Dknr. i Barium Dkumentserie Giltigt fr m Versin 21774 su/med 2017-11-01 4 RUTIN SCT-Dagliga städ- ch hygienrutiner, allgen SCT Innehållsansvarig: Cecilia Langenskiöld, Överläkare, Läkare nklgi (cecla1) Gdkänd av: Karin Mellgren, Verksamhetschef, Verksamhet Barncancercentrum (karme5) Denna rutin gäller för: Verksamhet Barncancercentrum Revideringar i denna versin Arbetsbeskrivningar förtydligade. Rutiner kring städning ch material är förtydligade. Tillägg gällande övrigt material på rummet. Utökad lista för relaterad infrmatin. Syfte Att klargöra vilka dagliga städ- ch hygienrutiner sm gäller under islering vid allgen stamcellstransplantatin Bakgrund Den intensiva förbehandling (knditinering) sm ges med cytstatika ch ev. strålbehandling före transplantatinen slår ut krppens eget immunsystem. Innan de nya stamcellerna prducerar tillräckligt med nya bldkrppar är patienten mycket infektinskänslig. Under den mest infektinskänsliga periden skyddsisleras patienten för att minska antalet persner sm kmmer i kntakt med patienten samt minska risken för infektiner via drpp/kntaktsmitta från infekterade individer. Efter att patientens neutrfila varit >0,5 x 10 9 /l i 3 dagar släpps skyddsisleringen ch förändringar sker i städ- ch hygienföreskrifter. Skyddsislering sker i enkelrum med sluss. Vikten av att använda sluss kan beskrivas med följande; spridningen av luftburen smitta patienterna emellan blir fyra gånger mindre m patienterna ligger i enkelrum med öppen dörr, men 250 gånger mindre m dörrarna är stängda, 1 000 gånger mindre m varje rum har ett förrum, ch hela 25 000 gånger mindre m enkelrummen har ventilerade förrum, så kallade slussar. (1) Sannlikt är kntaktsmitta ch drppsmitta den viktigaste smittvägen för dessa patienter varför särskilda rutiner med skyddsrck, handskar ch munskydd inte ger bättre skydd mt infektiner än m de basala hygienrutinerna med handdesinfektin efterföljs. Det finns inte heller hållpunkter för att desinfektin av större rumsytr skulle minska risken för vårdrelaterade infektiner. (1) Hur mycket bakterier sm finns på glvet berr på hur många persner sm gått där. Risken för att dessa bakterier virvlar upp till en sådan höjd att det utgör en risk för luftburen smitta är liten. (1) Det smittämne sm i första hand sprids med vatten är Leginella. Risk för smitta förekmmer vid inandning av vattenaersler sm innehåller leginellabakterier. Det finns inga belägg för att leginellainfektiner kan spridas genm att man dricker kranvatten. Risken för att andra bakterier, sm kan finnas i kranvatten skulle rsaka infektiner bedöms vara mycket liten. (1) Hs infektinskänsliga patienter är de infektiner vanligast sm härrör från den egna nrmalflran med bakterier, virus ch svampar. Dessa infektiner förebyggs bäst genm att bevara en hel hudkstym ch hel slemhinna i mage/tarm ch luftvägar ch därigenm hindra mikrrganismer att tränga igenm vävnad ch rsaka infektiner. För infektinskänsliga patienter kan även lågpatgena mikrrganismer från mgivningen, t.ex. mögelsprer (Aspergillus), förrsaka sjukdm. Mögelsprer finns överallt. Höga halter kan finnas i damm, framförallt i miljön kring en byggarbetsplats, hisschakt ch vid arbetsmment då wellpappkartnger rivs isär. Kntaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar. Den enskilt viktigaste hygienrutinen är därför att alla persnal, patient ch anhöriga tillämpar nggrann handhygien! De rutiner vi praktiserar utgår från direktiv från Infektinshygien, Basala hygienrutiner, Arbetskläder, Renrutin, Handskar, Punktdesinfektin, Förebyggande hygienrutiner miljösmitta Aspergillus/mögelsprer. (länk till Infektinshygien) Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia 1 (av 5)
Dknr. i Barium Giltigt fr..m Versin RUTIN SCT-Dagliga städ- ch hygienrutiner, allgen SCT Arbetsbeskrivning Följande beskrivning av hygienrutiner är indelad i Persnalhygien, Patienthygien, Föräldrahygien, Föräldra- ch besöksrutiner, Städning ch material samt Kstrutiner. (2) De dagliga rutinerna dkumenteras på Checklista dagliga rutiner, allgen SCT i slussen ch sparas i jurnalen. Checklistan hämtas från Barncancercentrums hemsida på intranätet under SCT-dkument. Persnalhygien Basala hygienrutiner gäller för all persnal. Handdesinfektin är en viktig förebyggande åtgärd för att förhindra infektiner vid vård av transplanterade patienter. Innan ch efter varje vård- ch undersökningsmment skall händerna spritas ch handtvätt skall ske vid synlig nedsmutsning. Ringar, klckr ch armband får inte bäras i vårdarbete. Använd inte nagellack. Arbetsdräkten skall, i patientnära arbete, vara krtärmad. Arbetsdräkten byts dagligen, samt vid stänk eller spill. Plastförkläde skall användas för att skydda arbetsdräkten vid arbetsmment där det är risk för stänk. Under förutsättning att arbetsdräkten byts dagligen behöver plastförkläde inte användas vid läkarundersökning. Inneskr ska användas ch rengöras m de är mycket smutsiga (leriga ch/eller söliga) efter utevistelse. Långt hår skall vara uppsatt. Långt skägg skall fästas upp när sjukvårdande arbete utförs. Skyddsrck över arbetsdräkten behövs inte då man lämnar avdelningen men har man passerat en byggarbetsplats skall man byta sina arbetskläder innan man går in på vårdrummet. Wellpappkartnger får inte rivas isär inne på avdelningen. De ska hanteras utanför avdelningen ch den persnal sm just då vårdar SCT patient är inte lämpad för den uppgiften. Klädbyte efter kartnghantering, generellt. Patienthygien Dusch med Hibiscrub, inklusive håret, 3 ggr det dygn sm isleringen sker, därefter Hibiscrubdusch x 1/vecka. Hibiscrub ger trr hud använd hudltin. Övriga dagar: dusch varje mrgn med vanlig tvål. Kläder ch sängkläder byts varje dag efter duschen. Egna kläder skall kunna tvättas i 60. Tvättmöjligheter finns på avdelningen ch även på Rnald McDnald huset. Om kläder ch sängkläder blir smutsiga eller våta skall de bytas. Avdelningens kläder används lämpligen. Tfflr ska användas, gärna badtffelliknande då de kan bli blöta. Syftet är att inte dra upp smuts. Daglig inspektin/rengöring av PEG ch CVK (se respektive PM). Kpplingar på CVK ch PEG ska skyddas av kmpresser sm skall bytas dagligen. Daglig inspektin av hudkstym ch munslemhinna. Tänderna ska brstas x 2/dag. Munvård sker enl. PM Munvård vid stamcellstransplantatiner. Byte av tandbrste ch cerat x 2/vecka. Tandkrämstuben kan användas tills den tar slut. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 2 (av 5)
Dknr. i Barium Giltigt fr..m Versin RUTIN SCT-Dagliga städ- ch hygienrutiner, allgen SCT Föräldrahygien När de anhöriga deltar i vårdarbetet tillämpas Basala hygienrutiner. Handdesinfektin är en viktig förebyggande åtgärd för att förhindra infektiner vid vård av transplanterade patienter. Innan ch efter varje vårdmment skall händerna spritas ch handtvätt skall ske vid nedsmutsning. Klcka, smycken eller nagellack skall inte användas då de förhindrar krrekt handdesinfektin. Dusch med Hibiscrub, inklusive håret, 3 ggr det dygn sm isleringen ska ske, därefter Hibiscrubdusch x 1/vecka för att upprätthålla renlighet i samband med att barnet är islerat på sitt vårdrum. Hibiscrubduschen kan även ske i hemmet. Hibiscrub ger trr hud använd hudltin. Övriga dagar: dusch varje mrgn med vanlig tvål. Handkräm ska inte användas inne på rummet men det går bra att smörja händerna när de går ut ur rummet. Parfym ch andra starkt parfymerade prdukter bör undvikas inne på rummet. En förälder får sva inne på rummet. Föräldrasäng fälls ihp dagtid ch bäddas till kvällen. Kläder ch sängkläder byts varje dag efter duschen. Egna kläder skall kunna tvättas i 60 C (Undantag kan göra för t ex känsliga underkläder, tvättas då i 40.) Om kläder ch sängkläder blir smutsiga eller våta skall de bytas. Det är fta mest praktiskt att använda avdelningens kläder. Plastförkläde skall användas för att skydda kläderna vid arbetsmment där det är risk för stänk. Inneskr skall användas på avdelningen. Långt hår skall vara uppsatt. Långt skägg skall fästas upp när sjukvårdande arbete utförs. Hårtrk ch fläkt får inte användas på rummet. Hårtrk går bra att använda i slussen. Föräldrar sm prmenerar utmhus skall undvika att gå förbi byggarbetsplatser för att minimera risken av Aspargillusdamm Föräldrar får gärna äta ch dricka inne på vårdrummet. Tänk dck på att mat ch dryck sm dftar mycket kan upplevas jbbigt av barnet. Vid pågående förkylning eller herpesblåsr skall föräldrar inte gå in till barnet. Föräldra- ch besöksrutiner Föräldrar ch syskn har möjlighet att få rum på Rnald McDnald huset (gäller patienter med annat hemrtssjukhus). Friska syskn kan vara med inne på vårdrummet m de är så gamla att de kan förstå vikten av handhygien (från ca 6-7 års ålder). För syskn gäller nrmal hygien med dusch ch rena kläder. Friska mr- ch farföräldrar eller kmpisar kan hälsa på. Dusch ch rena kläder gäller även för besökare. Försök att begränsa besök till två persner per gång. Inga ytterkläder får tas med in på rummet. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 3 (av 5)
Dknr. i Barium Giltigt fr..m Versin RUTIN SCT-Dagliga städ- ch hygienrutiner, allgen SCT Städning ch material Städning inför islering Rummet ch inventarier ska våtdammtrkas ch nytt material skall fyllas på (se checklista Material till SCT-rum inför islering) Rengör ventilerna på rummet nggrant. Ev. kylskåp i slussen rengörs, även under ch bakm. Madrassöverdrag ch kuddfdral skall vara nytvättade. Städning Daglig våtdammtrkning av rummet, tänk särskilt på sänggrinden, dörrhandtag ch drppapparater. Daglig renbäddning. Städning av säng x 2/vecka Tvätt av gsedjur i tvättmaskin x 2/vecka Leksaker våtdammtrkas x 2/vecka (Leksaker sm ramlat på glvet våtdammtrkas) Byte av kuddfdral täcke x 1/vecka Kylskåp i slussen rengörs x 1/vecka. Punktdesinficera vid spill. (se PM Punktdesinfektin) Apparater Daglig rengöring av all apparatur på rummet t.ex. infusinspumpar ch matpumpar. All apparatur sm tas in på rummet rengörs först, te.x. bldtrycksapparaten eller röntgen på rummet. Läkemedel De läkemedel sm används till dessa patienten behöver inte särskiljas från andra. Basala hygienrutiner gäller. Papperskrgar Använd trådkrgar med påse i till tvätten. Vattenkranar Vattenkran i dusch ch vid tvättställ på rummet ch i sluss skall splas varje mrgn i 3 minuter. Detta gäller även medicinrum ch kök (patientkök ch persnalkök). Vid varje tappningstillfälle skall kranen splas 1 minut. Kranvatten kan användas till mat ch mediciner. Sax ch peang Sax ch peang rengörs efter varje användningstillfälle. Byt direkt till en ny uppsättning så att det alltid finns på rummet. De skall förvaras stående i en behållare sm rengörs samtidigt sm instrumenten. Dörrar ch fönster En av dörrarna till vårdrummet ska alltid vara stängd s.k. slussning. Det är inte tillåtet att öppna fönster. Patienten får inte heller lämna rummet ch gå utmhus. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 4 (av 5)
Dknr. i Barium Giltigt fr..m Versin RUTIN SCT-Dagliga städ- ch hygienrutiner, allgen SCT Gällande övrigt material på rummet: Tänk på att begränsa antalet leksaker m.m. inne på rummet. Byt hellre ut leksakerna fta ch växla mellan att ha dem i slussen/hemma/på Rndald McDnald/rummet. Förvara så mycket sm möjligt i stängda plastlådr sm underlättar den dagliga städningen. Allt sm tas in på rummet skall vara rengjrt. Allt material av tyg måste kunna tvättas dagligen. Se checklista: Lekterapi, biblitek ch skla - Att tänka på hs SCT-patient under islering. För Kstrutiner - Se Rutin: SCT- Nutritin under ch efter allgen SCT. Ansvar Gäller för all persnal på Barncancercentrum. Ansvar för spridning ch implementering har kvalitetssjuksköterskan. Verksamhetschefen ansvarar för att de rutiner ch riktlinjer sm verksamheten kräver finns tillgängliga ch att verksamheten arbetar enligt SOSFS 2011:9. Uppföljning, utvärdering ch revisin Innehållsansvarig ansvarar för uppföljning/revisin av innehållet i riktlinjen. Medvetet avsteg från rutinen dkumenteras i Melir m rutinen är kpplad till patient. Övriga rsaker till avsteg från rutinen rapprteras i MedCntrlPRO. Kunskapsöversikt Referenser 1. Att förebygga vårdrelaterade infektiner, Ett kunskapsunderlag, Scialstyrelsen 2006. 2. Infektinshygien SU, Kntaktpersn för Område1 Relaterad infrmatin Checklista dagliga rutiner, allgen SCT Material till SCT-rum inför islering. Rutin: SCT- Nutritin under ch efter allgen SCT Checklista: Rutin för besök/aktivitet hs SCT-patient under islering Checklista: Lekterapi, biblitek ch skla - Att tänka på hs SCT-patient under islering. Granskare/arbetsgrupp Jsefin Magnussn, SCT sjuksköterska, avd 321/322/SU Elin Janbell, SCT sjuksköterska, avd 321/322/SU Karin Mellgren, sektinschef, barnnklgi avd 321/322/SU Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 5 (av 5)