SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (34) Plats och tid Hjorten, Älgen kl 08.30-14.35 Ajournering kl 12.10-13.10 Beslutande Katarina Köhler, ordf. Lars-Olof Brännström, vice ordf. Börje Lindström Stig Granlund Carola Hedman Evelina Fahlesson Annika Viklund Lennart Gustafsson Kjell Lindström Håkan Lundberg Tjänstgörande ersättare Jan-Erik Engman Rickard Dahlström 110, 112-120 Övriga deltagande Göran Åström, förvaltningschef 105, 109 Gösta Lindmark, miljöchef 110, Helena Byström, miljöinspektör 102 Kristina Lööv, miljöinspektör 102 Agneta Gustafsson, miljöinspektör 103 Jenny Hellgren, ekonom 104 Inger Nygren, miljöinspektör 111 Jan Tarras-Wahlberg, miljöstrateg 111 Erika Lundqvist, miljöinspektör 112 Fredrik Nilsson, miljöinspektör 113 Ulrica Morén, sekreterare Ersättare Rickard Dahlström Bo-Gunnar Pettersson Torbjörn Lundström Utses att justera Lars-Olof Brännström med Håkan Lundberg som ersättare Paragrafer 102-120 102-109, 111. Rickard Dahlström som ersättare för Håkan Lundberg 110, 112-120 Underskrifter.. /Katarina Köhler, ordförande/ /Ulrica Morén, sekreterare/.. /Lars-Olof Brännström, protokollsjusterare/ /Håkan Lundberg, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av miljönämndens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2008-11-17 2008-11-27 2008-12-18 Förvaringsplats för protokollet Bygg- och miljökontoret, Trädgårdsgatan 7 Underskrift. Ulrica Morén
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 102 Dnr 2002.2138 Yttrande över Skellefteå kommuns, tekniska nämndens, ansökan om tillstånd till anläggande av ny vattentäkt och till uttag av yt- och grundvatten samt infiltration m.m. vid Selsforsen, Medle och Klutmark (mål nr M 1470-08) Skellefteå kommun, tekniska nämnden, har ansökt om tillstånd till anläggande av en ny vattentäkt i området Selsforsen, Medle och Klutmark. Miljödomstolen har översänt handlingarna till miljönämnden för synpunkter senast 24 oktober 2008. Miljönämnden har sökt och beviljats anstånd för yttrande t o m 18 november 2008. Handlingarna består i stora drag av ansökan, en teknisk beskrivning av de planerade anläggningarna, en miljökonsekvensbeskrivning, en hydrogeologisk beskrivning, samrådsredogörelse, förteckning över sakägare, fakta om brunnarna och vattenkvalitén samt ett omfattande kartmaterial. Miljönämndens beslut Tillstyrka tekniska nämndens ansökan. Miljönämnden vill betona att det är viktigt att området som berörs av planerade vattenuttag skyddas med ett interimistiskt vattenskyddsområde fram till dess ordinarie vattenskyddsområde är fastställt. Vidare anser miljönämnden att ställningstagande till om befintliga avlopps- och energianläggningar kan fortsätta att användas inom det kommande skyddsområdet bör lämnas till dess mer detaljerade undersökningar av hydrogeologin i det planerade skyddsområdet genomförts. Miljönämnden vill även avvakta till ett senare skede i prövningen med att ta ställning till tekniska nämndens begäran om verkställighetsförordnande. Beskrivning av verksamheten Den planerade nya vattentäkten för centralorten och kringliggande orter bygger på att vattenverksamhet bedrivs inom de tre områdena Selsforsen, Medle och Klutmark. En beskrivning av verksamheten vid respektive område följer nedan. Verksamheten i Selsforsen är uppdelat i ett infiltrationsområde, och drygt 1 km nedströms, ett uttagsområde. Ytvatten från Skellefte älv pumpas via en ledning in till de tre infiltrationsbassängerna. Här byggs en ventilkammare för reglering av flödet till varje infiltrationsbassäng samt för provtagning.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 I uttagsområdet planeras 15 råvattenbrunnar (varav fem finns i dagsläget). Där byggs även en ventilkammare där vattnet kan mätas, regleras och provtas. Beroende på vattenkvalitet kan vattnet antingen återinfiltreras eller styras direkt till vattenverket som byggs ytterligare ca 1,4 km nedströms åsen. Då flera av råvattenbrunnarna har förhöjda halter järn och mangan måste vattnet återinfiltreras och av den anledningen byggs även återinfiltrationsbassänger med en total yta på 2700 m 2. Vattnet från de råvattenbrunnar som har bra kvalitet leds via flödesmätningen i ventilkammaren direkt till vattenverket. I anslutning till bassängerna kommer även 12 renvattenbrunnar att anläggas. Från renvattenbrunnarna går vattnet via ventilkammaren och därefter i gemensam ledning till vattenverket och till den högreservoar (vattentorn) som byggs i anslutning till vattenverket. Medle Inom uttagsområdet i Medle (Kniken), finns totalt 16 brunnar som ska användas för uttag av grundvatten samt återinfiltrationsbassänger. I sex av brunnarna är halterna av järn och mangan förhöjda. Övriga brunnar har låga halter. Samtliga grundvattenbrunnar ansluts till en ventilkammare där råvattnet kan mätas, regleras och provtas innan det pumpas vidare. I samma byggnad som ventilkammaren planeras en reservoar. Råvattenkvalitén styr från vilka brunnar vattnet ska gå direkt till reservoaren och från vilka det ska återinfiltreras. Då vattenkvalitén kan variera med årstiden finns möjlighet att återinfiltrera allt vattnet från samtliga brunnar. Vattnet som har fullgod kvalitet pumpas via reservoaren direkt till det nya vattenverket i Medle. Klutmark I uttagsområdet i Klutmark finns idag totalt tre brunnar och ytterligare tre är planerade. Vattnet från samtliga brunnar i Klutmark leds till en ventilkammare där råvattnet kan mätas, regleras och provtas innan det leds via en bottenförlagd ledning över älven och vidare till ventilkammaren med reservoar i Medle. I ventilkammaren i Medle kan vattnet åter igen mätas, regleras och provtas innan det skickas vidare till vattenverket via reservoaren. Under försöksperioden uppfyllde vattnet Livsmedelsverkets krav med avseende på järn och mangan. Om det i framtiden skulle visa sig att vattenkvalitén förändras finns möjlighet att återinfiltrera vattnet i bassängerna i Medle.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 Planerade uttagsmängder Det totala grundvattenuttaget från de tre områdena Selsforsen, Medle och Klutmark kommer som maxdygn att uppgå tilll 350 l/s och räknat som medeldygn 250 l/s. I Selsforsen kommer maximalt 150 l/s att tas ut. Av detta är ca 40 l/s naturligt grundvatten som bildats genom infiltration av nederbörd och 110 l/s är grundvatten från den konstgjorda infiltrationen. Maximalt infiltreras 150 l/s men av detta läcker ca 40 l/s ut till älven innan det når uttagsområdet. Uttaget av ytvatten från älven för infiltration kommer som medeluttag per år att vara ca 70 l/s. I Medle planeras ett maximalt uttag av 200 l/s. Av detta är 20 l/s naturligt grundvatten och 180 l/s inducerad infiltration från älven. Detta innebär att när grundvatten pumpas upp så sänks trycknivån i grundvattenmagasinet, vilket medför att vatten från älven infiltreras genom marklagren och in till magasinet. Mängden vatten som maximalt ska tas ut i Klutmark är 150 l/s. Av detta är ca 40 l/s naturligt grundvatten och 110 l/s är inducerad infiltration från älven. Eftersom vattenproduktion ska kunna utföras även om ett av delområdena inte är i drift kan uttagen vid dessa tillfällen uppgå till maximalnivåerna. Eftersom uttagsområdena fungerar som reserv för varandra behöver inte Abborrverket, som har omfattande renoveringsbehov, finnas kvar som reservvattenverk. Influensområden Uttaget och infiltrationen av vatten skapar en avsänkning respektive höjning av grundvattenytan. Influensområdet finns beskrivet i kartform med isolinjer som visar hur mycket grundvattenytan förväntas ändras. Kartorna visar de områden där grundvattenytan ändras med 2 dm eller mer. I Selsforsen beräknas en höjning med drygt sex meter i infiltrationsområdet och en sänkning med knappt tre meter i brunnsområdet vid maximalt uttag/infiltration. Vattenuttaget i Medle leder till en avsänkning av grundvattennivån. I området närmast brunnarna bedöms nivån sjunka med ca sex meter jämfört med normal grundvattennivå. Den största avsänkningen sker i isälvsavlagringen. Även i Klutmark sänks grundvattennivån vid brunnarna. Här beräknas sänkningen bli ca 3 m och berör, liksom i Medle, till största delen isälvsavlagringen. Enskilda dricksvattenbrunnar i områdena där grundvattnet sänks mer än 2 dm kan komma att påverkas.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 Grundvattenkvalitet och behandling av vattnet Förutom innehållet av järn och mangan i vissa brunnar har vattnet en bra kvalitet med låga halter organiskt material, låga färgtal, låg halt närsalter och jämn temperatur. För att uppfylla Livsmedelsverkets krav på dricksvatten avseende ph-värde, hårdhet och alkalinitet planeras att kalksten ska läggas i infiltrationsbassängerna i uttagsområdena i Selsforsen och Medle. ph-värdet ska slutligt också kunna justeras i vattenverket med hjälp av lut. Kontinuerlig desinficering med UV-ljus kommer att utföras och möjlighet till klorering kommer att finnas. I nedanstående tabell visas en sammanställning av nuvarande förbrukning av kemikalier vid användning av ytvatten och en beräkning av kemikaliemängderna som kommer att förbrukas per år med den nya vattentäkten. Ytvatten 2007 Grundvatten, prognos Kemikalie Mängd (kg/år) Mängd (kg/år) Aluminiumsulfat 209000 0 Kalk 129000 0 Koldioxid 72000 0 Vattenglas (natriumsilikat) 119000* 0 Ammoniumsulfat 1200 0 Natriumbikarbonat 2400 0 Aktivt kol 3000 0 Natriumhypoklorit 16000 0 Kalciumkarbonatmassa 0 274000 Natriumhydroxid (lut) 0 14000 Totalt 551600 288000 * Ungefärlig vikt eftersom förbrukningen mäts i liter (58000 liter 2007)
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Ledningar De ledningar som kommer att behöva anläggas är en ledning i älven för att ta in ytvatten till infiltrationsområdet i Selsforsen och en ledning från ventilkammaren i Klutmark över älven till Medle. Vidare avser kommunen att ansluta närbelägna fastigheter i Klutmark till kommunalt spillavlopp och möjliggöra anslutning till kommunalt vatten vilket innebär att de ledningsnäten också måste förbindas med norra sidan via en ledning i älven. Dessa ledningar kommer att ligga öster om ledningen från brunnarna. Från uttagsområdet i Medle kommer en ledning att anläggas till vattenverket i Medle. I samband med detta finns möjlighet att även ansluta Slinds vattenverk på ledningen. Från vattenverket kommer sedan en ledning att gå in till Skellefteå centralort. Miljökonsekvenser I miljökonsekvensbeskrivningen finns en sammanställning av miljöeffekterna av den planerade verksamheten. En positiv effekt anges med ett plustecken, ingen förändring anges med en nolla och negativ effekt med ett minustecken. Rubrik Miljöeffekt Sammanfattande kommentar Naturmiljö 0 Kulturmiljö 0 Rennäring 0 Naturmiljön i området är redan påverkad. Anläggandet av brunnar och infiltrationsbassänger förändrar inte naturmiljön väsentligt Ingen direkt påverkan, eventuellt indirekt påverkan, t ex på jordbruk Ingen direkt påverkan, eventuellt indirekt påverkan Rekreation och friluftsliv 0 Ev. flyttning av fotbollsplan. Annars ingen direkt påverkan, eventuellt indirekt påverkan Naturresurser - Boendemiljö + Minskad energiproduktion vid Kvistforsens och Selsforsens kraftstationer. När Skellefteåsen används för vattenproduktion kommer brusutvinningen att begränsas Enskilda spillavlopp kommer att ersättas av kommunalt avlopp med bättre reningsgrad. I övrigs förändras inte boendemiljön väsentligt
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 Landskapsbild 0 Kemikalieanvändning + Ingen väsentlig förändring av landskapsbilden Kemikalieanvändningen minskar kraftigt Energianvändning + Energianvändningen minskar Hälsa och säkerhet + Byggnadsskedet - Bättre säkerhet för att kunna producera ett fullgott dricksvatten, därmed förbättras även hälsan. Inga aluminiumrester förekommer i dricksvattnet Risk för grumling i Skellefte älv vid anläggande av råvattenintag och ledningar vilket kan påverka fisket negativt Den sammantagna bedömningen av sökanden är att verksamheten inte kan sägas medföra sådana förändringar i miljöpåverkan att tillåtligheten kan ifrågasättas. Kommunen föreslår följande villkor för verksamheten 1. Om inte något annat framgår av tillståndsbeslutet skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt uppgivit i målet. 2. Kommunen skall ge in ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten inom den tid som myndigheten bestämmer. Kontrollen skall omfatta mätning av uttagna vattenmängder samt grundvattennivåer 3. Om det under arbetstiden och tiden för oförutsett skada skulle uppstå skada på grund av akut vattenbrist i enskild brunn inom det redovisade influensområdet åtar dig kommunen att omgående ordna med provisoriskt tillhandahållande av vatten för tillgodoseende av fastighetens behov av vatten för hushåll och djurhållning intill dess att vattenförsörjningen kan ordnas permanent. Åtagandet gäller inte om det visas att samband saknas mellan vattenverksamheten och vattenbristen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Skellefteå kommun yrkar att miljödomstolen dels lämnar kommunen tillstånd att anlägga brunnarna 52-54 och 56-57 samt ytterligare 22 brunnar på fastigheten Medle 24:1, samt anlägga tre brunnar på fastigheten Klutmark 4:35 och fem brunnar på Medle 8:5, dels lagligförklarar brunnarna 3-6, 9-11, 13, 14, 17, 29-31, 34 och 35 på fastigheten Medle 8:5, brunn 8 på fastigheten Medle 41:1 samt brunnarna 18,19 och 20 på fastigheten Klutmark 4:35, dels dels dels dels dels dels lämnar kommunen tillstånd att på fastigheten Medle 8:5 få anlägga tre infiltrationsbassänger och på fastigheten Medle 24:1 få anlägga en eller flera infiltrationsbassänger, lagligförklarar fyra infiltrationsbassänger på fastigheten Medle 8:5, lämnar kommunen tillstånd att lägga ledningar i älven inom fastigheterna Klutmark 3:7 och 4:35, Medle 4:41, 8:5, 8:7 och 12:65 samt Lund 1:78 och samfälligheten Klutmark S:2, lämnar kommunen tillstånd att anlägga anordningar för uttag av ytvatten uppströms Selsforsen inom fastigheterna Medle 8:5 och 12:74, lämnar kommunen tillstånd att avleda ytvatten ut älven med momentant högst 150 l/s dock högst70 l/s i årsmedeltal och infiltrera detta vatten i marken, samt lämnar kommunen tillstånd att ta ut 250 l/s som årsmedeltal, dock högst 350 l/s räknat som maxdygn, ur brunnarna Ovanstånde ska ske i huvudsaklig överensstämmelse med ansökningshandlingarna och senare ingivna handlingar och uppgifter. Kommunen begär vidare att miljödomstolen dels dels lämnar kommunen tillstånd att ta domen i anspråk innan den vunnit laga kraft faststället en arbetstid av fem år och tid för anmälan om oförutsedd skada till fem år från arbetstidens utgång, samt dels fastställer den del av förlust som inte ersätts enligt 31 kap 20-22 miljöbalken till en tjugondel.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Bygg- och miljökontorets synpunkter Ansökan Sid 2. Här står det hänvisat till Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten från 1989. Kungörelsen har från och med 2003 ersatts av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30. Sid 3. Här står hänvisat till lag om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och där är SFS-numret fel. Ska vara 1998:812. Sid 8. I stycket om skyddsområde står det att kommunen har för avsikt att inrätta ett interimistiskt skyddsområde i avvaktan på att tillstånd för den sökta verksamheten ska erhållas. Vad bygg- och miljökontoret känner till så pågår i dagsläget inget arbete med ett interimistiskt skyddsområde och vi bedömer det som ytterst angeläget att arbetet återupptas. Sid 9. Under produktvalsprincipen står det att kommunen avser att använda produkter som är godkända ur miljösynpunkt. Vi förutsätter att alla kemikalier som kommer i kontakt med vattnet följer Livsmedelsverkets regler och att övriga väljs utifrån minsta skadan för människors hälsa och miljön. Sid 11. Här står att sökanden föreslår att tiden för inkommande av anspråk på grund av oförutsedd skada fastställs till 10 år räknat från arbetstidens slut. På sid. 13 står det istället fem år. Miljökonsekvensbeskrivning Sid 13. Här konstateras att privata energianläggningar kan komma att påverkas indirekt genom de skyddsföreskrifter som kommer att upprättas. Dessa bedöms framförallt komma att beröra nyetablering av ytterligare anläggningar. Även om skyddsföreskrifterna kommer i ett senare skede vill bygg- och miljökontoret redan nu framföra att riskerna med de befintliga anläggningarna måste utredas i samband med det arbetet. Miljömålet grundvatten av god kvalitet I ansökan beskrivs verksamheten påverka miljömålet på flera sätt. Vattenförsörjningen kommer att ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning och åssträckan kommer att skyddas mot exploatering t ex uttag av naturgrus genom att skyddsområde fastställs. När samtliga infiltrationsbassänger används kommer ca 1400 m 3 sand per år att behöva bytas ut. Förbrukningen av sanden orsakar uttag av åsmaterial vilket inte nämns i samband med projektets påverkan på miljömålen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Samlad bedömning Bygg- och miljökontoret har vägt nyttan med verksamheten mot den påverkan på olika områden som blir följderna av verksamheten. Eftersom dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel anser vi att det är viktigt att vattnet behandlas med så lite kemikalier som möjligt eftersom rester i låga halter alltid kan finnas. Användning av grundvatten möjliggör en kraftig minskning av kemikalieanvändningen. Vid fortsatt nyttjande av ytvatten skulle Abborrverket också behöva renoveras för stora belopp och då bör det vara bättre att anlägga en ny grundvattentäkt istället. I och med det upplägg som finns i denna ansökan så kommer det också att ständigt finnas en reservvattentäkt som dessutom är i drift, vilket är en stor fördel jämfört med att bara ha Abborrverket. För lokaliseringen så finns det inte något annat åsområde inom rimligt avstånd där förutsättningarna är lika bra som på nu vald plats. Då mängden vatten som behövs är ganska stor finns det inga andra alternativ än att göra konstgjort grundvatten och då behövs ett större vattendrag där vatten kan tas ut utan att påverka vattendraget negativt. Med större avstånd från Skellefteå så ökar också kostnaderna för transport av vattnet i ledningar. Den påverkan som avsänkningarna av grundvattnet kommer att orsaka i närområdena till uttagsbrunnarna anser vi att sökanden har tagit hänsyn till och beskrivit hur det ska hanteras gentemot de som påverkas. Energiförbrukningen påverkas också i positiv riktning då effektförbrukningen i kilowatt kommer att minska till mellan 56 och 68 procent av dagens förbrukning. Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att vattenverksamheten som sådan inte får så stora negativa konsekvenser för vare sig människor eller miljön. Som sökanden beskriver så kommer dock en påverkan att ske indirekt genom vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna. Eftersom det blir ett så stort antal abonnenter som får ett mycket bättre vatten bedömer vi ändå att nyttan med verksamheten överväger.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 103 Dnr 2008.2177 Yttrande över åtgärdsförslag för återställning av Scharins industriområde, Ursviken 3:22 En förnyad huvudstudie har under våren 2008 tagits fram för Scharins industriområde där sedan 1800-talet sågverksamhet, pappersmassatillverkning samt boardtillverkning bedrivits. Sammanfattningsvis har det stora antalet undersökningar visat att de viktigaste föroreningarna utgörs av arsenik och dioxin. Planeringsavdelningen på kommunledningskontoret har tagit fram ett åtgärdsförslag för Scharins industriområde och vill ha miljönämndens yttrande över åtgärdsförslaget och dess åtgärdsmål. Saneringen av Scharinsområdet beräknas starta under 2010. Projektering sker under 2009. Byggnaderna på fastigheten är rivna förutom det gamla sliperiet som eventuellt ska bli bostäder och en verkstad som under återställningsarbetet fungerar som kontor. Kostnaderna för första delen i saneringen av marken på området samt ytterligare provtagning av Härvelträsket beräknas till ungefär 65 miljoner kronor. Pengar som kommer att sökas hos Naturvårdsverket. Skellefteå kommun delfinansierar med 10 %. Miljönämndens beslut Lämna följande yttrande till kommunledningskontorets planeringsavdelning. Beskrivning av föroreningarna på området Totalt finns ca 24 000 kg arsenik på Scharinsområdet. Dioxin förekommer i huvudsak i de avgränsade hot spots områdena (30 g på Härvelträsket och 30 g på sågverksområdet). På övriga delar av området förekommer ca 4 g dioxin varav den största andelen finns i direkt anslutning till avgränsade hot spots. Även grundvattnet inom området är till viss del förorenat av arsenik och dioxin. Via förorenat grundvatten sker troligen en spridning av dioxin och arsenik från området till Skellefteälven. En riskbedömning har utförts där riskerna för människors hälsa och miljö har diskuterats. Sammanfattningsvis visar riskbedömningen att riskerna för hälsa och miljö i nuläget är höga. För att riskerna ska bli acceptabla krävs att området åtgärdas.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 En åtgärdsutredning har genomförts där olika åtgärder beskrivits. De olika alternativen har sedan vägts mot varandra i en riskvärdering där bl.a. ekonomiska, miljömässiga och tekniska aspekter beaktats. Hänsyn har också tagits till de övergripande åtgärdsmål som bland annat beskriver hur området ska kunna användas i framtiden. Åtgärdsmålen har styrgruppen för Scharinsprojektet fastslagit. Åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål När övergripande åtgärdsmål bestäms för en sanering utgår man från den föreslagna markanvändningen. Riskerna ska bedömas utifrån aktuellt kunskapsläge. För området finns åtta åtgärdsmål, bilaga 1. Sammanfattningsvis innebär dessa att marken efter sanering ska kunna användas av vuxna och barn i enlighet med planerad markanvändning, utan risker för hälsa och miljö. Dessutom ska läckaget till älven från eventuellt kvarlämnade föroreningar inom området inte medföra negativa miljöeffekter eller hälsorisker vid fiske, mm. Det finns en restriktion för markanvändningen efter sanering och det är att inget uttag av grundvatten ska ske från området. Mätbara åtgärdsmål Utifrån riskbedömning och åtgärdsutredning föreslås mätbara åtgärdsmål för de olika delområdena. De mätbara åtgärdsmålen preciserar vad som måste göras för att uppnå de övergripande åtgärdsmålen. Åtgärdsmålen utgår från de platsspecifika riktvärdena, bilaga 1 och från markanvändningen som är planerad till Bostäder/arbetsplatser respektive Äventyr/sport/rekreation. För föroreningsspridningen till Skellefteälven utformas ett åtgärdsmål utifrån spridningsrisken förknippad med erosion i strandlinjen, eftersom föroreningar lämnas kvar på området. Maxhalten i kvarlämnad slaggsandpåverkad mineraljord inom A-området får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 20 mg/kg TS på nivån 0-1,5 m under markytan. På större djup än 1,5 m ska riktvärdet 35 mg/kg TS användas. Kommentar: Målet innebär att jord som på något sätt innehåller slaggsand kommer att tas bort ner till 1,5 m. Inom delområdet finns även en hel del järnsand som inte berörs av saneringen. För gränszoner krävs sannolikt lakförsök för att särskilja materialen från varandra. Maxhalten i kvarlämnad jord inom Härvelträsket och Sågverksområdet på nivån 0-0,5 m respektive 0-1 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet (Arsenik, As, 35 mg/kg TS respektive dioxin 150 ng/kg TS).
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Kommentar: Det målet skrivs om delas upp på två delmål enligt följande: Maxhalten i kvarlämnad jord inom Sågverksområdet på nivån 0-1 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 35 mg/kg TS för As. Maxhalten i kvarlämnad jord inom Sågverksområdet på nivån 0-1,5 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 150 ng/kg TS för dioxin. Maxhalten i kvarlämnad jord invid oljecisterner och boardfabrik (talloljeförorenat område) får inte överstiga 1000 mg/kg TS (alifater C15- C36), 10 mg/kg TS (cancerogena PAH) respektive 40 mg/kg TS (övriga PAH). Halterna utgör platsspecifika riktvärden från Kemakta, 2005. Kommentar: Samma riktvärde tillämpas för hela saneringen på alla djup då området planeras som marina och därmed kan djupa schakter förväntas i området. Vid grävsanering inom sågverksområdet undersöks schaktbotten fortlöpande så att 100 mg/kg TS för As och 600 ng/kg TS för dioxin inte överskrids. Målet innebär att dioxin saneras inom platsspecifika riktvärden. För arsenik innebär målet ett avsteg från de platsspecifika riktvärdena. Kommentar: Målet innebär att det efter saneringen kan förekomma halter upp till 100 mg/kg redan på 1,3 m djup. Den riskökning som det innebär för hälsoskyddet är försumbar då det rör sig om små ytor och mycket begränsade mängder. Djupare sanering innebär i sig en ökad risk och ökade kostnader på grund av sanering i grundvattennivå. Minst 65 % av dioxinet som grävs upp ska destrueras. Kommentar: Målet är satt försiktigt men ska utrycka att huvuddelen av dioxinet ska destrueras. Ett år efter grävsanering ska det vid tre på varandra följande månadsmätningar inte gå att detektera en större medelavvikelse än 15 % mellan uppströmspunkten och nedströmspunkten för de platsspecifika kongenerna. Kommentar: I dagsläget är det sannolikt att halten uppströms är mindre än 95% av halten nedströms. Inför saneringen måste ytterligare referensundersökningar göras för att säkerställa skillnaden före saneringen då begränsat platsspecifikt referensunderlag finns för uppströmspunkten.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 Erosionen uppskattas genom mätningar av turbiditet (grumlighet). Förslag till åtgärdsmål är att turbiditeten ska vara minst 10 % lägre i nedströmsprover jämfört med uppströmsprover i ytliga prover tagna 1 m från stranden. Provtagning ska ske uppströms och nedströms både före och efter åtgärd eftersom vattennivåer kan förväntas påverka turbiditeten. Kommentar: Målet saknar helt referensundersökningar idag. Åtgärdsförslag Den kommande ansökan om statlig delfinansiering kommer att innehålla åtgärder för sågområdet, område A, och två områden med oljeföroreningar tillsammans med kvarvarande ledningsnät fram till fabriksbyggnaden. För Härvelträskområdet kommer undersökningarna att fördjupas för att bättre kunna välja ett kostnadseffektivt åtgärdsförslag. Området är komplicerat att sanera på grund av läge, markytans struktur, geologiska förutsättningar och föroreningsstrukturen. Härvelträsket kommer att beröras av två åtgärder som ingår i planerad ansökan. Det är en ny sträckning på den dagvattenledning som idag går genom sågområdet och ett erosionskydd längs älven. Erosionsskyddet ska också fungera som översvämningsskydd. Erosionsskyddet motiveras av att det ger långsiktig kontroll av erosionen och av kvarlämnade föroreningar och att det möjliggör säkra urgrävningar utan spontning. Oljeförorening Olja förekommer under tidigare cisternanläggningen vid ångcentralen och i den tidigare boardfabrikens källare. Oljeförorenad jord ska schaktas ur och transporteras till extern anläggning för kompostering. Olja i fri fas pumpas eller samlas upp med absorbent från grundvattenytan direkt i schaktgropen. Beräknade mängden jord som ska tas om hand uppgår till 2000 ton. Transportbehovet motsvarar 70 lastbilar. A-området Området är förorenat av en restprodukt från Rönnskärsverken. Det kan det röra sig om granulerad slagg. Produkten är inte tidigare känd. Produkten, slaggsand, förekommer som anläggningssand och har ett utseende som överensstämmer med järnsand. Avgränsningarna har kunnat genomföras med en stor säkerhet. Medelhalten för exempelvis As överstiger 2000 mg/kg TS Slaggsanden kommer att tas bort och transporteras till en anläggning för klass 1 deponering. Schakten kommer delvis att genomföras under grundvattenytan och därmed kräva ett omhändertagande av grundvatten. Slutligen kommer området att skyddstäckas med minst 30 cm jord. Motivet för skyddstäckningen är att kunna kontrollera osäkerheter och minska risken för exponering av metaller.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Beräknad mängd jord som ska tas om hand uppgår till 7100 ton. Nära 100 % av slaggsanden kommer att tas bort. Det totala transportbehovet motsvarar 800 lastbilar. Sågområdet På sågområdet beräknar man att jord ska schaktas bort ner till 1,5 m inom dioxinförorenade ytor och ner till 1 m för As-förorenade ytor. Detta innebär att ca 83% av dioxinet och 73 % arseniken tas bort inom avgränsade ytor. Den dagvattenledningen som går genom området kommer att flyttas för att minska snabb transport av kvarvarande föroreningar ut till älven. Flytten kommer också att innebära att grundvattenströmningen genom Härvelträsket bryts av. Dagvattenhanteringen kommer att avslutas med en spegeldamm. Även sågområdet kommer att skyddstäckas. Det är ett sätt att ha kontroll över osäkerheten att det även utanför avgränsade saneringsytor kan förekomma förorenad jord över riktvärdena. Totalt kommer saneringen att hantera 30 100 ton (varav 11 700 ton förorenade) massor och det motsvarar ungefär 1000 lastbilar. Miljöavdelningens motivering och bedömning Miljöavdelningen anser att de mätbara åtgärdsmålen i sin helhet är bra. Det åtgärdsmål som handlar om att 65 % dioxin som grävs upp ska destrueras är enligt uppgift skrivet för Härvelträsket som inte ska saneras i detta skede. Enligt projektledaren skulle mer än 65 % dioxin som grävs upp kunna destrueras på de andra områdena. Det skulle vara lämpligt att målet formuleras om och delas upp och specificeras för de andra områdena som ska saneras i denna omgång. Det är viktigt att en egenkontroll enligt miljöbalken upprättas för arbetet på området för att kunna hålla koll på de åtgärder som ska göras. Egenkontrollen ska innehålla de regler som finns kring arbetet t ex när anmälan ska göras och tillstånd behöver sökas. Den beskriver de rutiner som behövs om exempelvis nya föroreningar hittas under arbetet och rutiner för hur de förorenade massorna ska hanteras. Program för provtagning behövs för att ha kontroll på föroreningarna under saneringsperioden samt att ha kontroll på de föroreningar som lämnas kvar. Viss schaktning kommer att göras under grundvattenytan vilket kommer att kräva rening av grundvattnet innan det släpps ut till recipient. I detta fall är det viktigt att reda ut vilka ytterligare försiktighetsåtgärder som då krävs under arbetet och hur man ska ha kontroll på detta. Det är bra att ytterligare referensundersökningar ska göras för att bedöma effekterna av saneringen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Övergripande åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål vid en sanering utgår från de föreslagna markanvändningarna. Bilaga 1 Både barn och vuxna skall kunna delta i äventyrsverksamheten och kunna komma i direkt kontakt med jorden på området utan att detta leder till negativa hälsoeffekter. Inom ramen för sportverksamheten och båthamnen skall hus (café), bollplaner, mm kunna anläggas och utnyttjas av vuxna och barn utan hälsorisker. Området som avsätts för fritid/rekreation ska anläggas och användas utan att barn och vuxna utsätts för hälsorisker. Den norra delen av området skall kunna bebyggas och användas för bostäder utan risker för människa eller miljö. Odling skall kunna ske. På området där arbetsplatser planeras skall personal kunna vistas under arbetstid utan risk för exponering från markföroreningar. Kraven på att växtlighet och biota skall kunna etableras inom området är höga inom området för bostäder, men något lägre inom övriga delar. Läckage av föroreningar från området till Skellefteälven skall ej orsaka några miljöstörningar eller störningar i samband med friluftsliv, t ex fiske och bad. Spridning av föroreningar till omgivningen genom damning skall minimeras. Följande restriktioner för markanvändningen finns: Inget uttag av grundvatten skall ske från området. Platsspecifika riktvärdena för Scharinsområdet. As (mg/kg TS) Styrande för riktvärdet Dioxin (ng /kg TS) Styrande för riktvärdet Platsspecifika riktvärden Bostäder/arbetsplatser, 0-1,5 m Bostäder/arbetsplatser > 1,5 m Äventyr/sport/rekreation, 0-1 m 20 Bakgrundshalt 18 20 Effekter i markmiljön 250 35 Intag av jord 150 Intag av jord + exponering fr andra källor Effekter i markmiljön Intag av jord + exponering fr andra källor Äventyr/sport/rekreation > 1 m 40 Effekter i markmiljön 600 Skydd av ytvatten
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Föroreningssituationen på Scharinsområdet. ) ) ) A-området Sågverksområdet Ny dagvattenledning As Dioxin Olja Erosionsskydd Härvelträsket 200 meter Karta. Åtgärdsförslaget åskådliggjort.(rosa/gröna/bruna områden är avgränsade hot spots. Blå prickad linje är nedgrävd dagvattenledning. Heldragen blå linje är öppet dike. Triangelmarkering längs älven är erosionsskydd. Streckad linje runt saneringsytor är skyddstäckningens utbredning. För Härvelträsket kommer fördjupade undersökningar att beröra hela området som är aktuellt för skyddstäckning.).
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 104 Dnr 2008.1071 Budgetprognos för miljönämnden per 31 okt 2008 Budgetläget för miljönämnden och kalkningsverksamheten redovisas. Miljönämndens beslut Godkänner redovisningen. Riktpunkt 83 % VHT Benämning BUDGET REDOVISAT AVVIKELSE PROC FÖRBR 1000 Personalkostnader 1 000 752 248 75% 1000 Övriga kostnader 402 72 330 18% NÄMNDEN 1 402 824 578 59% 2633 Intäkter -3 335-443 -2 892 13% 2633 Personalkostnader 195 432-237 221% 2633 Övriga kostnader 3 500 932 2 568 27% KALKNINGSVSAMH 360 921-561 256% MILJÖNÄMNDEN 1 762 1 745 17 99% Miljönämndens förbrukning ligger 340 tkr under riktvärdet för perioden. Tillkommande kostnader är för sammanträden samt för projektarbete. Kalkningsverksamheten är nyligen inledd och kostnaderna och ersättningen för dessa kommer under november-december. Således är även intäkterna och kostnaderna låga för perioden. Prognosen på helår är ett överskott med 200 tkr.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 105 Dnr 2007.3926 Uppföljning av internkontrollplan 2008-10-31 Bygg- och miljökontoret har gjort en delårsuppföljning av internkontrollplanen per augusti 2008. Miljönämndens beslut Godkänna redovisningen. Arbetsmiljö Utvecklingssamtalen kommer att ske under nov dec. Upphandling och inköp Stickprovskontrollen som gjorts visar inga avvikelser. Representation Kontrollerna som är gjorda i de olika nämndsrepresentationerna visar inga avvikelser.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 106 Dnr 2008.3251 Miljönämndens sammanträdesdagar år 2009 Miljönämndens beslut Godkänner förslaget på sammanträdesdagar för år 2009. Inlämningsdag (torsdag) Beredning (måndag) Arbetsutskott (måndag) Nämnd (måndag) 15 januari 19 januari 2 februari 16 februari 23 febr. (måndag) 26 febr. (torsdag) 16 mars 30 mars 2 april 6 april 20 april 4 maj 7 maj 11 maj 25 maj 8 juni SOMMARUPPEHÅLL 13 augusti 17 augusti 31 augusti 14 september 17 september 21 september 28 september 12 oktober 15 oktober 19 oktober 2 november 16 november 19 november 23 november 30 november 14 december Beredningssammanträden måndagar kl. 09.00 Arbetsutskottssammanträden måndagar kl 09.00. Miljönämndssammanträden måndagar kl 08.30.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 107 Dnr 2007.76 Kompletteringsval av arbetsutskott Maria Hedqvist (s) har avsagt sig uppdraget som personlig ersättare för Börje Lindström (s). Miljönämndens beslut Till personlig ersättare för Börje Lindström (s) välja Evelina Fahlesson (s).
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 108 Dnr 2008.561 Kurser, beslut Inbjudan finns till följande seminarium; 1. Sanningar och myter om etanol Tid: Plats: Arrangör: Torsdag 27 november Quality Hotel Statt BAFF Miljönämndens beslut De ledamöter som är intresserade av seminariet får möjlighet att delta.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 109 Förvaltningschefen informerar Förvaltningschef Göran Åström informerar om det pågående värdegrundsarbetet som genomförs på alla förvaltningar inom kommunen. Alla chefer och arbetsledare inom kommunen har gått en utbildning tidigare i höst och som i sin tur kommer att utbilda sina medarbetare och det arbetet har nu startat. Förvaltningschefen informerade att Miljödepartementet har berett kommunen tillfälle i att yttra sig över Miljöprocessutredningens delbetänkande Prövning av vindkraft. Bygg- och miljökontoret har i sin tur fått i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att upprätta ett förslag till yttrande. Förvaltningschefen informerade att samtliga nämnder fått i uppdrag kommunstyrelsens arbetsutskott att lämna förslag till utformning av ett barnungdomspolitisktprogram för kommunen. Även ett uppdrag av folkhälsorådet inför uppföljning 2008, planering 2009 och förslag till prioriteringar 2010 har kommit. De vill veta hur nämnden har hanterat och planerar att hantera de prioriterade områdena i det folkhälsopolitiska programmet. Båda dessa ärenden återkommer senare till nämnden. Miljönämnden tackar för informationen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 110 Revisionsrapport, Miljönämndens ansvarsutövande 2008 Miljöchef Gösta Lindmark informerade om årets granskning som avser nämndens ansvarsutövande och ingår som en del av den årliga granskningen. Med ansvarsutövande avses nämndens aktiva åtgärder för att leda, styra, följa upp och kontrollera verksamheten. Syftet med granskningen är bland annat att ge revisorerna en del av det underlag som behövs för uttalande i revisionsberättelsen. Granskningen visar att miljönämndens ansvarsutövande bedöms ha varit tillfredsställande under 2008. Bedömningen baseras på att; - Nämnden har vidtagit åtgärder med anledning av föregående års iakttagelser när det gäller hantering av fullmäktigeuppdrag. Nämnden bedöms dock endast delvis ha verkställt lämnande av fullmäktigeuppdrag på ett tillfredsställande sätt. - Nämndens ledning och styrning bedöms vara tillfredsställande. - Nämndens uppföljning och rapportering bedöms vara tillfredsställande. För att vidareutveckla sitt ansvarsutövande föreslås nämnden att prioritera följande: Formulera konkreta mål som uttrycker nämndens ambitionsnivå inom området. Utveckla rutin för hantering av särskilda fullmäktigeuppdrag. Miljönämndens beslut Ge arbetsutskottet i uppdrag att arbeta fram förslag till rutiner kring revisionens synpunkter.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 111 Tillsynsprojektet - Kontroll av utsläpp och farligt avfall från mindre lackeringar Bygg- och miljökontoret har under försommaren 2008 genomfört ett projekt som inriktade sig på 16 mindre företag som utför lackering. Syftet var bland annat att få en överblick över hur mycket lösningsmedel som används, kontrollera att lagstiftningen som berör denna bransch följs samt att informera verksamhetsutövarna om vilka regler som gäller. Man har bland annat tittat på vilken typ av färg som används, mängden lösningsmedel som släpps ut, hur hanteringen av kemikalier och farligt avfall hanteras och om åtgärder gjorts för att minska kemikalieanvändningen. Den sammanlagda mängden organiska lösningsmedel som släpps ut från de besökta företagen är ca 30 ton per år och endast en fjärdedel av företagen har övergått till vattenbaserade färger. Men ett flertal av företagen har viljan att byta färgsystem så snart förutsättningarna är de rätta. De vanligaste problemområdena var bristfällig förvaring av farligt avfall och kemikalier, ofullständig dokumentation enligt förordningen om egenkontroll och anmälan om egen transport om farligt avfall. Efter inspektionerna har företagen fått en inspektionsrapport med en sammanställning av de brister som upptäckts Miljönämnden tackar för informationen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 112 Svar angående brev från tidigare djurägare Ordförande Katarina Köhler informerar angående ett brev från en tidigare djurägare. I brevet anklagades bygg- och miljökontoret att de hade gjort skador på fastigheten vid ett besök tillsammans med polisen när de skulle se om det fanns kvar några djur på fastigheten. Brevet är överlämnat till polisen eftersom det var de som hade fått uppdraget av Länsstyrelsen. Miljönämnden tackar för informationen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 113 Omhändertagande av hästar Miljöinspektör Erika Lundqvist informerar om två ärenden där de har omhändertagit totalt 6 st hästar på grund av bristande skötsel av djurägarna. Miljönämnden tackar för informationen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 114 Omhändertagande av hundar Miljöinspektör Fredrik Nilsson informerar att 31 st hundar har omhändertagits och i samband med omhändertagandet så förelas djurägaren med djurförbud. Miljönämnden tackar för informationen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 115 Redovisningar från kurser/konferenser av ledamöter Vindkraftdialogen Ledamot Bo-Gunnar Persson redovisar från Vindkraftdialogen som hölls i Falkenberg den 3-4 november. Intressanta dagar med bra föreläsare. GIS inom gruvnäringen Ledamot Evelina Fahlesson redovisar från seminariet GIS inom gruvnäringen som hölls i Skellefteå den 20 oktober. Det var ett intressant och lärorikt seminarium där man bland annat pratade om kartläggning och tillståndsgivning för gruvor. Vägverkets nätverksträff Vice ordförande Lars-Olof Brännström redovisar från Vägverkets nätverksträff som hölls i Storuman den 21-22 oktober. Ett av ämnena som diskuterades denna gång var vår luft. Miljönämnden tackar för redovisningarna.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 116 Redovisning av delegationsbeslut utvalda av arbetsutskottet, information Enligt beslut i miljönämnden 2007-02-15 12. Miljöchef Gösta Lindmark redovisar kring följande ärenden. Följande ärenden redovisas dnr 2005.2155 Inventeringsresultat förorenade områden, MIFO Alimak AB dnr 2008.1843 Tillverkning av hissar Alimak AB Miljönämnden tackar för redovisningen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 117 Anmälan om delegation Under perioden 2008-09-01 2008-09-30 föreligger anmälan om 68 st delegationsbeslut. Miljönämndens beslut Redovisningen av besluten godkänns.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 118 Redovisning av delegeringsbeslut Under perioden 2008-09-01 2008-09-30. Miljönämndens beslut Redovisningen av delegeringsbesluten godkänns.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 119 Svar på frågan varför det råder förbud mot att anlägga avloppstankar vid nybyggnation Miljöinspektör Thorbjörn Johansson redovisar svaret. År 1996 beslutade miljönämnden att upphöra med tillståndsgivning av sluten tank med ansluten konventionell vattentoalett samt tillståndsgivning av konventionell avloppsanläggning med vattentoalett inom nya planområden för fritidshus. Under åren har det getts ett fåtal tillstånd till några få slutna tankar. Ungefär ett tiotal sedan år1996 och det har varit till tillfälliga arbetsplatser, obemannad arbetsplats för kraftverk, i avvaktan på kommunalt avlopp, vattentäkt i närheten, motstridig markägare, otroligt dåliga markförhållanden och känslig sjö i närheten. Miljönämnden tackar för informationen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 120 Rutiner vid övriga frågor Nämnden undrar vilka rutiner det finns kring övriga frågor från ledamöter som inte kan besvaras direkt. Önskemålet är att frågan besvaras skriftligt och skickas med nästa nämndsutskick till frågeställaren eftersom frågeställaren kanske har fler frågor kring det svar som getts eller inte kan närvara vid nästa sammanträde. Miljönämndens beslut Arbetsutskottet får i uppdrag till nästa nämndssammanträde att se över rutiner om hur frågeställningar från ledamöter som inte kan besvaras direkt ska hanteras.