midnattssol, Melodifestivalen, Mästarnas mästare, Allsång på Skansen och Historieätarna. SVT har i sitt urval av syntolkade program valt att prioritera syntolkning av vissa barn- och ungdomsprogram före syntolkning av vissa program för vuxna. Särskild hänsyn har tagits till program som bedöms ha stor betydelse för målgruppen såsom Julkalendern, Labyrint och Familjen Rysberg. Kraven på syntolkning har ökat vilket har resulterat i en ökning av både egenproduktion och inköp av tjänsten. 2016 har SVT provat fler externa leverantörer av direktsänd syntolkning. Tillgängliggörandet med tekniken syntolkning ser likadant ut på alla plattformar. Uppläst text SVT beskriver i sin redovisning att uppläst text är en teknisk tjänst där en syntetisk röst läser upp översättningstexten och att uppläsningen sker simultant med textningen i SVT:s samtliga kanaler som sänds över marknätet. Av kompletterande uppgifter framgår att om tekniken fungerar för ett program så fungerar det för alla eftersom tekniken antingen är av eller på. Av redovisningen framgår vidare att tekniken uppläst text ännu inte fungerar fullt ut i sändningarna över satellit och simultansändningarna över internet och att detta beror på att det ännu inte finns tekniska förutsättningar som klarar detta. SVT arbetar aktivt för att en teknisk lösning för detta ska skapas. Myndigheten har begärt att SVT ska utveckla varför tekniken uppläst text numera inte fungerar fullt ut i sändningar via satellit eller genom tråd (simultansändningar över internet). Programföretaget har uppgett följande. SVT fick från december 2015 teknisk möjlighet till tjänsten uppläst text i alla sina programtjänster. Tjänsten finns dock ännu inte för alla distributionssätt på grund av tekniska förutsättningar. Tekniken i marknätet byggde på att det skickades ut en separat ljudkanal för den upplästa texten. Det innebar att alla behövde två digitalboxar för att ta del av tjänsten. Nu har det tagits fram en ny teknik som bygger på att ljudet kan mixas samman i en kanal varvid två-boxlösningen kan försvinna. Nackdelen med denna metod är att man måste göra omställningar i tv-apparaterna och att denna omställning fungerar olika beroende på märket på apparaten. Många får av misstag ut den upplästa texten utan att ha begärt det. Detta har försvårat kommunikationen kring lösningen.

11/15 Metoden innebär också att de flesta analoga kabel-tv-kunder också kan ta del av den nya tekniken då vidaresändningarna (alltså inte SVT:s sändningar) oftast hämtas från marksändningarna. För satellitsändningarna har två-boxmodellen varit så komplicerad så den har aldrig kunnat införas. Under 2017 kommer man påbörja den nya tekniken med hopmixade ljudkanaler även för satellit och SVT räknar med att den kommer vara genomförd för alla kanaler under 2017. Det som återstår är då simultansändningarna över internet. Även här kommer SVT införa den nya tekniken och planerna är att det ska påbörjas under 2017 och förhoppningsvis kunna slutföras under året. SVT har valt att prioritera marknät och satellit med tanke på att användningen (tittandet) på de simultansända kanalerna är mycket låg. Under första kvartalet 2017 så var tittandet i genomsnitt 62 minuter per dag och person på SVT:s broadcastsändningar och 0,2 minuter i simultansändningarna över internet. Tillgänglighetstjänsternas kvalitet och användbarhet samt dialogen med brukargrupperna Av SVT:s redovisning framgår följande. Tillgänglighet är en högt prioriterad fråga för SVT och ökade under 2016 genom såväl utökad undertextning, syn- och teckentolkning. Företaget söker ta hänsyn till att varje individ har olika förutsättningar att ta till sig utbudet utifrån skiftande intressen och behov. Anpassning av utbudet görs för att bland annat överbrygga funktionshinder. SVT har kontakt med brukare av samtliga tillgänglighetstjänster dels genom intressentdialoger med de olika organisationerna, dels genom mindre möten där en specifik tillgänglighetstjänst fokuseras. SVT:s ambition är att hitta enklare sätt för publiken att tillgodogöra sig tillgänglighetstjänster och arbetet med att utveckla tjänsten tv-talk (uppläst text och syntolkning) har gjorts i nära samarbete med brukarna. Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågan för samtliga tillgänglighetstjänster men också urvalet av program som tillgängliggörs. Den återkoppling som gjorts till företaget visar att uppfattningen är att SVT:s samtliga tillgänglighetstjänster håller hög kvalitet. Tillgänglighetstjänsterna blir i många fall betydligt mer tillgängliga online och kan i ett större nischat utbud, exempelvis för minoriteter, tydliggöras bättre än vad som är praktiskt möjligt i de traditionella mediekanalerna. Gällande SVT Play så har utvecklingsarbete kontinuerligt skett under 2016, vilket bland annat inneburit att det skapats samlingssidor för teckenspråkiga och syntolkade program. Tillgänglighetstjänsterna är nu taggade och därmed sökbara, oavsett plattform. Exempelvis kan publiken enkelt hitta alla SVT:s program som har en syntolkad version. Barnkanalen har i dag stöd i Barnplay för minoritetsspråk, syntolkade och teckenspråkstolkade program. Dessa program samlas under egna kategorier. Användaren kan enkelt se en lista över de program som man senast

12/15 tittade på och även få rekommendationer för program i samma kategori, till exempel syntolkade program för den som sett syntolkat material. SVT har också utvecklat nya native-appar för ios och Android där det gjorts förbättringar för Voiceover. Bland annat upplevs sökningen som mycket lättare att använda. Appen markerar även tydligare vilka avsnitt som går att se med syn- eller teckentolkning samt har två egna kategorier för syntolkning och teckenspråk. Utvecklingsarbetet med SVT Play sker i samråd med experter och användare med funktionsvariation. SVT har fortsatt samarbetet med Funka för att ytterligare höja kunskapen om tillgänglighet och göra tjänsterna bättre. Sedan 2007 har Handikappförbunden tillsammans med SVT, Sveriges Radio och UR anordnat en årlig konferens med syftet att inspirera till bättre inkludering av personer med funktionsnedsättning i public service. Inför att public service-bolagen för tionde gången skulle bjuda in funktionshindersrörelsen till konferensen PS-Funk, gjordes en utvärdering som resulterade i en del strukturella förändringar. Värdskapet ska fortsättningsvis permanentas hos public service-bolagen och organisationen Lika unika har bjudits in till arbetet med konferensen. Dessutom införs ett nytt moment i form av att varje konferens föregås av en workshop med syfte att skapa innehåll som sedan behandlas i konferensen. Under hösten 2016 hölls en workshop på temat delaktighet och yttrandefrihet med ett ungdomsperspektiv. SVT har också haft möte med Sveriges dövas riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Svenska Dövidrottsförbundet samt deltagit på Dövas dag i Göteborg där stort utrymme gavs för både presentation av SVT:s undertextverksamhet och frågor. Likaså har möten genomförts med ledningarna för Synskadades riksförbund samt Lika unika och Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utvecklingen av tillgänglighetstjänster på webben är en utmaning där det är av stor vikt att ha kontakt med olika brukare för att exempelvis stämma av användbarhet och tillgänglighet. Utifrån detta syfte träffades representanter från Synskadades riksförbund och ett tiotal av SVT:s webbutvecklare. Tillgänglighet var också ett av flera viktiga samtalsämnen då SVT träffade representanter för SPF Seniorerna. AKTUELLA BESTÄMMELSER En leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Skyldigheten omfattar inte beställ-tv via tråd. Tillgängliggörandet ska ske i den omfattning som beslutas av regeringen, om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (5 kap. 12 radio- och tv-lagen).

13/15 En programtjänst är ett samlat utbud av tv-program som sänds under en gemensam beteckning (3 kap. 1 12 p. radio- och tv-lagen). Granskningsnämnden för radio och tv övervakar efterlevnaden av bestämmelserna om tillgänglighet i 5 kap. 12 radio- och tv-lagen om beslutet har meddelats av regeringen (16 kap. 2 radio- och tv-lagen). Den som inte följer ett beslut om skyldighet att utforma tv-sändningar på ett sådant sätt att programmen blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, får meddelas de förelägganden som behövs i enskilda fall för att beslutet ska efterlevas. Ett föreläggande får förenas med vite (17 kap. 11 första stycket 4 p. radio- och tv-lagen). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Nämnden noterar återigen att radio- och-tv-lagen (2010:696) inte ger utrymme för att ställa krav på tillgängliggörande av program för personer med funktionsnedsättning i beställ-tv genom tråd. Det för redovisningsperioden gällande regeringsbeslutet avser endast tv-sändningar i programföretagets programtjänster. Detta innebär att program som har tillgängliggjorts i beställ-tv, eller på annat sätt än i någon av programföretagets programtjänster, inte kan tillgodoräknas vid bedömningen av om SVT har tillgängliggjort program i sina respektive programtjänster i enlighet med de kvoter som anges i regeringens beslut. Under kommande år kommer dock andra typer av tillgängliggöranden kunna tillgodoräknas av SVT i enlighet med vad som framgår ovan under rubriken Beslut för kommande redovisningsperioder. Allmänt om redovisningen SVT har redovisat det samlade utbudet av sändningstimmar och tillgängliggjorda timmar på de olika plattformarna. SVT har dock inte redovisat uppfyllelsen per programtjänst, vilket är en förutsättning för att nämnden ska kunna bedöma om SVT har uppfyllt samtliga krav på tillgänglighet till tv-sändningar för varje enskild programtjänst. Detta har också framhållits för SVT i samband med nämndens tidigare uppföljningar av SVT:s uppfyllelse av tillgänglighetskraven. Särskilt om textning av förinspelade program SVT har uppgett att andelen textade förinspelade program uppgick till nästan 100 procent i alla kanaler i broadcast. Nämnden, som tar hänsyn till SVT:s förklaring till att det inte blev en hundraprocentig uppfyllelse, anser att kvoten därmed har uppfyllts i SVT:s samtliga programtjänster. Mot bakgrund av SVT:s uppgifter om att tillgängliggörandet ser likadant ut på alla plattformar finner nämnden att SVT även har uppfyllt kravet avseende textning av förinspelade program på respektive plattform.

14/15 Särskilt om textning av direktsända program SVT har valt att inte redovisa uppfyllelsen av kravet gällande textning av direktsända program per programtjänst. Det är därmed inte visat i ärendet att SVT har uppfyllt kvoten om 65 procent i samtliga programtjänster. Särskilt om uppläst text SVT har anfört att tillgängliggörandet med tekniken uppläst text sker simultant med textningen i SVT:s samtliga kanaler som sänds över marknätet. Av redovisningen framgår vidare att tekniken uppläst text, med den teknik som SVT nu använder, ännu inte fungerar fullt ut i sändningarna över satellit och simultansändningarna över internet och att detta beror på att det ännu inte finns tekniska förutsättningar som klarar detta. SVT arbetar dock aktivt för att en teknisk lösning för detta ska skapas och arbetet kommer fortsätta under år 2017. Mot denna bakgrund anser nämnden att SVT har uppfyllt kravet på att tekniken uppläst text ska erbjudas i alla förinspelade program med översättningstext i samtliga av programföretagets programtjänster på den plattform där tekniska förutsättningar för distribution av tillgänglighetstjänsten finns. SVT har även uppfyllt kravet på att programföretaget ska ägna särskild uppmärksamhet åt tjänstens kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv och att arbetet ska vara systematiskt och regelbundet. Särskilt om teckenspråkstolkning och syntolkning Granskningsnämnden konstaterar att SVT har redovisat totalt 305 teckenspråkstolkade timmar respektive 294 syntolkade timmar på svenska. Mot bakgrund av att dessa timmar inbegriper det som SVT benämner sänt internet och tillgängligt internet, det vill säga tillhandahållande på annat sätt än genom tv-sändning i någon av programföretagets programtjänster, utgör tillgängliggörandet i tv-sändning enligt nämndens bedömning endast 115 teckenspråkstolkade timmar och 121 syntolkade timmar. Hur dessa timmar fördelar sig på respektive programtjänst framgår inte. SVT har därmed inte visat att SVT uppfyllt kravet på teckenspråkstolkning respektive syntolkning i alla programtjänster. Tillgänglighetstjänsternas kvalitet och användbarhet samt dialogen med brukargrupperna Granskningsnämnden anser att SVT har uppfyllt kraven på att utvärdera och lämna redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet samt att ha en systematisk och regelbunden dialog med brukargrupper. Sammantagen bedömning SVT har uppfyllt kraven avseende textning av förinspelade program och uppläst text. SVT har även uppfyllt kraven på att utvärdera och lämna redogörelser för utvecklingen av tjänsternas kvalitet och användbarhet utifrån ett brukarperspektiv samt att ha en systematisk och regelbunden dialog med brukargrupper. Redovisningen ger emellertid inte vid handen att SVT uppfyllt

15/15 kraven vad gäller textning av direktsända program, teckenspråkstolkning och syntolkning. FRÅGAN OM FÖRELÄGGANDE SVT har, trots nämndens föreläggande i dnr 16/01066, inte följt regeringens beslut av den 17 december 2015 gällande krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning under perioden 1 januari 2016 31 december 2016 vad avser textning av direktsända program, teckenspråkstolkning och syntolkning (Ku2015/03038/MF). Mot bakgrund av utformningen av det nya regeringsbeslutet avstår nämnden från att förelägga SVT vid vite. Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Jan Holmberg, Clas Barkman, Berivan Yildiz, Staffan Dopping och Dag Mattsson efter föredragning av Jessica Durehed. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Jessica Durehed Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten.