Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäker hets berättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan.

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för. Skolhälsovård. Kramfors Kommun

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun

LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse 2017 KS2018/143/01

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats 2016 Bromölla kommun

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska insatsen av elevhälsan År 2016

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (15)

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats (EMI) 2015

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats, EMI

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2015

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse Skolhälsovården Borlänge Kommun

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans psykologiska insats i Ale kommun. År Datum och ansvarig för innehållet

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats, EMI

Åtgärdsplan för att förebygga avvikelser inom Elevhälsans medicinska insatser

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

År Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasiet Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska insats År 2017

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2016

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/ / / / /2016

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse 2016 för den medicinska elevhälsan inom gymnasie- och gymnasiesärskolan

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse 2016 för den medicinska delen av elevhälsan i Västra Göteborg

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Skolhälsovårdens Patientsäkerhetsberättelse för VIP Gymnasiesärskola

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan, bildningsförvaltningen Trelleborgs kommun 2016

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Ledningssystem för elevhälsans psykologiska insats. Ledning och styrning av elevhälsans psykologiska insats enligt (SOSFS 2011:9)

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för 2017

Patientsäkerhetsberättelse

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun År 2016 2017-02-10 Maria Lindfors Medicinskt ledningsansvarig Skolsköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Säkerställa att en god och säker vård bedrivs av skolsköterskor och skolläkare med hög kompetens. Hantera medicintekniska produkter på ett säkert sätt, inklusive regelbunden kontroll och kalibrering. Revidera och kvalitetssäkra Metodbok. Ta fram lokala riktlinjer och implementera dem i verksamheten, riktlinjer för informationshantering och dokumentation, riktlinjer för generella läkemedelsordinationer, vaccinationer, säkra rutiner kring hälsobesök. Uppdatera läkemedelshantering årligen, generella direktiv Inbjuda vårdnadshavare vid behov att delta när vi träffar eleverna för att öka delaktighet i patientsäkerhetsarbetet genom att synliggöra information. Yrkesgruppsträffar, fortbildning och kollegiala diskussioner för att säkra systematiskt förbättringsarbete och patientsäkerhet. På yrkesgruppsträffar identifiera och säkerställa riskbedömningar, riskområden och avvikelsehantering. Strategier för att uppnå dessa mål: - Säkra bemanning och kompetens utifrån god vård och en verksamhet som tidigt kan förebygga händelser och avvikelser. - Förutsättningar att arbeta systematiskt med riktlinjer och rutiner som kan implementeras i verksamheten (Metodbok, Vägledning Elevhälsa) Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Skollagen styr att det ska finnas tillgång till elevhälsa. De medicinska insatserna i skolans elevhälsa utförs av skolsköterskor, skolläkare, logoped samt skolpsykolog. Barn och utbildningsnämnden som är Vårdgivare, är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetschef Enligt HSL 29 är Karin Elofsson och Maria Lindfors. Det medicinska ledningsansvaret har Maria Lindfors. Ansvarig för generella ordinationer för läkemedel och hantering av remissvar under 2016 är skolläkare Elena Lundberg som är barnläkare. 2

I BOU finns budgeterat 2 skolskötersketjänster en på 80% och en på 50%. Det finns 2 Logopedtjänster på 100% vardera. Skolpsykolog finns 2 st som jobbar 10% vardera. Skolläkare köps in på ca 8 timmar per månad. Verksamhetschefen ansvarar för att synpunkter och klagomål hanteras och att arbetssätt förändras för att undvika att vårdskador uppstår. Samtliga medarbetare i EMI har ansvar att i konferenser granska och notera eventuella uppkomna vårdskador. Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Kontroll av bemanning och resursfördelning sker inför varje läsår för att säkerställa rätt bemanning på de olika skolorna utifrån elevunderlag, belastning. Varje år i augusti/september genomförs kalibrering av apparater och utrustning såsom vågar, audiometrar och blodtrycksmanschetter enligt fastställd rutin. Avvikelserapporter riskbedöms och följs upp. Kvalitetssäkring utförs en gång per år/vårterminen med hjälp av de kvalitetsmått som utarbetats av skolsköterskeföreningen. Trivselenkäter genomförs varje läsår i alla stadier. Dessa utgör en viktig del av planeringen kring det förebyggande arbetet mot kränkandebehandling, och är en del av likabehandlingsplanen. Här är elevhälsans medicinska insatser en del av helheten i elevhälsoteamen som jobbar med detta. 3

Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Umeås metodbok ska revideras för att passa Robertsfors verksamhet gällande hälsobesök, vaccinationer, läkemedelshantering och enklare sjukvårdsinsatser. Ett års hjul har upprättats för att lätt följa de insatser som ska ske under ett läsår. Bemanning- och resursfrågan lyfts kontinuerligt för att säkerställa att arbetet hinns med och kan planeras. Vid risk för att arbetet inte kan genomföras enligt planeringen av basprogram skall detta rapporteras till verksamhetschef. Alla vårdinsatser dokumenteras. Enligt Patientdatalagen skall dokumentering i patientjournal genomföras snarast i anslutning till besöket för att förhindra risker eller fel i dokumentationen. Kompetens- och utvecklingsfrågorna finns med på träffarna med verksamhetschef. Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Alla inom Elevhälsans hälso-och sjukvård ansvarar för att identifiera och rapportera risker som kan medföra negativa händelser eller tillbud i verksamheten och för elever. Större förändringar i verksamheten kan väsentligen påverka patientsäkerheten Medicinskt ledningsansvarig ansvarar tillsammans med berörda för att göra en riskanalys och återföra information och kunskap till verksamheten. Likaså ansvarar medicinskt ledningsansvarigför att uppmärksamma och påtala risker till verksamhetschefen. Detta ska protokollföras på regelbundna möten med verksamhetschef. Vårdnadshavare och/eller elever ges alltid noggrann information om syftet med elevbesöket för att minimera missförstånd. Regelbundna träffar med medicinskt ledningsansvariga i länet samt elevhälsochefsträffar i länet tar även upp frågan med rutiner för att identifiera risker i verksamheten. 4

Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap. 3 Avvikelser och vårdskador hanteras via rapportering i avvikelsehanteringen. (SOSFS 2005:28, SOSFS 2010:4 (M)). Särskild blankett för avvikelserapport finns. Avvikelser och/eller allvarliga händelser skall rapporteras till MLA som gör en händelseanalys tillsammans med verksamhetschef (vid behov). Åtgärdsförslag tas därefter fram som ska förhindra ett upprepande, till exempel om gällande rutiner behöver revideras. Återkoppling till den som rapporterat avvikelsen och övriga berörda, sker alltid. Klagomål som kommer till verksamhetschef genom kommunens hemsida analyseras på samma sätt som avvikelser. Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso- och sjukvård, är dokumentation av elevernas besvär och symtom, samt professionens bedömning och åtgärder. Dokumentation i patientjournaler är basen för uppföljning och utvärdering. Varje legitimerad hälso-sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar att arbetet skall utföras med god kvalité och hög patientsäkerhet, och skall medverka och bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Skolsköterskor och skolläkare samverkar med vårdinrättningar vad gäller remisser och konsultationer och lån av BVC-journal. Träff varje terminsstart med BVC sköterska som rapporterar över de barn som skrivs in EMI. Intern samverkan sker inom skolan med all personal genom arbetsplatsträffar och enskilda möten. Det är viktigt att skolsköterskorna får kännedom om att elever börjar eller slutar på skolan, detta motverkar att vårdskador inträffar. EHT-möten i tvärprofessionellt team sker regelbundet i alla skolor i kommunen. Vårdnadshavare och/eller elever ges alltid noggrann information om syftet med besök hos skolsköterska/skolläkare/. I samband med vaccinationer informeras om vanliga biverkningar och sammanhållen journalföring. 5

Samverkan med skolpersonal och elev/vårdnadshavare vid planerad vaccinering. Samverkan sker med hälsocentraler gällande vård för nyanlända, till exempel vaccinationsordinationer. Samverkan angående elever som byter personnummer/namn eller får skyddad identitet, är av största vikt för att motverka vårdskador. Planerade träffar sker regelbundet med flyktingsköterska. Samverkan med socialtjänst och hälsocentral sker regelbundet en gång i månaden i formen av SAMBA möten, där framför allt en kurator är den som ansvarar och återkopplar om behov finns. Samverkan sker även med socialtjänst, skola, polis, fritid för en samlad bild av hur våra ungdomar har det i kommunen. I denna grupp sitter en skolsköterska från högstadiet. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Skolläkare och skolsköterskor rapporterar till medicinskt ledningsansvarig händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård och behandling. Medicinskt ledningsansvarig ansvarar för bedömning och analys. 2016 års avvikelser som inkommit är sammanlagt 1 stycken Den har bedömts, diskuterats och åtgärdats. Åtgärder har vidtagits för att dessa händelser inte ska inträffa igen. Avvikelsen gällde en vaccination. Avvikelser, klagomål och synpunkter arkiveras efter analys av MLA och verksamhetschef. 6

Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig. Det är den som har hälsoproblem (eller vårdnadshavare till minderårig enligt 6 kap föräldrabalken) som avgör om han eller hon skall söka vård. Samtycke till vård, undersökning eller behandling kan vara antingen skriftlig eller muntlig, men vid vaccinering efterfrågas skriftligt medgivande om inte vårdnadshavare är med. Gymnasieelever ger själva samtycke. Skolsköterskor och skolläkare strävar alltid efter samarbete med elev och/eller vårdnadshavare för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Elev bör alltid informeras i det som rör honom eller henne och informationen skall vara anpassad efter ålder och mognad. Eleven skall ha ett medinflytande som med tiden eller under vissa omständigheter övergår till ett självbestämmande. En välinformerad elev ökar sin upplevelse av trygghet. Informationen skall alltid vara anpassad utefter elevens behov, ålder, kunskap och situation: Information inför genomförande av vaccinering och eventuella biverkningar Information inför hälsobesök och hälsosamtal Information gällande Sekretess och tystnadsplikt Information om vidtagna åtgärder och uppföljning och vad man skall vara uppmärksam på vid exempelvis symtom eller skada Tolk används vid behov. Information kan vara både muntlig och skriftlig och eleven skall känna sig respekterad. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått beskriver det vi behöver ha eller förutsättningar för att nå definierade mål Vi skolsköterskor ska initiera samarbete för att säkerställa att arbetet hinns med på alla enheter. Information till verksamhetschef och ansvarig rektor om arbetet inte hinns med. Alla skolsköterskor/skolläkare ska ha en ökad medvetenhet om att upptäcka och rapportera avvikelser och risker på yrkesgruppsträffar. 7

Planerade träffar med verksamhetschef som enbart behandlar kvalitetsarbete för EMI behöver införas. Utvärdering och statistik behöver förbättras. Samverkan med vårdnadshavare, rektorer och övrig personal på skolan. Uppdraget MLA:s beskrivning behöver revideras regelbundet. Verksamhetsplan ska skrivas vid höstterminens start Verksamhetsberättelse ska skrivas vid vårterminens slut Ledningssystem revideras varje år Sammanställning av hälsodata på gruppnivå och organisationsnivå Tillfredsställande lokaler och utrustning Tillfredsställande personalresurser Adekvat fortbildning. Processmått beskriver aktiviteter som genomförs för att uppnå definierade mål Medicinsk kompetensutveckling för MLA ska ske under våren 2017 - Skolsköterskekongress i Stockholm - Maskrosbarn - Barn som närstående vid svåra händelser del 1 och 2 - Hälsoundersökning emigranter - Barnvaccinationsprogrammet - Stöd till unga som växer upp i missbruk Resultatmått beskriver hur det blev dvs. utfallet. Alla elever i åk. 1, 4 och 8 samt delar av gymnasiets språkintroduktion erbjöds hälsosamtal. Endast ett fåtal avstod erbjudandet. Sammanlagt utfördes 271 hälsosamtal under året. Nyanlända elever erbjöds kompletterande vaccinationer Flickor i årskurs 6 erbjöds vaccination mot HPV, humant papillomvirus. Alla elever i årskurs 1 erbjöds vaccination MPR. Sammanlagt utfördes 137 vaccineringar under året. 1315 registrerade kontakter under året. Elevhälsans medicinska insatser har en rapporterad händelse under 2016 som rör, ett vaccinations tillfälle. 8

Elevhälsans medicinska del mål 2017: - Genomföra och sammanställa hälsosamtal. Information ska återkopplas till skolan och vårdnadshavare. - Eleven i fokus i första hand - Fortsätta att bilda nätverk kring eleven som av någon anledning har det svårt fysiskt, psykosocialt, socialt och sätta in stödåtgärder så snabbt som möjligt - Gott samarbete med nätverk och vårdnadshavare - God dokumentation - Rapportering vid avvikelser - Fortbildning vid behov - Bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt nationella riktlinjer - Upprätthålla rutiner för mottagande av nyanlända elever för att säkerställa att eleverna får den hälso- och sjukvård de har rätt till. - Fortsätta med uppvaccinering av nyanlända elever. Detta efter hälsocentralen gjort hälsoundersökning samt genomfört en vaccinationsbedömning och skickat en vaccinationsordination till berörd skolsköterska. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Efter genomgången patientsäkerhetsberättelse under året 2016 kan man utläsa ett gott resultat trots ökade risker och ökad arbetsbelastning. En stor tillströmning av ensamkommande flyktingar och familjer utgör en ökad risk för vårdskador. Den stora utmaningen är ofullständiga personnummer som ökar risken väsentligt. Vårdinsatser dokumenteras inte alltid i direkt anslutning till elevbesöken. Detta är en risk som man får överväga vid varje tillfälle. Resultatet av att dröja med dokumentationen ökar risken, men effektiviserar arbetet genom att viss dokumentation kan göras på elevfri tid. Vårt arbete med att revidera metodboken till lokala förutsättningar har inte genomförts, dels på grund av tidsbrist, men även på grund av inväntande av en nationell metodbok. Detta arbete pågår. Sammanställning av hälsodata på gruppnivå och organisatorisk nivå har uteblivit. Det beror på att överenskommelsen med SKL och EMI legat nere. Epibarn är nu under ombearbetning. Umeå provkör det nu under läsåret 2016/2017, så vi avvaktar deras utvärdering. 9

Långsiktiga mål är att prioritera samverkan på flera fronter samt att definiera uppdraget för MLA. Utifrån patientsäkerhetsberättelsen kan jag också se ett behov av planerade träffar med verksamhetschef för uppföljning enbart av elevhälsans medicinska insats, där även logopederna bör ingå. 10