Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018
Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln; En indikator för uppföljning: strukturellt sparande innevarande & nästkommande år; Ändringar i rådets instruktion har gjorts 2011 2016 2017.
Finanspolitiska rådets rapport 2018
Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet
Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel inte uppnåtts Det offentliga sparandet har heller inte nått upp till 1/3 procent av BNP under de gångna åtta åren Men: Om man blickar framåt bedömer vi att det strukturella sparandet som regeringen beräknar för 2018 2019 är förenligt med både det gällande och det nya lägre överskottsmålet
Offentligt finansiellt sparande 2016 2017 2018 2019 2020 Finansiellt sparande 0,9 1,0 0,9 1,0 1,5 Strukturellt sparande 1,0 0,8 0,6 0,7 1,1 10-årsgenomsnitt 0,2 0,0-0,2 0,0 0,2 7-årsindikatorn 0,2 0,6 -- -- -- 8-årsgenomsnitt -0,5-0,2-0,1 0,0 0,3 Källa: BP18.
Regeringens beräkningar är optimistiska Förutsätter en gynnsammare underliggande utveckling än Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket
Regeringens och KI:s syn på arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet hösten 2017 Procent av arbetskraften 9,0 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 0,8 2010 2011 Jämviktsarbetslöshet 2012 2013 2014BP18 2015 Jämviktsarbetslöshet 2016 2017 2018 KI okt. 2019 2020 Arbetslöshet BP18 Arbetslöshet KI okt. 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 Källa: BP18 och Konjunkturinstitutet.
Strukturellt sparande med regeringens resp. KI:s jämviktsarbetslöshet Procent av potentiell BNP 2,0 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 KI:s makrobild Alternativ beräkning 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Beräkning enligt KI:s makrobild Alternativ beräkning Källa: Konjunkturinstitutet, BP18 och egna beräkningar.
Finanspolitiken är inte anpassad till konjunkturen
Finanspolitiken är alltför expansiv Svensk ekonomi har sedan flera år haft en allt starkare konjunktur Trots detta har den aktiva finanspolitiken snarare förstärkt än dämpat konjunkturuppgången; det konjunkturjusterade sparandet har minskat i ett par års tid Regeringen har lagt för liten vikt vid överskottsmålet när det gäller att anpassa finanspolitiken till konjunkturen Finanspolitiken är därför inte väl avvägd
Finansiellt och strukturellt sparande samt BNP-gap Budgetpropositionen för 2018 Konjunkturinstitutet oktober 2017 3 3 2 2 1 0,8 0,6 0,7 1,1 1 0,5 0,5 0,5 0 0 0,0-1 -1-2 -2-3 -3-4 2011 2013 2015 2017 2019-4 2011 2013 2015 2017 2019 Källa: BP18 och Konjunkturinstitutet.
Stramare finanspolitik krävs Finanspolitiken borde vara mer åtstramande för att: minska risken för överhettning öka framtida utrymme för konjunkturstabiliserande åtgärder undvika en fortsatt procyklisk finanspolitik Rådet menar också, till skillnad från regeringen, att det i dagsläget inte finns skäl för finanspolitiken att understödja penningpolitiken
Högre krav på arbetsmarknadspolitiken framöver
Sverige har högst sysselsättningsgrad i EU Procent av befolkningen 70 65 60 55 50 45 40 Källa: Eurostat. 70 65 60 55 50 45 40 Estland Sverige Tyskland Nederländerna Storbritannien Danmark Österrike Tjeckien Litauen Lettland Irland Slovenien Finland Portugal Luxemburg EU-28 Ungern Slovakien Cypern Polen Malta Rumänien Bulgarien Frankrike Belgien Spanien Kroatien Italien Grekland
men det finns problem på arbetsmarknaden Betydande skillnader i sysselsättning och arbetslöshet mellan inrikes- och utrikesfödda, i synnerhet utomeuropeiskt födda
Procent 90 Sysselsättningsgrad efter ursprung, förgymnasial utbildning 25-54 år 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Inrikes födda Födda europa, exkl. Sverige Utomeuropeiskt födda Källa: SCB (AKU) och egna beräkningar.
Sysselsättningsgrad efter ursprung och kön Procent av befolkningen, 25-54 år 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Utrikes Män Utrikes Kvinnor Inrikes Män Inrikes Källa: SCB (AKU).
men det finns problem på arbetsmarknaden Betydande skillnader i sysselsättning och arbetslöshet mellan inrikes- och utrikesfödda, i synnerhet utomeuropeiskt födda Det finns även stora skillnader mellan de som har låg utbildning och övriga Ett omfattande arbete återstår för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra matchningen Det kvarstår ett behov av att parterna, utöver etableringsjobben, också öppnar upp för enkla jobb som inte är tidsbegränsade
Regeringen når inte sitt arbetslöshetsmål Vi bedömer att regeringen inte kommer att nå sitt mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020
25 20 15 10 5 0 Källa: Eurostat. Arbetslöshet i EU 25 20 15 10 5 0 Frankrike Cypern Kroatien Italien Spanien Grekland Tjeckien Tyskland Malta Ungern Storbritannien Nederländerna Polen Rumänien Österrike Luxemburg Danmark Estland Bulgarien Slovenien Irland Sverige Belgien Litauen EU-28 Slovakien Finland Lettland Portugal Procent av arbetskraften
Regeringen når inte sitt arbetslöshetsmål Vi bedömer att regeringen inte kommer att nå sitt mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020 Regeringen borde omformulera sitt arbetslöshetsmål till separata mål som är nära kopplade till de problem som finns på den inhemska arbetsmarknaden
Ändringar av kapitalbeskattningen har gynnat höginkomsttagare
Kapitalbeskattning och inkomstspridning Inkomstspridningen har ökat de senaste decennierna kapitalinkomsterna har ökat och blivit mer koncentrerade till höga inkomstskikt En rad förändringar efter 1991 års skattereform lägre genomsnittlig skatt på kapitalinkomster större skillnader mellan skatten på olika slags kapitalinkomster större asymmetri i förhållande till avdragsräntor ändringarna har främst gynnat hushåll med höga inkomster
Kapitalinkomsternas betydelse har ökat Andel av faktorinkomster, procent 25 25 20 20 15 15 10 10 5 5 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Kapitalinkomster Medel, 1995-2005 Medel, 2006-2016 0 Källa: SCB.
Kapitalinkomsterna är ojämnt fördelade Procent av disponibel inkomst 14 12 10 8 6 4 2 0-2 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kapitalvinst bostäder Kapitalvinst övrigt Utdelning, K10 Räntor och övriga utdelningar -4 Källa: SCB och egna beräkningar.
Kapitalbeskattningen och bostäder Förändringar av fastighetsbeskattningen 2007 sänkt löpande beskattning av fastigheter skärpt beskattning av vinster på bostäder detta har troligen bidragit till att minska rörligheten på bostadsmarknaden En kommande skattereform bör utformas så att skatten på bostäder i större utsträckning tas ut löpande i relation till bostadens värde och i mindre utsträckning på den realiserade kapitalvinsten
Tack!