Måndag 30/8 Väckning och frukost som tidigare dagar och första sluss avklarad redan igår. Det är mulet och lite kyligt, men inget regn och det är vi tacksamma för. Vi avgår från Mem vid nio-tiden och påbörjar resan på östgötadelen av Göta kanal. Enligt plan ska det vara lunchstopp två timmar i Söderköping, där vi planerar proviantering och lunch. Vi puttrar i 4-5 knop i det gråbruna vattnet och lämnar Mem. Tegelbrukets sluss och Söderköpings sluss och bro klaras galant och vi lägger till i Söderköping tjugo över tio. Nu meddelar en av slussvakterna att avgång sker om en halvtimme, inte två timmars stopp som var angivet i resplanen. I efterhand visade det sig att det var bra, vi kom sent fram till natthamnen vid Berg ändå. Sune och jag stack upp till torget för att komplettera matförrådet. Thomas höll ställningarna i båten. Grönt te och mörk choklad var beställt av skepparen. Finns det 99%-ig Lindt, så köp det sa Thomas. Men choklad med så hög kakaoprocent verkar inte vara så gångbar i en vanlig ICA-affär i Söderköping så han fick nöja sig med 86%-ig. Söderköping Vi lämnar Söderköping bakom oss klockan elva och har klarat av ytterligare fyra enkelslussar vid ett-tiden. Vi slussar tillsammans med en lite lätt dieseldoftande plåtbåt, Gubben, med en minst sagt pratglad göteborgare som skeppare. Vi kör samma slussningsmodell som vid Mem. Jag är kajklättrare, Sune förtampsgast utan bakdelsmöte med fördäck och Thomas drar i tåtarna från sittbrunn. Allt fungerar väldigt bra. En timme senare har vi klarat av två dubbelslussar vid Carlsborg och vi närmar oss den lilla sjön Asplången. Nu får vi tid för en sen lunch. Det blir ägg- och ansjovissmörgås och en öl under gång. Ett par slussar till och vi är framme i Norsholm strax före fem. En sluss och järnvägsbron återstår innan vi ska gå ut på Roxen. I Norsholm får vi vänta på att tågklareraren ska leverera ett broöppningsbesked. Två minuter över sex blir beskedet. Det dröjer ett tag till, men sedan kan vi lämna Norsholm. Nu återstår 15 dryga Nm innan vi når Berg. Vi tar även middag under gång. Det blir en förenklad meny denna dag. Ärtsoppa med senap, mejram och ostsmörgås helt enkelt. Vi avstår het punsch, tänkt som extra tillbehör. Nu upptäcker jag att färskvattnet tagit slut. Vi borde alltså tankat vatten i Söderköping. Dessvärre ser det ut som om gästhamnen i Roxen innan Carl Johans slusstrappa i Berg, inte har tillgång till färskvatten. Vi når Berg halv nio, en kvart tidigare än beräknat. Herr Diesel har gjort ett gott jobb över Roxen. Vi lägger till vid kajen som passagerarbåtarna Diana och Juno använder. Dags för dagens dusch vid sidan av slusstrappan som består av sju slusskammare. Vi tar lite ost och vin som avslutning på dagen. Färskvatten finns i lagunen ovanför slussarna, så det fixar vi i morgon. För frukostbruk hämtar Thomas en kastrull med vatten ur kranen på toaletten som finns en bit från båten. Dagen bjöd på skapligt väder, ganska varmt på eftermiddagen och kvällen. Bergs slusstrappa 13
Tisdag 31/8 Revelj och frukost som vanligt mellan halv åtta och halv nio. En lite kall eftersommarmorgon med växlande molnighet. Klockan nio är det dags att börja dagens arbete. Carl Johans slusstrappa i Berg består av sju slusskammare som tar över en timme att komma igenom. Vi går i första slussomgång ihop med en Grand Banks 36 Classic som heter Balooba, plåtbåten Gubben och en mindre seglare med lite ovan besättning som det verkar. Den var på väg till Jönköping fick vi höra senare. Förtampsgasten på seglaren har fullt upp med att hålla ordning på förtamp och cigarett. Både Sune och jag är på land, Thomas sköter slusstamparna från sittbrunnen. Det gäller att hålla både akter- och förtamp sträckta för att hålla båten mot sidan av slussen. Båten får inte svänga och slänga fram och tillbaka. Balooba går först och tar styrbords sida med Gubben som tvåa på samma sida. Vi går in på babords sida bredvid Balooba med seglaren bakom oss. Så skulle det komma att se ut ända fram till Sjötorp, bortsett från seglaren som avvek i Motala och vek av mot Jönköping. Balooba är en riktig pärla, mycket välskött utan en enda smutsfläck. Linor hänger i perfekt ordning på ett lejdarräcke. Frun i båten städar akterdäck med en diskborste för att få bort minsta lilla skräp. Detta föranleder göteborgaren i Gubben att fälla en lite gubbig kommentar till skepparen, jag kommer inte ihåg dom exakta orden, men någonting i stilen Du har ordentlig ordning på henne, nu håller hon på att diska båten också. Balooba är joysticksstyrd, även från övre däck, utrustad med dubbla dieselmotorer, bogpropeller, salonger, två toaletter, dusch, mikro, välfyllt barskåp, etc, etc. Vid en av slussarna sitter den gästande Balooba-gasten på fördäck för att studera vattenbruset när slussluckorna öppnas och vattnet släpps på. Nu blev det vid ett tillfälle lite mer än brus. Av någon orsak så forsar vattnet rakt upp på fördäck och halvt om halvt dränker den intet ont anande gasten på Balooba. Hallå ba ropar den dyngsura däcksarbetaren som snabbt försvinner ner i en av salongerna för att byta kläder. Grand Banks 36 Classic Det forsar ordentligt i Bergs slussar Halv tolv har vi klarat av Carl Johan trappan, tankat vatten, Oscars och Bergs dubbelslussar. Halv ett har vi avverkat ytterligare två dubbelslussar. Dags för oss att äta lunch, även denna dag under gång. Det blir prosciuttofylld tortellini med tomatsås och riven parmesan. Till detta tar vi ett glas rött vin. Vi tuffar på genom östgötalandskapet i strålande väder. Mer och mer sol och faktiskt riktigt varmt. Vi kommer fram till Borensberg med det berömda Göta Hotell alldeles vid kanalen. Hotellet är ju välkänt bland annat från den första Göta kanal filmen. Vi går igenom den handvevade slussen, en av två på Göta kanal, innan det blir lite paus för att invänta slusspersonal som ska öppna ett par broar. Sune och Thomas handlar diesel i macken 300 meter från kajen där vi ligger, reservdunkarna måste fyllas på. När dom kommer tillbaka är det dags för kaffe/te och ett par kardemummagifflar. Båtägare Håkans syster Gudrun boende i Borensberg skulle komma och hälsa på vid kajen var det tänkt. Men det blev något missförstånd i kommunikationen så hon dök inte upp. Halv fem lämnar vi Borensberg och tar oss ut på den 6 Nm långa sjön Boren. Siktet är Borenshult med sin slusstrappa på fem slussar där vi ska börja morgondagen. Vi lägger till nedanför slusstrappan kvart i fem och kopplar in landströmmen. 14
Göta hotell med Borensbergs handvevade sluss Vem dyker då upp, om inte Gudrun. Hon kom för sent till ner till kajen i Borensberg men fick av göteborgaren i Gubben höra att tre män i en båt hade fortsatt mot Borenshult. Gudrun tog bilen, rundade Boren och hittade oss på kajen nedanför slusstrappan. Vi blev bjudna på kladdkaka och kaffe. Halva kakan blev dessutom kvar som vi fick behålla. Snabbt kom jag på att vi kör en tre-rätters en dag med kladdkaka och punschgrädde som dessert. Dessutom fick vi en liten påse med färska nyplockade kantareller. Borensberg Borenshults slusstrappa Gudrun och Thomas Thomas som vanligtvis är en hävert på iphone får problem, jag tror det har med Internetuppkopplingen att göra, och anropar telefonsupport i form av sin dotter Lotta som lekande lätt löser pappas problem. Vi börjar förbereda middagen vid sju-tiden. Som förrätt har vi lantpaté med små gröna goda gurkor, och fin färsk fisk som varmrätt. Smörstekt laxfjäril med limespetsad romsås, broccoli och kokt potatis. Vi äter i sittbrunnen i halvmulet väder och ser bokstavligen fram emot Borenshults slusstrappa, trettio meter ifrån oss, där vi ska starta i morgon bitti. Små fina duggregnsdroppar börjar dala från himlen, men vi har i alla fall hunnit ätit färdigt. Förste diskmästare kör igång med att städa upp efter middagen. Sköljbalja får bli en liten hink som tas ner i ruffen och ställs på durken alldeles nedanför rufftrappan. När jag ska ner i ruffen har jag naturligtvis glömt bort att jag strax innan ställt en halvfull hink med vatten där nere, och kliver med vänsterfoten rakt ner i sköljvattnet. Den välter inte men det blir ändå blött på durken. Nåja, det torkar så småningom. Sjövattenpumpen som tidigare under dagen, eller var det dagen innan, hade slutat pumpa, fungerade plötsligt igen, utan att vi gjort någonting. Glappkontakt någonstans kanske? Vi tar en liten kvällswhisky med några jordnötter och lite dösnack. I detta nu duggar det nästan inte ett dugg. Däremot dyker det upp minimyggor igen, vi som varit förskonade från dessa varelser dom senaste dagarna. Jag går ner i ruffen för att på Thomas medhavda sjökorts-laptop försöka få till en trådlös Internet-uppkoppling via Sunes bredbands-dongel som tidigare var installerad. PCn är minst sagt omodern med alldeles för lite RAM-minne och för svag processor för att köra Windows XP och ladda upp bilder via Internet. Det går väldigt långsamt men vi lyckas i alla fall få iväg några mail med bilder. För att enbart ta emot GPS-signaler och uppträda som sjökortsplotter är den fullt tillräcklig. Vi hade tidigare upplevt att PCn fick tuppjuck när den kördes på 12 volts ström konverterad till 220 volt. Markören levde sitt eget liv och det var helt omöjligt att göra något överhuvudtaget på den. Men så snart man kopplat in landström i båten och körde den direkt på 220 volt blev den snäll och fin igen. Det måste vara något elektroniskt. 15
Onsdag 1/9 Morgonbestyren är tidigarelagda en halvtimme. Vi ska påbörja slussning redan halv nio. Den nästa längsta slusstrappan klaras av utan problem eller incidenter. Vi har endast två Nm fram till Motala där vi ska gå på lunchlokal samt handla bröd och mat. När vi kommer upp och vi passerar den sjätte och sista slussporten i Borenshult gör Balooba en piruett och går tillbaka mot kajen där toalett och duschavdelning är placerad. Jag förstod inte vad som hände men enligt rykten så fanns det en kvarglömd besättningsmedlem på toa som man nu hämtade upp. Det var väl i så fall Baloobas kajklättrarkvinna som passade på tillfället att lätta på trycket. Om detta är sant eller inte får vi kanske aldrig veta. Vi har fyra broar som ska passeras, plus en sluss med bro precis innan Motala. Det blir lite väntan på några ställen för att samla ihop oss så det blir så korta broöppningar som möjligt. Strax innan Motala sluss möter vi Kung Sverker, en mindre passagerarbåt som gör turer på Göta kanal och kvällskryssningar på Vättern med musikunderhållning. Vi trängs vid väntebryggan i den smala kanalen med en tysk seglare låringsvis om vår båt och en norsk seglare midskepps. Dom ligger för långt ut i kanalen för att Sverker ska få ordentlig plats, så det blir lite stök och stöj för att tränga ihop oss närmare bryggan. Men det går bra och Sverker kan sakta passera vår konvoj och fortsätta österut. Tjugo över elva har vi lagt till vid en Y-bom i gästhamnen i Motala. En bra och praktisk hamn med ordentliga servicebyggnader och restauranger. Här ligger också Göta kanalbolagets huvudkontor. Som dekoration finns en vevaxel från ett större fartyg uppställd. Vi passar på att slänga sopar och tomburkar när vi går upp till centrum för att äta lunch. Gästhamnen har också en webbkamera som precis pekar på den brygga där vi lade till. Se sidan 3 för Internet-länk. Gästhamnen i Motala Göta kanalbolagets huvudkontor Vevaxel som dekoration Strax före centrumtorget hittar vi en italiensk restaurang där vi går in. Schangtile Sune har lovat att bjuda på lunch idag, det tackar vi för. Thomas som har lidit lite brist på grönsaker på resan, beställer en räksallad med massvis av nyttigt grönt. Sune och jag tar pasta med kantareller och fläskfilé utan nyttigt grönt. Vi avnjuter maten i solen på restaurangens uteavdelning. Det är varmt och soligt idag också. Vi enas om att vi trots lite regn har haft verklig tur med vädret. Efter lunch fortsätter vi upp till centrum. Vi strosar runt lite på torget, handlar det vi ska, tar en glass i värmen och Sune handlar nygräddade munkar som vi ska ha till tre-kaffet. Vi lämnar torget och går ner till båten. Jag passar på att ta en dusch en trappa upp i den närmaste servicebyggnaden. Visa av tidigare vattenbrist så fyller under tiden Sune och Thomas vattentanken. Vi lämnar Motala kvart i två för att korsa Vättern, ca 18 Nm, och vara framme i Karlsborg senast klockan sex då bron ska öppnas. Sedan återstår en timmes färd mot Forsvik där vi ska göra kväll. 16
Vi har ganska god vind så det blir segel över Vättern. Vi får en kort regnskur på vägen. Innan vi kommer fram till väntebryggan i Karlsborg är det en liten krok som vi måste igenom. Thomas som väl är den enda riktigt genuina seglaren på båten siktar på att segla ända fram till bryggan. Det betyder att vi får pina seglen i svag bidevind för att nå fram. Vi ska inte göra slag och inte starta motorn. Sune och jag har väl inte riktigt samma sinnelag som vår skeppare och är tveksamma. Är det inte lika bra att ta ner seglen innan vi kommer fram och ta motorn sista biten. Men Thomas är envis, det ska gå. Sakta närmar vi oss bryggan där vår slussföljeslagare norrmannen sitter i sin båt. Strax innan bryggan beordrar Thomas ner med seglen för att fint glida in mot bryggan. Men han har i den svaga motvinden gjort en felbedömning. Vi har inte tillräcklig fart för att nå fram, det fattas tre fyra meter. Jag kommer osökt att tänka på filmen Att angöra en brygga, där Hatte Furuhagen vill köra motor sista biten till bryggan men kapten Lars Ekborg är lika envis som Thomas. Nej, inte motorn, det här är ju en segelbåt. Men så gick det som det gick i filmen. Norrmannen som tittat på, kommer snabbt ilande, Thomas kastar över en lina och vi blir indragna in till bryggan. Men vi startade ju i alla fall inte motorn. Klockan är strax före halv sex så vi är ute i god tid. Vi hinner knappt säga tack till norrmannen, Karlsborgsbron öppnas en halvtimme för tidigt och vi sticker direkt. Inga mer slussar eller broar denna dag. 91,8 meter över havet Gästbrygga i Forsvik Forsviks sluss och klaffbro Vi påbörjar västgötadelen av Göta kanal och en timme senare är vi framme i Forsvik och lägger till vid gästbryggan 300 meter innan den sista uppåtslussen. Var är Erik Nordvall undrar Sune, det måste vi ta reda på. Jag som inte förstår vad han menar, frågar, vilken Erik är det? Någon berömd person med anknytning till Forsvik eller till Göta kanal kanske. Nej, det är naturligtvis hjulångaren Eric Nordevall II, ett replik-bygge från 1837 med världsunik ångteknik. Efter en promenad runt området kan Sune meddela att E.N. ligger inplastad. Jag vet inte om detta är bra eller dåligt. Den som är intresserad av den gamla hjulångaren kan läsa om denna på webben. Se sidan 3 för Internet-länkar. Forsvik med sjön Viken är högsta punkt på Göta kanal. Där finns den frireligiösa familjen Kindbom som i många år mött varenda kanalbåt med sång och blommor. På helger under högsäsong möts även fritidsbåtar av den skönsjungande sakrala sångarskaran. Jag och mina medresenärer 1991 fick se Kindbomklanen när vi då åkte Göta kanal och passerade Forsvik en söndag, men en onsdag kväll eller torsdag morgon är dom säkert inte på plats. Middag denna dag blir kantarellsoppa toppad med smörstekta färska kantareller, dom som vi tidigare fick av Gudrun i Borenshult. Huvudrätt är Etiopisk currykyckling-gryta á la Sune med ris. Tillbehör är kokosflingor, jordnötter, purjolök och banan. Dagen bjöd på växlande väder med sol i Motala, mörka moln över staden när vi kommit en bit ut på Vättern, regnskur och nu på kvällen molnfritt och vindstilla med många minimyggor. 17
Torsdag 2/9 Morgonbestyr som vanligt. Sista uppåtslussning startar klockan nio. Det är en lite kylig kanonmorgon med klarblå himmel. Innan det är slussdags tar den morgonpigge Sune en promenad i omgivningarna. Vi går in i slussen tillsammans med dom vanliga båtarna Balooba och Gubben. Forsviks sluss är den största enkelslussen i kanalen med en slusshöjd på hela 3,5 meter. Vattenmängden, 1000 m3, är cirka 50% större än dom vanliga slussarna. Inne i slussen går Sveriges äldsta klaffbro, byggd i gjutjärn, över kanalen. Thomas som tidigare under resan kastat slusstampar som en riktig sjöman missar denna gång och aktertampen hamnar i vattnet. Aj-aj-aj., men på n igen bara. Han slingar upp linan igen för ett nytt uppkast. Jag försöker lite fint att göra honom uppmärksam på att en slinga har hamnat i kors, men han lyssnar inte på det örat utan gör ett nytt försök. Linan hamnar visserligen på slusskanten för ett kort ögonblick, men glider sedan ner i vattnet igen. Thomas menade att jag under den halvsekund som linan låg på land skulle hoppat fram och satt en fot på den. Jag var väl inte riktigt beredd att göra ett sånt skutt klockan nio på morgonen två decimeter från slusskanten med 3,5 meter ner till vattnet. Det fick nog bli ytterligare ett försök. Tredje gången gillt och aktertampen är säkrad. Sune hivar upp förtampen utan problem. Forsvik avklarad kvart över nio och vi befinner oss nu på resans högsta del, 91,8 meter över havet. Vikens sjösystem med sin smala fartygsled, sundet vid Spetsnäset, små öar och dom gamla pirarna, på vilka man förr i tiden drog båtarna för hand, är väl värda ett besök. Det är hur tjusigt som helst. Vi har dessutom riktig tur med vädret även på denna vackra del av Göta kanal, klarblå himmel och svag vind. Smal farled på Viken Smala sundet vid Spetsnäset Välbevarad pir på Viken Vi möter passagerarbåt Juno på norra delen av Viken vid halv elva-tiden. Det blåser lite mer nu. Vi sätter segel och kör med vindkraft sista timmen söderut på Viken ner mot Tåtorp som är den första nedåtslussen på vår resa, cirka två decimeter, och som fortfarande är handvevad. Vi kommer fram kvart i tolv. Sune springer, efter klartecken från den trevliga slusstjejen, som en trind gasell runt med slussveven för att öppna och vi lämnar Tåtorp strax efter tolv. Töreboda är slutmål för dagen och innan dess ska vi passera några små rullbroar. Tåtorps sluss är handvevad Idag av Sune 18
Vi är framme vid Vassbacken en halvtimme senare och lägger till vid gästbryggan för att invänta personal som ska öppna rullbron. Bra tillfälle att ta en lunchsmörgås som idag ska ha böckling som pålägg. Jag tänkte komplettera mackan med lite romsås som var kvar sedan tisdagen men när jag tar upp såsen ur kylskåpet så är burken fylld till bredden med kondensvatten från kylen. Burkens lock är inte riktigt tättslutande utan ligger bara lite löst, och när den stått under kylelementet har det droppat på locket och sakta men säkert tagit sin väg ner i såsburken. Detsamma gäller potatissalladsburken, också den fylld med vatten. Vi fick nöja oss med lite finhackad purjolök som topping. Bron öppnas, ingen rast, ingen ro, och vi måste åka vidare. Vi får återigen äta lunchmackan under gång. Vi passerar broarna vid Jonsboda och kommer fram till Töreboda halv tre lagom till eftermiddagskaffet. Lite blåsigt men nästan klar himmel och ganska varmt. Vi kan i t-shirt och uppkavlade ärmar avnjuta en tilläggningsöl i solens sken. Efter ölen, kaffet och en liten whisky passerar Wilhelm Tham, på väg till Göteborg, vår gästbrygga. Vi vinkar åt dom få passagerare som befinner sig på däck. Se n tar vi en promenad till Töreboda centrum som ligger ca 400 meter från gästhamnen. Avsikten är att hitta en trevlig restaurang där vi kan äta middag. Man kan väl säga att utbudet av restauranger inte är särskilt stort i denna lilla västgötametropol och vi blev inte lockade av vare sig pizza, kinesiskt eller thai. Och den lilla restaurangen vid gästhamnen hade stängt redan klockan två, det är ju lågsäsong. Vi handlar i stället ingredienser på ICA vid torget för att tillaga middag i båten. Idag blir det båtbakat baguette-bröd med skagenröra som förrätt, kalvlever Anglais med bacon och kapris samt av Sune handslaget potatismos som varmrätt. Denna afton blir det också dessert, nämligen kladdkaka med punschgrädde, den resterande kladdkakan som Gudrun hade förärat oss i Borenshult. Den var väl inpackad i kylen så den blev inte vattenskadad. Mitt under matlagningen och brödbak tar gasoltuben slut. Men ingen ko på isen, Thomas fiskar från fördäckets förvaringsutrymme fram en full två-kilos tub som snabbt installeras och brödet bakas bedårande brungräddat. Optimistiske Thomas som hemma vägt tuberna och konstaterat att vi hade ungefär 8 hekto gasol i tub nr 1, trodde att den skulle räcka hela resan. Som vanligt var jag lite skeptisk och menade att vi får säkert byta tub. Vem som fick rätt har ju redan framgått. Middagen blir i alla fall klar och vi äter i solnedgången. Morgondagen blir tuff konstaterar vi. Sträckan Töreboda-Sjötorp är visserligen bara drygt 10 Nm, men innehåller 19 slussar varav en trippel och sex dubbla. Siktet är att fylla upp reservdunkarna med mat till herr Diesel i Sjötorp och fortsätta ut till Spiken på Kållandsö i Vänern, totalt drygt 40 Nm. Om vi inte tar oss ut till Spiken under morgondagen som är fredag, kommer vi att få en väldigt lång resa över Vänern ner till Vänersborg på lördagen. Tilläggningsöl i Töreboda Wilhelm Tham passerar iphonedags 19