Trädgården består av en del i nivå med gatan och en annan som grävts ner en dryg halvmeter och som man kommer ut i di- rekt från ett av rummen. Ett stenparti har lagts upp mot det högre planet och däruppe står en vit soffa med ett bord, vars kalkstensskiva en gång använts i stans lä- <lerfabrik. Bakom sittplatsens grönska skymtar planket mot grannen och går man rakt fram från bordet så har man strax efter den vitblommande spirean den inre kullerstensbelagda gården. Mellan den praktfulla magnolian och den stora granen finns en mosaikklädd damm. Dammen har Gustaf beklätt med Kostamosaik som Inga lagt ut i form av en sjöstjärna, fiskar, växter och maneter. Trädgården och det skånska landskapet utgör en ständig inspirationskälla. Här är det magnoliaträdet som Inga förevigar. Simrishamn är en av de få svenska, städer där man bevarat kvarter efter kvarter av gamla enfamiljshus, med ljuvliga små trädgårdar bakom skyddande plank, staket eller murar. En del av husen ligger på rester från medeltidsbebyggelsen och många murades upp för 100 eller drygt 150 år sedan. I ett av de här husen bor konstnärinnan Inga Berndin-Svensson och hennes dagliga inspirationskälla är den egna trädgårdens skönhet från vårens grönska, till vinterns dova färger. Text IAN WIKLUND Foto BERTIL K JOHANSON Där magnolian blommar.. 126
Redan när Inga Bemdin-Svensson och hennes man Gustaf köpte huset 1953 beslöt de att avstå från en gräsmatta i trädgården. I stället har de lagt ut olika slags sten och placerat sittplatser lite överallt, som här en stenbänk, vars "bräda" en gång kantade någon av stans trottarer. I järngrytan är mörkblå penseer inplanterade och i krukan bredvid bänken en begonia. Byggnaden bakom soffan inrymde tidigare bl a en tvättstuga, men är nu atelje åt Inga. I stenpartiet mot ateljen blommar bl a vit vinteriberis och rödlila aubretia. 127
Invid stenpartiet, upp mot den högre trädgården, står ett solur på ett fundament av två kvarnhjul. Ovanpå den gjutna foten med sina stjärnbilder ligger en kopparskål med' 'tidstreck''. Observera att under pinnen, vars skugga visar tiden, finns en skål som fungerar som regnmätare. Den vita vinteriperisen, smörblommorna och lökväxterna avlöses på högsommaren av bl a nejlikor, pioner, prästkragar och lupiner. 128 Utanför Ingas atelje, nära garageporten, står ett stort valnöts träd som varje år ger en hygglig skörd. Garageinfarten går faktiskt tvärs genom tomten, men kantas av rabatter och buskage. På husväggen en imponerande klematis, till vänster en järnek.
Nästan alla de små husen i Simrishamn har gamla, vackra portar och det har naturligtvis också förre järnhandlaren Gustaf Svenssons och konstnärinnan Inga Berndin-Svenssons hus. Men en så här imponerande rosenbuske som dörrvakt är de ganska ensamma om. På gården innanför gatuhuset ligger ytterligare ett litet hus i vilket nu det bland annat finns en tavelhall. En utbyggnad förenar de bägge husen och blir något av en vinterträdgård med sina stora fönster ut mot gården. Golvet har Gustaf belagt med de åttakantiga plattor som han tog vara på när de skulle slängas i samband med renoveringen av en 1100-talsbyggnad. På en av plattorna finns ett avtryck av en hundtass, som alltså måste ha satts dit under tillverkningen för kanske närmare 900 år sedan... Den silverettöring från Carl VI:s tid som Gustaf fann vid utgrävningen av källaren är alltså i det här perspektivet inte särskilt gammal. På väggen hänger ett sjömansarbete från långseglatsernas tid. :1 11',j, l :1 - cd s ' i 'd :Ea 0 129 l i'
Det finns flera sorters gatsten på gården innanför huset mot gatan. Lägg till exempel märke till stenen i brunnslocket - den låg en gång under en stupränna i en trottoar och från skålen rann då vattnet ner i en ränna i trottoaren. Till vänster syns den tillbyggnad som förenar gatuhuset med gårdshuset. Bakom utespisen i hörnet mellan huset och en mur växer en kaprifol, som Inga för flera decennier sedan tog med sig från sitt barndomshem i Höganäs. I förgrunden ses vinteriberis och aubrietia i slösande blomrikedom, primula och penseer avlöser lökväxterna och senare kommer rosenbuskar att dominera rabatten. När det regnar och kullerstenarnas olika färger kommer fram bättre kan man se Ingas och Gustafs initialer och årtalet 1953. Det år de köpte sitt då rätt fallfärdiga, men nu så älskade hus. 130 Den spanska klockhyacinten, som växer i stenpartiet, finns här i både blått, rosa och vitt. Det är en förtjusande lökväxt, som hör till scillornas släkte och som man på våren kan se i massor i spanska skogsdungar. Även som odlad här i norr har den lätt för att bre ut sig som marktäckare, precis som andra scillor.