INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI EV2101 Introduktion till evidensbasering: kritisk granskning av kvantitativa studier, 6,5 högskolepoäng Introduction to evidence-basing: critical appraisal of quantitative studies, 6.5 higher education credits Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2014-12-08 att gälla från och med 2015-01-01, vårterminen 2015. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs och motsvarar tillsammans med EV2102 och EV2103 kursen VT2110. Huvudområde Evidensbasering Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande, eller relevant erfarenhet av arbete med evidens, kvalitetssäkring eller verksamhetsutveckling samt minst yrkesexamen eller universitetsutbildning motsvarande 120 hp. Mål Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse redogöra för olika typer av kvantitativ studiedesign samt dessas huvudsakliga svagheter och styrkor, redogöra för några huvudteman som berör kvantitativa metoder använda inom evidensrörelsen, definiera centrala vetenskapsteoretiska begrepp med relevans för kvantitativ evidens, 2/ 3 Färdigheter och förmåga i databaser söka och identifiera olika typer av kvantitativa studier, med hjälp av granskningsmallar systematiskt granska kvaliteten i studier genomförda med kvantitativa metoder, Värderingsförmåga och förhållningssätt med hjälp av vetenskapsteoretiska begrepp diskutera och analysera kvantitativa forskningsresultats kvalitet och lämplighet för olika problem, med hjälp av vetenskapsteoretiska begrepp reflektera över och argumentera kring styrkor och svagheter i olika granskningsmallar för bedömning av vetenskaplig kvalitet i kvantitativa studier. Innehåll Kursen tar upp sökning och kvalitetsbedömning av kvantitativ forskningslitteratur både i relation till olika verksamhetsområden och i relation till en lämplig problematik. Förutom praktiska färdigheter i evidensbasering innehåller kursen teoretisk och kontextuell problematisering av evidensrörelsens ursprung och samtida implikationer inom den mängd av områden där den är verksam. Former för undervisning Föreläsningar, övningar, inlämningar av studieuppgifter, seminarier där studenter redovisar inlämningar och diskuterar dem med varandra. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning Inlämning av skriftlig studieuppgift som försvaras samt opponering på annan students studieuppgift. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 EV2101 Introduktion till evidensbasering: kritisk granskning av kvantitativa studier, 6,5 högskolepoäng / Introduction to evidence-basing: critical appraisal of quantitative studies, 6.5 higher education credits
kap 22). 3/ 3 I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs enligt standardiserad kursvärdering som tar hänsyn till jämlik- och jämställdhetsaspekter. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. EV2101 Introduktion till evidensbasering: kritisk granskning av kvantitativa studier, 6,5 högskolepoäng / Introduction to evidence-basing: critical appraisal of quantitative studies, 6.5 higher education credits
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI EV2102 Introduktion till evidensbasering: kritisk granskning av kvalitativa studier, 6,5 högskolepoäng Introduction to evidence-basing: critical appraisal of qualitative studies, 6.5 higher education credits Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs och motsvarar tillsammans med med EV2101 och EV2103 kursen VT2110. Kursen ingår i följande program: 1) Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/masterprogram Huvudområde Evidensbasering Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande, eller relevant erfarenhet av arbete med evidens, kvalitetssäkring eller verksamhetsutveckling samt minst yrkesexamen eller universitetsutbildning motsvarande 120 hp. Mål Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse redogöra för olika typer av kvalitativ studiedesign samt dessas huvudsakliga svagheter och styrkor, redogöra för några huvudteman som berör kvalitativa metoder använda vid evidensbasering, definiera centrala vetenskapsteoretiska begrepp med relevans för kvalitativ evidens. 2/ 3 Färdigheter och förmåga i databaser söka och identifiera olika typer av kvalitativa studier, med hjälp av granskningsmallar systematiskt granska kvaliteten i studier genomförda med kvalitativa metoder. Värderingsförmåga och förhållningssätt med hjälp av vetenskapsteoretiska begrepp diskutera och analysera kvalitativa forskningsresultats kvalitet och lämplighet för olika problem, med hjälp av vetenskapsteoretiska begrepp reflektera över och argumentera kring styrkor och svagheter i olika granskningsmallar för bedömning av vetenskaplig kvalitet i kvalitativa studier. Innehåll Kursen tar upp sökning och kvalitetsbedömning av kvalitativ forskningslitteratur både i relation till olika verksamhetsområden och i relation till en lämplig problematik. Förutom praktiska färdigheter i evidensbasering innehåller kursen teoretisk och kontextuell problematisering av evidensrörelsen inom den mängd av områden där den är verksam. Former för undervisning Föreläsningar, övningar, inlämningar av studieuppgifter, seminarier där studenter redovisar inlämningar och diskuterar dem med varandra. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning Inlämning av skriftlig studieuppgift som försvaras samt opponering på annan students studieuppgift. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 EV2102 Introduktion till evidensbasering: kritisk granskning av kvalitativa studier, 6,5 högskolepoäng / Introduction to evidence-basing: critical appraisal of qualitative studies, 6.5 higher education credits
kap 22). 3/ 3 I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs enligt standardiserad kursvärdering som tar hänsyn till jämlik- och jämställdhetsaspekter. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. EV2102 Introduktion till evidensbasering: kritisk granskning av kvalitativa studier, 6,5 högskolepoäng / Introduction to evidence-basing: critical appraisal of qualitative studies, 6.5 higher education credits
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI EV2103 Introduktion till evidensbasering: att jämföra kvantitativa och kvalitativa studier, 2 högskolepoäng Introduction to evidence-basing: comparing qualitative and quantitative studies, 2 higher education credits Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs och motsvarar tillsammans med EV2101 och EV2102 kursen VT2110. Kursen ingår i följande program: 1) Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/masterprogram Huvudområde Evidensbasering Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgångna kurser i evidensbasering EV2101 och EV2102. Mål Efter godkänd kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse
redogöra för skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ studiedesign. 2/ 3 Färdigheter och förmåga tillämpa resultat från både kvantitativa och kvalitativa studier på ett specifikt område. Värderingsförmåga och förhållningssätt med hjälp av vetenskapsteoretiska begrepp diskutera och analysera skillnader i kvantitativa respektive kvalitativa forskningsresultats kvalitet och lämplighet för olika problem, med hjälp av vetenskapsteoretiska begrepp reflektera över och argumentera kring styrkor och svagheter i olika granskningsmallar för bedömning av vetenskaplig kvalitet i såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Innehåll Kursen tar upp skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forskning vad gäller styrkor och svagheter för olika verksamhetsområden och frågeställningar. Användning av granskningsmallar kombineras med vetenskapsteoretisk reflektion över vad sådan granskning innebär. Former för undervisning Inlämning av studieuppgifter och seminarier där studenter redovisar inlämningar och diskuterar dem med varandra. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning Inlämning av skriftlig studieuppgift som försvaras samt opponering på annan students studieuppgift. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22). I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. EV2103 Introduktion till evidensbasering: att jämföra kvantitativa och kvalitativa studier, 2 högskolepoäng / Introduction to evidence-basing: comparing qualitative and quantitative studies, 2 higher education credits
3/ 3 Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs enligt standardiserad kursvärdering som tar hänsyn till jämlik- och jämställdhetsaspekter. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. EV2103 Introduktion till evidensbasering: att jämföra kvantitativa och kvalitativa studier, 2 högskolepoäng / Introduction to evidence-basing: comparing qualitative and quantitative studies, 2 higher education credits
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FT1100 Teoretisk filosofi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Theoretical Philosophy: Introductory Course, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2010-02-16. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Huvudområde Teoretisk filosofi Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav Förkunskapskrav Grundläggande behörighet Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna: jämföra olika positioner i en filosofisk fråga, redogöra för, och använda sig av, centrala teoretisk-filosofiska begrepp och visa förståelse av några teoretisk-filosofiska huvudproblem genom att kunna kontrastera de viktigaste teoribildningarna på området, återge huvuddragen i den västerländska teoretiska filosofins historiska utveckling, visa en grundläggande kännedom om den teoretiska filosofins huvudsakliga områden och frågeställningar i historiskt såväl som samtida hänseende,
Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna: muntligt och skriftligt tolka, värdera, och rationellt rekonstruera argumenterande text i allmänhet och filosofisk text i synnerhet: genom att, med avseende på textens termer och satser kunna skilja mellan olika betydelser samt, med avseende på texten som helhet kunna (i) identifiera tes och premisser; (ii) urskilja dolda förutsättningar; (iii) bedöma giltighet; samt (iv) värdera premissernas hållbarhet och relevans, muntligt och skriftligt placera argument och teorier i en större teoretisk kontext, Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna: muntligt och skriftligt och på ett prövande och resonerande sätt bedöma enskilda arguments giltighet, relevans, och hållbarhet, muntligt och skriftligt och på ett prövande och resonerande sätt bedöma hela teorier och teoribildningars styrka, särskilt i relation till alternativa teorier/teoribildningar, skilja klart och tydligt mellan tyckande och rationellt grundade trosföreställningar, muntligt och skriftligt ge prov på en öppen och odogmatiskt prövande attityd till både historiska och samtida teoribildningar. 2/ 3 Innehåll Grundkursen i teoretisk filosofi består av fem obligatoriska moment. Introduktion till teoretisk filosofi (itf, 3 hp) visar på karaktären hos specifikt filosofiska frågor och filosofiska resonemang och ger en överblick av några av den teoretiska filosofins huvudsakliga discipliner såsom metafysik, kunskapsteori, språkfilosofi, logik och medvetandefilosofi. Filosofisk metod (fm, 7,5 hp) ges parallellt med kursens övriga moment och i samspel med dessa. Delkursen ger studenten en filosofisk verktygslåda, användbar såväl i filosofi som i andra universitetsämnen och i samhället utanför akademin. Särskild vikt läggs vid grundläggande begrepp och metoder för språk- och argumentationsanalys och studenten tränas i muntlig argumentation och presentation. Klassiska problem (kp, 7,5 hp) ger en introduktion till den västerländska filosofihistorien från försokratikerna till 1800-talet. Framställningen fokuserar på filosofiska problemställningar som haft en avgörande historisk verkan och fortfarande är aktuella. Delkursen övar studenternas förmåga att tillgodogöra sig historiska filosofiska texter i form av närläsning, kritisk analys och värdering av argument. Modern filosofi (mf, 7,5 hp) behandlar aktuella filosofiska begrepp och frågeställningar genom att introducera dels den analytisk-filosofiska traditionen från Frege och framåt och dels några kontinentala filosofiska riktningar under 1900-talet. Kursen tar upp aktuella problem inom språkfilosofi, kunskapsteori, vetenskapsfilosofi och medvetandefilosofi såsom de behandlats av 1900-tals filosofer. Delkursen är samordnad FT1100 Teoretisk filosofi: Grundkurs, 30 högskolepoäng / Theoretical Philosophy: Introductory Course, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle
med textseminarier på Filosofisk metod där originaltexter av relevanta filosofer analyseras och diskuteras. Tema: kunskap (tk, 4,5 hp) behandlar centrala kunskapsteoretiska problem (t ex epistemiskt berättigande och relativism) och teoribildningar kring dessa i nutida analytisk filosofi. 3/ 3 Former för undervisning Undervisningen ges i form av föreläsningar, och/eller övningar, seminarier och enskilt arbete eller arbete i grupp, med tillgång till lärarens handledning, samt redovisning av uppgifterna för övriga deltagare i kursen. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment, i synnerhet seminarier. Undervisningsspråk: svenska och engelska Former för bedömning Kursen examineras genom aktivt deltagande, skriftliga eller muntliga prov samt inlämnade övningsuppgifter. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsade till fem stycken. Betyg På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 15 högskolepoäng och betyget Godkänt på resterande poäng. På momentet Filosofisk metod, 7,5 hp ges betygen Godkänd (G) och Underkänd (U), på resterande moment ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursansvarig lärare ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av värderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning. Övrigt Kursen får ej tillgodoräknas/ingå i examen tillsammans med kursen TF1000. FT1100 Teoretisk filosofi: Grundkurs, 30 högskolepoäng / Theoretical Philosophy: Introductory Course, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LIB120 Trivium: Det mänskliga språket och det logiska beviset, 30 högskolepoäng Trivium: Language, Logic, and Proof, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2013-11-11. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges endast som en del av Liberal Arts, kandidatprogram LIB120 utgör andra terminen av kandidatprogrammet i liberal arts Kursen ingår i följande program: 1) Liberal arts, kandidatprogram Huvudområde Liberal Arts Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på kursen LIB110, Introduktion till Liberal Arts, eller motsvarande. Mål Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse ge exempel på hur formell logik kan bidra till att klargöra filosofiska eller andra problemställningar,
redogöra för och resonera kring några centrala språkfilosofiska/lingvistiska problem, redogöra för några i vid mening logiska (inklusive argumentationsanalytiska, semantiska, språkfilosofiska) frågeställningar, teorier, metoder etc. som behandlas i den aristoteliska logiska traditionen och relatera dem till en modernare logisk, semantisk eller filosofisk diskussion, identifiera och analysera komplexa problem som är förknippade med rekonstruktionen av äldre texter, på ett kritiskt sätt analysera viktiga aspekter av hur en litterär tradition formas i samspel med den övriga idéutvecklingen och de centrala verkens texthistoria, 2/ 5 Färdigheter och förmåga läsa och förstå enklare sats- och predikatlogiska formler, formalisera enklare påståenden och resonemang i sats- och predikatlogik och avgöra enklare deduktiva resonemangs korrekthet, på ett nyanserat sätt med tillämpning av relevant fackterminologi analysera och diskutera filosofiska frågeställningar av relevans för valda delar av kursinnehållet, på ett korrekt sätt tillämpa grundläggande logisk-matematiska begrepp, läsa upp skriven grekiska med godtagbart uttal och flyt, identifiera och definiera grundläggande syntaktiska strukturer i grekisk originaltext, på grundläggande nivå tyda och tillämpa en textkritisk apparat, aktivt bilda och passivt känna igen även något mindre frekventa former i den latinska morfologin samt visa viss förtrogenhet med syntaktiska strukturer i latinet, Värderingsförmåga och förhållningssätt på ett systematiskt och reflekterat sätt bedöma hållbarhet och relevans hos argumentationer och resonemang, med hjälp av relevanta hjälpmedel använda sina kunskaper och färdigheter i de klassiska språken för att på en grundläggande nivå förhålla sig kritiskt och självständigt till en modern översättning av originaltext, pröva vilken påverkan val av läsart har på den egna och andras förståelse av en rekonstruerad text, på en grundläggande nivå reflektera över hur en tillämpad översättningstrategi påverkar läsarens uppfattning av en översättning i jämförelse med originalet. LIB120 Trivium: Det mänskliga språket och det logiska beviset, 30 högskolepoäng / Trivium: Language, Logic, and Proof, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle
3/ 5 Innehåll Terminen består av 6 delkurser som alla kretsar kring språk och text som vetenskapliga redskap och vetenskapliga studieobjekt. Delkurserna behandlar antika och moderna teorier om och analyser av språket som meningsbärande och meningsförmedlande fenomen: av relationen mellan språk och tankarna som språket uttrycker, av relationen mellan språk och yttervärlden som språket handlar om, av hur betydelsen hos ord samverkar för att ge mening hos hela satser och yttranden. Delkurserna ger grundläggande kompetens i argumentationsanalys, satslogik och predikatlogik samt en förståelse av logik och matematik som språk i vilka påståenden kan formuleras så att det blir tydligt vilka deras sanningsvillkor är (vilket gör det möjligt att systematiskt skilja mellan olika möjliga tolkningar av en och samma sats) och vilka deras logiska relationer till andra satser är (vilket gör det möjligt att systematiskt bedöma giltigheten hos slutledningar). Delkurserna ger även insikt i hur såväl filologiska rekonstruktioner som översättningar och överflyttningar mellan olika kulturella kontexter påverkar en text och vilka förhållningssätt som är rimliga att inta till en sålunda bearbetad text. Delkurser 1. Logik och argumentation ( Logic and Argumentation), 6 hp Delkursen är inriktad på filosofisk logik och argumentationsanalys, där betoningen ligger på färdighetsträning i och förståelse av den praktiska användningen av argumentationsanalys och grundläggande logiska begrepp och tekniker. 2. Modern språkfilosofi (Modern Philosophy of Language ), 4 hp I delkursen studeras exempel på modern språkfilosofi eller filosofisk lingvistik genom fokus på och närläsning av verk av någon enskild intressant och inflytelserik forskare eller inom någon specifik intressant och inflytelserik teoribildning i modern tid (exempelvis Wittgenstein eller talaktsteori). 3. Matematik och»elementa» (Mathematics and the»elementa»), 4 hp I delkursen ges en införing dels i matematikens arbetssätt och problem, dels i grekisk grammatik. Euklides Elementa används därvid både som utgångspunkt för undervisningen i grekiska och för att konkretisera centrala matematisk logiska begrepp som definition, axiom, postulat, bevis och teorem. LIB120 Trivium: Det mänskliga språket och det logiska beviset, 30 högskolepoäng / Trivium: Language, Logic, and Proof, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle
4. Aristoteles»Organon» (Aristotle s»organon»), 4 hp I delkursen studeras Aristoteles så kallade logiska arbeten och olika filosofiska, lingvistiska, semantiska och/eller logiska problem och lösningsförslag som där presenteras, dels för deras egna förtjänster, dels för att relatera dem till en modern semantisk, logisk och filosofisk diskussion. 5. Textkritik och översättning (Textual Criticism and Translation), 7 hp I delkursen skärper studenterna sin förståelse för teoretiska och praktiska problem rörande tolkning, analys och översättning av text. Med utgångspunkt i Lucretius De rerum natura tränar studenterna på att analysera och översätta latinsk text, samtidigt som de fördjupar sin medvetenhet om äldre texters bevarandeformer och den problematik som dessa medför i tolkning, reception och översättning av antika verk. Dessutom problematiseras och diskuteras filosofiska aspekter på liksom språkliga och andra förutsättningar för översättning i allmänhet. 6. Physiologus (The Physiologus), 5 hp Som ett exempel på hur en text formas efter sin kontext läses utdrag ur bestiariegenrens arketyp, Physiologus. Texten studeras i flera språkliga versioner, såväl i den ursprungliga grekiska som i latinsk och arabisk version, men även på andra språk som fornkyrkoslaviska, isländska och fornengelska versioner. Studenterna konfronteras därmed med en text som inte fungerar som bärare av ett en gång för alla givet idéinnehåll utan som omformas i de olika språkliga traditionerna och dessutom rör sig från en hednisk till en kristen kontext och omtolkas därefter. Deras förståelse för hur den filologiska rekonstruktionsprocessen påverkar texten fördjupas genom handsskriftsstudier och textkritisk analys. Närläsningen av Physiologus kopplas också till diskussioner om människans plats i naturen, hennes väsen och förhållande till djuren. 4/ 5 Former för undervisning Undervisningen ges i form av föreläsningar och/eller seminarier, övningar och enskilt arbete eller arbete i grupp. Undervisningsspråk: svenska och engelska Former för bedömning Delkursen Logik och argumentation examineras genom skriftliga uppgifter fördelade på två provkoder. Delkursen Modern språkfilosofi examineras genom muntlig presentation för åhörare av en del av kursstoffet. LIB120 Trivium: Det mänskliga språket och det logiska beviset, 30 högskolepoäng / Trivium: Language, Logic, and Proof, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle
Delkursen Matematik och»elementa» examineras genom skriftliga och/eller muntliga prov fördelade på två provkoder. Delkursen Aristoteles»Organon» examineras genom skriftligt eller muntligt prov. Delkursen Textkritik och översättning examineras genom skriftliga uppgifter fördelade på två provkoder. Delkursen Physiologus examineras genom skriftliga uppgifter. 5/ 5 Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Betyg På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl godkänd (VG) på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på delkurser med en omfattning av minst 15 av kursens 30 hp samt betyget Godkänd på övriga delkurser. På delkurserna Logik och argumentation, Matematik och»elementa» samt Textkritik och översättning vägs resultatet från två provkoder av vilka det ena kan ge VG och det andra högst G ihop. För VG på de delkurserna krävs VG på de provkoder som kan ge detta. Kursvärdering Programkoordinatorn ansvarar i samarbete med kursansvariga lärare för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och sammanställs. Sammanställningen ska utgöra underlag för en sammanfattande utvärdering och eventuella åtgärder vid minst ett av programrådets sammanträden under terminen. Slutsatser och eventuella åtgärder redovisas i ett protokoll som görs tillgängligt för både nuvarande och blivande studenter. LIB120 Trivium: Det mänskliga språket och det logiska beviset, 30 högskolepoäng / Trivium: Language, Logic, and Proof, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI VT2110 Evidens i praktiken: kritisk granskning av vetenskaplig litteratur, 15 högskolepoäng Evidence in practice: critical appraisal of scientific literature, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2012-09-27. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs, men ingår som en delkurs i programmet Evidensbasering: praktik, teori, kontext Kursen ingår i följande program: 1) Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/masterprogram Huvudområde Evidensbasering Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande, eller relevant erfarenhet av arbete med evidens, kvalitetssäkring eller verksamhetsutveckling samt minst yrkesexamen eller universitetsutbildning motsvarande 120 hp. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse
redogöra för olika typer av vetenskaplig studiedesign samt dessas huvudsakliga svagheter och styrkor, redogöra för evidensrörelsens huvudteman, historia, krav och tillämpningar, definiera centrala vetenskapsteoretiska begrepp med relevans för evidensbasering. Färdighet och förmåga i databaser söka och identifiera olika metodologiska inriktningar i vetenskapliga publikationer, med hjälp av granskningsmallar systematiskt granska kvaliteten i vetenskapliga studier genomförda med kvantitativa respektive kvalitativa metoder. Värderingsförmåga och förhållningssätt med hjälp av vetenskapsteoretiska begrepp diskutera och analysera forskningsresultats kvalitet och lämplighet för olika problem, med hjälp av vetenskapsteoretiska begrepp reflektera över och argumentera kring styrkor och svagheter i olika granskningsmallar för vetenskaplig kvalitet. 2/ 3 Innehåll Kursen tar upp sökning och kvalitetsbedömning av forskningslitteraturen både i relation till olika verksamhetsområden och i relation till en specifik problematik. Förutom praktiska färdigheter i evidensbasering innehåller kursen teoretisk och kontextuell problematisering av evidensrörelsens ursprung och samtida implikationer inom den mängd av områden där den är verksam. Former för undervisning Föreläsningar och övningar. Genomförande av egna projekt där verksamhetsrelevanta frågor undersöks med avseende på bästa tillgängliga kunskap i litteraturen. Projekt presenteras skriftligt och muntligt i seminarieform där revideringar genomförs utifrån opponents och seminariedeltagares synpunkter. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning Inlämning av skriftlig studieuppgift som försvaras samt opponering på annan students studieuppgift. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. VT2110 Evidens i praktiken: kritisk granskning av vetenskaplig litteratur, 15 högskolepoäng / Evidence in practice: critical appraisal of scientific literature, 15 higher education credits
Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). 3/ 3 Kursvärdering Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs enligt standardiserad kursvärdering som tar hänsyn till jämlik- och jämställdhetsaspekter. Övrigt Kursen motsvaras av de tre kurserna EV2101, EV2102 och EV2103. VT2110 Evidens i praktiken: kritisk granskning av vetenskaplig litteratur, 15 högskolepoäng / Evidence in practice: critical appraisal of scientific literature, 15 higher education credits
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI VT2111 Evidens i praktiken: sammanställning av evidens i översikter och riktlinjer, 15 högskolepoäng Evidence in practice: synthesizing evidence in reviews and guidelines, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2012-09-27. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs, men ingår som en delkurs i programmet Evidensbasering: praktik, teori, kontext Kursen ingår i följande program: 1) Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/masterprogram Huvudområde Evidensbasering Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande, eller relevant erfarenhet av arbete med evidens, kvalitetssäkring eller verksamhetsutveckling samt minst yrkesexamen eller universitetsutbildning motsvarande 120 hp. Dessutom krävs förkunskaper i bedömning av vetenskaplig litteratur (såsom kursen VT2110: Evidens i praktiken: kritisk granskning av vetenskaplig litteratur). Mål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse förklara, förutse och ge exempel på utvärderingspraktikers och evidensbaseringens tillämpningar, möjligheter och begränsningar inom olika verksamheter utveckla god kännedom om möjligheter att lokalisera aktuell forskning kring utvärderingspraktiker och evidensbasering, Färdighet och förmåga uppställa sökkriterier med relevant exklusion och inklusion av forskningslitteratur för att besvara en klinisk fråga, aktivt söka och sammanställa både fakta och värderingar vad gäller en specifik interventions evidensläge och användning kommunicera och relevant demonstrera möjligheter och problem med evidensbasering och utvärderingar muntligt och skriftligt, i samverkan med avnämare utanför akademiska sammanhang, göra bedömningar av utvärderingar och evidens med avseende på jämställdhetsoch jämlikhetsaspekter samt, medvetandegöra och prob lemati sera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i förhållande till evidensbasering, Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera etiska och ideologiska aspekter på utvärderingar och evidensbasering på aggregerad och individuell nivå, reflektera över begränsningar och möjligheter vid prioriteringsprocesser. 2/ 3 Innehåll Kursen behandlar urval, sammanvägning, och prioritering av existerande kunskaper för användning i verksamhetsförändring. Kursen ger fördjupad teoretisk och kontextuell förståelse för evidensrörelsens ursprung och samtida implikationer inom den mängd av områden där den är verksam. Former för undervisning Föreläsningar och övningar. Genomförande av eget projekt där en verksamhetsrelevant fråga undersöks med avseende på bästa tillgängliga kunskap i litteraturen och övrig kunskap. Projekt presenteras skriftligt och muntligt i seminarieform, där revidering genomförs efter opponents och seminariedeltagares synpunkter. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning VT2111 Evidens i praktiken: sammanställning av evidens i översikter och riktlinjer, 15 högskolepoäng / Evidence in practice: synthesizing evidence in reviews and guidelines, 15 higher education credits
Skriftlig inlämning som försvaras samt opponering på annan students studieuppgift. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 3/ 3 Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs enligt standardiserad kursutvärdering som tar hänsyn till jämlik- och jämställdhetsaspekter. VT2111 Evidens i praktiken: sammanställning av evidens i översikter och riktlinjer, 15 högskolepoäng / Evidence in practice: synthesizing evidence in reviews and guidelines, 15 higher education credits
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI VT2120 Perspektiv på evidens: att göra verkligheten mätbar, 15 högskolepoäng Perspectives on evidence: making reality measurable, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2012-09-27. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs, men ingår som en delkurs i programmet Evidensbasering: praktik, teori, kontext Kursen ingår i följande program: 1) Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/masterprogram Huvudområde Evidensbasering Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande eller motsvarande, eller relevant erfarenhet av arbete med evidens, kvalitetssäkring eller verksamhetsutveckling samt minst yrkesexamen eller universitetsutbildning motsvarande 120 hp. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse med hjälp av vetenskapsteoretiska begrepp översiktligt redogöra för natur- och humanvetenskapernas historiska utveckling, kontext, tillämpningar och relevans för evidensbasering, redogöra för olika synsätt på de organisatoriska, materiella och konceptuella villkoren för kunskapsproduktion, på en grundläggande nivå redogöra för olika vetenskapsområdens teoretiska och metodologiska likheter och olikheter, deras tillämpningar och hur de kan komplettera varandra. Färdighet och förmåga med hjälp av vetenskapsteoretiska perspektiv diskutera etiska och politiska aspekter av olika kunskapssyn, definitioner av evidens och expertis, formulera och på en grundläggande nivå besvara en frågeställning, grundad i vetenskapsteoretiska begrepp och tillämpad på en vetenskaplig process. Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över den vetenskapliga kunskapens epistemologiska förutsättningar, möjligheter och begränsningar i förhållande till olika samhällsproblem och evidensrörelsen, motivera och förklara vetenskapens roll i samhället och olika gruppers ansvar för hur den används. 2/ 3 Innehåll Kursen ger en introduktion till vetenskapsteorins centrala metodologiska och epistemologiska begrepp, diskussioner och perspektiv. Särskilt fokus läggs på hur man inom olika vetenskapsteoretiska traditioner tagit sig an natur- och humanvetenskap. Dessa traditioner knyts sedan till evidensrörelsen centrala tekniker och metoder. Kursens upplägg fokuserar också på grundläggande humanistiska kompetenser såsom kritisk muntlig och skriftlig reflektion med hjälp av teoretiska begrepp och perspektiv. Former för undervisning Föreläsningar och övningar. Genomförande av egna projekt där verksamhetsrelevanta frågor undersöks med avseende på bästa tillgängliga kunskap i litteraturen. Projekt presenteras och revideringar genomförs utifrån opponents och seminariedeltagares synpunkter. Undervisningsspråk: svenska VT2120 Perspektiv på evidens: att göra verkligheten mätbar, 15 högskolepoäng / Perspectives on evidence: making reality measurable, 15 higher education credits
Former för bedömning Inlämning av skriftlig studieuppgift som försvaras samt opponering på annan students studieuppgift. 3/ 3 Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs med standardiserad utvärderingsformulär som tar hänsyn till jämlik- och jämställdhetsaspekter. VT2120 Perspektiv på evidens: att göra verkligheten mätbar, 15 högskolepoäng / Perspectives on evidence: making reality measurable, 15 higher education credits
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI VT2121 Perspektiv på evidens: syntetisering och prioritering, 15 högskolepoäng Perspectives on evidence: synthesizing and prioritizing, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är preliminär, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2012-10-12. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs, men ingår som en delkurs i programmet Evidensbasering: praktik, teori, kontext Kursen ingår i följande program: 1) Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/masterprogram Huvudområde Evidensbasering Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande samt förkunskaper i vetenskapsteori om evidensbasering på avancerad nivå motsvarande exempelvis VT2120: Perspektiv på evidens: att göra verkligheten mätbar. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse
kombinera kunskap och förståelse om aktuella teorier, metoder och forskningsobjekt inom vetenskapsteori och vetenskapsstudier med särskild relevans och utvecklingspotential inom evidensbaseringens metateori, Färdighet och förmåga identifiera behov av ytterligare kunskap och förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling, stödja andras lärande med särskilt fokus på evidensbasering, Värderingsförmåga och förhållningssätt försvara och motivera intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, kunna problematisera gränsdragningar mellan fakta och värderingar i sammanställningar och riktlinjer. 2/ 3 Innehåll Kursen förmedlar teoretiska perspektiv på hur kvantitativa och kvalitativa fakta samt värderingar kan vägas samman och presenteras. Utgångspunkten är olika perspektiv på forskning inom den post-kuhnska vetenskapsteorin och vetenskapsstudier. Vetenskapsstudier (science studies) är en samlingsbeteckning på ett antal forskningsansatser som i Thomas Kuhns efterföljd alla ägnar sig åt empiriska metateoretiska studier av naturvetenskapen. De bärande traditionsbildningarna inom området har sedan slutet av 1970-talet varit olika former av konstruktivism. Dessa teorier används i kursen för att belysa sammanställningen av översikter och riktlinjer som används inom evidensbasering för att syntetisera fakta och prioritera mellan olika åtgärder. Former för undervisning Föreläsningar och övningar. Genomförande av egna projekt där verksamhetsrelevanta frågor undersöks med avseende på bästa tillgängliga kunskap i litteraturen. Projekt presenteras och revideringar genomförs utifrån opponents och seminariedeltagares synpunkter. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning Inlämning av skriftlig studieuppgift som försvaras samt opponering på annan students studieuppgift. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen VT2121 Perspektiv på evidens: syntetisering och prioritering, 15 högskolepoäng / Perspectives on evidence: synthesizing and prioritizing, 15 higher education credits
och skall vara skriftlig. 3/ 3 Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursansvariga ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av kursvärderingar i olika former ligger till grund för kursens vidareutveckling. VT2121 Perspektiv på evidens: syntetisering och prioritering, 15 högskolepoäng / Perspectives on evidence: synthesizing and prioritizing, 15 higher education credits
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI VT2535 Magisterexamensarbete i vetenskapsteori, 15 högskolepoäng Master's (60 credits) Degree Project, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är preliminär. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs på avancerad nivå och är obligatorisk i en magisterexamen med huvudområdet vetenskapsteori. Huvudområde Vetenskapsteori Fördjupning A1E, Avancerad nivå, innehåller examensarbete för magisterexamen Förkunskapskrav Kandidatexamen om 180 hp, eller motsvarande. Därutöver krävs ytterligare två genomgångna kurser i vetenskapsteori eller evidensbasering. De kurser som krävs är två av följande: VT2106 (eller motsvarande kurs i evidensbasering VT2120), VT2107 (eller motsvarande kurs i evidensbasering VT2121), EV2123 eller VT2525 varav en måste vara godkänd. Mål Efter godkänd kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse visa fördjupad förståelse av vetenskapsteoretiska problem och ha en överblick över området vetenskapsstudier,
visa kunskap och förståelse om aktuella teorier, metoder och forskningsobjekt inom vetenskapsteori, 2/ 3 Färdigheter och förmåga självständigt producera, presentera, försvara och sakligt opponera på vetenskapliga arbeten samt bidra med kvalificerade synpunkter i vetenskapsteoretiska diskussioner, självständigt använda och argumentera för teoretiska och metodologiska verktyg i genomförandet av en längre studie av vetenskaplig verksamhet och kunskapsbildning, Värderingsförmåga och förhållningssätt etablera, tillämpa och reflektera över metaperspektiv på vetenskaplig verksamhet, reflektera över rollen som vetenskapsteoretiker med avseende på såväl akademisk som samhällelig relevans, visa förmåga att inom kursen i tillämpliga fall göra bedömningar med avseende på jämställdhets- och jämlikhetsaspekter samt, medvetandegöra och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Innehåll Uppsatskursens huvudsyfte är att studenten ska lära sig att författa och försvara ett eget vetenskapligt arbete. Studenten kommer därför att få lära sig att i samråd med handledare planera en vetenskaplig undersökning och därefter självständigt genomföra och redovisa undersökningen. Studenten ska också kunna försvara sin uppsats vid ett granskningsseminarium där han/hon också granskar en annan uppsats på ett kritiskt och konstruktivt sätt. I alla dessa moment ska studenten visa ett vetenskapligt förhållningssätt. Kursen utgör en tillämpning av de metateoretiska perspektiv som tagits upp på andra avancerade kurser i vetenskapsteori. Kursen betonar ontologisk, epistemologisk och reflexiv medvetenhet i genomförandet av fallstudier. Undervisningen utgörs av kollektiv och individuell handledning där den studerande skall delta aktivt. Eftersom utbildningen syftar till färdigställandet av ett självständigt vetenskapligt arbete betonas tillämpningen av vunna kunskaper i examineringen. Ett viktigt inslag i kursen behandlar det vetenskapliga författandets grunder och villkor (akribi, peer-review, källkritik, forskningsfusk etc). Former för undervisning Individuell och gemensam handledning. VT2535 Magisterexamensarbete i vetenskapsteori, 15 högskolepoäng / Master's (60 credits) Degree Project, 15 higher education credits
Undervisningsspråk: svenska och engelska 3/ 3 Former för bedömning Betyg sätts med beaktande av aktivt deltagande vid handledning, författande av skriftligt arbete, försvarandet av detsamma på seminarium samt opponering på annan students uppsats. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22). I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Betyg På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursansvariga ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av kursvärderingar i olika former ligger till grund för kursens vidareutveckling. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. Övrigt Deltagande vid handledning är obligatoriskt. VT2535 Magisterexamensarbete i vetenskapsteori, 15 högskolepoäng / Master's (60 credits) Degree Project, 15 higher education credits