Innehåll dimmerguiden TM 2012 Sid Om dimmerguiden TM 1 Laster och reglering 2 LED-belysning, drift- och dimringsteknik 5-9 Så här dimras ljusdioder 10-11 LED-styrdon, kombinerat driftdon och dimmer för LED 12-14 Flerkanals LED-dimmer med TCP/P gränssnitt 15-16 Driftsdon för LED 17-19 Universaltryckdimmer för dimbara lågenergi- och LED-lampor 20 Du0 TM drift och dimring av 12VAC LED-lampor 21 Ljusnyckel för dimbara LED-lampor 22 Dimring av halogenlampor 230V 23 Dimring av halogenlampor 12V och transformatorer 23-24 Alldimmertransformatorer 25 ZERO 0Watts Alldimmertransformatorer 25 DOS-transformatorer 26 Transformatorer med inbyggd tryckdimmer 26 Tryckdimring 27-29 Dimrar, fakta och testresultat 30-31 Elektroniska transformatorer, fakta och test resultat 32-33 Dimring av HID belysning 34 Dimring av lysrörsbelysning 35-36 Ljusnyckel för dimbara lågeffektlampor 37 Ljuskontroll och ekonomi 38 Ljuskontroll med närvaro- tidstyrning inkl. dimring 39 Trådlös styrning 41 Trådlös system för kontroll av belysning 42 Ledningsbunden ljuskontroll med DMX, DSI och DALI 43-44 Dimring av glödlampor 44 Dimring av neonbelysning 45 Installationsanvisningar 46-47 Produkt till E-nummer 48-53 2012-01-26
Om dimmerguiden TM 2012 dimmerguiden TM är ett av branschens viktigaste uppslagsverk beträffande allmän dimringsteknik och spänner över ett vitt fält av applikationer. Vi dokumenterar händelserna i teknikutvecklingens framkant inom belysningsstyrning vilket också återspeglar sig i årets utgåva som liksom tidigare innehåller grundläggande information om teknik, metoder och verktyg för belysningsstyrning. Utvecklingsfilosofi Vadsbos utvecklingsfilosofi är enkelhet och användarvänlighet. En produkt som är lätt att använda är enkel och användarvänlig. Den är lätt att förstå, den är lätt att installera och använda, den är lätt att underhålla, den är driftssäker och stöds av bra service och information. Användarvänliga produkter sparar tid och pengar och innebär vinster för användaren. Vi testar och provar egna och andras produkter och dokumenterar resultaten i form av Fakta och testresultat i olika översikter som Dimmernyckeln, Transformatornyckeln, Ljusnyckeln mm. (Se sidorna 22, 30-33 och 37.) Spara tid och pengar med den rätta utprovade kombinationen av dimmer, driftsdon och ljuskälla Dimmer Driftsdon Ljuskälla LED-styrdonsserien Består av ett antal kombinerade driftsdon och dimrar för ljusdioder i effekter frrån 9W upp till 50W såsom LCC9, LCC22, LCC30 samt Jolly serien. (Se sidorna 12-14.) LCC9 Kombinerat LED-driftsdon och dimmer för apparatdosa LCC9 är en patentsökt kombination av LED-driftsdon och LED-dimmer för inbyggnad i apparatdosor eller LED-armaturer. Det nya LED-styrdonet LCC9 är unikt i flera avseenden. LCC9 är utformad för att rymmas i en apparatdosa eller en LED-armatur där utrymmet är mycket begränsat. LCC9 fyller ett stort behov på marknaden. Med LED-styrdon LCC9 elimineras utrymmesmässigt den ena av enheterna driftsdon och dimmer och förenas i ett styrdon i dosformat som tillfredställer högt ställda krav på enkelhet, användarvänlighet och därmed kundnytta. (Se sidorna 12-13.) Du0 TM. Ett nytt koncept inom dimring av 12 VAC ljusdioder. Du0 - kombinationen av LED-dimmern LD220 och Vadsbos 0W transformatorer ZERO 70W och ZERO 35W - genererar en unik profil på fasvinkelstyrningen av 12 VAC LED-lampor med resultat att 100 % av marknadens dimbara 12 VAC LED-lampor och 99 % av marknadens ej dimbara 12 VAC LED-lampor dimras på ett utmärkt sätt. (Se sid 21.) MCC16 - Revolutionerande LED-styrdon med TCP/IP gränssnitt för stora utrymmen MCC16 är en innovativ styrenhet för design och styrning av LED-belysning i stora utrymmen. MCC16 som försetts med banbrytande egenskaper har utvecklats speciellt för interiörapplikationer av LED i stora utrymmen. Den kompakta designen i kombination med DMX, TCP / IP eller DALI-gränssnitt och en kapacitet av separat styra upp till 16 LED-kanaler är revolutionerande och skapar helt nya koncept för användning av ljusdioder i inomhus-belysning. (Se sidorna 15-16.) Vadsbo LightTech Vadsbo lanserar 2012-01-01 varumärket Vadsbo LightTech. Varumärket står för de produkter i Vadsbos verksamhet som omfattar kvalificerade strömreglerings- och strömförsörjningsprodukter för belysningsändamål och saluförs via elgrossistledet. Vadsbo Innovation Vadsbo Innovation utvecklar sedan 2009 teknik, metoder och produkter för drift och dimring av såväl DC-LED belysning som AC-LED belysning. Vadsbo Innovation ab har 2011-10-10 tecknat ett avtal med Lynk Labs Inc. USA inför en gemensam utveckling av metoder och produkter inom AC-LED teknologin av många tippade som potentiell framtida markadsledare inom LED-belysning. AC-LED teknologin Medan driften av LED-belysning i allt väsentligt hittills byggt på DC-teknik (likspänning) erbjuder AC-LED tekniken (växelspänning) stora fördelar vid införandet av AC-baserad LED-belysning i den i dag dominerande 230 VAC miljön genom enklare systemintegration av driftsdon och reglerdon, längre livslängd på armaturer, lägre systemkostnader och större skalbarhet. Lynk Labs Inc är med sin patenterade teknik ledande inom AC-LED teknologin. Lynk Labs samarbetar sedan flera år med strategiska partners som tillverkar 12 VAC och 230 VAC LED-moduler. Lynk Labs har den bredaste patentportföljen, tekniken och produktutbudet kring olika AC LED-tekniker och har inriktat sig på att integrera LED-teknik i existerande växelspänningsförsörjda belysningsmiljöer och utveckla produkter som lättare smälter in på den allmänna belysningsmarknaden. Slutligen vill vi som tidigare framhålla att guiden inte gör anspråk på att vara uttömmande utan enbart ger vissa grundläggande anvisningar för dimring och ljuskontroll. Eftersom individuella avvikelser kan förekomma tar vi tacksamt emot synpunkter och erfarenheter som kan hjälpa oss att hålla informationen aktuell och tillförlitlig. Enkelhet är den yttersta fulländningen Leonardo da Vinci - 1492 LCC9 - E 79 841 83 LCC9 - E 79 841 83 Lynk Labs Inc Du0 TM skylt 1 dimmerguiden 2012 Vadsbo
Laster och reglering Olika typer av last De olika typer av laster/produkter som behandlas i denna guide är: Typ av last Resistiv Typ av produkt Glödljuslampor 230V Resistiv last och fasförskjutning Laster som ger upphov till fasförskjutning kallas reaktiva laster. När vi ansluter resistiva laster till en växelspänning ökar och minskar strömmen samtidigt som spänningen ökar och minskar. Man säger att ström och spänning ligger i fas. Men när vi kopplar in en last som inte är rent resistiv kommer ström och spänning att vara fasförskjutna. (Med fasförskjutning menas att förändringarna i storlek inte kommer samtidigt.) Induktiv last Induktiva laster är vanliga och finns bland annat i form av motorer, lysrör och konventionella transformatorer och innebär att spänningen tidsmässigt kommer före strömmen. Resistiv/induktiv Resistiv Induktiv Induktiv Induktiv Induktiv Induktiv Induktiv Kapacitiv Kapacitiv Halogenlampor 230V Ljusdioder Magnetiska transformatorer med - ringkärna - järnkärna Lysrör/HF-don HID-lampor Neonrör Växelströmsmotorer Elektroniska transformatorer Ljusdioder Vriddimmer ED 350W E 13 774 64 (E 19 020 02) Kapacitiv last Kapacitiv last är en last som exempelvis består av en kondensator. Här är förskjutningen omvänd mot induktiv belastning. En stor kapacitiv last utgörs av kablarna och kondensatorverkan mellan ledningarna i elnätet är stor. Olika typer av dimrar Olika typer av dimrar förekommer beroende på vilka krav som ställs såsom typ av last, teknisk funktion, effekt, typ av styrning, montering, utförande etc. För ett fullgott dimringsresultat är det väsentligt att känna till vilka krav som ställs på dimmern liksom den miljö dimmern skall fungera i. Typ av last Grundläggande för val av dimmer är vilken last dimmern i fråga är avsedd för dvs - resistiv last - induktiv last - kapacitiv last Teknik 1. En triac eller tyristordimmer arbetar efter principen framkantsreglering av sinuskurvan. 2. En transistordimmer kallas även för dimmer för elektroniska transformatorer och används i huvudsak för detta ändamål samt för reglering av glödljus. Reglerar sinuskurvan i bakkant. 3. En vridtransformator som arbetar efter principen ändring av omsättningsförhållandet, primärt och/eller sekundärt. 4. PWM-dimring innebär att ljusflödet regleras genom variation av längden på den fyrkantsvåg som genereras av ex.vis ett LED-driftdon. 5. LMS-reglering (Linear mixing system) innebär direkt strömreglering av lasten. Effekt Det är viktigt att dimmerns effektområde är anpassad till lastens effektbehov. Installerad lasteffekt skall överstiga dimmerns starteffekt. Om lastens effekt understiger dimmerns starteffekt startar inte dimmern. På grund av dimmerns arbetstemperatur försvagas vid långvarigt användande vissa komponenter i dimmern. Dimmern kan då sluta fungera eller till och med bli brandfarlig. Dimmerns effekt bör därför överstiga lasten med ca 25% för att reducera drifttemperaturen i dimmern och därigenom öka dimmerns livslängd. Last i form av transformatorer kan vara lika med dimmerns märkeffekt. Lamplasten bör vara mindre, ca 10-20% lägre med hänsyn till effektförlusten i transformatorn. Montering Monteringssätten varierar och påverkar dimmerns utformning. - Infällda s.k. vriddimrar, ex.vis ED 350, E 13 774 64 / E 19 020 02 - Friliggande, ex.vis TED 700, E 13 774 45 / E 19 023 10 - DIN-skene monterade ex.vis TEMA1000, E 13 774 46 / E 19 020 23 - För inbyggnad i apparatdosa, ex. vis. DU 250, E 13 774 41 / E 19 022 60 DRS 420W E 13 774 43 (E 19 023 09) TED 700W E 13 774 45 (E 19 023 10) Tryckdimmer 1000W för DIN-skene montage E 13 774 46 (E 19 020 23) 2 dimmerguiden 2012 Vadsbo
Laster och reglering Typ av styrning En dimmer kan vara konstruerad för - lokal eller manuell styrning, dimmer med vred för av/på, respektive lägre/högre effekt - fjärrstyrning, ex.vis via vippströmbrytare s.k. tryck dimrar eller bus-system, RF-styrning, IR-styrning, Dali, etc. Olika typer av reglering Dimring ger fördelar i form av rätt belysningsnivå, användarkontroll samt energibesparing. Vanligt förekommande är reglering genom fasreglering eller s.k. fasvinkelstyrning. Fasvinkelstyrning Fasreglering utgår från sinusvågen och innebär reglering av spänningen till lasten genom att stänga av den tillförda spänningen som beror på den tid den var påslagen. När spänningen reduceras, minskar strömmen och den effekt som tillförs lasten. Fasreglering kan vara analog eller digital. Framkantsreglering Framkantsreglering medför att sinusvågen inte är ledande från 0-genomgången fram till toppvärdet. En triac eller tyristor i dimmern får en impuls vid en tidpunkt efter 0-genomgången (kan regleras) och blir ledande ända till 0-genomgången och släcks då igen. Beroende på graden av reglering får således lasten olika stor tillförd effekt. Eftersom tillslaget av spänning ibland sker i närheten av toppvärdet kan det uppstå strömspikar som kan orsaka resonanseffekter, brum och flimmer. Dessa effekter kan reduceras med olika filter. För att undertrycka de elektromagnetiska störningar som alstras i en framkantsreglerad dimmer används oftast en kombination av kondensatorer och induktiva komponenter såsom spolar och drosslar. Bakkantsreglering Bakkantsreglering innebär att sinusvågen inte är ledande från toppvärdet fram till 0-genomgången. En transistor startar automatiskt vid 0-genomgången, blir ledande och släcks efter tiden tz. Eftersom tillslaget av spänning sker vid 0-värdet uppstår inga strömspikar och resonanseffekter som sliter på dimmern och den anslutna armaturen. Beroende på graden av reglering får således lasten även i detta fall olika stor tillförd effekt. En transistor kan dessutom i motsats till en triac eller tyristor gradvis slå på strömmen till den anslutna lasten. IGBT-transistorn Dimrar med IGBT-transistorer, som används allmänt idag, föregicks av MOSFET transistorer under 1980- talet. En transistor avviker från en tyristor i det att den kan kontrolleras för att gradvis variera strömmen, inte bara slå på den. IGBT-transistorn kan liksom MOSFETen även kontrollera falltiden i sinusvågen och strömmens sinusvåg exakt för att undvika de oönskade effekterna av ett rakt frånslag, t. ex. förslitning av komponenter. MOSFETen används företrädesvis vid små effekter och spänningar under 200V. 1-10Vdc-reglering När det gäller dimring av lysrör som drivs av HF-don förekommer även 1-10Vdc styrning. En potentiometer skickar en ljusregleringssignal genom ett par 1-10Vdc kontrolledningar till lampan via det dimbara HF-donet. Dimringen åstadkoms genom att begränsa amplituden på den ström som går genom lampan. Ett dimbart HF-don med 1-10Vdc ingång använder fyra ledningar: två nätspänningsledningar för av/på reglering och två lågvoltsledningar för reglering av ballasten. Brytarfunktionen i en 1-10V dimmer klarar av högre resistiv last jämfört med induktiv last. 1-10V reglering förekommer även för dimring av elektroniska transformatorer. Se fig 1. sid 4. PWM-dimring (PulseWidth modulation) PWM eller pulsbredsmodulering innebär att längden på den fyrkantsvåg som genereras av ex.vis ett LED-driftsdon varieras. t T Arbetscykeln = t/t. Arbetscykeln t/t kan variera från 1-100%. Med en pulsbredd på 100% är lasten tänd hela tiden. Vid t/t = 50% är den tillförda % 50% och där med ljusflödet. Läs mer på sid 6 om PWM. LMS (Linear mixing system) LMS innebär direkt strömreglering av lasten. Laster så som högeffektsdioder (konstantströmsdioder, Power-LED) kräver konstant ström för att fungera korrekt. En LED beter sig som en vanlig diod i sin ström-/spänningskarakteristik. Då variationer i spänningen innebär stora variationer i strömmen så är strömmen att föredra vid dimring av en sådan last. Det finns således två metoder att dimra högeffektsdioder. Antingen via frekvensvariation via PWM eller genom att reglera strömmen till lasten, det vill säga LMS. Det kanske kan uppfattas annorlunda, men för att dimra högeffektsdioder (konstantströmsdioder, Power-LED) via LMS så är det alltså den konstanta strömmen som regleras enligt ström- /spänningskurvan. Genom att den levererade strömmen till högeffektsdioden sänks, sänks alltså det utstrålande ljuset och dimring kan utföras. Dimring genom tekniken för LMS sker generellt på lågspänningssidan. Digital reglering I en digital dimmer omvandlas sinusvågen till ettor och nollor och man kan därför i en microprocessor numeriskt bearbeta kurvan till vilken form som man önskar och göra en numerisk representation av såväl strömmen som spänningens sinuskurva samt lägga samman dessa till en kurva som sedan regleras antingen av en triac-halvledare eller en transistorhalvledare (IGBT), PWM eller LMS. Mikroprocessorn möjliggör även funktioner såsom övervakning av temperatur samt överströmsskydd. Digital dimring är ett alternativ med vissa fördelar framför traditionell analog dimring. Digital dimring kan användas nästan var som helst där analog dimring används och för samma ändamål: visuella behov, personlig kontroll, utnyttjande av dagsljus, programplanering och andra kontrollstrategier. 3 dimmerguiden 2012 Vadsbo
Laster och reglering Vilken typ av reglering och dimmer passar olika laster? 500 400 IGBT klippt vågform Matcha dimmern till lasten Ett felaktigt val av dimmer till en given last leder till ett dåligt resultat och kan medföra kraftig värmeutveckling i lasten. I belysningsfall blir resultatet att lamporna blinkar vid låg, medel eller full belastning och transformatorn eller dimmern surrar. Även om man lyckas kombinera rätt så att dimrings egenskaperna blir goda sker detta ibland på bekostnad av EMC-egenskaperna i den färdiga anläggningen. Spänning [Volt] 300 200 100 0-100 -200-300 -400 Vanlig fasspänning Framkantsreglerad fasspänning En stor variation av ljuskällor finns på marknaden. Dessa källor har individuella egenskaper som kräver speciella typer av dimrar. Det är viktigt att använda en dimmer som är konstruerad och testad för ljuskällan. Dimbara lågenergi och LED-lampor När drifttekniken byggs in i sockeln på ljuskällan som är fallet med nya dimbara lågenergilampor och LED-lampor gäller det att ta reda på vilken typ av driftsdon som är inbyggt i lampan. Således kan en lågenergilampa eller LED-lampa kräva framkantsdimring medan en annan kräver bakkantsdimring. -500 0 0.002 0.004 0.006 0.008 0.01 0.012 0.014 0.016 0.018 0.02 Tid [Sek] Mjukvaruoptimerad falltid reducerar övertoner, elimenerar strömspikar, brum från glödtråden och ökar livslängden på ljuskällan. Lila (+) Grå (-) Kompatibel dimmer Nät spänning Svart Vit Gul Gul 1V till 10V likspännings dimbar ballast Blå Blå Röd Röd Lampa Lampa Att tänka på Värmeavledning Även vid normal funktion blir en dimmer varm. En vriddimmers effektivitet är typiskt omkring 99% och 1% avleds från dimmern som värme. En sådan dimmer med 600W last genererar alltså omkring 6W i form av värme. Märklast för dimrar med last av elektronisk transformator Elektroniska transformatorer avger viss värme. Dessa värmeförluster är små men bör ändå redovisas vid beräkning av dimmerkapaciteten. Märklast för dimrar med induktiv last Den märklast i VA som anges på dimmern är den kapacitet dimmern har inklusive transformatorns värmeförluster och lamplasten. En induktiv transformator avleder mellan 5 och 15% som värme. Sammanräknade bestämmer lamplasten och transformatorförlusten den kapacitet som krävs av dimmern. Fig. 1. Exempel på dimbart HF-don som styrs av 1-10Vdc signal Last Produkt Typ av reglering Typ av dimmer Resistiv Glödljuslampor 230V Samtliga Samtliga Resistiv/induktiv Halogenlampor 230V Samtliga Samtliga Resistiv Ljusdioder Se sid. 5-10 Se sid. 5-10 Induktiv Mek. transformatorer Framkant Tyristor/TRIAC - med ringkärna Induktiv - med järnkärna Framkant Tyristor/TRIAC Induktiv Lysrör/HF-don dimbara Framkant 1-10Vdc/ TRIAC Induktiv HID-lampor / reaktorer Framkant 1-10Vdc/ TRIAC dimbara Induktiv Växelströmsmotorer Framkant Tyristor Kapacitiv Elektroniska transf. Bakkant Transistor Kapacitiv Ljusdioder Se sid. 5-10 Se sid. 5-10 4 dimmerguiden 2012 Vadsbo
LED-belysning, drift- och dimringsteknik LED-belysning brukar delas in i tre grupper beroende på hur ljusdioden är uppbyggd i armaturen eller lampan. Konstantspänningsdioder Konstantströmsdioder 12/230V dioder i form av en traditionell lampa med sockel (GU5.3/GU10/E27 etc) Skillnaden mellan de olika grupperna kommer vi att behandla i detta avsnitt. I grunden är en ljusdiod detsamma oavsett i vilken grupp den placeras. De olika grupperna är olika sätt att sätta samman ljusdioderna för olika applikationer vilket också gör att de kräver olika driftstekniker. En enskild ljusdiod kräver en viss framspänning för att lysa. Normalt lyser en ljusdiod när spänningen är mellan ca 2,6 3,6Vdc. Ljusdioder tillverkas för olika strömstyrkor. Det finns ljusdioder från några enstaka ma inom angivna spänningsintervall till ljusdioder som ger över 1000mA inom samma spänningsintervall. Beroende på spänningen över ljusdioden så varierar strömmen och ljusstyrkan. En liten förändring i spänningen förändrar strömmen mycket. Som exempel på en ljusdiod som är gjord för strömmar runt 1000mA är följande värden typiska: 3Vdc ger en ström på 350mA 3.2Vdc ger en ström på 700mA 3.3Vdc ger en ström på 1000mA I exemplet ovan ger en förändring på endast 0.3Vdc en ökning av strömmen med tre gånger. Vad som är viktigt för att inte skada en ljusdiod är att framspänningen inte överskrider sitt maximala värde samt att den kyls tillräckligt. Om värmen är för hög så minskar livslängden drastiskt. Om den blir tillräckligt varm så är risken att den går sönder direkt. Ström (ma) 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2.00 2.25 2.50 2.75 3.00 3.25 3.50 3.75 Spänning (V) Ström-, spänningskaraktäristisk för en typ av lysdiod. Konstantspänningsdioder Den typ av ljusdioder som kallas för konstantspänningsdioder bygger på att man i en armatur/lampa sätter samman ett antal dioder för att uppnå en vedertagen standardspänning. När man seriekopplar t ex tre stycken ljusdioder där framspänning är 3,5Vdc blir den totala spänningen 3,5Vdc x 3 st = 10,5Vdc 3.5VDC 3.5VDC 3.5VDC 3 seriekopplade ljusdioder När man kopplar två serier av dioder, där vardera serie kräver 10,5Vdc, parallellt blir den totala spänningen fortfarande 10,5Vdc men strömmen ökar. Genom att fortsätta parallellkoppla en serie av 3 stycken ljusdioder kan man mångfaldigt öka antalet ljusdioder utan att man förändrar spänningen. Detta är vanligt förekommande i så kallade LED-strips där antalet ljusdioder kan vara över 100 stycken. Även mindre armaturer som består av flera små ljusdioder är oftast av så kallad konstantspänningstyp. Hur driver man konstantspänningsdioder? Då 10,5Vdc i exemplet ovan inte är någon standardspänning är det vanligt att man i varje serie även kopplar in ett motstånd. På så sätt ökar man spänningen till, i detta exempel, 12Vdc som är en vedertagen spänning. 3.5VDC 3.5VDC 3.5VDC 3.5VDC 3.5VDC 3.5VDC 150ohm 3.5VDC 3.5VDC 3.5VDC 150ohm 3.5VDC 3.5VDC 3.5VDC Pararellkopplade ljusdioder Pararellkopplade ljusdioder med motstånd 5 dimmerguiden 2012 Vadsbo
LED-belysning, drift- och dimringsteknik Exemplet på föregående sida drivs med ett så kallat konstantspänningsdriftsdon. Driftsdonet har för uppgift att omvandla från 230Vac nätspänning till vanligt förekommande spänningar så som 12 och 24Vdc. Konstantspänningsdriftsdon är konstruerade att ge en väldigt exakt spänning ut då även små spänningsvariationer kan få oönskade effekter på ljusdioderna. Dimensionering av driftdonet görs enligt följande exempel: Armaturen är märkt 12Vdc 1,2W (P) Antal armaturer är 5 stycken (n) Detta ger n x P = Ptot 5 x 1,2 = 6W Detta innebär att vi måste ha ett driftsdon som är avsett för 12Vdc konstantspänning och som minst klarar en effekt på 6W. Driftsdon för konstantspänning startar som regel från 0W upp till exempelvis 5W beroende på vad dess maximala effekt är. Därför bör man se till att driftsdonet inte är överdimensionerat med hänsyn till dess last. Om man ansluter dioder med mindre last än driftdonets minsta starteffekt är det risk att dioderna blinkar eller inte lyser alls. Det är däremot inte skadligt för dioderna. Driftsdonen är oftast även utrustade med skyddsanordningar mot kortslutning, överhettning och överbelastningsskydd. L N 3.0VDC 3.0VDC 3.0VDC 150ohm 3.0VDC 3.0VDC 3.0VDC 150ohm 12VDC 230VAC LED-driftsdon och last Hur dimrar man konstantspänningsdioder? För att dimra ljusdioder som är kopplade för konstantspänning används så kallad pulsbreddsmodulering (PWM). PWM-tekniken innebär att spänningen slås av och på med en frekvens på minst 100 Hz för att flimmer inte skall märkas. När spänningen (t ex 12Vdc) är på är strömmen konstant och när spänningen är av (0Vdc) är strömmen av. Med en pulsbredd på 100% är ljusdioden tänd hela tiden och ger full ljusstyrka. Med en pulsbredd på 50% är ljusdioden tänd halva tiden och uppfattas då lysa svagare. PWM-tekniken kan appliceras på olika sätt. Den kan bestå av elektronik inbyggt i driftsdonet för att reglera frekvensen och bredden på pulserna. I detta fall är oftast gränssnittet mot användaren 1-10Vdc styrsignal, tryckknappsstyrning eller fram/bakkantsreglering via traditionell dimmer. Elektroniken i driftsdonet omvandlar styrtekniken på ingången till PWM teknik på utgången. Det finns även externa PWM-dimmerenheter. En extern PWM-dimmer kopplas mellan LED-driftsdonet och ljusdioderna. Se kopplingsschema i marginalen. En extern PWM dimmer brukar normalt sett jobba inom ett likspänningsintervall. Samma spänningsnivå som man ansluter till PWM-dimmerns ingång är densamma på utgången men är då PWM-reglerad. Den begränsande faktorn är strömmen. Om den maximala strömmen är 15A betyder det att vid 12Vdc kan den maximala lasten vara 180W och vid 24Vdc kan den maximala lasten vara 360W. Konstantströmsdioder Den typ av ljusdioder som man kallar för konstantströmsdioder har samma egenskaper som ljusdioder generellt har, de kräver en spänning mellan ca 2,6 3,6Vdc för att lysa, men är gjorda för en relativt hög ström. Därav kallas de även för PowerLEDs eller Högeffektsdioder. Med högre effekt kommer även mer ljus. En väldigt liten variation i spänningen får strömmen att rusa iväg varför det är fördelaktigare att reglera och kontrollera strömmen istället för spänningen. Därför är konstantströmsdioder till skillnad från konstantspänningsdioder, som är indelade efter en given spänning, indelade i olika strömstyrkor. Vanligast förekommande är 350, 500 och 700mA men finns även för andra märkströmmar. Tabellen nedan visar ungefärlig effekt för en ljusdiod för respektive ström: 350mA motsvarar ~ 1W (0.8 1.4W märkeffekt) 500mA motsvarar ~ 1.5W (1.3 1.7W märkeffekt) 700mA motsvarar ~ 3W (2.8 3.4W märkeffekt) För att hålla strömmen i varje ljusdiod på en given strömstyrka kopplas konstantströmsdioder seriellt. 3.5VDC 3.5VDC 3.5VDC T ex om en diod kräver 3,5V för att strömmen skall vara 350mA innebär det att tre ljusdioder i serie kräver 10,5V för att fortfarande behålla strömmen av 350mA. L N 3.0VDC 3.0VDC 3.0VDC 150ohm 3.0VDC 3.0VDC 3.0VDC 150ohm 12VDC 230VAC LED-driftsdon, dimmer och last (konstantspänningsdioder) 6 dimmerguiden 2012 Vadsbo
LED-belysning, drift- och dimringsteknik Hur driver man konstantströmsdioder? För konstantströmsdioder krävs speciellt avsedda driftsdon. Om man har en diod med märkströmmen 350mA krävs alltså ett driftsdon som ser till att ljusdioden får den angivna strömmen. Till skillnad mot parallell inkoppling, som i fallet konstantspänningsdioder, gör den seriella inkopplingen av konstantströmsdioder att strömmen är oförändrad och istället spänningen ändras med antalet ljusdioder. Det betyder t.ex. att ett driftsdon som skall kunna driva både en, två eller tre stycken dioder med märkström 350mA behöver kunna reglera spänningen mellan ca 3-11Vdc. Strömkontrollkretsar i driftsdonet ökar eller minskar spänningen (inom sitt arbetsområde) så att det angivna värdet för strömmen bibehålles och hålls konstant. Ett vanligt fel som begås vid dimensionering av driftsdon är att man generaliserar effekten som en ljusdiod förbrukar. 350mA ljusdioder omtalas oftast som 1W ljusdioder men förbrukar som regel ca 1,2W. Det betyder att man om man har ett driftsdon som skall klara 15W lätt kan tro att det då går att ansluta 15 stycken 1W ljusdioder. Men eftersom de generellt brukar dra 1,2W skall man inte ansluta mer än 15W / 1,2W = 12 stycken. För att säkerställa att det driftsdon du skall använda är rätt dimensionerat kan du istället ta reda på vilken spänning ljusdioden kräver vid sin angivna ström. Exempel: Armaturen är märkt 350mA och 3,5V (Umax) Antalet armaturer är 5 stycken (n) Detta ger n x Umax = Utot 5 x 3,5 = 17,5V Detta innebär att vi måste ha ett driftsdon som är avsett för 350mA konstantström och som klarar att ge ut en spänning på ca 17,5Vdc. Dessa värden är oftast tydligt märkta på konstantströmsdriftsdonet eller återfinns i dess tekniska dokumentation. När man kopplar ljusdioderna i serie krävs en högre spänning för varje extra ljusdiod för att bibehålla strömmen. Detta betyder att den begränsande faktorn för hur många dioder man kan koppla på en slinga är SELV direktivet som inte tillåter högre likspänning än 120Vdc. Detta innebär att maximala antalet ljusdioder teoretiskt är ca 30-40 stycken beroende på ljusdiodens framspänning. Viktigt att tänka på är att driftsdon oftast inte kan reglera spänningen från 1V upp till sitt maximala värde. Driftsdonen jobbar ofta inom olika intervall av spänning. Ett intervall kan exempelvis vara 42-53Vdc. Det betyder att spännigen inte kan gå lägre ner än 42Vdc och kan alltså inte ge ut så lågt som 17,5Vdc. I praktiken innebär detta att driftsdonet försöker gå ner i spänning men klarar inte lägre än 42Vdc. Det kommer då att ge en spänning över ljusdioderna som är långt över dess maximala värde och ljusdioderna går sönder. Tänk därför på att förutom rätt ström så måste även den spänning du behöver för att driva dina ljusdioder vara inom driftdonets arbetsområde. Hur dimrar man konstantströmsdioder? För att dimra ljusdioder som är kopplade för konstantström kan man använda sig av så kallad pulsbreddsmodulerad ström (PWM). PWM-tekniken är beskriven under avsnittet Hur dimrar man konstantspänningsioder (sid 6) och fungerar på samma sätt för konstantströmsdioder. Man kan även använda konstantströmsdimring. Det innebär att man sänker strömmen i ljusdioden genom att sänka spänningen. Skillnaden mellan de olika teknikerna syns i exemplet nedan. PWM (till vänster) innebär snabba av och påslag av strömmen medan konstantströmsdimring (till höger) enbart sänker strömnivån. Tekniken är oftast inbyggd i driftsdonet och gränssnittet mot användaren är 1-10Vdc styrsignal, tryckknappsstyrning eller fram/bakkantsreglering via traditionell dimmer. Elektroniken i driftsdonet omvandlar styrtekniken på ingången till PWM- eller konstantströmsdimring på utgången. PWM-dimring Spänning [V] Spänning [V] Spänning [V] Spänning [V] Ström [ma] 20 10 0 0 Tid [ms] 5 10 15 20 25 20 75% ljusstyrka 10 0 0 5 10 15 20 25 Tid [ms] 20 50% ljusstyrka 10 0 0 5 10 15 20 25 Tid [ms] 20 10 100% ljusstyrka 25% ljusstyrka 0 0 5 10 15 20 25 Tid [ms] Konstantströmsdimring Konstantströmsdimring Ström [ma] 1000 500 1000 500 1000 100% ljusstyrka 0 0 5 10 15 20 25 Tid [ms] 75% ljusstyrka 0 0 5 10 15 20 25 Tid [ms] 500 1000 50% ljusstyrka 0 0 5 10 15 20 25 Tid [ms] 500 25% ljusstyrka 0 0 5 10 15 20 25 Tid [ms] 1200 Diodkurva för 700mA LED 1100 100% ljusstyrka ~75% ljusstyrka 1000 900 ~50% ljusstyrka ~25% ljusstyrka 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2 2.5 3 3.5 Spänning [V] Ström [ma] Ström [ma] Ström [ma] 7 dimmerguiden 2012 Vadsbo
LED-belysning, drift- och dimringsteknik Externa PWM-dimmerenheter kan rent teoretiskt även fungera att koppla efter konstantströmsdon. Där gäller det att man håller sig inom PWM-dimmerns spänningsområde då den egentligen är avsedd för konstantspänningsdioder. Strömmen bör inte vara några problem då den troligtvis inte kommer att överstiga 700mA (högsta vanliga strömstyrkan för enskild ljusdiod). 3.0VDC 3.0VDC 3.0VDC Under den del av perioden som PWM-dimmern inte leder ström kommer dock spänningen från driftsdonet att gå upp till sitt maximala värde. När sedan PWMdimmern leder ström igen är spänningen från driftsdonet på sitt maximala värde under en kort tid innan den reglerat när spänningen till rätt nivå. Detta leder till att dioden får spänningstoppar vilket troligtvis skadar ljusdioden. Detta talar för att man inte bör använda en extern PWM-dimmer tillsammans med konstantströmsdriftsdon. Fördelarna med konstantströmsdimring mot PWM dimring är att en likström som inte pulsar medför mindre risk för EMC-störningar. SELV direktivet medger också högre systemspänning om det är en rippelfri (pulsfri) likspänning. Med PWMdimring skapar man ett rippel vilket man inte gör med konstantströmsdimring. Rippelfri likspänning får vara upp till 120Vdc mot 60Vdc för likspänning med rippel. I praktiken innebär det att en dimbar slinga som bygger på konstantströmsdimring kan bestå av 30-40 stycken ljusdioder medan en slinga som bygger på PWM-dimring enbart kan bestå av 15-20 stycken ljusdioder. 12/230V dioder i form av en traditionell lampa med sockel (GU5.3/GU10/E27 etc) Idag finns ett flertal LED lampor i form av traditionell lampa med sockel. Dessa typer finns i en mängd varianter och effekter. Tanken är att man på ett enkelt sätt skall kunna byta ut sina glöd och halogenlampor mot den nyare och effektivare tekniken. Lamporna innehåller i grunden samma typ av ljusdioder som behandlats tidigare i olika sammansättningar. Inte helt ovanligt för MR16 GU5.3 och GU10 lampor är att det finns 3 st högeffektsdioder av 350mA typ som vardera förbrukar ca 1,2W / styck. De kan även innehålla en större mängd ljusdioder som var för sig bara förbrukar några ma där den totala effekten kan vara densamma. Hur driver man 12/230Vac LED-lampor? Hela drivtekniken för ljusdioder är integrerad i sockeln och kräver normalt inget extra LED-driftsdon. Drivtekniken i sockeln omvandlar från 230V till den spänning och ström som ljusdioderna kräver. I de fall där lamporna skall ersätta 12V halogen (GU5.3 sockel) brukar drivtekniken i sockeln klara att omvandla både från 12Vac och 12Vdc till den spänning samt 230VAC L N 12VDC ström som ljusdioderna kräver. Det innebär att de fungerar lika bra ihop med en vanlig elektronisk 12Vac transformator för halogen som med ett LED-driftsdon avsett för 12Vdc konstantspänningsdioder. När man använder 12Vac LED-lampor måste man beakta den elektroniska transformatorns minsta starteffekt. Överskrider man inte minsta starteffekten kan lamporna blinka eller så tänds de inte alls. Då elektroniska transformatorer ofta startar vid 20W och i vissa fall 10W så krävs det ett flertal LED-lampor för att överskrida gränsen. Om man enbart skall driva 1-3 stycken lampor är det därför lämpligt att man antingen väljer en transformator som startar på 0W eller ett LED-driftsdon avsett för 12Vdc konstantspänning. Vadsbo har en serie 0W transformatorer som heter Zero (sid 21 och 25) som är mycket lämpliga vid drift av 12Vac LED med låga effekter. LED-lamporna är oftast märkta efter den effekt som själva dioderna förbrukar. Vad som glöms bort är den elektronik som sitter i sockeln och som både har egenförluster och även skapar reaktiva effekter. (En LED-lampa med bra elektronik har en effektfaktor på 70-80% men det finns exempel på effektfaktorer så låga som 50%. Det innebär att lamporna kan förbruka upp till sin dubbla märkeffekt.) För en närmare redogörelse kontakta Vadsbo. Hur dimrar man 12/230Vac LED-lampor? LED-lampor bör vara specifikt avsedda för dimring. LED-lampor som inte är avsedda att dimra går oftast inte att dimra alls. Elektroniken i lampsockeln har till uppgift att hålla en konstant ström och spänning över dioderna. När man fasreglerar 230V med en traditionell fram eller bakkantsdimmer kommer elektroniken fortsätta att försöka hålla spänningen och strömmen konstant. Vad som ofta kan hända är att ljuset förblir 100% tills man dimrat ner så lågt att elektroniken inte längre kan upprätthålla rätt ström och spänning. När den tillförda energin sedan blir lägre så kan resultatet skilja sig lite beroende på hur elektroniken är konstruerad. Antingen så slocknar lampan helt då elektroniken stänger av strömmen och spänningen eller så tillåter elektroniken att sänka spänningen och strömmen vilket kan resultera i att lampan faktiskt ter sig dimbar till en viss del. Det kan också vara så att elektroniken försöker att bibehålla ström och spänning och klarar bara det periodvis vilket resulterar i att lampan blinkar Hur detta fungerar är svårt att förutse och varierar mellan lamptyp och fabrikat. 8 dimmerguiden 2012 Vadsbo
LED-belysning, drift- och dimringsteknik Är lamporna avsedda att dimras så sitter det ytterligare elektronik i lampsockeln. Det är oftast en krets som tolkar hur mycket man fasreglerar spänningen och som sedan omvandlar detta till PWM-teknik eller sänkt ström till dioderna. Normalt sett skall lamporna dimras med fasreglering (fram eller bakkantstyp). Vid osäkerhet bör man kontrollera detta med tillverkaren av lampan. Vad som också är viktigt att tänka på är dimmerns minsta last den behöver för att fungera. Detta är ett problem då många dimrar startar väldigt högt ~ 20 50W. Det krävs alltså ganska många LED lampor för att överskrida lägsta effekten. Tillverkarna av ljuskällor försöker lösa problemet genom att bygga in smart elektronik som precis i rätt läge ger en impuls i form av större effektuttag så att elektroniken i dimmern kan starta. Denna impuls varar under väldigt kort tid i varje period och det skapas ingen nämnvärd extra effektförbrukning. Problemen är att detta sätt att lura dimmern inte alltid fungerar optimalt och kan leda till att vissa dimrar funkar medans andra som bygger på samma teknik inte fungerar alls. Detta kan till viss del bero på den reaktiva effekten som skapas av LED-lampor. Därför fungerar dimringen oftast mycket bättre när man även ansluter en extra resistiv last i form av bottenlast eller glödljus som gör att spänning- och strömkurvan kommer mer i fas. För problemfri installation bör ljuskällorna istället redan från början dimras med en dimmer som startar från 1W. Det är även en fördel om lägsta dimmernivån är reglerbar då olika LED lampor dimrar olika långt ner eller i vissa fall kan flimra i absoluta bottenläget. Med en justerbar lägsta dimmernivå kommer man ifrån de problemen. Se avsnittet om Vadsbos Lågeffektdimmer LD 220 (sid 20) för närmare information om hur en sådan dimmer fungerar. Att tänka på vid dimring av 12Vac LED-lampor Precis som med 230Vac LED-lampor bör lamporna vara dimbara. När man installerar 12V LED lampor ihop med elektronisk transformator och dimmer måste förutom dimmerns minsta effekt även transformatorns minsta effekt räknas med. Här är det en fördel med en transformator som startar vid 0W så som Vadsbos ZERO serie (sid 21 och 25). Är dimring av icke dimbara 12Vac lampor möjligt? Elektroniken i 12V GU5.3 LED lampor är oftast väldigt enkel och saknar till viss del avancerad ström och spänningsreglering. Detta innebär en fördel då man med vissa kombinationer kan dimra dem trots att de saknar elektroniken för konvertering mellan fasreglering och PWM eller sänkt ström till dioderna. Kombinationen Vadsbos Zero transformator som startat på 0W och Vadsbos Lågeffektdimmer LD 220 som startar på 1W kan tillsammans gå så långt ner i dimring så att 99% av GU5.3 LED lampor går att dimra. Se vidare sid 21 om Du0 TM. Dimensionering av dimmern Vid dimensionering av dimmern måste man ta hänsyn till förlusterna i LED-lampornas elektronik och den reaktiva effekten som skapas. Om man inte vet lampans effektfaktor bör man för att vara säker på att dimmern räcker till räkna LED lampornas märkeffekt dubbelt upp. Se vidare sid 21 om Du0 TM. Du0 TM skylt GU5.3 LD 220 E 13 774 40 (E 19 022 60) 0 WATTS transformator ZERO 35 E 52 808 26 9 dimmerguiden 2012 Vadsbo
LED-trädet - Så här dimras ljusdioder Vårt LED-träd hjälper dig att hitta rätt drift- och dimringsteknik till din ljuskälla. Oavsett om den är dimbar eller ej, så har vi en lösning. För detaljerad information om produkterna se sidorna 12-22, vår hemsida eller kontakta Vadsbo. E-numren hänvisar till våra dimrar eller LED-styrdon. Med rätt dimmer och driftsdon, Du0 TM, kan även s.k. ej dimbara 12Vac ljusdioder dimras. Tabell 1 Lämpliga dimbara 12VDC och 24V LED-driftsdon Dimbara 12VDC LEDdriftsdon med bak- eller framkantsdimmer, exempelvis: E 79 841 39 E 79 841 40 1-10VDC dimbara LED-driftsdon, exempelvis: E 79 841 06 LCC9 9W E 79 841 83 LCC22 22W E 79 842 85 LCC30 30W E 79 842 86 200W E 13 774 40 LD 220 E 13 774 41* 250W DU 250 E 13 774 42* 315W DRS 315 E 13 774 43* 420W DRS 420 RHW 550 550W E 13 774 44* E 13 774 64* 350W ED 350 E 13 774 66* 600W KED 600 E 13 774 61 KED 10V A 1-10V Tabell 2 Lämpliga dimbara LED-driftsdon 350/500/700mA Dimbara LED-driftsdon med bak- eller framkantsdimmer, exempelvis: E 79 842 80 E 79 842 81 E 79 842 82 E 79 842 83 E 79 842 84 1-10VDC dimbara LED-driftsdon, exempelvis: E 79 841 78 LED-Styrdon TB TF dimbara LED-driftsdon Se tabell 1 & 2 VB 1-10V 350/500/700mA & 12/24Vdc ljusdioder 10 dimmerguiden 2012 Vadsbo
LED-trädet - Så här dimras ljusdioder Förklaring till förkortningarna TB Tryckdimmer, bakkantsstyrning TF Tryckdimmer, framkantsstyrning VB Vriddimmer, bakkantsstyrning 1-10V 1-10Vdc reglerdon * Innebär att dimmern kan kräva bottenlast, se sid 22 DimdimmerGuiden TM 2012 LD 220 200W E 13 774 40 DU 250 250W E 13 774 41* DRS 315 315W E 13 774 42* DRS 420 420W E 13 774 43* RHW 550 550W E 13 774 44* ED 350 350W E 13 774 64* KED 600 600W E 13 774 66* LD 220 200W E 13 774 40 DU 250 250W E 13 774 41* DRS 315 315W E 13 774 42* DRS 420 420W E 13 774 43* RHW 550 550W E 13 774 44* ED 350 350W E 13 774 64* KED 600 600W E 13 774 66* LD 220 200W E 13 774 40 TB TF VB TB TF VB TB Du0 TM dimbara elektroniska transformatorer ZERO 35 E 52 808 26 dimbara dimbara ZERO 70 E 52 808 27 s.k ej dimbara 230VAC ljusdioder 12VAC ljusdioder 11 dimmerguiden 2012 Vadsbo
LED-styrdon LCC9 kombination av driftsdon och dimmer LED-styrdon LCC9 är en kombination av LED-driftsdon och LED-dimmer för inbyggnad i apparatdosor eller LED-armaturer. LED-styrdon LCC9 är unikt i flera avseenden och innebär ett stort framsteg för installationstekniken inom drift och dimring av LED. LCC9 är utformad för att rymmas i en apparatdosa eller en LED-armatur där utrymmet för driftsdon och dimmer är mycket begränsat. En produkt med egenskaper som fyller ett stort behov på marknaden. Produkten är patentsökt. 1 ) Inspänning 220-240V 220-240 VAC Plint. 2 ) Styrning primär Styrning med vippströmbrytare på primärsidan. 3 ) Dosformat LCC9 är konstruerad för att rymmas i apparatdosa, upp till 2 enheter om 2 x 9W. 4 ) Auto-Sense Automatisk avkänning av vilken typ av styrning som är inkopplad. Vippströmbrytare på primär- eller eller sekundärsidan, alternativt 1-10Vdc styrning. Det går således att på samma enhet ha vippströmbrytare inkopplad samtidigt på både primär- och sekundärsidan. LCC9 känner automatiskt av vilken styrning som är aktiv. Fungerar även vid parallellkoppling av tryckknappar. LED-styrdon LCC9 E 79 841 83 5 ) Funktioner och skydd Mjukstart Minnesfunktion Konstantspänningsskydd Överbelastningsskydd Övertemperaturskydd 6 ) Last / kaskadkoppling Kaskadkoppling innebär att man seriekopplar flera LCC9 enheter för att kunna dimra laster med högre effekter än 9W. En enhet: 1-9W Två enheter: 10-18W 7 ) Styrning sekundär Styrningsmöjlighet på sekundärsidan (lågvolt, SELV) 1-10Vdc styrning Styrning med vippströmbrytare 8 ) DIP-Switch Med hjälp av DIP-switchen kan man ställa in vilken typ av LED man vill dimra, samt vilken enhet som skall fungera som Masterenhet vid kaskadkoppling. Valbara konstantströmmar: 350mA 500mA 700mA Valbara konstantspänningar: 6Vdc 9Vdc 12Vdc 24Vdc 12 dimmerguiden 2012 Vadsbo
LED-styrdon LCC9 besparingspotential Dosinstallation Central installation C Belysningsgrupp Belysningsgrupp A CENTRAL LED-Styrdon Fig 1 Fig 2 B Dosinstallation Dosinstallation innebär att man placerar en eller flera kaskadkopplade LCC9 enheter i samma apparatdosa som tryckknappen till respektive belysningsgrupp är placerad i. Kaskadkoppling innebär att man seriekopplar fler LCC9 enheter för att kunna dimra laster med högre effekter än 9W. Det är viktigt att tänka på att den totala höjden av LCC9 enheten/enheterna och tryckknappen måste vara mindre än apparatdosans djup. Dessutom måste regeln som apparatdosan monteras på vara tillräckligt djup. Central installation Vid Central installation är alla LED-styrdon som skall driva och dimra belysningsgrupperna i en byggnad samlade på en och samma plats i en central. Kabeldragning sker från belysningsgrupp och tryckknapp till central, sträckorna A och B (se fig.2). Besparingspotential med Dosinstallation Man kan spara många tusenlappar med Dosinstallation av LCC9 jämfört med Central installation, på materialinköp och arbetstid för långa kabeldragningar då sträcka C ersätter sträckorna A och B. Det blå fältet till höger visar besparings potentialen i % vid Dosinstallation jämfört med Central installation, kostnadsbild mars 2011. Besparingspotential med Dosinstallation Kostnad (kr) 2500 100 % Installationskostnad per belysningsgrupp (1-9W) Dos installation - LCC9 Central installation - förekommande LED-styrdon 230090 210080 190070 170060 150050 130040 110030 90020 70010 5000 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 Avstånd mellan LED-styrdon och belysningsgrupp/tryckknapp meter (m) Besparing vid Dosinstallation Fig 3 Avstånd mellan LED-styrdon och belysningsgrupp/tryckknapp (m). Faktisk besparing med Dosinstallation Diagrammet till höger visar en kostnadsjämförelse mellan Dos- och Central installation för LED dimring i två aktuella nybyggnationer med vardera över 13 belysningsgrupper. Dessa belysningsgrupper har varierande stora effekter med både 350 & 700mA drift. Faktisk besparing med Dosinstallation Villa Wixell Dosinstallation Besparing 18% Central installation Villa Petra Dosinstallation Besparing 16% Dosinstallation - LCC9 Central installation - förekommande LED-styrdon Central installation 10 12 14 16 18 20 22 24 tkr Fig 4 Total kostnad 13 dimmerguiden 2012 Vadsbo
LED-styrdon - kombination av driftsdon och dimmer för LED LED-styrdon för upp till 22 respektive 30W Med enkla inställningar kan du att driva och reglera vanligt förekommande konstantspännings- och konstantströms LED-lampor. Dimras med återfjädrande tryckknapp eller 1-10Vdc Upp till 20 st LCC30 kan styras av samma tryckknapp utan synkkabel. Kan reglera ljuset 0-100% IP20 Klass II Ledningslängd från donet till tryckknappen kan vara upp till 30 meter E-nummer 79 842 85 79 842 86 Beteckning LCC22 LCC30 Konstantström (ma) 350mA (10-41V) 500mA (10-41V) 700mA (10-31V) 3-15W (3-12 st LED) 7-22W (3-12 st LED) 9-22W (3-9 st LED) 350mA (2-60V) 500mA (2-60V) 700mA (2-43V) 900mA (2-27V) 1-21W (1-16 st LED) 2-30W (1-12 st LED) 3-30W (1-10 st LED) 4-24W (1-7 st LED) Konstantspänning - - 12Vdc 24Vdc 10,8W 21,5W Spänning, primär 100-240Vdc 220-240Vdc Omgivnings temperatur max. (Ta) +50 C +50 C Test temperatur (Tc) +80 C +75 C Dimension (mm) 105x66x24 103x30x67 Vikt (g) 150 150 JOLLY Med enkla inställningar kan du att driva och reglera vanligt förekommande konstantspännings- och konstantströms LED-lampor. Enheter med synckabel kan länka samman max 1-10 enheter Kan reglera ljuset 0-100% IP20 Klass II Max ledningslängd från donet till tryck/vrid potentiometern 15m E-nummer 79 841 49 79 841 92 79 841 91 79 841 88 79 841 93 79 841 90 79 841 89 Beteckning DC Jolly 1-10V & push Maxi Jolly Dali Maxi Jolly 1-10V & push DC Micro Jolly DC Micro Jolly 1-10V DC Jolly Slim 1-10V & DC Jolly MD Push inkl. Sync kabel 1,5m inkl. Sync kabel 1,5m 1-10V & push & push Push inkl. Sync kabel inkl. Sync kabel Effekt (W) 1-25 1-50 1-50 1-6 1-6 1-32 1-32 Inspänning (V) 110-240 110-240 110-240 220-240 220-240 110-240 230-240 Konstantström 350mA (max 43V) 15W 350mA (max 74V) 25W 350mA (max 74V) 25W 350mA (max 24V) 6W 500mA (max 12V) 6W 350mA (max 48V) 17W 350mA (max 43V) 17W (ma) 500mA (max 43V) 22W 500mA (max 72V) 35W 500mA (max 72V) 35W 500mA (max 48) 24W 500mA (max 43V) 24W 700mA (max 36V) 25W 700mA (max 70V) 50W 700mA (max 70V) 50W 700mA (max 38V) 32W 700mA (max 36V) 32W 900mA (max 55V) 50W 900mA (max 55V) 50W 1,05A (max 48V) 50W 1,05A (max 48V) 50W 1,4A (max 36V) 50W* *Ej för kontinnuerlig drift Konstantspänninng (Vdc) 10Vdc (max 900mA) 9W 12Vd (max 900mA) 10W 24Vdc (max 900mA) 20W 48Vdc (max 1A) 50W 48Vdc (max 1A) 50W 24Vdc (900mA) 20W 12Vcd (900mA) 10W 24Vdc (900mA) 20W 28Vdc (900mA) 22W Omg. temp max. (Ta) +50 C +45 C +45 C +50 C +50 C +50 C +50 C Test temp. (Tc) +75 C +80 C +80 C +70 C +70 C +80 C +75 C Dimension (mm) 103x67x21 124,5x79x22 123,5x79x21 67x50x22 67x50x22 237x30x21 166x47x35 14 dimmerguiden 2012 Vadsbo
Flerkanals LED-dimmer med TCP/IP gränssnitt för stora utrymmen MCC16 har utvecklats speciellt för interiör-applikationer av LED i stora utrymmen. Den kompakta designen i kombination med DMX, TCP / IP eller DALI-gränssnitt och en kapacitet av separat styra upp till 16 LED-kanaler är revolutionerande och skapar helt nya koncept för användning av ljusdioder i inomhus-belysning. Oavsett om det gäller arbetsplatsbelysning, accent belysning för hotell och barer, eller flexibel områdes belysning för konferens- och seminarierum, så möjliggörs nu avancerade individuella belysningskoncept som bygger på ljusdioder. MCC16DMX E 13 774 78 Ekonomi Ljusdiodernas ljusegenskaper och möjligheten att styras individuellt göra dem till ett bättre belysningsalternativ. Det som saknats fram till nu är en effektiv styrenhet för LED som minskar de höga installationskostnaderna, som gör LED-belysning mer ekonomisk och därmed öppna nya applikationer för ljusdioder. MCC16 är en styrenhet som väsentligt minskar antalet komponenter och sätter en ny och högre standard i fråga om effektivitet. TCP/IP-gränssnitt Kärnan i MCC16 är den innovativa LED-styrkretsen. Detta LED-chip, som utvecklats av dilitronics GmbH, möjliggör en utrymmesbesparande design och direkt tillgång till varje enskild LED kanal via det inbyggda kommunikationsgränssnittet. Det viktigaste inslaget i MCC16 är ett TCP / IP-gränssnitt. Användning av TCP / IP i ljusteknik är inte helt ny, men bara ett fåtal ljustekniska produkter har fram tills nu utvecklats på grundval av detta protokoll. DMX, Dali eller TCP/IP-styrning Produktframhävning Accentljus förvandlas till spotlights för att framhäva en viss produkt Fördelar Fördelarna är uppenbara: Överföring av stora mängder information möjliggörs tack vare den extremt höga bandbredden och kontrollen av ett stort antal ljuskällor tack vare det nästan obegränsade adressintervallet. Tillämpningen av TCP / IP i kombination med ett 16-kanalers högeffekts LED-styrdon är ett enormt framsteg i utvecklingen inom ljusteknik. Användningsområden Användningsområden för MCC16 är alla belysningssystem som använder ljusdioder som ljuskälla: Kontor, affärer och butiker, offentliga byggnader, bostäder och lägenheter, hotell, barer, restauranger, spa och wellness-anläggningar, utställningar, mässor, museer, scenbelysning, underhållningsbelysning, media fasader, media-installationer, kryssningsfartyg, yachts, industribyggnader, lagerlokaler, nöjesparker. Med andra ord: Varhelst ett stort antal ljuskällor måste kunna kontrolleras och vara energieffektiva. Chipet som är mindre än en krona kan styra 16 högeffekts-led eller LED-moduler parallellt och med höga effektnivåer per kanal (28 W vid 48 VDC). MCC16 är ett logiskt nästa steg för att utnyttja fördelarna med kontrollerad LED- teknik för belysningstillämpningar. Och vidareutveckling planeras: MCC16 sortimentet utökas nu för att ytterligare förenkla installation och drift av LED-belysning. Enskilda stämningar Skapa en individuell ljusatmosfär (för olika kunder, passagerare, gäster, för olika tidpunkter (dag / natt), för olika tillfällen Rumeffekter Atmosfär och komfort anpassade till varierad användning av rum 15 dimmerguiden 2012 Vadsbo
Flerkanals LED-dimmer med TCP/IP gränssnitt för stora utrymmen Tekniska data Egenskap Data Specifikation Funktionstyp Laststyrd PWM Kännetecken Kaskadkopplad (DMX-gränssnitt) Anslutning av max. MCC16DMX Strömförsörjning 5... 48 VDC Strömförsörjning som överensstämmer med LED-spänningen och optimeras av strömförsörjningsspänningen. Kanaler 16 Individuell dimning av varje kanal LED spänning 5... 48 VDC Strömförsörjning som överensstämmer med LED-spänningen. Användning av 16 kanaler med samma LED framspänning. LED ström 0,15... 0,6 A För varje kanal Ljusreglering 5... 100 % Dimrings upplösning 8 Bit MCC16 DMX E 13 774 78 MCC16TCP E 13 774 79 Tekniska data - DMX-gränssnitt - MCC16DMX E-nummer 13 774 78 Egenskap Data Specifikation Protokoll DMX Digital multiplex Adresserbara enheter 32 Upp till 32 MCC16DMX Anslutning 2x RJ45 DMXIN & DMXOUT signal över cat-3 patch-kabel (ANSI E1.11-2004) MCC16DALI E 13 774 80 Tekniska data - TCP-gränssnitt - MCC16TCP E-nummer 13 774 79 Egenskap Data Specifikation Gränssnitt Internet 10BASE-T halv duplex Protokoll Internet TCP / IP på Internet Adresserbara enheter Många MCC16TCP kan styras via nätverk Anslutning RJ45 Anslutning till PC via Cat-5 korsad kabel, anslutning till switch via Cat-5 patch-kabel Tekniska data - DALI-gränssnitt - MCC16DALI E-nummer 13 774 80 Egenskap Data Gränssnitt DALI Protokoll DALI Kännetecken Egenskap Mått / vikt PCB Mått kapsling Kapsling Strömförsörjning Data (LxBxH) 110 x 96 x 25 mm / 109 g (LxBxH) 148 x 99 x 37 mm Standard På begäran 16 dimmerguiden 2012 Vadsbo