Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2006 Statistikperioden september 2004 till september 2005 Första lönerevisionsperioden inom RALS 2004 2007

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2004 till september 2005 Första lönerevisionsperioden inom RALS 2004 2007

Produktion: Arbetsgivarverket, 2006 Grafisk form: Ozelot Konsult AB Tryck: Davidsons tryckeri AB, Taberg Media Group

Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet 7 Lönespridning i staten 9 Löneutveckling september 2004 september 2005 11 Löneutveckling till följd av RALS 2004 2007 17 Löneutveckling per sektor 21 Löneutveckling på myndighetsnivå 23 Löneutveckling på individnivå 27 Nominell och real löneutveckling 1997 2005 31

Förord I den här rapporten redovisas resultaten från den årliga mätningen i september av löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet. Den löneutveckling som registrerats i lönestatistiken för september 2005 består i huvudsak av den första lönerevisionsperioden från RALS 2004 2007 som genomförts på myndigheterna under statistikperioden. Sedan ett antal år kompletteras lönestatistiken med en enkät till medlemmar hos Arbetsgivarverket med fler än 50 anställda. Syftet med enkäten, som skickades ut i januari 2006, är att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i statistiken och att få ett underlag för att kunna uppskatta utfallet i den första lönerevisionen under avtalsperioden 2004 2007. Eftersom delar av de lokala lönerevisionerna från den första lönerevisionen inom RALS 2004 2007 inte var genomförda vid den ordinarie mättidpunkten i september 2005, har lönestatistiken kompletterats med löneuppgifter för december 2005. Årets enkätundersökning omfattar därför löneutvecklingen under två perioder: dels mellan september 2004 och september 2005, dels mellan september 2005 och december 2005. Ansvariga för arbetet med rapporten är Christer Carlsson och Anders Emlund. Stockholm i maj 2006 5

Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR, SACO-S och SEKO på det statliga avtalsområdet. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke-statliga medlemmarna finns ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med ovan nämnda fackliga organisationer producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken omfattar totalt 236 270 tjänstemän, per september 2005. I förhandlingsstatistiken ingår samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket utom de icke-statliga medlemmarna som tillsammans har ca 4 600 anställda tjänstemän. Av de 236 270 tjänstemän som ingår i statistiken har 220 800 månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och 14 470 annan löneform t.ex. lön per timme, dag eller beting. Könsfördelningen är jämn bland de anställda, 51 procent män och 49 procent kvinnor. Av tjänstemännen med månadslön arbetar drygt 85 procent heltid vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Diagram 1. Andel män och kvinnor på det statliga avtalsområdet september 2005 Månadsavlönade Kvinnor heltid 36,1 % Män heltid 43,5 % Kvinnor deltid 9,6 % Män deltid 4,4 % Kvinnor 2,8 % Män 3,7 % Timavlönade m.fl. 7

Antal anställda per sektor Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag och har därför bildat olika branschgrupper s.k. sektorer. Diagrammet nedan visar hur de 236 270 tjänstemännen i statistiken var fördelade sektorsvis i september 2005. Jämfört med förra årets statistik i september 2004 har antalet anställda ökat med 11 800. Ökningen är en följd av att den nya myndigheten Försäkringskassan som bildades i januari 2005 har tillkommit i årets statistik. Försäkringskassan ingår i sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning (AOU) i nedanstående diagram. Om Försäkringskassan inte räknas med, har staten i stället minskat med nästan 4 000 anställda under statistikperioden. Den största minskningen, med 1 500 anställda, har skett inom Försvarsmakten, som ingår i sektor RÄTTS. I motsats till tidigare år har även sektorn Universitet, högskolor och forskning minskat, med cirka 1 000 anställda. Även sektor Affärsverk har minskat med nästan 1 000 anställda under året. Övriga sektorer uppvisar endast smärre ökningar eller minskningar. Diagram 2. Antal anställda per sektor september 2005 Antal 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Månadsavlönade Timavlönade m.fl. UHF RÄTTS AOU AFF EK UPP LRS MTJ KULT UHF = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS = Rättsväsendet inkl. Försvarsmakten AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning AFF = Affärsverk och infrastruktur EK = Ekonomi UPP = Uppdragsbaserad verksamhet LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur

Lönespridning i staten Ökad lönespridning Lönespridningen uppgår till 77 procent 1 mätt för samtliga anställda i september 2005. Lönespridningen har ökat under de senaste åren men i relativt långsam takt, från 72 procent 1997 till 77 procent 2005. En procentenhets ökning av lönespridningen innebär att löneskillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har ökat med 235 kr i månadsbelopp. Diagram 3. Lönespridning totalt och per kön september 2005 25 Kvinnor Andel individer (i procent) 20 15 10 5 Män Samtliga 0 50 48 >50 46 >48 44 >46 42 >44 40 >42 38 >40 36 >38 34 >36 32 >34 30 >32 28 >30 26 >28 24 >26 22 >24 20 >22 18 >20 16 >18 14 >16 <14 Löneintervall (1 000 kr) Större lönespridning bland män Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. För männen uppgår lönespridningen till 82 procent och för kvinnorna till 66 procent. Drygt hälften av alla kvinnor har en lön som i september 2005 låg i intervallet mellan 18 000 kr och 24 000 kr. I motsvarande intervall återfanns endast en tredjedel av männen. Av männen har 30 procent en lön som överstiger 30 000 kr. Motsvarande andel bland kvinnorna är 15 procent. 1 Formeln som används för att mäta lönespridning är 100 % x (90:e percentillön 10:e percentillön) medianlön Formeln ger i det här fallet: 100 % x (36 300 kr 18 250 kr) 23 540 kr = 77 %

Löneutveckling september 2004 september 2005 Kollektiv löneutveckling genomsnittslön Den kollektiva löneutvecklingen i den partsgemensamma förhandlingsstatistiken beräknas för Arbetsgivarverkets medlemmar som är myndigheter. I beräkningsunderlaget ingår alla anställda vid myndigheterna i september 2004 respektive i september 2005 som har månadslön och där tjänstgöringens omfattning uppgår till minst 40 procent. Anställda som inte har månadslön d.v.s. timavlönade m.fl. ingår således inte. Under statistikperioden har den nya myndigheten Försäkringskassan tillkommit som vanlig myndighet i förhandlingsstatistiken och ingår därmed i september 2005 men inte i september 2004. För att löneutvecklingen inte ska påverkas av strukturella effekter till följd av stora populationsförändringar i statistiken kan Försäkringskassan antingen exkluderas ur statistikunderlaget i september 2005 eller alternativt kan de tidigare allmänna försäkringskassorna (som var en icke statlig medlem hos Arbetsgivarverket) tillföras förhandlingsstatistiken i september 2004. Som synes nedan, i tabell 1 och 2, blir skillnaden i den totala löneutvecklingen inte så stor oavsett vilken av dessa två metoder som väljs. Den nya myndighetens verksamhet är dock inte helt identisk med de allmänna försäkringskassorna. Det kan därför uppkomma vissa strukturella effekter genom att yrkessammansättningen förändras om de allmänna försäkringskassorna inkluderas i statistiken. Mot den bakgrunden har Arbetsgivarverket valt att exkludera Försäkringskassan ur statistikunderlaget när löneutvecklingen beräknas och analyseras fortsättningsvis i den här rapporten. I nästa års rapport kommer Försäkringskassan däremot att ingå i statistikunderlaget när löneutvecklingen ska beräknas. Tabell 1. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2004 september 2005 inklusive de allmänna försäkringskassorna och Försäkringskassan September 2004 September 2005 Ökning % Män 26 709 27 507 3,0 Kvinnor 23 219 23 925 3,0 Samtliga 25 046 25 789 3,0 11

Tabell 2. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2004 september 2005 exklusive Försäkringskassan September 2004 September 2005 Ökning % Män 26 785 27 605 3,1 Kvinnor 23 591 24 344 3,2 Samtliga 25 343 26 117 3,1 Den genomsnittliga månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetare hos Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar exklusive Försäkringskassan steg under statistikperioden med 3,1 procent. Den löneutveckling som registrerats i 2005 års septemberstatistik utgörs till största delen av löneökningar från de lokala lönerevisioner från den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 som var klara och inrapporterade till lönesystemen i september 2005 samt av övrig löpande löneökning som skett under statistikperioden. Den uppmätta löneutvecklingen har till viss del även påverkats av effekter till följd av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under statistikperioden. Löneutveckling för kvinnor och män Genomsnittslönen för kvinnor har ökat något mer än genomsnittslönen för män, 3,2 procent respektive 3,1 procent. För att jämföra den faktiska löneutvecklingen för män och kvinnor krävs dock en mer fördjupad analys av statistiken där hänsyn tas till vilka lokala lönerevisioner som ingår samt om det finns strukturella effekter som kan ha påverkat löneutvecklingen. En analys av hur löneutvecklingen har varit för män och kvinnor i olika befattningsnivåer återfinns på sidan 30. Genomsnittslönen för kvinnor uppgick till 24 344 kr i september 2005, vilket motsvarar 88 procent av genomsnittslönen för män. Merparten av denna löneskillnad mellan kvinnor och män är relaterad till befattningsskillnader. Om lönerna för kvinnor och män som arbetar med likartade arbetsuppgifter inom samma myndighet jämförs med hjälp av BESTA (Befattningsgruppering för statistik) uppgår kvinnornas genomsnittslön i stället till cirka 97 procent av männens genomsnittslön. Denna löneskillnad minskar ytterligare om hänsyn tas till skillnader i olika bakgrundsfaktorer som utbildningsnivå, ålder, anställningstid, region etc. Detta framgår av en tidigare studie 1 som Arbetsgivarverket har gjort utifrån lönestatistiken för år 2004. I den undersökningen förklarade skillnader i dessa variabler ytterligare nästan 2 procentenheter av den uppmätta löneskillnaden mellan män och kvinnor. 1 Utveckling av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2004 (Dnr 0505-0400-15) 12

Strukturella förändringar och deras effekter Den uppmätta löneutvecklingen i statistiken har även påverkats av vissa strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under statistikperioden. Sådana effekter kan uppstå t.ex. genom att yrkessammansättningen har ändrats under perioden, vilket kan påverka genomsnittslönen och därmed också den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. För att uppskatta storleken av eventuellt förekommande strukturella effekter har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa variabler mellan två tidpunkter. I Arbetsgivarverkets beräkning har BESTA och tjänstebenämningar (där BESTA-klassning saknas) samt tre åldersintervall (16 29 år, 30 49 år, 50 år) använts. Tabell 3. Strukturrensad löneutveckling september 2004 september 2005 Okorrigerad löneutveckling Strukturella effekter Strukturrensad löneutveckling 3,1 % 0,3 % 2,8 % Löneutveckling för identiska individer Med identiska individer menas personer som finns med vid båda mättidpunkterna i statistiken, dvs. både i september 2004 och september 2005. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av strukturella effekter som kan uppstå till följd av att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får samtliga löneökningar till följd av befordringar, tariffuppflyttningar etc. fullt genomslag i den uppmätta genomsnittslönen. Löneutvecklingen för identiska individer är därför i regel högre än vad motsvarande kollektiv löneutveckling är. I tabell 4 redovisas löneutvecklingen för identiska individer som har varit anställda vid samma myndighet i september 2004 och september 2005. Tabell 4. Löneutveckling för identiska individer september 2004 september 2005 September 2004 September 2005 Ökning % Män 26 902 27 791 3,3 Kvinnor 23 684 24 488 3,4 Samtliga 25 446 26 296 3,3 13

Löneutvecklingen för identiska individer uppgick till 3,3 procent. För kvinnor var ökningen 3,4 procent och för männen 3,3 procent. Löneutvecklingen för män och kvinnor kan dock ha påverkats olika till följd av att de lokala lönerevisioner som ingår i statistikutfallet kan omfatta olika andelar av männen och kvinnorna. En mera fördjupad analys av hur den faktiska löneutvecklingen har varit hittills under avtalsperioden 2004 2007 för män och kvinnor i olika befattningsnivåer har därför gjorts och återfinns på sidan 30. Orsaker till löneutvecklingen för identiska individer Arbetsgivarverket har, i likhet med tidigare år, genom en enkät undersökt orsakerna till den löneutveckling som kan registreras i lönestatistiken. En relativt stor del av de lokala lönerevisionerna från den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 var inte genomförda vid det ordinarie statistiktillfället i september 2005. Arbetsgivarverket har därför även samlat in och kompletterat septemberstatistiken med löneuppgifter från december 2005 för alla individer som ingick i septembermätningen. Enkätundersökningen omfattade även dessa löneuppgifter från december 2005. I enkätundersökningen ingår samtliga myndigheter som hade minst 50 identiska individer i lönestatistiken mellan september 2004 och september 2005. Enkäten skickades till 159 myndigheter/myndighetsområden och besvarades av 96 procent av dessa myndigheter. Tillsammans omfattar de myndigheter som har svarat 99 procent av antalet anställda i staten. Genom enkätsvaren belyses följande frågor: 1. Vilka orsaker ligger bakom den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken på 3,3 procent för identiska individer september 2004 september 2005? 2. Hur mycket kommer löneutvecklingen att öka ytterligare till följd av de lönerevisioner från den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 som blev klara på myndigheterna under perioden oktober 2005 december 2005? I diagram 4 redovisas en sammanställning av myndigheternas uppskattningar av huvudorsakerna till den uppmätta löneutvecklingen på 3,3 procent för identiska individer mellan september 2004 och september 2005. 14

Diagram 4. Löneutveckling för identiska individer september 2004 september 2005 uppdelad på olika orsaker 3,5 3,3 Löneutveckling i procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 2,5 0,7 0,2 0,0 Löneansökningar till följd av RALS 2004 2007 (inkl. chefsavtal) Befordringar och lokala tariffsystem Andra orsaker Totalt Löneutveckling till följd av RALS 2004 2007 Av den uppmätta löneutvecklingen i statistiken utgörs merparten, 2,5 procentenheter, av löneökningar till följd av de lokala lönerevisioner avseende den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 som var klara och inrapporterade till lönesystemen vid statistikinsamlingen i september 2005. Befordringar och lokala tariffsystem Nästan åttio procent av myndigheterna anger att löneutvecklingen har påverkats av löneökningar till följd av befordringar och förändrade arbetsuppgifter. Dessa löneökningar varierar mellan olika myndigheter från någon tiondels procent till knappt 2 procent. I genomsnitt har dessa löneökningar till följd av befordringar påverkat den uppmätta löneutvecklingen i statistiken med cirka 0,5 procentenheter. Uppflyttning i lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat löneutvecklingen med i genomsnitt 0,2 procentenheter. Denna typ av garantisystem förekommer främst inom affärsverken, åklagarväsendet, domstolsväsendet, skatteförvaltningen och högskolor. Andra orsaker Av löneökningen utgörs 0,2 procentenheter av andra orsaker. En fjärdedel av denna ökning består av inlösen av rörliga lönetillägg. Andra orsaker som myndigheterna anger är t.ex. löneökningar i samband med omorganisationer och att man gjort särskilda satsningar på experter/specialister. 15

Lönerevisioner från den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 som blev klara under oktober 2005 december 2005 Ett antal myndigheter, främst större myndigheter, har genomfört hela eller delar av den första lönerevisionen efter den ordinarie statistikinsamlingen i september 2005. Lönestatistiken har därför kompletterats med nya lönebelopp till och med december 2005. De återstående lönerevisionerna från den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 som har genomförts under denna tremånadsperiod har ökat genomsnittslönen i september 2005 med 0,8 procent. Lönerevisioner från den andra lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 som blev klara under oktober 2005 december 2005 I enkätundersökningen frågades också i vilken utsträckning som myndigheterna var klara med den andra lönerevisionen i december 2005. Med ledning av enkätsvaren uppskattas att cirka en tredjedel av de löner som samlades in till statistiken i december var reviderade enligt den andra lönerevisionen. Eftersom flertalet myndigheter inte var klara med sina revisioner görs ingen uppskattning i den här rapporten av totalutfallet av den andra lönerevisionen. 16

Löneutveckling till följd av RALS 2004 2007 RALS 2004 2007 I mars 2005 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner för arbetstagare hos staten (RALS 2004 2007) med OFR/S, P och O, med SACO-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal omfattar tiden 1 oktober 2004 30 september 2007. Utgångspunkt i avtalen är att lönebildning sker lokalt. De lokala parterna ska komma överens om lönerevisionstidpunkter och om nya löner för individer. Om lokala parter inte kan enas gäller, i avtalen med OFR/S, P och O samt med SEKO, stupstocksregler med angivna revisionsbelopp. Revisionsbeloppen utgörs av en procentsats av de anställdas löner och gäller för respektive myndighet och avtalsområde d.v.s. för OFR/S, P och O respektive SEKO. Detta innebär inte någon garanti om löneökning på individnivå. I avtalet med SACO-S finns inget revisionsbelopp angivet. Istället gäller en särskild förhandlingsordning vid oenighet. Följande tidpunkter och revisionsbelopp gäller vid oenighet då stupstocksreglerna tillämpas: Tabell 5. Revisionsbelopp och revisionstidpunkter enligt RALS 2004 2007, när stupstocksregler tillämpas Den 1 oktober 2004 Den 1 oktober 2005 Den 1 oktober 2006 OFR/S, P och O 2,4 procent, 2,4 procent, 2,5 procent, dock lägst 465 kr dock lägst 475 kr dock lägst 505 kr SEKO 2,4 procent, 2,4 procent, 2,5 procent, dock lägst 465 kr dock lägst 475 kr dock lägst 505 kr 17

Uppskattad kollektiv löneutveckling under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 Nedan görs en uppskattning av hur löneutvecklingen har varit under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007. Uppskattningen grundar sig dels på löneutvecklingen enligt lönestatistiken, dels på resultat från 2005 års lönestatistikenkät. I tabell 6 redovisas hur stor del av den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken som utgörs av ökningar till följd av den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 samt hur stor del som utgörs av övrig löneökning som skett mellan revisionerna. Tabell 6. Uppskattad löneutveckling under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 Strukturrensad löneökning i statistiken september 2004 september 2005 2,8 % Därav: Lönerevisioner enligt RALS 2004-2007 2,5 % Övrig löneökning 0,3 % Ett antal myndigheter främst bland de större myndigheterna var inte klara med sina lönerevisioner vid statistiktillfället i september 2005. De lokala lönerevisioner från den första lönerevisionsperioden som genomfördes efter september 2005, uppskattas med ledning av löneenkäten ha ökat lönenivån med ytterligare 0,8 procentenheter. Totalt uppskattas löneutvecklingen uppgå till 3,6 procent efter det att den första lönerevisionen under avtalsperioden 2004 2007 har genomförts på myndigheterna. Av denna löneutveckling utgörs 3,3 procentenheter av löneökningar till följd av lönerevisioner och 0,3 procentenheter av övriga löneökningar, utöver lönerevisioner, på myndigheterna. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på ca 3,1 procent, när hänsyn tagits till att de lokala lönerevisionsperiodernas längd varierar mellan myndigheterna. I genomsnitt uppgick dessa till 14,5 månader. Tabell 7. Uppskattad kollektiv löneutveckling under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 Uppskattad ökning under den första lönerevisionsperioden 3,6 % Ökning omräknad till årstakt 3,1 % Av den beräknade årstakten på 3,1 procent utgörs 2,8 procentenheter av löneökningar från lokala lönerevisioner och 0,3 procentenheter av övriga löneökningar som lagts ut under året. 18

Uppskattad löneutveckling för identiska individer under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 Uppskattningen av löneutvecklingstakten för identiska individer under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 grundar sig dels på löneutvecklingen enligt lönestatistiken, dels på resultatet från 2005 års lönestatistikenkät. I tabell 8 redovisas hur stor del av den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken som utgörs av ökningar till följd av lönerevisioner enligt RALS 2004 2007 samt hur stor del som utgörs av övrig löneökning t.ex. befordringar etc. Tabell 8. Komponenter i löneutvecklingen för identiska individer i statistiken september 2004 september 2005 Ökning för identiska individer 3,3 % Därav: Lönerevisioner enligt RALS 2004 2007 2,5 % Övrig löneökning, september 2004 september 2005 0,8 % De lönerevisioner på myndigheterna som genomfördes efter september 2005 och som avser den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 antas ha ökat lönenivån lika mycket för identiska individer som för kollektivet, dvs. med 0,8 procent. Totalt uppskattas löneutvecklingen för identiska individer uppgå till 4,1 procent efter det att den första lönerevisionsperioden under avtalsperioden 2004 2007 har genomförts på myndigheterna. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på 3,6 procent, när hänsyn tagits till att de lokala lönerevisionsperiodernas längd varierar mellan myndigheterna. Tabell 9. Uppskattad löneutveckling för identiska individer under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 Uppskattad ökning under avtalsperioden 2004 2007 4,1 % Ökning omräknad till årstakt 3,6 % Av den beräknade genomsnittliga löneutvecklingstakten för identiska individer på 3,6 procent utgörs 2,8 procentenheter av löneökningar från lokala lönerevisioner avseende avtalsperioden 2004 2007. Resterande ökning på 0,8 procent utgörs av löneutveckling till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. 19

Löneutveckling per sektor I nedanstående diagram 5 har myndigheterna grupperats efter sin sektortillhörighet. För varje sektor visas den genomsnittliga uppskattade årstakten på löneutvecklingen för identiska individer under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007. Av diagrammet framgår också hur stor del av årstakten som utgörs av löneutveckling till följd av lönerevisioner och hur stor del som utgörs av övrig löneutveckling till följd av befordringar, tariffuppflyttningar, förändrade arbetsuppgifter etc. Diagram 5. Uppskattad löneutveckling per sektor under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007, identiska individer, årstakt 5,0 Löneutveckling (procent) 4,0 3,0 2,0 4,2 4,1 3,9 3,9 3,6 3,6 3,5 3,5 3,0 3,6 1,0 0,0 LRS EK UPP AFF RÄTTS MTJ UHF KULT AOU Samtliga Lönerevision Sektor Övrig ökning Sektorsbeteckningarna i diagrammet förklaras i diagram 2 på sidan 8. Den totala löneutvecklingen varierar mellan sektorerna från 3,0 procent som lägst till 4,2 procent som högst i årstakt. De löneökningar som skett vid lokala lönerevisioner varierar från 2,5 procent som lägst till 3,1 procent som högst omräknat till årstakt. 21

Det bör understrykas att siffrorna anger hur löneutvecklingen har varit på sektorerna efter det att den första lönerevisionen genomförts under avtalsperioden 2004 2007. Myndigheterna kan ha valt att fördela löneutvecklingen olika sett över hela avtalsperioden, framtungt eller baktungt. Siffrorna ger därför ingen säker indikation på hur löneutvecklingstakten för sektorerna kommer att bli för hela avtalsperioden 2004 2007. 22

Löneutveckling på myndighetsnivå Myndigheternas lönerevisioner Den första lönerevisionsperiodens längd varierar mellan myndigheterna. Av de ca 150 myndigheter som har svarat på Arbetsgivarverkets lönestatistikenkät har två tredjedelar träffat 12-månadersavtal. Cirka en fjärdedel av myndigheterna har träffat avtal om en lönerevisionsperiod som ligger i intervallet 13 18 månader. Övriga knappt en tiondel av myndigheterna har träffat avtal om en lönerevisionsperiod som överstiger 18 månader. I genomsnitt uppgår den första lönerevisionsperioden på myndigheterna till 14,5 månader. Diagram 6. Andel myndigheter fördelade efter den första lönerevisionsperiodens längd i RALS 2004 2007 80 70 67 Andel myndigheter (procent) 60 50 40 30 20 10 0 24 5 4 12 13 18 19 23 24 Avtalsperiod/månader 23

I diagram 7 visas hur den genomsnittliga löneutvecklingen på 2,8 procent i årstakt, till följd av den första lönerevisionsperioden under avtalsperioden 2004 2007, är fördelad bland myndigheterna på olika ökningsintervall. Diagram 7. Löneutveckling vid olika myndigheter till följd av den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007. Andel myndigheter i olika löneutvecklingsintervall, årstakt 50 50 40 Andel myndigheter (procent) 30 20 10 15 30 5 0 <2,5 2,5 3,0 3,1 4,0 >4,0 Löneutveckling i procent Femton procent av myndigheterna har träffat avtal om en löneutveckling som understiger 2,5 procent i årstakt. Hälften av myndigheterna återfinns i intervallet 2,5 3,0 procent. Övriga trettiofem procent av myndigheterna har träffat avtal som överstiger 3,0 procent i årstakt. 24

Uppskattad total löneutveckling på myndighetsnivå I diagram 8 visas, för samma myndigheter som återfinns i diagram 7, hur den totala genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer på 3,6 procent i årstakt är fördelad på myndighetsnivå. Här ingår således förutom löne-utveckling enligt lönerevisioner även övrig löneökning som individerna har fått till följd av befordringar, förändrade arbetsuppgifter m.m., omräknat till årstakt. Diagram 8. Total löneutveckling för identiska individer vid olika myndigheter under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007. Andel myndigheter i olika löneutvecklingsintervall, årstakt 50 50 Andel myndigheter (procent) 40 30 20 10 4 14 32 0 <2,5 2,5 3,0 3,1 4,0 >4,0 Löneutveckling i procent Knappt fem procent av myndigheterna har haft en genomsnittlig total löneutvecklingstakt som understiger 2,5 procent räknat på årsbasis för identiska individer. Cirka femton procent av myndigheterna återfinns i intervallet mellan 2,5 och 3,0 procent. Drygt åttio procent av myndigheterna har haft en löneutvecklingstakt som överstiger 3 procent. 25

Löneutveckling på individnivå Utfallet av första lönerevisionen Det går inte att urskilja i lönestatistiken hur stor del av löneutvecklingen för en individ som beror på lönerevision respektive annan löneökning och därför kan inte heller löneutvecklingen omräknas till årstakt på individnivå om lönerevisionsperioden avviker från 12 månader. För att ändå få en så jämförbar bild som möjligt av hur myndigheterna har fördelat löneökningar på individnivå har de myndigheter valts ut i lönestatistiken som angett i enkätundersökningen att den första lönerevisionsperiodens längd vid myndigheten uppgår till 12 månader. I underlaget till nedanstående diagram 9 ingår cirka 115 000 identiska individer från dessa 105 utvalda myndigheter. I den redovisade löneutvecklingen ingår den totala löneökning som individerna har fått d.v.s. även löneökningar till följd av befordringar, ändrade arbetsuppgifter, uppflyttningar i tariffer m.m. Diagram 9. Löneutvecklingens spridning under den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007, identiska individer vid ett urval myndigheter 40,0 35,0 35,7 30,0 Andel individer (procent) 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 5,4 12,6 17,9 8,3 5,1 3,3 2,3 9,3 0,0 <1,0 1,0 1,99 2,0 2,99 3,0 3,99 4,0 4,99 5,0 5,99 6,0 6,99 7,0 7,99 8,0 Löneutveckling i procent Den individuella löneutvecklingen uppvisar en stor spridning. Cirka fem procent av de anställda har haft en löneutveckling som understiger 1 procent. De flesta 27

anställda, två tredjedelar, har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 1 4 procent. Vanligast är löneökningar på mellan 2,0 2,99 procent där drygt en tredjedel av de anställda återfinns. Drygt en fjärdedel har haft en löneökning som överstiger 4 procent. Bland dessa anställda utgörs sannolikt en stor del av löneutvecklingen av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. Löneutveckling i olika åldersgrupper Det finns ett klart samband på individnivå mellan ålder och total löneutveckling. Detta samband är negativt dvs. den procentuella löneutvecklingen är högre för yngre än för äldre. Detta framgår av diagram 10 nedan i vilket löneutvecklingen redovisas för de 115 000 individerna, som ingår i urvalet, i olika åldersgrupper. Diagram 10. Samband mellan ålder och löneutveckling, identiska individer vid ett urval myndigheter 7,0 Löneutveckling (procent) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 6,0 6,1 5,2 4,4 4,0 3,7 3,4 3,2 2,9 1,0 0,0 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 Åldersintervall (år) Den totala genomsnittliga löneutvecklingen i procent i den lägsta åldersgruppen, 20 24 år, har varit dubbelt så hög jämfört med åldersgruppen 60 år och äldre. Tidigare analyser som Arbetsgivarverket har gjort har visat att den största delen av de skillnader som brukar finnas i löneutvecklingen mellan äldre och yngre anställda i huvudsak har uppkommit genom andra löneökningar än de som härrör från lönerevisioner, som t.ex. befordringar, uppflyttningar i lokala tariffer, förändrade arbetsuppgifter etc. 28

Löneutveckling i olika befattningsnivåer Av de ca 115 000 anställda som redovisas i ovanstående diagram på individnivå är cirka 95 000 individer också klassade enligt BESTA. BESTA bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll t.ex. polisarbete, IT-arbete etc. Grupperingsnivå anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet och de kunskaper som deras utförande förutsätter. På nivå 1 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter i huvudsak är av biträdande art. Nivå 2 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art. På nivå 3 och 4 klassificeras i huvudsak befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art. På nivåerna 5 och 6 klassificeras främst olika kategorier av chefer och specialister. En indelning av anställda efter grupperingsnivå över arbetsområdesgränserna, som görs i diagram 11, är grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika svårighetsnivåer, som speglar mycket av skillnaderna i lön mellan kvinnor och män. Som framgår av diagram 11 finns det i detta urval fler män än kvinnor på de högre grupperingsnivåerna 4 6. Diagram 11. Antal män och kvinnor på olika grupperingsnivåer i BESTA september 2005, ett urval myndigheter 20 000 15 000 13 675 17 678 Män Kvinnor Antal individer 10 000 9 036 6 530 6 351 8 763 11 378 9 316 6 418 5 000 0 3 431 2 003 533 1 2 3 4 5 6 Grupperingsnivå 29

I diagram 12 redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen på olika grupperingsnivåer i BESTA för de ca 95 000 individer som ingår i underlaget. Diagram 12. Löneutveckling på olika grupperingsnivåer i BESTA under avtalsperioden 2004 2007, identiska individer vid ett urval myndigheter 5,0 Löneutveckling (procent) 4,0 3,0 2,0 3,5 3,7 4,2 4,1 4,2 4,0 3,8 4,1 3,6 4,2 3,0 3,8 3,8 4,0 1,0 0,0 Män 1 2 3 4 5 6 Samtliga Grupperingsnivå Kvinnor Den genomsnittliga löneutvecklingen för samtliga individer som ingår i underlaget till ovanstående diagram uppgår till 3,9 procent under mätperioden. För männen uppgår löneökningstakten till 3,8 procent och för kvinnorna till 4,0 procent i genomsnitt. I de högre grupperingsnivåerna 5 och 6 har kvinnorna på de myndigheter som ingår i urvalet har haft en betydligt högre genomsnittlig ökning än männen. 30

Nominell och real löneutveckling 1997 2005 De lokala lönerevisionerna har kommit att bli alltmer utspridda över året samtidigt som avtalsperiodens längd för dessa lönerevisioner ofta varierar mellan olika myndigheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av den kollektiva löneutvecklingen har utfallen i statistiken räknats om till en årstakt som är kopplad till de centrala löneavtalens avtalsperioder. Tabell 10. Nominell och real löneutveckling 1997 2005 Statistik- Avtalsperiod för Strukturrensad Löneutveckling Konsument- Real löneperiod centralt löneavtal löneutveckling omräknad till prisindex utveckling sept sept årstakt (KPI) i årstakt 1997 98 RALS 1998 2001 0,7 % 3,8 % 0,1 % 3,9 % 1998 99 RALS 1998 2001 4,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % 1999 00 RALS 1998 2001 4,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % 2000 01 RALS 2001 2,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % 2001 02 RALS 2002 2004 4,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % 2002 03 RALS 2002 2004 5,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % 2003 04 RALS 2002 2004 2,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % 2004 05 RALS 2004 2007 2,8 % 3,1 % 0,4 % 2,7 % En relativt stor del av de lokala lönerevisionerna avseende den första lönerevisionsperioden i RALS 2004 2007 ingick inte i den ordinarie lönestatistiken per september 2005. Därför har Arbetsgivarverket även samlat in löneuppgifter från december 2005 för alla individer som ingick i septembermätningen. Efter denna komplettering kan löneutvecklingstakten för år 2005 beräknas till 3,1 procent (beräkningen återfinns på sidan 18). 31

Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit kraftiga reallöneökningar som i genomsnitt har uppgått till drygt 2,5 procent per år under de senaste 8 åren. Motsvarande nominella löneökning har uppgått till 3,7 procent i genomsnitt per år för samma period 1997 2005. 32

Box 3267, 103 65 Stockholm Tel. 08-700 13 00, fax 08-700 13 40 www.arbetsgivarverket.se