Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2012 ESV 2012:37

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2012 ESV 2012:37

Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Datum: 2012-09-05 Dnr: 49-676/2012 ISBN: 978-91-7249-335-3 Layout: Elisabeth Hermansson-Zamani och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: Matts Karlson Tryckeri: AJ E-print AB, Stockholm Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 45 10

Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2016. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli. Beräkningarna slutfördes den 24 augusti 2012. På ESV:s hemsida, www.esv.se, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Generaldirektör

4

Innehåll Sammanfattning 9 1 Den makroekonomiska utvecklingen 13 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 19 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter 19 2.1.1 Skatt på arbete 20 2.1.2 Skatt på kapital 22 2.1.3 Skatt på konsumtion 24 2.2 Inkomsterna i statens budget 27 3 Utgifterna i statens budget 31 3.1 Rättsväsendet (UO 4) 32 3.2 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) 32 3.3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (UO10) 33 3.4 Migration, Integration och jämställdhet (UO 8 och UO 13) 35 3.5 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) 36 3.6 Samhällsförsörjning, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik (UO 18) 38 3.7 Kommunikationer (UO 22) 38 3.8 Statsskuldsräntor (UO 26) 39 3.9 Riksgäldens nettoutlåning 40 4 Saldot i statens budget 45 5 Offentliga finanser 47 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande 47 5.1.1 Statens finansiella sparande 48 5.1.2 Kommunsektorns finansiella sparande 49 5.1.3 Ålderspensionssystemets finansiella sparande 51 5.2 Den offentliga skulden 52 5.3 Finanspolitikens inriktning 54 5.4 Jämförelse med andra prognosinstitut 55 6 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 57 6.1 Överskottsmålet 57 6.2 Utgiftstaket 57 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen 59 8 Revideringar sedan föregående prognos 61 8.1 Den makroekonomiska utvecklingen 61 8.2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 61 8.3 Statens budget utgifter och saldo 62 8.4 De offentliga finanserna 63 Appendix 65 Kontaktpersoner 82 5

Förteckning över faktarutor Ny skatt Intäkter från Sveriges handel med utsläppsrätter 26 Princip för Riksbankens vinstdisposition 28 Olika räntebegrepp 40 Riksgäldens nettoutlåning en speciell post på budgetens utgiftssida 42 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp 53 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik 55 Konjunkturjusterat sparande metod 57 Engångseffekter 77 Förändring av anslagsbehållningar 79 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal 11 Tabell 2. Försörjningsbalansen 14 Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden 15 Tabell 4. Löner, priser och reporänta 16 Tabell 5. Skatteintäkter per sektor 20 Tabell 6. Skatt på arbete 20 Tabell 7. Skattebaser 20 Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer 21 Tabell 9. Nedsättningar och skattereduktioner avseende sysselsättningsstöd 22 Tabell 10. Skatt på kapital 22 Tabell 11. Skatt på konsumtion 24 Tabell 12. Skatt på vägtrafik 26 Tabell 13. Övriga inkomster 27 Tabell 14. Utdelningar från statliga bolag 28 Tabell 15. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2007 2016 29 Tabell 16. Hälsovård 32 Tabell 17. Antal asylsökande januari juli 2012 35 Tabell 18. Arbetsmarknadsutgifter 37 Tabell 19. Antal personer i program och sysselsättningsstöd 38 Tabell 20. Infrastruktur 39 Tabell 21. Riksgäldskontorets nettoutlåning 41 Tabell 22. Realfördelade utgifter 2007 2016 42 Tabell 23. Utgifter på statens budget 2007 2016 43 Tabell 24. Statens budget i sammandrag 45 Tabell 25. Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 47 Tabell 26. Inkomster och utgifter i statlig sektor 48 Tabell 27. Bron mellan budgetsaldo och finansiellt sparande 49 Tabell 28. Inkomster och utgifter i kommunal sektor 50 Tabell 29. Diverse nyckeltal i kommunsektorn 50 Tabell 30. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet 51 Tabell 31. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) 52 Tabell 32. Dekomponering av skuldkvotens förändring 54 Tabell 33. Förändring av det finansiella sparandet och finanspolitikens inriktning 54 Tabell 34. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet 57 6

Tabell 35. Uppföljning av de takbegränsadeutgifterna 58 Tabell 36. Makroekonomisk utveckling, revidering sedan föregående prognos 61 Tabell 37. Inkomster, revideringar sedan föregående prognos 61 Tabell 38. Utgifter på statens budget, revideringar sedan föregående prognos 62 Tabell 39. Offentliga sektorns sparande, revidering sedan föregående prognos 63 Diagramförteckning Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser 13 Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparande 14 Diagram 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet 15 Diagram 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden 17 Diagram 5. Årlig förändring av underliggande skatteintäkter 19 Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvoten 19 Diagram 7. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren 21 Diagram 8. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt 23 Diagram 9. Skatt på företagsvinster 23 Diagram 10. Avkastningsskatt 24 Diagram 11. Mervärdesskatteintäkter 24 Diagram 12. Intäkter av energi- och koldioxidskatt samt årlig utveckling av skattesatser, rensat för indexreglering med KPI, juni juni 25 Diagram 13. Inkomster av statens aktier 28 Diagram 14. Utgifter i statens budget 31 Diagram 15. Antal sjukpenningdagar 34 Diagram 16. Sjuk- och rehabiliteringspenning 34 Diagram 17. Aktivitets- och sjukersättning 34 Diagram 18. Antal asylsökande 35 Diagram 19. Räntor på statsskulden 40 Diagram 20. Faktiskt och underliggande budgetsaldo 45 Diagram 21. Statens inkomster och utgifter 48 Diagram 22. Resultat och sparande i kommunsektorn 51 Diagram 23. Statsskuld och skuldkvot 53 Diagram 24. Prognosjämförelse BNP-tillväxt 56 Diagram 25. Prognosjämförelse finansiellt sparande i offentlig sektor 56 Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 2012 66 Appendix 2. Volymer 2011 2016 67 Appendix 3. Utgifter i statens budget 2012 2016, jämförelse med VÅP och föregående prognos 68 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2010 2016, jämförelse med VÅP och föregående prognos 69 Appendix 5. Skattebasernas utveckling 2010 2016 71 Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2007 2016 72 Appendix 7. Finansiellt sparande i staten 2010 2016 73 Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2011 2016 74 Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2011 2016 76 7

Appendix 10. Förändring av anslagsbehållningar 2011 2013 79 Appendix 11. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000 2016 80 Appendix 12. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande 2007 2016 80 Appendix 13. Beräkningsförutsättningar 2011 2016 81 8

sammanfattning Sammanfattning Trots en oväntat stark BNP-tillväxt första halv året i år blir tillväxten för helåret 2012 endast 1,5 procent i kalenderkorrigerade termer. Även nästa år är aktiviteten i ekonomin dämpad och BNP ökar då med 1,9 procent. Till följd av försvagningen av konjunkturen väntas i år återigen underskott i de offentliga finanserna, 20 miljarder kronor, motsvarande 0,6 procent av BNP. Nästa år beräknas underskottet uppgå till 12 miljarder kronor, motsvarande 0,3 procent. Saldot i statens budget beräknas i år uppgå till 18 miljarder kronor och till 11 miljarder kronor nästa år. Tillväxten bromsar in BNP ökade oväntat starkt även andra kvartalet i år, enligt preliminär statistik från SCB. I övriga Europa är tillväxten däremot svag och konjunkturen är på väg att försvagas ytterligare. Det finns också tecken på att tillväxten bromsar in även på andra håll i världen. Flera indikatorer tyder på att konjunkturen kommer att dämpas även i Sverige kommande kvartal och ESV räknar med att tillväxten blir svagare under andra halvåret än under första. Framför allt är det exporten som väntas öka långsammare samtidigt som importen stiger relativt snabbt. Detta ger ett betydligt mindre bidrag till tillväxten från nettoexporten framöver. Även investeringarna väntas öka långsammare medan hushållens konsumtion fortsätter att öka i förhållandevis snabb takt. Nästa år blir tillväxten starkare än i år. Men det sker ingen kraftig återhämtning eftersom efterfrågan från Europa är dämpad och osäkerheten kring skuldkrisen fortfarande väntas ha en återhållande effekt på den inhemska efterfrågan. Åren därefter ökar tillväxten och fullt resursutnyttjande nås 2016. Avmattningen i ekonomin under andra halvåret och den återhållsamma tillväxten 2013 väntas dämpa efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta sjunker under andra halvåret i år och stiger svagt under 2013. För helåret 2013 är sysselsättningen i det närmaste oförändrad. Eftersom arbetskraften ökar mer än sysselsättningen, bland annat som en följd av att befolkningen ökar, stiger arbetslösheten till som högst 7,8 procent 2013. Skatteintäkterna växer relativt långsamt i år och nästa år Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar med endast 2,1 procent i år. De konjunkturkänsliga skatteintäkterna påverkas främst av läget på arbetsmarknaden, hushållens konsumtionsvilja samt företagens resultat och investeringar. En svag utveckling av skatterna på konsumtion och kapital dämpar intäkterna i år. Även om hushållen har blivit mer optimistiska de senaste månaderna är de fortsatt försiktiga med att öka sin konsumtion. Intäkterna från mervärdesskatt dämpas i år även till följd av den sänkta skatten på restaurang- och cateringtjänster. Skatt på kapital, som är det mest volatila av skatteslagen, minskar då de svenska företagens vinster faller när exporten av varor och tjänster påverkas av den låga efterfrågan från omvärlden och den starkare kronan. Även intäkterna från skatt på kapital från hushåll sjunker när ränteinkomsterna och kapitalvinsterna minskar. Dessutom blir ränteutgifterna högre, som en följd av att skuldstocken ökar, vilket leder till högre ränteavdrag och därmed lägre skatteintäkter. Nästa år stiger skatteintäkterna snabbare än i år. En starkare ökning av hushållens konsumtion och exporten bidrar till högre intäkter från mervärdesskatt och bolagsskatt. Utgifterna i statens budget ökar måttligt De totala utgifterna i statens budget ökar i år med 27 miljarder kronor, motsvarande 3,3 procent, och uppgår därmed till 831 miljarder kronor. Utgiftsökningen förklaras främst av en tillfällig ökning av Riksgäldens nettoutlåning. Efter den tillfälliga ökningen av nettoutlåningen minskar de totala ut 9

sammanfattning gifterna nästa år, även om utgifterna under flera utgiftsområden ökar. Från och med 2014 ökar de totala utgifterna åter. Utgiftsökningen uppgår under prognosperioden till 4,0 procent. Som andel av BNP minskar utgifterna från 23 procent 2011 till 20 procent 2016. Den största utgiftsökningen under prognosperioden sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av ett ökat uttag av föräldrapenningdagar samtidigt som medelersättningen stiger. Utgifterna för internationellt bistånd och EU-avgiften stiger i takt med den svenska BNIutvecklingen. Inom området Hälsovård, sjukvård och social omsorg stiger kostnaderna för statlig assistansersättning, på grund av ökad timersättning och fler assistanstimmar per person. Under prognosperioden minskar utgifterna för framför allt statsskuldsräntor. Även inom arbetsmarknads- och sjukförsäkringsområdet minskar utgifterna sett över hela prognosperioden. Arbetslösheten stiger dock 2012 och 2013 med ökande utgifter för arbetsmarknadsområdet som följd. Därefter sker en återhämtning på arbetsmarknaden, vilket medför att utgifterna inom arbetsmarknadsområdet minskar. Saldot i statens budget Saldot i statens budget beräknas i år uppgå till 18 miljarder kronor. Jämfört med 2011 försvagas det markant, med 86 miljarder kronor, framför allt på grund av att statens inkomster blir 60 miljarder kronor lägre. De lägre inkomsterna i år beror dels på att tillfälliga försäljningsinkomster förstärkte saldot 2011, dels på att de kassamässiga skatteinkomsterna väntas bli lägre än förra året. År 2013 väntas budgetsaldot bli 11 miljarder kronor, således en förbättring jämfört med 2012. Skatteinkomsterna är oförändrade samtidigt som utgifterna minskar något. Underskott i de offentliga finanserna Till följd av den svagare konjunkturen väntas i år återigen underskott i de offentliga finanserna, 20 miljarder kronor, motsvarande 0,6 procent av BNP. Sparandet i såväl staten som ålderspensionssystemet sjunker markant jämfört med 2011. Även 2013 blir offentliga sektorns finansiella sparande negativt, om än något mindre negativt än i år. En något starkare tillväxt i ekonomin stärker de konjunkturkänsliga statliga finanserna. Sparandet i ålderspensionssystemet försvagas däremot påtagligt och blir negativt, till följd av att den genomsnittliga pensionen skrivs upp markant, med 4,1 procent. För 2014 minskar däremot den genomsnittliga pensionen. Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet pekar på att det i närtid inte finns något utrymme för ofinansierade reformer. Den konsoliderade bruttoskulden för offentlig sektor, Maastrichtskulden, har sedan Sveriges EUinträde 1995 minskat från 72 procent av BNP till drygt 38 procent vid utgången av 2011. Den väntas minska till knappt 37 procent i slutet av 2013. Aviserade reformer och effekter på överskottsmålet Den 24 augusti aviserade regeringen att man i budgetpropositionen för 2013 avser att genomföra satsningar om 23 miljarder kronor 2013. ESV har inte beaktat dessa satsningar då de inte är beslutade och inte heller preciserade. Om reformer i den storleksordningen genomförs skulle det prognostiserade sparandet i offentlig sektor 2013 justeras ner från 0,3 procent av BNP till 1,0 procent. Indikatorerna för överskottsmålet, som redan i grundprognosen pekar på att överskottsmålet inte nås, skulle således i än högre utsträckning visa negativ avvikelse i förhållande till målet om 1 procents överskott över en konjunkturcykel. Längre fram i prognoshorisonten ser det förvisso ljusare ut men de överskott som då prognostiseras förutsätter bland annat att ekonomin återgår till sin potential utan inslag av störningar samt att ingen ytterligare aktiv finanspolitik förs fram tills dess. De prognostiserade överskotten har dessutom en tendens att bli mindre när avståndet mellan innevarande år och prognosåren minskar. 10

sammanfattning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Miljarder kronor om ej annat anges 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP, fasta priser, procentuell förändring 3,3-0,6-5,0 6,2 3,9 1,2 1,9 3,0 3,2 3,0 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad 3,4-0,9-4,9 5,9 3,9 1,5 1,9 3,2 3,0 2,7 Lönesumma, procentuell förändring 6,9 5,5 0,1 3,1 5,6 3,6 3,3 4,5 4,9 4,6 Arbetslöshet 1 6,1 6,2 8,3 8,4 7,5 7,6 7,8 7,4 6,8 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor 112 69-30 -2 5-20 -12 18 67 109 Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP 3,6 2,2-1,0-0,1 0,1-0,6-0,3 0,5 1,6 2,5 Finansiellt sparande i staten, procent av BNP 2,4 1,3-0,8-0,4-0,1-0,5 0,0 0,7 1,8 2,7 Finansiellt sparande i kommunsektorn, procent av BNP 0,1-0,1-0,3 0,2-0,3-0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, procent av BNP 1,1 1,0 0,2 0,2 0,5 0,2-0,1 0,0 0,1 0,1 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), procent av BNP 40,2 38,8 42,7 39,4 38,4 37,1 36,5 34,7 31,6 27,6 Statsskuld, procent av BNP 35,7 33,1 37,0 33,4 30,8 30,7 29,9 28,1 24,9 20,8 Skattekvot, procent av BNP 47,4 46,4 46,6 45,5 44,5 44,4 44,4 44,2 44,1 44,1 Takbegränsade utgifter 910 943 965 986 989 1026 1050 1061 1074 1097 varav ålderspensionssystemet 188 201 220 223 222 239 257 262 272 284 Marginal till utgiftstaket 28 14 24 38 74 58 43 42 49 56 Budgetsaldo 103 135-176 -1 68-18 -11 23 69 120 Engångseffekter i statens budget 19 70-105 23 36-6 -1 0 2 0 Underliggande budgetsaldo 84 65-71 -24 32-12 -10 23 67 120 Källa: SCB och ESV 1 I procent av arbetskraften, 15 74 år, enligt ILO. 11

12

den makroekonomiska utvecklingen 1 Den makroekonomiska utvecklingen Tillväxten bromsar in andra halvåret I Sverige ökade BNP oväntat starkt även andra kvartalet i år, enligt preliminär statistik från SCB. I övriga Europa är tillväxten däremot svag och konjunkturen är på väg att försvagas ytterligare. Det finns också tecken på att tillväxten bromsar in på andra håll i världen. Flera indikatorer visar på att konjunkturen dämpas även i Sverige kommande kvartal och vi räknar med att tillväxten blir svagare under andra halvåret än under första. Framför allt är det exporten som väntas öka långsammare samtidigt som importen stiger relativt snabbt, vilket ger ett betydligt mindre bidrag till tillväxten från nettoexporten framöver. Även investeringarna väntas öka långsammare medan hushållens konsumtion fortsätter att öka i förhållandevis snabb takt. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor 1 020 990 960 930 900 870 840 810 780 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent Nästa år blir tillväxten starkare än i år. Men det sker ingen kraftig återhämtning eftersom efterfrågan från Europa är dämpad och osäkerheten kring skuldkrisen fortfarande väntas ha en återhållande effekt på den inhemska efterfrågan. Åren därefter sker en återhämtning från svackan i ekonomin och fullt resursutnyttjande nås 2016. BNP växer 2014 2016 med i genomsnitt 3,1 procent. 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Avmattningen i ekonomin under andra halvåret och den återhållsamma tillväxten 2013 väntas dämpa efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta sjunker därför under andra halvåret i år och stiger svagt under 2013. För helåret 2013 är sysselsättningen i det närmaste oförändrad. Eftersom arbetskraften ökar mer än sysselsättningen, bland annat som en följd av att befolkningen ökar, stiger arbetslösheten till som högst 7,8 procent 2013. Återhämtningen i ekonomin 2014 2016 leder till att sysselsättningen ökar igen och arbetslösheten sjunker successivt till 6,5 procent 2016. Som en följd av den svagare tillväxten under andra halvåret och försvagningen på arbetsmarknaden, i kombination med låg inflation och en förstärkning av kronan antas Riksbanken hålla reporäntan oförändrad fram till slutet på nästa år då den successivt börjar höjas igen. Svag efterfrågan från Europa I Europa är tillväxten svag och väntas bli svag även nästa år. I USA växer BNP snabbare än i Europa men återhämtningen går långsamt. Dessutom bromsar nu tillväxten in i andra delar av världen, exempelvis i Kina. Sammantaget är därmed efterfrågan på svenska exportvaror låg både 2012 och 2013. Exporten har, trots den svagare konjunkturen i omvärlden, ökat relativt mycket första halvåret i år, framför allt exporten av tjänster. Trots att kronan stärkts och den inhemska efterfrågan varit förhållandevis stark, har exporten ökat betydligt mer än importen och bidraget från nettoexporten har varit stort. Indikatorerna visar dock på en svagare utveckling av exporten framöver och förstärkningen av kronan väntas också bidra till att dämpa exporten. Därmed blir ökningen betydligt svagare under andra halvåret. Samtidigt stärks importen. Nettoexporten bidrar därmed till att dämpa tillväxten. För helåret 2012 blir ökningen av både exporten och importen låg. Nästa år stiger exporten snabbare men ökningstakten är fortfarande lägre än ett historiskt genomsnitt. Importen 13

den makroekonomiska utvecklingen fortsätter att öka snabbare än exporten, bland annat som en följd av kronförstärkningen. Bidraget från nettoexporten blir därmed negativt. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Hushållens konsumtion 2,0 1,8 2,7 3,7 3,7 3,4 Offentlig konsumtion 1,8 0,5 0,0-0,3 0,2 0,3 Fasta investeringar 6,2 3,6 3,6 6,1 5,5 5,1 Lager 1 0,6-1,0 0,0 0,1 0,1 0,0 Export 6,9 1,4 4,1 6,8 7,1 6,0 Import 6,3 0,5 4,9 7,6 7,7 6,3 väntas vara svag, vilket dämpar de disponibla inkomsterna. Sparkvoten, som ligger på en hög nivå i utgångsläget, sjunker därmed. Åren 2014 2016 sker en återhämtning i ekonomin och konsumtionen ökar mycket kraftigt, med i genomsnitt 3,6 procent per år. Det leder till att sparkvoten fortsätter att falla. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparande Procent 8 6 4 2 Procent 8 6 4 2 Nettoexport 1 0,7 0,5-0,1 0,1 0,2 0,2 BNP 3,9 1,2 1,9 3,0 3,2 3,0 BNP, kalenderkorrigerad 3,9 1,5 1,9 3,2 3,0 2,7 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. 0-2 -4-6 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot 0-2 -4-6 Hushållens konsumtion ökar men sparkvoten stiger Hushållens framtidsförväntningar vände upp efter årsskiftet och konfidensindikatorn i KI:s barometer ligger nu strax över det historiska genomsnittet. Konsumtionen ökade också snabbare under första halvåret i år än under slutet av 2011. Konsumtionen väntas fortsätta öka under andra halvåret, om än i något långsammare takt. Framför allt är det konsumtionen av tjänster som väntas bli svagare och försäljningen av bilar fortsätter att minska. Hushållens reala disponibla inkomster ökar förhållandevis mycket i år trots en svag ökning av sysselsättningen. Det beror bland annat på att pensionsinkomsterna ökade relativt starkt och att inflationen är låg. Konsumtionen ökar dock långsammare än hushållens disponibla inkomster, vilket tyder på att hushållen ändå är försiktiga med att konsumera. Det innebär att sparkvoten stiger ytterligare till en historiskt sett hög nivå. Nästa år väntas osäkerheten kring den europeiska skuldkrisen successivt skingras och hushållens framtidstro blir allt starkare. Konsumtionen ökar då relativt snabbt trots att sysselsättningsutvecklingen Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst. Starka investeringar i energioch kommunsektorn Första halvåret i år ökade investeringarna kraftigt. Framför allt var det mycket stora ökningar inom energisektorn. Även inom kommunsektorn ökade investeringarna markant. Bostadsinvesteringarna sjönk däremot. Under kommande kvartal väntas ökningstakten bromsa in bland annat som en följd av att produktionen inte stiger lika snabbt som tidigare, vilket minskar behovet av investeringar. Även en minskad lönsamhet, bland annat på grund av den starkare kronan, dämpar investeringarna. Investeringarna i bostäder, främst nybyggda bostäder, väntas bli fortsatt svaga under resten av året men vända upp under nästa år. Ombyggnadsinvesteringarna, som stigit till en mycket hög nivå sedan införandet av ROT-avdraget, väntas kommande år i stort sett ligga kvar på dagens nivå. Investeringarna i kommunerna steg kraftigt under 2011 bland annat som en följd av att det bygg 14

den makroekonomiska utvecklingen des många nya vägar. I år får kommunerna tillfälliga inkomster i form av en återbetalning från pensionsbolaget AFA. En del av dessa inkomster kommer troligtvis att användas till investeringar och därför fortsätter de att öka relativt mycket i år. Den underliggande utvecklingen av kommunernas inkomster är dock relativt svag under 2012 och 2013. Utrymmet för att investera under 2013 är därmed ganska litet vilket medför att kommunernas investeringar sjunker kraftigt. En del stora byggprojekt i kommunerna avslutas också under 2012 vilket bidrar till att dämpa investeringarna 2013. Investeringarna i lager var betydligt större 2011 än 2010 och gav ett stort bidrag till BNP-tillväxten. I år blir förhållandet det omvända då lagerinvesteringarna sänker tillväxten med 1,0 procentenhet. Fullt resursutnyttjande nås 2016 Prognosen för 2012 och 2013 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. För åren 2014 2016 görs prognosen från utbudssidan. Prognosen grundas då i stället på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 2013 antas ekonomin anpassas mot potentiell nivå. Eftersom BNP ligger under den potentiella nivån 2013 så stiger BNP snabbare än potentiell tillväxt 2014 2016 och ekonomin når fullt resursutnyttjande 2016. Efterfrågan på arbetskraft dämpas Sysselsättningsökningen har dämpats de senaste månaderna. Avmattningen i produktionen har därmed börjat sätta sina spår på arbetsmarknaden, men arbetslösheten har inte stigit. Den låga aktiviteten i ekonomin väntas leda till att efterfrågan på arbetskraft dämpas ytterligare framöver. Indikatorerna för de kommande månaderna tyder på att sysselsättningen kommer att sjunka. Anställningsplanerna vände upp i Konjunkturinstitutets barometer efter årsskiftet men har sjunkit igen och antalet nyanmälda lediga platser minskar. Sysselsättningen väntas därmed falla under andra halvåret i år. För helåret 2012 ökar dock antalet sysselsatta. Från och med andra kvartalet 2013 stiger sysselsättningen igen men för helåret 2013 är den i det närmaste oförändrad. Arbetslösheten kommer därmed att börja stiga. Som högst väntas den ligga runt 7,8 procent under 2013 innan den vänder nedåt igen. Diagram 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental 4 810 4 720 4 630 4 540 4 450 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: SCB och ESV Sysselsatta Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) Antalet arbetade timmar väntas öka långsammare än antalet sysselsatta i år eftersom den dämpade efterfrågan på arbetskraft även sänker medelarbetstiden. Sjukfrånvaron har också börjat stiga igen vilket bidrar till att medelarbetstiden sjunker något. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell förändring om ej annat anges Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP, fp 3,9 1,5 1,9 3,2 3,0 2,7 Produktivitet 2,1 1,4 1,8 2,2 1,9 1,9 Arbetade timmar 2,3 0,2 0,0 1,0 1,1 0,7 Medelarbetstid 0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 2,1 0,3 0,1 1,0 1,1 0,7 Arbetskraft 1,2 0,4 0,3 0,6 0,5 0,4 Personer i program, tusental 178 185 193 181 162 148 Arbetslöshet, ILO 1 7,5 7,6 7,8 7,4 6,8 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,4 5,5 5,5 5,2 4,9 4,8 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16 64 år. 9 8 7 6 5 15

den makroekonomiska utvecklingen Kommande år väntas antalet arbetade timmar och sysselsättningen öka i ungefär samma takt. Produktiviteten, det vill säga produktionen per arbetad timme, steg snabbt 2011 men som en följd av att produktionen bromsar in väntas också produktivitetstillväxten dämpas. I år ökar därmed produktiviteten långsammare än 2011, framför allt inom industrin. Åren 2014 2016 då produktionen tar fart stiger produktiviteten snabbare. Måttliga löneökningar både 2012 och 2013 Avtalen för en stor del av arbetsmarknaden är nu klara. I genomsnitt ger avtalen löneökningar som motsvarar 2,6 procent på ett år, vilket är i linje med industrins avtal. De flesta avtalen är ettåriga. Löneglidningen väntas dock bli låg mot bakgrund av det osäkra läget i ekonomin och att efterfrågan på arbetskraft dämpats. Totalt sett väntas lönerna öka med drygt 3 procent i år, vilket är betydligt högre än förra årets ökning men fortfarande lägre än genomsnittet för de senaste 20 åren. Nästa år väntas lönerna öka ungefär lika mycket som i år. Åren 2014 2016 stiger löneökningstakten successivt när ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande. Inflationen förblir låg under resten av 2012 och 2013 Inflationstakten mätt enligt konsumentprisindex (KPI) har fortsatt att falla och i juli var inflationen under 1 procent. Nedgången i KPI förklaras främst av att bostadsräntorna har sjunkit. Den underliggande inflationen mätt med KPIF, det vill säga KPI exklusive effekter av förändringar i bostadsräntorna, har dock också sjunkit och ligger nu på en låg nivå. Den låga underliggande inflationen beror i första hand på att arbetskraftskostnaderna ökade svagt både 2010 och 2011, vilket slår igenom med eftersläpning i konsumentpriserna. Även om tillväxten i ekonomin har varit stark under första halvåret i år är resursutnyttjandet fortfarande lågt, vilket också bidrar till att dämpa prisökningarna. Under sommaren har också de rekordlåga elpriserna bidragit till att hålla inflationen nere. Inflationen väntas förbli låg under resten av 2012 och även under 2013, även om arbetskraftskostnaderna till följd av låg produktivitetstillväxt stiger betydligt snabbare i år än förra året. Det tar dock tid för ökade arbetskraftskostnader att slå igenom i konsumentledet och redan nästa år väntas arbetskostnaderna öka betydligt långsammare igen. Förstärkningen av kronan bidrar också till att hålla nere inflationen under resten av året och även under 2013. Kronförstärkningen motverkar också den höjning av livsmedelspriserna som skett på världsmarknaden. En del av prishöjningen väntas dock komma att slå igenom i högre matpriser. Under 2014 börjar den underliggande inflationen stiga i takt med att tillväxten i ekonomin tar fart. Inflationstakten ökar sedan gradvis när resursutnyttjandet stiger och når 2 procent under 2015. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om ej Utfall Prognos annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Timlön, KL 1 2,4 3,2 3,1 3,4 3,6 3,7 Timlön, NR 1 2,9 3,3 3,2 3,5 3,7 3,8 Enhetsarbetskostnad 1,0 2,6 1,3 1,2 1,7 1,7 Lönesumma 5,7 3,6 3,3 4,5 4,9 4,6 KPI 3,0 1,0 1,3 2,3 2,7 2,6 KPIF 2 1,4 0,9 1,3 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 42,8 44,0 44,5 45,1 46,2 47,4 Reporänta, värde vid årets slut 1,75 1,50 1,75 2,50 3,50 3,75 Källa: Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Skillnaden mellan KPI och KPIF blir liten både 2012 och 2013 då bostadsräntorna väntas ligga kvar på nuvarande nivåer eftersom Riksbanken antas lämna reporäntan oförändrad ända till i slutet av 2013. Åren därpå blir skillnaden betydligt större eftersom bostadsräntorna då stiger i takt med att Riksbanken höjer reporäntan. 16

den makroekonomiska utvecklingen Diagram 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent 5 4 3 2 1 0-1 -2 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: SCB och ESV KPI KPIF Procent Risk för lägre tillväxt De globala riskerna och utmaningarna är fortfarande stora. Prognosen bygger på att den europeiska skuldkrisen inte förvärras och att det sker en successiv förbättring i ekonomin under nästa år. Om 5 4 3 2 1 0-1 -2 krisen i euroområdet utökas och något eller några länder tvingas lämna eurosamarbetet kan det dock få betydande konsekvenser på den finansiella stabiliteten i världen och på den globala konjunkturen. Även andra länder brottas med stora skulder och nya orosmoment kan snabbt blossa upp och dämpa företagens och hushållens framtidsförväntningar. I USA ser utsikterna ljusare ut men om ingen överenskommelse nås i kongressen, innan årsskiftet, om att nuvarande skattelättnader förlängs och att automatiska nedskärningar begränsas kan det leda till en avkylning av ekonomin. Sannolikheten för en betydligt lägre tillväxt än prognostiserat både i omvärlden och i Sverige, är därmed fortfarande relativt stor. Sverige har dock hittills stått emot försvagningen i omvärlden relativt bra och om motståndskraften håller i sig kan tillväxten bli högre än vi räknat med. Om problemen i euroområdet löses på ett effektivt och förtroendefullt sätt kan också tillväxten bli högre än väntat, både globalt och i Sverige. 17

18

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter De konjunkturkänsliga skatteintäkterna påverkas främst av läget på arbetsmarknaden, hushållens konsumtionsvilja samt företagens resultat och investeringar. I år är utvecklingen på arbetsmarknaden dämpad. Sysselsättningen stiger svagt och arbetslösheten är i det närmaste oförändrad. Under de senaste månaderna har stigande aktiekurser och stabila bostadspriser påverkat de svenska hushållens förväntningar positivt. Hushållens konsumtion har därför ökat hittills i år trots att oron för skuldkrisen i Europa kvarstår. Däremot missgynnas de svenska exportföretagen av en svag efterfrågan från Europa och en förstärkning av kronan. Det är en svag utveckling av skatterna på konsumtion och kapital som dämpar intäkterna i år. Även om hushållen har blivit mer optimistiska de senaste månaderna är de fortsatt försiktiga med att öka sin konsumtion. Intäkterna från mervärdesskatten påverkas dessutom i år av den sänkta skatten på restaurangoch cateringtjänster. Intäkterna från energiskatt minskar något på grund av en låg bensinförsäljning. Skatt på kapital, som är den mest volatila av skatte slagen, sjunker i år då de svenska företagens vinster faller när exporten av varor och tjänster minskar till följd av den låga efterfrågan från omvärlden och den starkare kronan. Även intäkterna från skatt på kapital från hushåll sjunker när ränteinkomsterna och kapitalvinsterna minskar. Dessutom ökar ränteutgifterna vilket leder till högre ränteavdrag och därmed lägre skatteintäkter. Skatt på arbete varierar mindre än övriga skatt e slag och ökar i år trots att antalet arbetade timmar i ekonomin stagnerar. Den huvudsakliga skattebasen, utbetald lönesumma, stiger med 3,6 procent främst som ett resultat av att lönerna ökar. Nästa år stiger skatteintäkterna snabbare än i år. En ökning av hushållens konsumtion och exporten bidrar framför allt till högre intäkter från mervärdesskatt och bolagsskatt. Diagram 5. Årlig förändring av underliggande skatteintäkter Procent 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SKV, ESV och RK Arbete Kapital Konsumtion Totala skatter exkl. skatteändringar Totala skatter inkl. skatteändringar Procent Skattekvoten beräknas i år uppgå till 44,4 procent av BNP, vilket är samma nivå som föregående år. Därefter minskar skattekvoten till 44,1 procent i slutet av prognosperioden. Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvoten Miljarder kronor 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 43 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SKV och ESV Totala skatteintäkter 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 Procent av BNP Skattekvot (höger axel) Att skattekvoten inte minskar i år, trots beslutade skattesänkningar, beror på att löneandelen i ekonomin ökar vilket är naturligt vid en svag tillväxt i 55 53 51 49 47 45 19

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget ekonomin. Nedgången i skattekvoten från 2013 beror till stor del på att punktskatterna minskar i förhållande till BNP. Från 2014 minskar även skatt på arbete något som andel av BNP när löneandelen, efter den tillfälliga ökningen i år, faller tillbaka mot en mer normal nivå. Statens skatteintäkter påverkas mest av avmattningen i ekonomin. Det beror på att de mer konjunkturkänsliga skatteslagen, skatt på kapital och konsumtion, är statliga skatter. Dessa utvecklas svagare i år än andra skatter. Därmed växer statens skatteintäkter betydligt långsammare än övriga sektorers. En ytterligare förklaring till att statens skatteintäkter växer svagare är de skattesänkningar som genomförts. Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter är till stor del beroende av lönesumman, vilken ökar snabbare än de övriga skattebaserna i år. Flera landsting har aviserat skattehöjningar nästa år. ESV räknar med en sammantagen skattehöjning om 10 öre för kommuner och landsting. Skattehöjningen innebär att kommunsektorns skatteintäkter ökar med 2 miljarder kronor per år. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Staten 7,2 1,1 0,4 3,0 4,8 5,6 5,6 Kommunsektorn 2,3 3,1 4,4 4,1 3,9 4,4 4,4 Ålderspensionssystemet 2,6 6,4 2,9 3,4 4,2 4,9 4,5 Källa: SKV och ESV Samtliga skatteintäkter finns redovisade i tabellen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2007 2016 längre fram i detta avsnitt. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras samlat i ett avslutande avsnitt. 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör knappt 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, där lönesumman utgör en gemensam skattebas. De direkta skatterna påverkas även av utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelningen och inflationen. I år och nästa år ökar skatt på arbete med knappt 4 procent, men från och med 2014 ökar den starkare till följd av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tabell 6. Skatt på arbete Miljarder kronor/procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nivå, mdkr 874 907 941 979 1 022 1 069 1 118 Utvecklingstakt, procent 0,8 3,7 3,8 4,0 4,4 4,6 4,6 Källa: SKV och ESV Pensionerna håller uppe direkta skatter på arbete i år och nästa år I år utvecklas utbetalda löner svagt. Pensioner, sjukoch föräldrapenning och arbetsmarknadsersättningar växer dock starkare. Sjuk- och föräldrapenning samt arbetsmarknadsersättningar utgör en liten och minskande andel av skattebasen. Sjukpenningen som har minskat kraftigt sedan 2003 har börjat stiga igen till följd av ett återflöde av personer som utförsäkrats från sjukförsäkringssystemet. Antalet arbetslösa personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program ökar som en följd av försvagningen på arbetsmarknaden. Från och med 2014 sker en återhämtning på arbetsmarknaden, vilket innebär att utbetalda löner eller lönesumman ökar snabbare. Däremot utvecklas pensioner och arbetsmarknadsersättningar svagt. Tabell 7. Skattebaser Procentuell förändring om ej annat anges Nivå 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utbetalda löner 1 348 3,6 3,3 4,5 4,9 4,6 Sjuk- och aktivitetsersättning 34-6,1-6,9-5,2-3,3-1,8 Sjuk- och föräldrapenning 54 5,8 1,5 3,1 3,5 3,4 Arbetsmarknadsersättningar 30 5,6 0,5-6,2-10,7-7,2 Pensioner 358 5,8 5,3 2,1 3,4 4,3 Taxerad inkomst 1 900 4,0 3,4 3,7 4,2 4,3 Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 710 4,1 3,7 3,9 4,4 4,5 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor. 20

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Diagram 7. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Miljarder kronor 30 20 10 Miljarder kronor 30 20 10 Intäkterna från direkta skatter på arbete beräknas i år uppgå till 508 miljarder kronor, motsvarande drygt 50 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten utgör knappt 8 procent av de totala inkomstskatterna och andelen är stabil över tiden. Den kommunala inkomstskatten uppgår till 562 miljarder kronor och står för den största delen av ökningen inom skatt på arbete. I år och de två följande åren ökar kommunernas skatteintäkter med cirka 4 procent per år. Återhämtningen på arbetsmarknaden från 2014 medför att skatteintäkterna ökar med i genomsnitt 4,3 procent per år 2014 2016. Skattereduktionerna har under senare år ökat snabbt och uppgår i år till knappt 200 miljarder kronor. Införandet av jobbskatteavdraget och HUS-avdraget, det vill säga avdraget för ROT- och RUT-tjänster, har inneburit att skattereduktionerna stigit med närmare 100 miljarder kronor sedan 2006. Skattereduktionen för RUT-tjänster infördes 2007 och uppgick då till 0,1 miljard kronor. I år beräknas reduktionen uppgå till drygt 2 miljarder kronor och väntas öka till nästan 3 miljarder kronor 2016. Skatte reduktionen för ROT-tjänster uppgick införandeåret 2009 till drygt 9 miljarder kronor. Därefter har den ökat kraftigt men ökningstakten bromsar nu in. De av regeringen fastställda kommunala uppräkningsfaktorerna för 2011 och 2012, det vill säga förändringen av det kommunala skatteunderlaget, är betydligt lägre än den nu aktuella prognosen för dessa år. Det innebär att kommuner och landsting väntas få stora återbetalningar av skatter 2013 2014, sammantaget 23 miljarder kronor. Statens skatteinkomster blir då motsvarande lägre. 0-10 -20 Källa: SKV, ESV 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Allmän pensionsavgift Skattereduktioner 0-10 -20 Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Aktuell prognos 2,16 3,14 4,13 3,73 3,94 4,40 4,47 Fastställda 1,90 2,30 3,30 Källa: SKV och ESV Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna påverkas i huvudsak av förändringar i lönesumman och avgiftssatserna. De indirekta skatterna på arbete beräknas till 433 miljarder kronor 2012. Det är en ökning med 15 miljarder kronor eller knappt 4 procent från 2011. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren men betydligt snabbare 2014 2016. I genomsnitt förväntas skatteintäkterna öka med 4,2 procent per år under prognosperioden. Särskild löneskatt på pensionskostnader, vilken utgör den beloppsmässigt viktigaste löneskatten, visar på en betydande ökning enligt det preliminära taxeringsutfallet för år 2011 jämfört med 2010. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Vissa åtgärder tar sikte på att minska lönekostnaden, exempelvis de nedsatta arbetsgivaravgifterna för vissa grupper och i vissa regioner. En annan åtgärd är införandet av HUS-avdraget som syftar till att öka sysselsättningen och minska svartarbete. De beloppsmässigt viktigaste sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, HUSavdraget och nystartsjobb. Stöden har stigit kraftigt de senaste fyra åren. Sammantaget uppgick stöden 21

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget till 14 miljarder kronor 2008 medan de i år väntas uppgå till 46 miljarder kronor. Nedsättningen avseende nystartsjobb har ökat kraftigt sedan starten 2007, från 0,4 miljarder kronor till 6,2 miljarder kronor 2011. Trots minskade volymer väntas nedsättningen ligga kvar på relativt oförändrade nivåer till följd av en högre snittkostnad. Från och med 2014 beräknas nedsättningen för nystartsjobben stiga igen då efterfrågan på arbetskraft ökar. Tabell 9. Nedsättningar och skattereduktioner avseende sysselsättningsstöd Utfall Prognos Miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Sjöfartsstöd -2-2 -2-2 -2-2 -2 Nedsättning ungdomar -17-20 -20-20 -21-22 -22 Regional nedsättning -1-1 -1-1 -1-1 -1 Generell nedsättning -1-1 -1-1 -1-2 -2 Nystartsjobb -4-6 -6-6 -6-7 -7 RUT -1-2 -2-2 -3-3 -3 ROT -12-13 -13-14 -14-15 -15 Totalt -38-44 -46-46 -48-50 -52 Källa: SKV och ESV 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs till största delen av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt samt fastighetskatt. Under prognosperioden beräknas den uppgå till mellan 11 och 12 procent av de totala skatteintäkterna. Kapitalskatter från både hushåll och bolag minskar i år, vilket medför att nivån på kapitalskatterna sjunker. Tabell 10. Skatt på kapital Miljarder kronor/procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nivå, mdkr 191 188 181 183 194 209 226 Utvecklingstakt, procent 19,5-2,0-3,4 1,0 6,1 7,8 7,7 Källa: SKV och ESV Hushållens kapitalvinster minskar även i år Hushållens kapitalskatt utvecklas svagt till följd av att både ränte- och utdelningsinkomster och kapitalvinster minskar i början av prognosperioden. Att utdelningsinkomsterna sjunker beror främst på den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder från 2012. Hushållens kapitalvinster minskade förra året med 7 miljarder kronor. Det beror främst på en lägre omsättning på bostadsmarknaden men även på börsnedgången. I år väntas hushållens kapitalvinster minska med ytterligare 10 miljarder kronor, framför allt till följd av en fortsatt låg omsättning på bostadsmarknaden. Förra årets börsnedgång väntas också påverka årets finansiella kapitalvinster negativt. För prognosåren 2013 2016 antas kapitalvinsterna uppgå till drygt 3 procent av BNP, vilket är något lägre än deras genomsnittsliga andel av BNP 1993 2010 på 3,2 procent. Ändrade skatteregler medför att prognosen avviker från det historiska medelvärdet. Kapitalvinsterna minskar till följd av att kapital väntas flyttas från den konventionella beskattningen till investeringssparkonton. Mot slutet av prognosperioden ökar kapitalvinsterna åter till följd av att den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder på sikt väntas medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. Slopad skattskyldighet ger lägre utdelningar Hushållens inkomsträntor och utdelningar ökade med 14 miljarder kronor förra året, vilket innebar drygt 4 miljarder kronor högre skatteintäkter än 2010. Ökningen berodde framför allt på att räntenivåerna steg. De högre nivåerna medförde även ökade ränteavdrag. I år sjunker räntorna något, vilket minskar hushållens ränteinkomster jämfört med förra året. Under resterande delen av prognosperioden väntas räntenivåerna åter stiga och hushållens ränteinkomster ökar. Detta motverkas dock nästa år av att utdelningar från investeringsfonder minskar då investeringsfondernas skattskyldighet slopas. Till skillnad från inkomsträntorna väntas hushållens utgiftsräntor vara något högre i år än året innan, vilket gör att avdragen för ränteutgifter ökar. Nästa år väntas utgiftsräntorna i genomsnitt vara något lägre än i år. Avdragen ökar trots detta till följd av en ökad skuldstock. Under resten av prognosperioden 22

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget fortsätter avdragen för ränteutgifter att öka till följd av höjda utgiftsräntor och ökad skuldstock. Högre räntor samt en måttlig utveckling av bostadspriserna verkar dock återhållsamt på hushållens nyupplåning. Diagram 8. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt Miljarder kronor 180 150 120 90 Miljarder kronor 180 150 120 90 Nedgången bedöms däremot bli både relativt måttlig och kortvarig. I takt med att konjunkturen förbättras och tillväxten tar fart ökar företagen åter sina vinster, vilket väntas ske redan från nästa år. Skatten på företagsvinster ökar då med knappt 4 procent. Därefter sker en starkare uppgång med i genomsnitt 6 procent per år, vilket är i linje med återhämtningen i ekonomin och utvecklingen för driftsöverskottet i bolagssektorn. Skatten på företagsvinster motsvarar drygt 3 procent av BNP. I år väntas företagsskatten minska något i relation till BNP, för att därefter öka fram till 2016. 60 30 60 30 Diagram 9. Skatt på företagsvinster 0 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Kapitalvinster Avdrag för utgiftsränta m.m. Inkomstränta, utdelningar m.m. Källa: SKV och ESV Miljarder kronor 160 120 80 Procent av BNP 4 3 2 Stark krona och svag efterfrågan i EU påverkar företagen i år Skatten på företagsvinster beräknas ha uppgått till 107 miljarder kronor för inkomståret 2011, vilket är på samma nivå som året innan. I år blir tillväxten i Sverige lägre än förra året och indikatorer pekar på ett svagare år för företagen. Delårsboksluten för det första halvåret visade en splittrad bild, men tendensen mot en avmattning för både omsättning och resultatnivåer jämfört med motsvarande period 2011 är tydlig inom flera branscher, exempelvis skogs- och bilindustrin. En svag tillväxt i våra viktigaste exportländer, framför allt i Europa, innebär en lägre efterfrågan på svenska exportvaror. Dessutom påverkar en starkare krona många exportföretag negativt. En ökad pessimism och oro märks även i indikatorerna, som har försvagats under sommaren och nu ligger under det historiska genomsnittet för företag inom bygg- och anläggningsverksamhet, detaljhandeln och privata tjänstenäringar. Vinsterna i företagssektorn väntas därför sjunka något i år, vilket medför att skatten på företagsvinster minskar. 40 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Avkastningsskatten minskar i år och nästa år Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas av statslåneräntan och utvecklingen för livbolagens tillgångar. I år och nästa år minskar skatteintäkterna beroende på att statslåneräntan sjönk både i år och förra året. Den låga räntenivån i år medför att avkastningsskatten nästa år minskar med drygt 3 miljarder kronor till knappt 7 miljarder kronor. En allt lägre statslåneränta har medfört att skatten halverats sedan 2008. En mindre, men ändå påtaglig, påverkan på avkastningsskatten har även livbolagens tillgångar som fallit på grund av det låga ränteläget och börsfallet under 1 0 23

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2011. När statslåneräntan åter stiger från nästa år ökar avkastningsskatten successivt från 2014. Tabell 11. Skatt på konsumtion Miljarder kronor/procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 10. Avkastningsskatt Miljarder kronor 30 Procent 6 Nivå, mdkr 449 455 461 476 494 519 544 Utvecklingstakt, procent 6,3 1,3 1,2 3,2 3,9 5,0 4,8 Källa: SKV och ESV 25 20 15 10 5 0 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SKV och ESV Avkastningsskatt (vänster axel) Statslåneränta (höger axel) Kupongskatten minskar till följd av regeländring och återbetalningar Kupongskatt är en statlig inkomstskatt på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska aktiefonder från bosatta i utlandet, och uppgår i år till 3,5 miljarder kronor. I år minskar intäkterna med drygt 1 miljard kronor på grund av tillfälligt höga återbetalningar men även av att kupongskatten för utländska investeringsfonder slopas. Den slopade skatten beräknas minska intäkterna med 0,8 miljarder kronor per år. För de totala skatteintäkterna blir effekten av regeländringen neutral eftersom skatt på företagsvinster ökar med motsvarande belopp när möjligheten att avräkna utländsk skatt försvinner. 5 4 3 2 1 Mervärdesskatten utvecklas svagt i år och nästa år I år utvecklas intäkterna från mervärdesskatt svagt och väntas uppgå till 337 miljarder kronor. De huvudsakliga anledningarna är en svag utveckling av hushållens konsumtion samt den sänkta skattesatsen för restaurang- och cateringtjänster. En starkare utveckling av hushållens konsumtion under 2013 medför att skatteintäkterna stiger snabbare, men utvecklingen fortsätter att vara svag i ett historiskt perspektiv. Det beror främst på att bilförsäljningen och bostadsinvesteringarna, som har relativt sett höga skattesatser, väntas bli svaga. Även en återhållsam prisutveckling under 2012 och 2013 bidrar till den dämpade intäktsutvecklingen. Under 2014 2016 beräknas hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna ta fart. Tillsammans med en starkare prisutveckling medför det att skatteintäkterna stiger i en snabbare takt. Diagram 11. Mervärdesskatteintäkter Miljarder kronor 500 400 300 Procent 10 8 6 2.1.3 Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Konsumtionskatterna utgör knappt 30 procent av de totala skatteintäkterna och den viktigaste skattebasen är hushållens konsumtion. Under prognosperioden väntas intäkterna från konsumtionsskatterna minska något som andel av BNP, främst till följd av den sänkta mervärdesskattesatsen för restaurang- och cateringtjänster och att punktskatter på alkohol, tobak och energi växer svagt. 200 100 0 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SCB, SKV och ESV Utveckling av mervärdesskatteintäkterna Utveckling av hushållens konsumtion Mervärdesskatteintäkter (vänster axel) Av skatteintäkterna kommer merparten, 54 procent, från hushållens konsumtion, 12 procent från inves 4 2 24

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget teringar, där bostadsinvesteringar svarar för hälften, och 12 procent från förbrukning inom näringslivet. Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar utgör den resterande delen. Måttlig ökning av tobak -och alkoholskatt De totala skatteintäkterna från tobak och alkohol uppgår till drygt 24 miljarder kronor i år. Det motsvarar 3 procent av statens totala skatteintäkter och 0,7 procent av BNP. I relation till BNP har andelen sjunkit något sedan år 2000, medan andelen av skatte intäkterna har varit relativt konstant. Att andelen av BNP sjunker är delvis en effekt av att skatterna inte indexeras i takt med att ekonomin växer. Från 2011 indexeras skatten på samtliga tobaksprodukter med förändringen i KPI, juni juni. Skatt på alkohol och tobak baseras på konsumerad kvantitet där volymökningen på alkohol bedöms bli måttlig under prognosperioden. Det är främst konsumtion av vin som ökar. Samtidigt väntas tobaksvolymen trendmässigt sjunka något. En låg indexering och svag volymutveckling innebär en mycket måttlig ökning av skatteintäkterna under prognosperioden. I år påverkas tobaksskatten av en skattehöjning på framför allt cigaretter (10 öre/styck) och snus (37 kronor/kilo), vilket ger ökade intäkter om 0,8 miljarder kronor. Skattehöjningar medför vanligtvis en viss hamstring av tobaksprodukter av privatpersoner inför årsskiftet, vilket även inträffade i slutet av förra året. Energi- och koldioxidskatt ökar svagt till följd av lägre bensinförsäljning Intäkterna från energi- och koldioxidskatt minskar något i år för att sedan öka svagt under resten av prognosperioden. Det är framför allt försäljningen av bensin som minskar då fler väljer fordon som drivs av andra drivmedel. Dessutom har nya bilar lägre förbrukning. Ett annat skäl till att skatterna ökar svagt under inledningen av prognosperioden är att alla skattesatser förutom energiskatt på elektrisk kraft redan är fastställda för 2013 till belopp som inte motsvarar den faktiska KPI-förändringen. Skatten på bensin och diesel borde vara högre Normalt indexeras skattesatserna avseende energioch koldioxidskatt med KPI (juni juni) för att därigenom värdesäkra skatteintäkterna. För 2013 och 2015 är dock alla skattesatser, förutom energiskatt på elektrisk kraft, redan fastställda utifrån prognostiserade förändringar av KPI. Även för 2011 fastställdes skattesatserna i förväg till belopp som inte motsvarade KPI-förändringen. Eftersom förändringen av KPI mellan juni 2011 och juni 2012 nu är känd kan det konstateras att skatteförändringarna 2013 inte motsvarar KPI-förändringen. Diagram 12. Intäkter av energi- och koldioxidskatt samt årlig utveckling av skattesatser, rensat för indexreglering med KPI, juni juni Procent 14 12 10 8 6 4 2 0-2 60 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Diesel Bensin Elektrisk kraft Skatteintäkter (höger axel) Källa: ESV Miljarder kronor Anm. Skatteintäkterna och skattesatserna är deflaterade utifrån indextal för KPI, juni juni. Skatteintäkterna är angivna med 2013 som basår. Skatten på bensin, klass 1 (energi- och koldioxidskatt) kommer 2013 exempelvis att sänkas med 2 öre/liter. En indexering med den faktiska KPI-förändringen hade inneburit en höjning med 6 öre / liter. Sammanlagt för perioden 2011 2013 ökar skatten på bensin med 13 öre/liter mindre än vad KPI-förändringen skulle ha inneburit. Skatten på diesel ökar med 52 öre/liter 2011 2013, varav 40 öre är beslutade nivåhöjningar 2011 och 2013 med 20 öre per år. Den resterande höjningen på 12 öre/liter är 9 öre mindre än vad en 76 74 72 70 68 66 64 62 25

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget indexering med den faktiska KPI-förändringen hade inneburit. Sammanlagt för bensin och diesel ger den för låga indexeringen ett årligt skattebortfall på knappt 1 miljard kronor från och med 2013. Skatteintäkterna sjunker under inledningen av prognosperioden, trots skattehöjningen på diesel nästa år. Det beror framför allt på att bensinkonsumtionen minskar kraftigt under prognosperioden. Dieselkonsumtionen ökar däremot då godstransporterna väntas öka till följd av en starkare industriproduktion från nästa år. Även fler dieseldrivna personbilar ger en ökad konsumtion av diesel. Konsumtionen av bensin minskar således samtidigt som dieselkonsumtionen ökar trots att skatten på bensin sänks och skatten på diesel höjs. Att intäkterna ökar 2015 beror främst på att koldioxidskatten för uppvärmning inom industri och jordbruk höjs samtidigt som återbetalningen av koldioxidskatt för diesel i jord- och skogsbruksmaskiner minskar. Ny trängselskatt ökar skatt på vägtrafik Skatt på vägtrafik utgör 1 procent av de totala skatteintäkterna, och i likhet med flertalet punktskatter minskar den som andel av BNP under prognosperioden till följd av att skattesatserna inte indexeras i samma takt som ekonomin växer. Tabell 12. Skatt på vägtrafik Miljarder kronor Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Fordonsskatt 12 11 11 11 12 12 12 Vägavgifter 1 1 1 1 1 1 1 Trängselskatt 1 1 1 2 2 2 2 Skatt på trafikförsäkringspremier 3 3 3 3 3 3 3 Totalt 16 16 16 17 17 18 18 Källa: ESV De totala skatterna på vägtrafik minskade något 2011, vilket främst berodde på ändrade skattesatser för fordonsskatten. De beloppsmässigt viktigaste ändringarna avsåg skattesänkning för tunga fordon till EU-nivå samt skattebefrielse för miljöbilar i fem år. I år uppgår de totala skatterna på vägtrafik till 16 miljarder kronor. Nästa år ökar skatten med 1 miljard kronor, framför allt beroende på införandet av trängselskatt i Göteborg. Från 2013 uppgår intäkterna från trängselskatter i Göteborg och Stockholm till knappt 2 miljarder kronor per år. Ny skatt Intäkter från Sveriges handel med utsläppsrätter Auktionering av utsläppsrätter kommer enligt EU:s reviderade handelsdirektiv (2009/29/EG) att börja i full skala från 2013. Hur auktionerna ska gå till regleras i auktionsförordningen som antogs i Climate Change Committee (CCC) i juli 2010 och antogs av Kommissionen den 12:e november 2010 (No 1031/2010). Auktioneringen kommer att ske via en gemensam central plattform som kommer att auktionera ut utsläppsrätterna. Tyskland och Polen kommer dock att ha nationella plattformar. Det kommer vidare att finnas en gemensam auktionskalender och övervakare. Produkterna som kommer att auktioneras ut minst en gång i veckan från 2013 är 2-dagar spots eller 5-dagar futures. Det totala antalet utsläppsrätter beslutas av kommissionen och ska minska med 1,74 procent per år. För 2008-2012 har kommissionen beräknat taket till 2 032 998 912 utsläppsrätter. Enligt direktivet fördelas 88 procent av utsläppsrätterna mellan medlemsstaterna i andelar som överensstämmer med landets utsläpp inom ramen för gemenskapssystemet. 10 procent fördelas mellan vissa stater för att främja tillväxten inom EU. Resterande 2 procent fördelas till medlemsstater som underskridit sina utsläpp enligt Kyotoprotokollet. Enligt Kommissionens beräkningar är den svenska andelen av de totala auktionsintäkterna 0,87 procent. Även flygsektorn kommer att omfattas av handeln med utsläppsrätter och auktioner. Kommissionen har beräknat medelvärdet för de historiska utsläppen 2004 2006 till 216 608 927 ton CO 2. Taket för flyget 2012 är 97 procent av medelvärdet och för åren 2013 2020 uppgår taket till 95 procent av medelvärdet. För respektive år ska 15 procent av taket auktioneras ut. Sveriges andel av CO 2 -utsläppen för flyget är 1,61 procent. Att sätta ett pris på en utsläppsrätt är förenat med en stor osäkerhet. Priset på en utsläppsrätt påverkas av flera faktorer, till exempel hur många utsläppsrätter som finns i systemet på grund av tidigare års överskott, EU:s mål om minskning av växthusgaser (för närvarande 20 procent) och prisförändringar på råvaror som olja, kol och naturgas m.m. Riksgälden är Sveriges auktionsförrättare och ägare av utsläppsrätter. Enligt Eurostat ska en intäktsmässig redovisning vara kopplad till själva förbrukningen av utsläppsrätterna hos köparen, det vill säga den tidpunkt som utsläppen görs. I nuvarande beräkningar har antagits att förbrukningen av utsläppsrätterna sker samma år som inköpen av utsläppsrätterna, vilket nästa år medför drygt 1 miljard kronor i skatteintäkter. 26

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2.2 Inkomsterna i statens budget I statens budget ingår förutom skatteintäkter även periodiseringar och övriga inkomster. På grund av förskjutningar i uppbörden av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster, det vill säga inbetalningen av skatterna, annorlunda än statens skatteintäkter som redovisas det år de avser. I år är det stora uppbördsförskjutningar och betalningsströmmar till andra sektorer och det blir därmed stor skillnad i utvecklingen. Skatteintäkterna är i stort sett oförändrade medan skatteinkomsterna minskar med 3 procent. Under prognosperioden 2012 2016 beräknas statens totala inkomster i genomsnitt öka med 3 procent per år. Övriga inkomster minskar i år med 30 miljarder kronor beroende på lägre försäljningsinkomster och aktieutdelningar än förra året. Statens försäljningsinkomster var tillfälligt höga 2011 på grund av försäljning av aktieinnehav i Nordea och återköp av aktier i TeliaSonera. Även utdelningar från de statligt ägda aktierna minskar i år. I övriga inkomster ingår förutom aktieutdelningar och försäljningar även bland annat Riksbankens inlevererade överskott, Affärsverkens överskott, finansieringsavgift från a-kassor, ränteinkomster på studielån, offentligrättsliga avgifter, statliga pensionsavgifter och bidrag från EU. Tabell 13. Övriga inkomster Miljarder kronor/procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nivå, mdkr 66 103 72 72 64 65 66 Utvecklingstakt, procent -7,1 57,6-29,9-0,7-10,3 0,7 2,3 Källa: ESV Höga inkomster av statens aktier nästa år Statens inkomster av utdelningar från statligt ägda aktier uppgår till 22 miljarder kronor i år. Utdelningarna levererades in under årets andra kvartal och avser räkenskapsåret 2011. Jämfört med föregående år minskar utdelningarna med 5 miljarder kronor. Det beror främst på Apoteksbolagets extrautdelning 2011 om 5,4 miljarder kronor avseende försäljning av apotek och Vattenfalls resultatförsämring efter nedskrivning av värdet på sina två tyska kärnkraftverk. Nedskrivningen medför att utdelningen från bolaget i år minskar med 2 miljarder kronor. I år levererar Sveaskog in en extrautdelning om 4 miljarder kronor. LKAB visar en fortsatt resultatförbättring och utdelningen når i år samma höga nivå som fjolåret, 5 miljarder kronor. Bolagen TeliaSonera, Vattenfall, LKAB, Nordea och Akademiska Hus delar i år sammanlagt ut 16 miljarder kronor till staten. De står därmed för över 70 procent av statens totala utdelningar, och har stor betydelse för nivån på statens utdelningar under prognosperioden. De fem bolagen väntas även kommande år skapa stabila vinster och utdelningar till staten. För LKAB medför dock en svagare efterfrågan från Kina och sjunkande järnmalmspriser, att bolaget får svårt att nå upp till fjolårets rekordresultat. Samtidigt har bolaget höga investeringskostnader för att kraftigt utöka sin produktionskapacitet, vilket kan dämpa utdelningsnivån. Bolagets utdelning väntas därmed falla tillbaka något under de närmaste åren. Nästa år beräknas utdelningarna från Vattenfall och TeliaSonera öka påtagligt. Vattenfalls resultat påverkas av avyttring av verksamheter i Belgien, Finland och Polen, vilket medförde en vinst på 8 miljarder kronor. TeliaSoneras kapital ökade med 14 miljarder kronor i utdelningar och intäkter från avyttringen av deras innehav i den ryska mobiloperatören Megafon. Dessa försäljningar ökar bolagens resultat i år och påverkar utdelningarna nästa år. Det statliga aktieinnehavet är för närvarande 37,3 procent i TeliaSonera och 13,5 procent i Nordea, medan de övriga tre bolagen ägs helt av staten. Drygt hälften av statens Nordeaaktier tillhör stabilitetsfonden som redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Detta får till följd att delar av utdelningen redovisas på budgetens utgiftssida. 27

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 14. Utdelningar från statliga bolag Utfall Prognos Miljarder kronor 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Akademiska Hus AB 0,7 1,4 1,0 1,0 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3 1,4 1,4 LKAB 1,5 2,0 2,0 2,8 0,5 5,0 5,0 4,4 4,2 4,1 4,0 Nordea AB 1,7 2,3 2,4 1,1 1,2 0,7 0,6 0,6 0,7 0,7 0,8 TeliaSonera AB 7,1 12,8 6,7 3,0 3,8 4,6 4,6 5,6 4,8 5,1 5,4 Vattenfall AB 4,7 6,4 6,9 5,8 5,2 6,5 4,4 8,0 6,3 6,7 7,1 Sveaskog AB 1,9 2,5 0,8 0,1 0,5 0,8 4,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Övriga bolag 5,4 5,8 4,9 5,3 4,4 8,2 1,8 1,6 1,7 1,8 2,0 Totalt 23,0 33,2 24,7 19,1 16,9 26,9 22,2 21,9 19,5 20,3 21,1 Källa: ESV Diagram 13. Inkomster av statens aktier Miljarder kronor 35 30 25 20 15 10 5 Miljarder kronor 0 0 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 Källa: ESV Aktieutdelningar Exkl. extrautdelningar samt Vattenfalls ersättning för Barsebäck 2 Rekordhög inleverans av Riksbanken i år Riksbankens inleverans uppgick i år till 7,5 miljarder kronor, vilket är en rekordnivå för ett enskilt år. Inleveransen väntas ligga kvar på en hög nivå även 2013. Beloppet för Riksbankens inleverans utgör 80 procent av de senaste fem årens genomsnittliga resultat. Den höga nivån på nuvarande inleverans förklaras framför allt av stora vinster 2008 som ett resultat av kraftigt fallande obligationsräntor under detta år. Från 2014 sjunker nivån på Riksbankens inleverans därför påtagligt. Inkomster av försåld egendom I prognosen ingår inga försäljningar utöver redan genomförda. Regeringen har bemyndigande att förändra eller helt avveckla ägandet i Nordea, SAS, 35 30 25 20 15 10 5 Svensk Exportkredit, Sweroad och Bilprovningen. Avsaknaden av ytterligare försäljningsinkomster bidrar till att de totala inkomsterna i statens budget minskar i år. Princip för Riksbankens vinstdisposition Till Statens budget 80 procent av de senaste fem årens genomsnittliga resultat Exklusive: Valutakurs och guldvärdeeffekter Inklusive: Priseffekter; förändringar i priser på värdepapper under året (redovisas på värderegleringskontot i balansräkningen) Till Riksbankens dispositionsfond 10 procent av det justerade genomsnittliga resultatet Till Riksbankens resultatutjämningsfond Belopp som återstår efter inleverans till statens budget och dispositionsfond Beräkning av Riksbankens inleverans till staten 2011, miljoner kronor Årets resultat 2011 3 930 Avgår: Valutakursförlust 847 Avgår: Guldvärdeeffekt 0 Tillkommer: Prisvinst i BR 5 579 Justerat resultat 2011 10 356 Justerat resultat 2007 7 061 Justerat resultat 2008 18 318 Justerat resultat 2009 4 192 Justerat resultat 2010 6 777 Justerat resultat 2011 10 356 Summa justerat resultat senaste fem åren 46 704 Genomsnittligt resultat de senaste fem åren 9 341 80 procent av genomsnittligt resultat 7 473 Avrundning 27 Inleverans till staten 7 500 28

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 15. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2007 2016 Utfall Prognos Miljarder kronor 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Skatt på arbete 873,6 909,0 867,1 874,1 906,6 941,4 978,9 1 021,6 1 068,7 1 117,9 Direkta skatter 483,0 497,5 475,7 474,7 488,8 508,3 530,8 552,8 577,4 603,4 Kommunal skatt 479,1 503,4 511,1 522,9 539,0 562,2 585,1 608,1 634,9 663,3 Statlig skatt 44,8 48,0 40,1 42,5 44,9 45,6 47,5 49,7 51,5 53,2 Allmän pensionsavgift 81,1 85,2 86,8 89,2 93,6 97,4 100,7 104,8 109,3 114,0 Skattereduktioner m.m. -122,0-139,2-162,5-179,9-188,8-197,1-202,6-209,8-218,4-227,1 Artistskatt m.m. 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 390,6 411,5 391,4 399,4 417,7 433,0 448,2 468,8 491,3 514,5 Arbetsgivaravgifter 382,1 404,1 392,4 403,9 426,5 442,3 457,2 477,8 501,1 524,2 Egenavgifter 11,8 12,2 11,6 12,3 12,5 12,7 13,1 13,7 14,4 15,1 Särskild löneskatt 30,2 32,6 32,5 33,1 36,1 36,6 37,8 39,4 41,2 43,1 Nedsättningar -10,5-13,4-20,6-24,6-29,4-29,8-30,2-31,3-32,5-33,4 Tjänstegruppliv m.m. 0,9 1,2 0,9 1,1 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 Avgifter till premiepensionssystemet -23,9-25,1-25,4-26,4-28,9-29,6-30,7-31,9-34,1-35,6 Skatt på kapital 208,7 163,5 160,2 191,5 187,6 181,3 183,2 194,3 209,5 225,7 Skatt på kapital, hushåll 49,7 26,3 24,9 34,5 28,8 24,8 23,4 24,1 25,9 27,1 Skatt på bolagsvinster 104,6 83,0 86,5 106,6 106,7 105,2 109,1 115,9 122,6 129,8 Avkastningsskatt 12,8 15,2 12,3 11,9 11,7 11,1 7,6 10,3 15,7 21,8 Fastighetsskatt 25,9 24,0 25,3 26,4 27,8 29,1 30,4 31,1 32,0 33,2 Stämpelskatt 9,4 9,4 8,1 9,0 8,0 7,7 8,5 8,7 8,8 9,0 Kupongskatt m.m. 6,3 5,5 3,1 3,1 4,6 3,5 4,0 4,2 4,5 4,7 Skatt på konsumtion och insatsvaror 399,0 418,7 422,9 449,3 455,1 460,8 475,5 494,0 518,5 543,6 Mervärdesskatt 284,8 300,3 301,5 324,3 332,6 337,3 349,1 365,6 386,2 408,0 Skatt på tobak 9,7 9,9 10,6 10,6 11,3 11,9 11,9 11,9 12,1 12,3 Skatt på etylalkohol 4,2 4,2 4,4 4,3 4,3 4,4 4,4 4,5 4,5 4,6 Skatt på vin m.m. 4,0 4,1 4,4 4,6 4,7 4,8 4,9 5,0 5,1 5,2 Skatt på öl 2,8 3,1 3,3 3,2 3,2 3,2 3,2 3,3 3,3 3,3 Energiskatt 38,2 38,8 40,1 41,2 40,6 40,6 41,0 41,3 42,0 42,9 Koldioxidskatt 25,1 25,7 26,1 27,3 25,4 25,4 25,1 25,6 27,5 28,4 Övrig skatter på energi och miljö 4,7 5,1 4,1 4,7 4,5 4,5 5,9 5,9 6,0 6,0 Skatt på vägtrafik 13,1 16,0 16,4 16,4 15,7 15,9 16,9 17,4 17,9 18,4 Skatt på import 5,9 5,9 5,2 5,7 5,7 5,7 5,9 6,3 6,8 7,3 Övriga skatter 6,5 5,6 6,7 7,0 7,3 7,2 7,2 7,2 7,2 7,2 Restförda och övriga skatter -0,8-3,3-4,2 1,0 3,4 2,7 3,2 3,5 3,9 4,3 Restförda skatter -7,6-8,2-7,8-5,7-6,3-6,7-6,3-6,0-5,7-5,4 Övriga skatter 6,8 4,8 3,6 6,6 9,8 9,3 9,5 9,5 9,7 9,7 Totala skatteintäkter 1 480,5 1 487,8 1 446,0 1 515,8 1 552,7 1 586,1 1 640,8 1 713,4 1 800,6 1 891,4 EU-skatter -7,3-7,3-6,8-7,1-7,2-7,2-7,4-8,0-8,6-9,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 473,2 1 480,5 1 439,2 1 508,7 1 545,5 1 578,8 1 633,3 1 705,4 1 792,0 1 882,3 Kommunalskatt -479,1-515,5-524,8-537,0-553,5-577,7-601,1-624,7-652,2-681,2 Avgifter till ålderpensionssystemet -168,9-178,1-178,8-183,5-195,3-201,0-207,9-216,6-227,2-237,4 Statens skatteintäkter 825,2 786,9 735,6 788,2 796,7 800,1 824,3 864,1 912,6 963,7 29

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 15. Fortsättning Utfall Prognos Miljarder kronor 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Periodiseringar -9,7 21,8-29,8-8,8 43,3 14,8-8,7-2,0 7,1 9,5 Uppbördsförskjutningar -2,0 36,3-2,6-9,2 27,7 16,1-0,5 5,6 4,9 5,9 Betalningsförskjutningar -6,5-15,6-22,7-1,1 12,2-1,1-8,0-7,4 2,4 3,8 varav kommuner 8,8-4,3-22,2 13,2 28,8 1,1-10,8-8,4 0,7 0,8 varav ålderspensionssystemet 1,5-0,7-1,3 2,9 0,8 0,2-0,4 0,7 0,8 0,8 varav privat sektor -14,5-8,1-4,7-16,3-16,9-2,9 1,8-1,2-1,0 0,3 varav kyrkan 0,6 0,7-0,2-1,0-0,5 0,5 1,5 1,5 1,7 1,9 varav EU -2,9-3,1 5,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd -1,2 1,1-4,6 1,6 3,4-0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 Statens skatteinkomster 815,5 808,7 705,8 779,5 840,0 814,9 815,6 862,1 919,7 973,2 Övriga inkomster 48,2 92,6 3,8 0,0 32,4-1,9-3,7-13,0-15,1-16,4 2000 Inkomster av statens verksamhet 66,5 53,0 48,1 41,8 55,3 49,8 48,3 42,2 42,9 43,9 3000 Inkomster av försåld egendom 18,0 76,5 0,1 0,2 23,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 4000 Återbetalning av lån 2,0 1,9 1,7 1,7 1,5 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 5000 Kalkylmässiga inkomster 8,2 8,7 8,9 8,9 11,1 9,8 10,7 10,7 11,8 12,3 6000 Bidrag från EU m.m. 13,0 11,0 11,7 13,0 12,3 11,4 11,6 10,6 9,3 9,3 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -51,9-56,2-66,8-65,5-70,8-74,2-75,6-77,5-80,0-82,8 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -7,7-2,4 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala inkomster 863,7 901,3 709,5 779,5 872,4 813,0 811,9 849,1 904,7 956,8 Totala utgifter 760,5 766,1 885,7 780,6 804,6 831,2 823,1 826,5 835,7 837,0 Budgetsaldo 103,2 135,2-176,1-1,1 67,8-18,2-11,2 22,6 69,0 119,8 Källa: SKV och ESV 30

utgifterna i statens budget 3 Utgifterna i statens budget De totala utgifterna i statens budget ökar i år med 27 miljarder kronor, motsvarande 3,3 procent, och uppgår därmed till 831 miljarder kronor. Utgiftsökningen förklaras främst av en tillfällig ökning av Riksgäldens nettoutlåning. Flera utgiftsområden bidrar också till utgiftsökningen, exempelvis Kommunikationer, Arbetsmarknad och Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Efter den tillfälliga ökningen av nettoutlåningen minskar de totala utgifterna nästa år. Från och med 2014 ökar utgifterna åter. Totalt uppgår utgiftsökningen under prognosperioden till 4,0 procent. Som andel av BNP minskar utgifterna från 23 procent 2011 till 20 procent 2016. Diagram 14. Utgifter i statens budget Miljarder kronor 1000 50 900 800 40 700 600 30 500 400 20 300 200 10 100 0 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: ESV Totala utgifter Procent av BNP Procent av BNP Under hela prognosperioden bidrar flera utgiftsområden till att de totala utgifterna ökar. Den största utgiftsökningen sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av ett ökat uttag av föräldrapenningdagar samtidigt som medelersättningen stiger. Utgifterna för internationellt bistånd och EU-avgiften stiger i takt med den svenska BNI-utvecklingen. Inom området Hälsovård, sjukvård och social omsorg stiger kostnaderna för statlig assistansersättning, främst på grund av ökad timersättning och fler assistanstimmar per person. Utgifterna för försvarets förbandsverksamhet och beredskap stiger då Försvarsmakten ökar antalet tjänstgörande gruppbefäl, soldater samt sjömän. Utgifterna inom området Kommunikationer ökar framför allt beroende på att investeringsprojekt har senarelagts från 2011 till 2012. Under prognosperioden minskar utgifterna för framför allt statsskuldsräntorna. Även inom arbetsmarknads- och sjukförsäkringsområdet minskar utgifterna 2012 2016. Arbetslösheten stiger dock 2012 och 2013 med ökande utgifter för arbetsmarknadsområdet som följd. Därefter sker det en återhämtning på arbetsmarknaden, vilket medför att utgifterna inom arbetsmarknadsområdet minskar. Inom sjukförsäkringsområdet har utgifterna minskat kraftigt de senaste åren, främst till följd av striktare regler för såväl sjukpenning som sjukersättning. De kommande åren väntas utgifterna för sjukersättning fortsätta minska i takt med att antalet personer med sjukersättning minskar. Inflödet till sjukersättning är lågt samtidigt som stora grupper går över till ålderspension. Utgifterna för sjukpenning, som har minskat kraftigt de senaste åren undantaget 2011 då de ökade, stabiliseras framöver. Riksgäldens nettoutlåning avspeglar hur nettot av Riksgäldens in- och utlåning förändras. Nettoutlåningen kan variera kraftigt mellan åren. I år beräknas nettoutlåningen uppgå till 16 miljarder kronor, framför allt till följd av att Riksbanken utökar sitt lån i Riksgälden och att Kärnavfallsfonden i början av året tog ut 9 miljarder kronor från sitt konto i Riksgälden och placerade dem i obligationer. Samtidigt minskar statsskuldsräntorna markant i år till följd av tillfälliga effekter. Från 2013 bidrar minskad nettoutlåning till den dämpade utgiftsutvecklingen. Ur ett realekonomiskt perspektiv bidrar framför allt den statliga konsumtionen till att utgifterna ökar under prognosperioden. Ökade kostnader för statligt anställdas löner, hyror och inköp av varor och tjänster medför att konsumtionsutgifterna ökar med i genomsnitt 2,4 procent per år eller samman 31

utgifterna i statens budget lagt 12 procent under prognosperioden. Investeringar i vägar såväl som järnvägar innebär en ökning av de statliga investeringarna med 3,2 procent per år. Transfereringarna ökar måttligt under prognosperioden. Den största posten, transfereringar till hushåll, är i stort sett oförändrad men med ökade utgifter för föräldraförsäkring och barnbidrag och minskade utgifter inom arbetsmarknadsområdet. Även transfereringar till utlandet ökar. Ränteutgifterna varierar men är betydligt lägre i slutet av prognosperioden. De takbegränsade utgifterna ligger långt under utgiftstaken samtliga år. Se vidare i avsnittet Uppföljning av de budgetpolitiska målen. Samtliga utgiftsområden finns redovisade i tabellen Utgifter i statens budget 2007 2016 i slutet på detta avsnitt. Där finns även en tabell över den realekonomiska fördelningen. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras samlat i avsnittet Revideringar sedan föregående prognos. 3.1 Rättsväsendet (UO 4) Utgifterna domineras av Polisväsendet som svarar för 53 procent av de totala utgifterna 2012. Domstolsverket tillsammans med Kriminalvården svarar för 38 procent av utgifterna. I år uppgår utgifterna till 38 miljarder kronor. Utgifterna inom området ökar med 2,4 procent per år, totalt 12 procent under prognosperioden. Mer effektivt utnyttjande av resurserna Fram till 2010 gjordes stora satsningar på brottsbekämpande åtgärder. Ett led i detta var att öka antalet poliser till 20 000. Polisens resurser i det brottsbekämpande arbetet förbättrades därmed. Detta har i sin tur inneburit ökat tryck på övriga myndigheter i rättskedjan och bland annat medfört högre utgifter för åklagare och domare. Kriminalvården har också fått en betydande resursförstärkning som en följd av att antalet frihetsberövande har ökat markant. Under perioden 2006 2011 ökade utgiftsområdet med i genomsnitt 6,8 procent per år, totalt 27 procent. Från och med i år ökar utgifterna betydligt långsammare, 2,4 procent per år. Vid slutet av prognosperioden är utgifterna 13 miljarder kronor högre än 2006. Den lägre ökningstakten kommande år förklaras av att man efter resurstillskotten nu lägger fokus på innehållet i myndigheternas verksamhet. Det kommer att medföra ökade krav på ett mer effektivt utnyttjande av resurserna bland annat genom att samordna och förbättra informationsflödet mellan de olika myndigheterna. 3.2 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) Utgifterna domineras av tandvårdsförmåner, läkemedelsersättning och statlig assistansersättning. Dessa utgör 82 procent av de totala utgifterna på 59 miljarder kronor i år. Under prognosperioden ökar utgifterna inom området med 2,4 procent per år, totalt 12 procent. I första hand beror ökningen på höjd timersättning och fler timmar per person för den statliga assistansersättningen. Tabell 16. Hälsovård Utfall Prognos Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 56,5 58,8 60,3 61,9 61,9 63,6 varav tandvårdsförmåner m.m. 5,0 5,0 5,5 5,8 5,9 6,1 varav bidrag till läkemedelsförmånerna 22,6 22,2 21,9 21,9 21,9 21,9 varav kostnader för statlig assistansersättning 19,9 21,0 22,1 23,3 24,4 25,8 Källa: ESV Utgifterna för tandvårdsförmånerna ökar på grund av nya regler Tandvårdsförmånerna består till 17 procent av utgifter för tandvårdsbidraget och till 83 procent av ett högkostnadsskydd. Tandvårdsbidraget utgörs av ett belopp per person och år som varierar för olika åldersgrupper. Högkostnadsskyddet utgår med 50 procent av kostnaderna som överstiger beloppsgränsen 3 000 kr och med 85 procent av kostnaderna som överstiger 15 000 kr. De kostnader som ersätts maximeras av det fastställda referenspriset för respektive åtgärd. Från 2013 tillkommer ett utökat tandvårdsbidrag och ett höjt högkostnadsskydd till de som har behov av förebyggande tandvård som följd av sjukdom 32

utgifterna i statens budget eller funktionsnedsättning. Det utökade tandvårdsbidraget bekostas av staten medan det höjda högkostnadsskyddet bekostas av landstingen. Nämnden för statligt tandvårdsstöd har vidare beslutat om ändringar i föreskriften om det statliga tandvårdsstödet samt om en ny modell för beräkning av beloppsgränserna från 2013. Den nya modellen påverkar dock inte ESV:s prognos för 2013. Utgiftsökningen för tandvårdsbidraget beror i huvudsak på befolkningstillväxten då bidragsnivån inte förändrats sedan införandet den 1 juli 2008. För 2013 och i viss utsträckning för 2014 ökar utgifterna något mer beroende på det utökade tandvårdsbidraget. Utgiftsökningen för högkostnadsskyddet beror på höjda referenspriser, befolkningstillväxten samt de ändringar som Nämnden för statligt tandvårdsstöd beslutat om. Under prognosperioden ökar utgifterna för tandvårdsförmånerna med i genomsnitt 4,2 procent per år, totalt 23 procent varav 4 procentenheter beror på det utökade tandvårdsbidraget och 5 procentenheter på ändringarna av det statliga tandvårdsstödet. Utgifterna för läkemedelsförmånerna minskar Utgifterna för läkemedelsförmånerna regleras i avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Avtalen är vanligtvis ettåriga och det senaste avtalet avsåg 2011. För innevarande år har ännu inget avtal tecknats och utgifterna till och med september regleras i särskilda regeringsbeslut. Prognosen för hela prognosperioden baseras på nivån i dessa beslut. För 2011 minskade utgifterna dels beroende på att staten då återfick medel som vinstdelning för 2010, dels beroende på att nivån i avtalet var lägre än tidigare. Under 2012 beräknas staten inte återfå några medel som vinstdelning för 2011. Under prognosperioden minskar utgifterna med knappt 3 procent. Enligt avtalet för 2011 ska parterna vidare se över förutsättningarna att föra över ersättningen till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Utgifterna för assistansersättning fortsätter att öka Kostnaderna för den statliga assistansersättningen bestäms av antalet personer som får assistans med i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka, antalet timmar de i genomsnitt får ersättning för samt timersättningen till dessa. De 20 första timmarna bekostas av kommunerna. Antalet personer minskar nu men kommer åter att öka i slutet av prognosperioden. Timersättningen baseras på en schablonersättning som bestäms av regeringen för varje år. För innevarande år är schablonersättningen 267 kronor per timme och för 2013 har regeringen beslutat om en höjning av schablonersättningen till 275 kronor per timme. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen ökar med i genomsnitt 1,2 miljarder kronor per år, totalt 5,9 miljarder kronor under prognosperioden. Antalet personer med rätt till assistansersättning är oförändrat sett till hela perioden, schablonersättningen ökar med 18 procent, vilket innebär en årlig timlöneökning om 3,6 procent, och genomsnittligt antal timmar per person ökar med 10 procent. Kommunernas utgifter för de 20 första timmarna ökar med 0,8 miljarder kronor under prognosperioden. 3.3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (UO10) Utgifterna består till 83 procent av bidragssystemen sjuk- och rehabiliteringspenning samt aktivitets- och sjukersättning. I år uppgår utgifterna till 95 miljarder kronor. Under prognosperioden beräknas utgifterna minska med 1,8 procent per år, totalt 9,6 procent. Minskningen beror på att antalet personer med sjukersättning minskar. Utgifterna för sjukpenning är däremot i stort sett oförändrade. Antalet personer med sjukpenning kulminerar i år Antalet personer med sjukpenning har minskat stadigt sedan 2002 till följd av ett minskat inflöde och ett större utflöde. De striktare reglerna som infördes under 2008 förstärkte denna trend. År 2011 ökade dock antalet personer med 13 procent och därmed även utgifterna för sjukpenningen. 33

utgifterna i statens budget Diagram 15. Antal sjukpenningdagar Miljoner 100 80 Miljoner 100 80 Antalet personer som återvänder till sjukförsäkringen väntas kulminera under 2012. Sjukfrånvaron och därmed även sjukpenningen påverkas framöver främst av utvecklingen av antalet sysselsatta. Omräknat i helårsekvivalenter väntas antalet sjukfall de kommande åren utgöra cirka 2 procent av de som är sysselsatta. Detta resulterar i att utgifterna för sjukpenning ökar något under prognosperioden, men minskar som andel av BNP. 60 40 20 0 0 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 Källa: SCB och ESV Sjukpenningdagar Utgiftsökningarna 2011 och 2012 beror på att många personer återvänt till sjukförsäkringen efter att ha varit utförsäkrade, eftersom de uppnått de maximala tidsgränserna i försäkringen. Ökningen i utbetalda nettodagar 2011 berodde till 70 procent på återflödet. Ytterligare förklaringar till ökningen av nettodagarna är att antalet nya sjukfall har börjat öka igen och sjukdomsperioderna blivit längre. Diagram 16. Sjuk- och rehabiliteringspenning Procent 8 8 Utgifter för Antal personer med sjuk- och rehabiliteringspenning som andel 1999 1,3 4,4 6 2000 1,6 5,2 2001 1,8 5,9 6 2002 2,0 6,3 2003 1,9 6,1 4 2004 1,6 5,4 2005 1,4 4,6 4 2006 1,2 4,1 2007 1,0 3,5 2 2008 0,8 2,9 2 2009 0,7 2,4 2010 0,6 2,1 2011 0,7 2,3 0 2012 0,7 2,6 0 1999 2013 2002 0,7 2005 2,52008 2011 2014 2014 0,7 2,5 Utgifter 2015för sjuk- 0,6 och rehabiliteringspenning 2,4 i procent av BNP 2016 0,6 2,4 Antal personer med sjuk- och rehabiliteringspenning som andel av antal sysselsatta Källa: SCB och ESV 60 40 20 Procent Många med aktivitets- och sjukersättning övergår till ålderspension Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då mer än 550 000 personer fick ersättning, motsvararande 7,7 procent av befolkningen 1, till knappt 400 000 personer i december 2011. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning beviljas inte längre och den kommer gradvis att försvinna i och med att övergångsbesluten löper ut. Från 2013 kommer endast beslut om sjukersättning tills vidare att förekomma. För denna förmån väntas under prognosperioden inflödet vara lägre än utflödet. Det låga inflödet beror framför allt på det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Det stora utflödet beror på att många personer övergår till ålderspension. Drygt 300 000 personer beräknas ha aktivitets- och sjukersättning i december 2016, vilket motsvarar 4 procent av befolkningen. Diagram 17. Aktivitets- och sjukersättning Procent 8 6 4 2 0 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Källa: SCB och ESV Utgifter för aktivitets- och sjukersättningar i procent av BNP Antal personer med aktivitets- och sjukersättning som andel av befolkningen 1 Avser befolkningen i arbetsför ålder, 16-64 år. Procent 8 6 4 2 0 34

utgifterna i statens budget 3.4 Migration, Integration och jämställdhet (UO 8 och UO 13) Utgiftsområdet Migration (UO8) består till största delen av utgifter som avser anslaget för mottagandet av asylsökande och Migrationsverkets förvaltningsanslag. Dessa utgifter uppgår till 80 procent av de totala utgifterna i år på 8,5 miljarder kronor och utgifterna inom området väntas öka med 6,1 procent per år, totalt 34 procent under prognosperioden. Den kraftiga ökningen beror på att antalet asylsökande under perioden väntas bli högt samtidigt som ett nytt anslag, Ramöverenskommelse om migrationspolitiken, tillkommit 2012. Antalet asylsökande väntas öka kraftigt i år Antalet asylsökande varierar mycket från år till år och är beroende både av utvecklingen i omvärlden och av regelförändringar inom migrationsområdet. För innevarande år räknar ESV med att cirka 40 000 personer kommer att söka asyl jämfört med knappt 30 000 personer förra året. Av dessa väntas cirka 3 500 personer vara ensamkommande barn och unga. Fram till och med juli i år har Sverige tagit emot 40 procent fler asylsökande än under motsvarande period förra året. Diagram 18. Antal asylsökande Antal personer 50 000 Antal personer 50 000 innebär att dessa utifrån den rådande situationen i landet kommer att kunna beviljas permanenta eller tidsbegränsade uppehållstillstånd på tre år. Detta väntas leda till ett högre antal asylsökande från Syrien under hösten. Hittills under året har antalet asylsökande från västra Balkan också varit högt och väntas fortsätta vara det. Sedan viseringsfrihet införts från delar av området de senaste åren, har fler personer därifrån ansökt om asyl i Sverige, trots att endast ett fåtal personer därifrån beviljas asyl. I Afghanistan och Somalia väntas situationen vara fortsatt svår och antalet asylsökande fortsätter att vara högt. Migrationsöverdomstolens vägledande dom tidigare i år angående en lättnad i identitetskravet väntas leda till ett ökat antal asylsökande från främst Somalia då dessa har haft svårt att kunna uppfylla tidigare krav. Afghanistan är fortsatt det land som flest ensamkommande barn och unga kommer ifrån. Många ensamkommande barn och unga har tidigare vistats i Iran men försämrade levnadsvillkor där leder till att fler söker sig till Sverige. Av alla avgjorda asylärenden 2011 bifölls cirka 30 procent. I år väntas bifallsandelen öka något på grund av det ändrade ställningstagandet vad gäller asylsökande från Syrien. Tabell 17. Antal asylsökande januari juli 2012 varav ensamkommande Medborgarskap Utfall jan-juli barn 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Antal asylsökande Källa: MIV och ESV 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Somalia 2 951 209 Afghanistan 2 514 1 043 Syrien 1 855 33 Bosnien och Hercegovina 1 275 4 Serbien 1 184 17 Albanien 1 043 26 Eritrea 973 39 Övriga 8 655 408 Totalt 20 450 1 779 Källa: MIV Situationen i Syrien har förvärrats den senaste tiden. Antalet asylsökande syrier har gradvis ökat och är hittills i år den tredje största asylsökandegruppen. I juni tog Migrationsverket ett nytt rättsligt ställningstagande kring asylsökande syrier. Beslutet Med fler som ansöker om asyl ökar också behovet av mottagningsplatser. Förra året ökade andelen personer som i väntan på beslut bor i det dyrare anläggningsboendet, medan andelen som bor i eget boende minskade. Trenden väntas fortsätta 35

utgifterna i statens budget i år. Fler ensamkommande barn leder också till att dygnskostnaderna i genomsnitt ökar eftersom deras boendekostnader är högre. För 2012 räknar ESV med att 37 400 personer i genomsnitt är inskrivna i mottagningssystemet, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med 2011. För 2013 ökar antalet inskrivna ytterligare för att stabiliseras under 2014. Från 2015 beräknas det genomsnittliga antalet inskrivna i mottagningssystemet börja minska vilket också leder till något lägre utgifter. Utgifterna för Migrationsverkets förvaltningsanslag beräknas öka i år jämfört med förra året. Även nästa år beräknas utgifterna öka på grund av fler ärenden att hantera. För åren därefter stabiliserar sig utgifterna på en fortsatt hög nivå. Ramöverenskommelse om migrationspolitiken ger ökade utgifter I mars 2011 gjorde regeringen och Miljöpartiet en ramöverenskommelse gällande migrationspolitiken. I överenskommelsen fanns ett antal förslag som man planerar att genomföra under mandatperioden, under förutsättning att det ekonomiska läget tillåter. Vissa av förslagen behövde utredas vidare innan något beslut om genomförande kunde tas. För de åtgärder som är tänkta att vidtas har 850 miljoner kronor anvisats för 2012. Därefter beräknas utgifterna uppgå till 1,7 miljarder kronor per år. Regeringens bedömning var förknippad med stor osäkerhet. Med anledning av att en del av förslagen behövde utredas vidare och inte kunde genomföras direkt är ESV:s prognos för anslaget för 2012 och 2013 väsentligt lägre än regeringens prognos. I början av maj i år aviserade regeringen att en fjärde migrationsdomstol kommer att inrättas som en del av överenskommelsen. Den ska vara i funktion den 1 oktober 2013. I slutet av juni aviserades dessutom att förslaget om rätt till subventionerad sjukvård och tandvård för så kallade gömda och papperslösa flyktingar ska beredas, med målet att införa det från 1 juli 2013. Dessa båda förslag ingick sedan tidigare i prognosen för 2013. Ökade utgifter för kommunersättningar vid flyktingmottagande Utgifterna inom utgiftsområde 13, Integration och jämställdhet, uppgår i år till 7,7 miljarder kronor. Totalt ökar utgifterna med i genomsnitt 17 procent per år och med 124 procent under hela prognosperioden. Utgiftsområdet består till 79 procent av kommunersättningar vid flyktingmottagande, etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare samt ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare. Innevarande år ökar utgifterna med 2,7 miljarder kronor, motsvarande 55 procent. Den kraftiga utgiftsökningen förklaras främst av förändrad finansiering av hemutrustningslån. Från och med i år finansieras hemutrustningslån via anslag i stället för genom lån hos Riksgälden. Detta leder till en utgiftsökning på 1,2 miljarder kronor varav 1,0 miljard kronor är en engångseffekt då nuvarande lån hos Riksgälden amorteras. Kommande år väntas den årliga utgiften för hemutrustningslån uppgå till 0,1 miljard kronor. Utgifterna för ersättning till kommunerna vid flyktingmottagande ökar med 0,5 0,8 miljarder kronor per år 2012 och de två följande åren. Antalet kommunplatser ökar till följd av en större invandring, bland annat beroende på en ökad anhöriginvandring från Somalia som en effekt av ändrad rättspraxis. Även antalet ensamkommande barn ökar, vilket bidrar till högre utgifter. De ökade volymerna medför även att utgifterna för etableringsersättning och etableringslotsar i arbetsförmedlingens regi stiger i år och de kommande två åren med totalt 0,5 1,2 miljarder kronor per år. 3.5 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet består till 54 procent av bidrag till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Innevarande år stiger utgifterna inom området med 4 miljarder kronor, motsvarande 6,3 procent, till 67 miljarder kronor. De ökade utgifterna beror främst på att arbetsförmedlingen tillförts resurser för att förstärka stödet till långtidsarbetslösa och till de som riskerar att 36

utgifterna i statens budget hamna i långtidsarbetslöshet. Pengarna ska framför allt användas till att öka förmedlartätheten. Utgifterna för arbetslöshetsersättning ökar i takt med att antalet öppet arbetslösa stiger. Även kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program stiger som en följd av försvagningen på arbetsmarknaden. Tillfälliga satsningar på subventionerade anställningar medför ökade utgifter för lönebidrag. Nästa år ökar aktiviteten i ekonomin men arbetslösheten fortsätter att stiga till följd av en låg sysselsättningstillväxt, vilket leder till fortsatt ökade utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Från och med 2014 vänder utvecklingen på arbetsmarknaden, vilket medför att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna börjar sjunka. Totalt minskar utgifterna med 5,7 procent under hela prognosperioden. Tabell 18. Arbetsmarknadsutgifter Utfall Prognos Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt 63,3 67,3 68,4 66,6 62,6 59,7 Arbetsförmedlingens förvaltning 5,8 7,2 7,3 7,4 7,4 7,4 Aktivitetsstöd 15,4 15,4 15,9 15,0 13,5 12,1 Bidrag arbetslöshetsersättning 13,1 14,1 14,6 13,9 12,5 11,9 Kostnad arb.markn.- program och insatser 6,9 7,0 7,9 7,5 7,1 6,6 Lönebidrag och Samhall 15,5 16,3 17,3 17,4 17,4 17,5 Lönegaranti 1,8 2,4 1,5 1,1 0,7 0,7 Övriga 4,8 4,9 3,9 4,2 4,0 3,5 Källa: ESV Lägre utgifter för arbetslöshetsersättning från 2014 Den öppna arbetslösheten stiger med 0,1 procentenhet 2011 2013, motsvarande 5 600 personer, vilket medför högre utgifter för arbetslöshetsersättning. Utgiftsökningen blir dock inte så stor eftersom färre än 40 procent av de öppet arbetslösa är berättigade till arbetslöshetsersättning. De striktare regler som har införts inom arbetslöshetsförsäkringen de senaste åren, och en ändrad sammansättning av de arbetslösa, har bidragit till att andelen öppet arbetslösa med ersättning har fallit från 80 procent 2006 till 40 procent 2012. Trenden med en fallande andel arbetslösa med rätt till arbetslöshetsersättning väntas fortgå på grund av att allt färre arbetslösa inte uppfyller villkoren för ersättning. I slutet av prognosperioden beräknas andelen ersatta till 37 procent. Åren 2014 2016 sker det en återhämtning på arbetsmarknaden och sysselsättningen stiger snabbt, vilket medför att den öppna arbetslösheten faller. Detta leder till att utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar med sammanlagt 2,8 miljarder kronor dessa år. Aktivitetsstödet sjunker från 2014 Den försämrade situationen på arbetsmarknaden leder till ett ökat deltagande i arbetsmarknadspolitiska program innevarande år, vilket medför ökade utgifter för aktivitetsstöd. Framför allt är det fler som efter en längre tid i arbetslöshet kvalificerar sig för garantiprogrammen jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Inflödet i jobb- och utvecklingsgarantin påverkas i år dessutom av att kvalificeringsperioden förkortats från 18 månader till 14 månader. Samtidigt medför ökade svårigheter att få en reguljär sysselsättning att utflödet från garantiprogrammen blir lägre i år och nästa år. Det ökade deltagandet i framför allt jobb- och utvecklingsgarantin medför även att utgifterna för anslaget arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökar 2012 och 2013. Ökade utgifter för arbetsmarknadsutbildning utanför garantierna bidrar också. Från 2014 minskar dock utgifterna för aktivitetsstöd snabbt när antalet deltagare i program minskar. Det är framför allt inom garantiprogrammen som antalet deltagare minskar som en följd av förbättringen på arbetsmarknaden. Totalt sett minskar utgifterna för aktivitetstöd med 21 procent under prognosperioden. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskar också från 2014. 37

utgifterna i statens budget Tabell 19. Antal personer i program och sysselsättningsstöd Utfall Prognos Tusental 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Jobb- & utvecklingsgarantin 91 96 97 92 81 70 - därav i sysselsättnings fasen 27 31 34 33 30 27 Jobbgaranti för ungdmar 39 40 42 35 28 25 Arbetsmarknadsutbildning 4 5 5 6 6 6 Start av näringsverksamhet 3 3 2 2 2 2 Förberedande insatser 28 28 30 31 30 31 Arbetspraktik 6 6 6 6 5 5 Totalt med aktivitetsstöd 171 178 182 171 153 139 Anställningsstöd 4 5 7 6 5 4 Instegsjobb 3 2 4 4 4 5 Totalt med anställningsstöd 7 7 11 10 9 9 Lönebidrag 46 45 46 46 47 47 Offentlig skyddad anställning 4 4 4 4 4 4 Utvecklingsanställning 3 4 6 5 4 4 Trygghetsanställning 18 21 23 25 25 26 Totalt med subv. anställning 71 74 79 80 80 81 Totalt i program o syss. stöd 249 259 272 262 242 229 Källa: ESV Fler subventionerade anställningar Utgifterna för Lönebidrag och Samhall ökar med 1 miljard kronor per år 2012 och 2013, därefter avtar ökningstakten. Subventionerade anställningar riktade till funktionshindrade består av lönebidragsanställning, offentligt skyddat arbete, utvecklingsanställning och trygghetsanställning. Det totala antalet subventionerade anställningar uppgick 2011 till 71 000. Behovet av subventionerade anställningar är stort framöver, bland annat som en följd av utförsäkringarna inom sjukförsäkringsområdet. För att möta det stigande behovet skapas 1 200 2 000 nya utvecklingsanställningar inom ramen för Kulturarvslyftet under 2012 2014. Dessutom tillförs Samhall extra resurser för att öka antalet anställningar med 500 1 000 under samma period. Totalt ökar antalet platser till 81 000 under prognosperioden. 3.6 Samhällsförsörjning, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik (UO 18) Området domineras nu av Lantmäteriet, vars anslag utgör 51 procent av utgifterna 2012. Sedan 2006 har områdets totala utgifter minskat med två tredjedelar. Under prognosperioden ligger de årliga utgifterna på 1 miljard kronor. Minskningen sedan 2006 förklaras främst av att räntebidragen har avvecklats. Anslaget har finansierat räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder. Den 1 januari 2007 påbörjades en utfasning av räntebidragen genom att inga nya räntebidrag beviljades för byggprojekt efter 2006. Utbetalningarna har därför minskat för varje år för att under 2012 helt upphöra. De båda anslagen Omstrukturering av kommunala bostadsbolag och Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad har sedan införandet haft mycket låga utfall till följd av svag efterfrågan på dessa stödformer. Det första av dessa anslag infördes den 1 januari 2006 medan det andra infördes året efter och används för att finansiera stöd till kommuner som går i borgen för enskildas skyldighet att betala hyra för sin bostad. Syftet är att det ska bli lättare att etablera sig på bostadsmarknaden. Även för prognosåren ligger utgifterna för dessa båda anslag på en låg nivå. 3.7 Kommunikationer (UO 22) Utgiftsområdet består till största delen av utgifter för infrastruktur avseende vägar och järnvägar. Såväl investeringar som drift och underhåll finansieras till övervägande delen med anslagsmedel. Investeringar finansieras dock även med lån i Riksgälden. Innevarande år beräknas de totala utgifterna för infrastruktur uppgå till 44 miljarder kronor, vilket är 10 procent högre än föregående år och även högre än kommande fyra år. Under prognosåren utgör infrastruktursatsningarna ungefär 40 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 5 procent av bugetens utgiftsområden. I relation till BNP utgör det cirka 1 procent per år, se tabell. 38

utgifterna i statens budget Tabell 20. Infrastruktur Utfall Prognos Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Vägar Anslag (inkl. anslag för Trängselskatt i Sthlm och Gbg) 20 23 23 23 24 25 Lån i Riksgälden (netto) 2 2 1 3 4 4 Totalt Vägar 22 24 25 26 28 28 Järnvägar inkl. Botniabanan Anslag 13 15 14 13 15 15 Lån i Riksgälden (netto) 4 4 2 0-1 -1 Totalt Järnvägar 18 19 16 13 14 14 Summa anslagsfinansiering 33 38 38 35 39 39 Summa lånefinansiering 7 6 3 3 3 3 Totalt infrastruktur 40 44 41 39 42 42 Procent av budgetens utg. på utgiftsområden 4,9 5,4 5,0 4,7 5,0 5,1 Procent av BNP 1,1 1,2 1,1 1,0 1,0 1,0 Källa: ESV Anm.: Lånen i Riksgälden amorteras med anslagsmedel, vilket reducerar upplåningen. Totalerna innehåller således inte några amorteringar av lån, däremot räntor på dessa lån. Ökade investeringar i vägar Investeringar i vägar blir betydligt högre i år än föregående år. Orsaken är att ett antal investeringsprojekt som sköts upp under 2011 genomförs under 2012 samtidigt som andra projekt tidigareläggs. Investeringar i vägar inkluderar även sådana vägar som finansieras med överskott från trängselskatt i Stockholm och Göteborg. Lånen i Riksgälden för väginvesteringar ökar från 2014 främst för att finansiera projektet Förbifart Stockholm. Av de totala utgifterna på 24 miljarder kronor utgör utgifterna för drift och underhåll knappt 10 miljarder kronor per år. Ökade utgifter för järnvägar i år, men lägre framöver För banhållning har Trafikverket under 2011 utfört verksamhet enligt det så kallade 800 miljonerspaketet, varav 589 miljoner kronor användes till drift och underhåll. Dessa kostnader finansierades genom utnyttjande av anslagskredit. I årets anslag ingår medel för detta, vilket får till följd att utgifter för drift och underhåll understiger de för året anvisade medlen med 800 miljoner kronor. Utgifterna för drift och underhåll uppgår ändå till knappt 7 miljarder kronor per år 2012 och 2013 mot drygt 5 miljarder kronor per år 2014 2016. De ökade satsningarna på investeringar i järnvägar innebär att förutom årets anvisade medel kommer anslagskrediten för banhållning till viss del att utnyttjas. Krediten kommer att återbetalas under resterande del av prognosperioden. Upplåningen i Riksgälden är för närvarande hög avseende projektet Citybanan i Stockholm. För 2015 och 2016 beräknas ingen upplåning för järnvägsinvesteringar ske utan endast återbetalning av lån för Botniabanan. 3.8 Statsskuldsräntor (UO 26) Utgiftsområdet består i huvudsak av anslaget Räntor på statsskulden, vilket minskat under många år. Så sent som i slutet av 1990-talet låg nivån på ränteutgifterna kring 100 miljarder kronor per år, motsvarande cirka 5 procent av BNP. Det kan jämföras med årets nivå på 28 miljarder kronor, mindre än 1 procent av BNP. Statsskulden har förvisso sjunkit under perioden men det är främst markant lägre räntenivåer som förklarar den reducerade räntebördan. Sedan ett par år tillbaka och under prognosperioden är dock utgiftsnivån relativt stabil på drygt 20 miljarder kronor per år bortsett från tillfälligt högre nivå 2011 och 2015. År 2015 väntas ränteutgifterna bli hela 32 miljarder kronor beroende på att ett realobligationslån med stor volym förfaller till betalning och inflationskompensationen på denna betalas ut. Räntekostnaderna visar av naturliga skäl en jämnare utveckling under prognosperioden. I takt med stigande räntenivåer väntas de öka långsamt från 2013. Mot slutet av prognosperioden dämpas ökningen av att statsskulden sjunker markant till följd av allt större överskott i budgeten. I följande faktaruta förklaras de två räntebegreppen. 39

utgifterna i statens budget Diagram 19. Räntor på statsskulden Miljarder kronor 120 100 80 60 40 20 Miljarder kronor 120 100 80 60 40 20 Olika räntebegrepp Den anslagspåverkande redovisningen av statsskuldsräntorna är utgiftsmässig (i stort sett kassamässig), vilket innebär att den påverkas av de betalningar som görs. Ränteutgifterna är därmed beroende av vilken upplåningsteknik som tillämpas och uppvisar på kort sikt stora skillnader mot en kostnadsmässig redovisning, vilken innebär att räntebelastningen periodiseras till rätt period. I ränteutgifterna ingår, till skillnad från i räntekostnaderna, realiserade valutakursdifferenser som uppstår när lån i utländsk valuta återbetalas till en annorlunda valutakurs än när de togs och kursdifferenser vid förtidsinlösen av lån, en effekt av skillnaden mellan aktuell marknadsränta och den ränta som gäller för lånet. 0 0 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 Källa: RGK och ESV Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget) Låga räntor och stark krona gynnsamt för staten För närvarande är de svenska räntenivåerna och kronkursen mycket förmånliga för staten. De långa räntorna har den senaste tiden varit mycket låga. Den genomsnittliga femårsräntan väntas stiga långsamt från nuvarande nivån kring 1 procent till 4,37 procent i slutet av prognosperioden. Utvecklingen av de korta räntorna följer samma mönster. Tremånadersräntan stiger från 1,13 procent innevarande kvartal till 3,75 procent 2016. Kronan har de senaste månaderna stärkts, framför allt gentemot euron. Eurokursen väntas stiga långsamt från dagens nivå kring 8,30 till 8,60 år 2014, för att därefter ligga kvar på den nivån under resten av prognosperioden. US-dollarn väntas ligga strax under 7 kronor de närmaste två åren. Därefter sjunker den långsamt till 6,40 i slutet av prognosperioden. En annan skillnad mellan begreppen är att ränteutgifterna inte påverkas av Riksgäldens nettoutlåning, medan räntekostnaderna gör det. Den större statsskuld som följer av Riksgäldens nettoutlåning som exempelvis det stora lånet till Riksbanken påverkar således inte anslaget för statsskuldsräntor. Förklaringen är att anslaget nettoredovisas; de högre ränteutgifter som beror på skuldens ökning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna som också redovisas under ränteanslaget. Däremot påverkas räntekostnaderna fullt ut av hela ökningen av statsskulden, vilket bidrar till att de ligger högre än ränteutgifterna under prognosperioden. Budgetens ränteutgifter utgörs inte endast av anslaget Räntor på statsskulden. Det ingår även ränteutgifter (och ränteinkomster) på andra anslag. Huvuddelen avser räntor på studielån (Utgiftsområde 15) och på infrastrukturlån (Utgiftsområde 22) samt räntor på myndigheternas lån för investeringar i anläggningstillgångar, vilka är spridda på de flesta utgiftsområden. Dessa ränteutgifter redovisas i sin tur som ränteinkomster under anslaget för statsskuldsräntor. I den realekonomiska fördelningen av budgetens utgifter ingår i begreppet Räntor samtliga anslags ränteutgifter (och ränteinkomster). 3.9 Riksgäldens nettoutlåning De senaste åren har nettoutlåningen i hög grad påverkats av extraordinära åtgärder som vidtagits till följd av finanskrisen, såsom Riksbankens lån för att stärka valutareserven och lån till länder med finansiella problem. I år beräknas nettoutlåningen uppgå till 16 miljarder kronor för att minska till 6 miljarder kronor nästa år. De kommande åren minskar den ytterligare. Nedan beskrivs de tillfälliga poster som främst förklarar volatiliteten under prognosperioden. Därefter redogörs kortfattat för Riksgäldens ordinarie ut- och inlåning. En faktaruta om posten finns i slutet av avsnittet och en detaljerad tabell över nettoutlåningen 2011 2016 finns i Appendix. 40

utgifterna i statens budget Tabell 21. Riksgäldskontorets nettoutlåning Utfall Prognos Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lån till Riksbanken -5,9 6,5-0,3 0,6-1,3 0,0 Lån till Island 2,2-2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Lån till Irland 0,0 2,6 2,5 0,0 0,0 0,0 Kärnavfallsfonden -8,9 8,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Garanti SAAB Automobil AB 2,1-2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 CSN, studielån 6,0 6,2 5,9 5,7 5,6 5,7 Infrastrukturlån Trafikverket 7,0 6,2 3,9 3,8 3,6 3,4 Stabilitetsfonden -4,0-4,4-4,3-4,3-4,7-5,1 Myndigheternas räntekonton -3,1-0,7-0,8-1,2-1,8-2,2 Övrigt 6,3-4,3-0,8-0,2-0,5 0,5 Totalt 1,6 16,2 6,2 4,4 0,8 2,3 Källa: RGK och ESV Riksbankens lån utökas Under 2009 lånade Riksbanken motsvarande 97 miljarder kronor i dollar och euro för att återställa valutareserven efter olika insatser under den finansiella krisen. När Riksgälden omsätter lån för Riksbankens räkning medför realiserade valutakursdifferenser att lånebeloppet i kronor förändras och att nettoutlåningen påverkas i motsvarande grad. Under 2012 har Riksbanken beslutat att utöka lånet i Riksgälden med 10 miljarder kronor. Valutareserven behöver ytterligare förstärkning som en följd av utökade lån till IMF. Riksbankslånets påverkan på nettoutlåningen för innevarande år beräknas emellertid till knappt 7 miljarder kronor. Det beror dels på att en återbetalning om motsvarande 5 miljarder kronor gjordes i början av året, dels på valutakursdifferenser. Åren 2013 och 2015 beräknas valutakursvinster uppstå medan det 2014 väntas bli valutakursförluster. Någon återbetalning av Riksbankslånet är inte beaktad i prognosen, då det är oklart när återbetalningen kommer att ske. När huvuddelen av lånet togs 2009 angavs att förstärkningen av valutareserven är temporär och kommer att avslutas när Riksbanken avvecklat de åtgärder som vidtagits med anledning av finanskrisen. När lånet återbetalas blir nettoutlåningen i motsvarande grad lägre, vilket leder till ett starkare budgetsaldo och en lägre statsskuld. Regeringen tillsatte i oktober 2011 en utredning som mot bakgrund av erfarenheterna från den finansiella krisen bland annat ska undersöka om storleken och finansieringen av Riksbankens valutareserv behöver ändras. Utredningens resultat ska redovisas hösten 2012. Lån till Island och Irland Sverige beslutade 2009 att stödja Island och Irland med lån på 495 respektive 600 miljoner euro för att motverka finanskrisens effekter i dessa länder. Utlåningen till Island påbörjades i december 2009 och den tredje och sista utbetalningen gjordes i december 2011. Därmed hade då hela den beslutade låneramen på 4,6 miljarder kronor utbetalats. Island har emellertid i mars och juni i år gjort förtida återbetalningar på sammanlagt 290 miljoner euro (motsvarande 2,6 miljarder kronor) det vill säga drygt halva lånet. De ordinarie återbetalningarna påbörjas därmed först 2018 och avslutas i december 2021. Bakgrunden är att Island efter krisen åter kunnat emittera på den internationella kapitalmarknaden. Sveriges lån till Irland ingår som en del i ett finansiellt stödpaket från IMF, EU och euroländerna samt från Storbritannien, Sverige och Danmark. Den första utbetalningen om 150 miljoner euro gjordes i juni i år och en lika stor utbetalning väntas i slutet av 2012. Enligt låneavtalet kan ytterligare två utbetalningar ske under 2013, vilket är inräknat i prognosen. Utbetalningarna motsvarar 2,5 miljarder kronor respektive år. Kärnavfallsfonden minskar inlåningen 2012 Kärnavfallsfonden placerar en stor del av sina tillgångar i obligationer och resterande del på konto i Riksgälden. Under 2011 minskade placeringarna i obligationer och i stället placerades stora belopp tillfälligt på kontot i Riksgälden. Motsvarande belopp togs emellertid ut från kontot i januari 2012 och placerades återigen i obligationer, vilket då minskade inlåningen. Denna effekt beräknas bli bestående. Nettoutlåningen väntas därmed öka med 9 miljarder kronor 2012. Återvinning av SAAB-garantin I samband med SAAB Automobil AB:s konkurs i slutet av 2011 infriade Riksgälden en lånegaranti 41

utgifterna i statens budget till Europeiska Investeringsbanken på drygt 2 miljarder kronor. Eftersom Riksgälden har pant för sin fordran på bolaget, väntas beloppet kunna återvinnas. I prognosen antas detta ske under 2012, men tidpunkten är osäker. Ut- och inlåning balanserar i stort sett varandra framöver Riksgäldens ordinarie ut- och inlåning består framför allt av utbetalningar av studielån och infrastrukturlån respektive inbetalningar till stabilitetsfonden och myndigheternas räntekonton. Nettoutlåningen väntas bli förhållandevis liten mot slutet av prognosperioden, då ut- och inlåningen till stor del tar ut varandra. Centrala studiestödsnämndens upplåning uppgår till cirka 6 miljarder kronor per år. Den utgörs av nyutlåning på cirka 14 miljarder kronor och amorteringar på 8 miljarder kronor. Nettoutlåningen till Trafikverket för infrastrukturinvesteringar beräknas i år till 6,2 miljarder kronor. Denna utlåning sjunker till drygt hälften i slutet av perioden. Stabilitetsfonden ska finansiera framtida statliga stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fondens konto i Riksgälden tillförs de obligatoriska stabilitetsavgifter som instituten betalar, avgifter för utställda garantier, aktieutdelning på fondens innehav av Nordea-aktier och ränta på fondkapitalet. De totala inbetalningarna beräknas uppgå till 4 5 miljarder kronor per år. Praktiskt taget alla statliga myndigheter har ett så kallat räntekonto i Riksgälden för verksamhetens inoch utbetalningar. Behållningarna väntas öka med ränteinkomster på kontona, vilka beräknas stiga till 2,2 miljarder kronor 2016, till följd av den stigande räntenivån. Posten Övrigt i tabellen är 2012 relativt stor och negativ. Huvuddelen beror på inlåning från Exportkreditnämnden. Utfallet hittills i år är betydande. Riksgäldens nettoutlåning en speciell post på budgetens utgiftssida Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot. Posten ligger utanför de 27 utgiftsområdena och omfattas inte av utgiftstaket. Den består av såväl utlåning som inlåning och utgörs av nettot av alla ut- och inbetalningar som sker i det som kallas Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet till exempel studielånen som tillfälliga poster, vilka ofta beslutas med kort varsel och därför är svårprognostiserade. Till följd av dessa engångsposter varierar nettoutlåningen kraftigt från år till år. Riksgäldens nettoutlåning påverkar budgetsaldot och statsskulden fullt ut med de kassamässiga beloppen men den påverkar inte anslaget Räntor på statsskulden (se faktaruta om statsskuldsräntorna). Det finansiella sparandet i staten påverkas endast av vissa delar av Riksgäldens nettoutlåning. Det påverkas normalt inte av lånetransaktioner, till exempel utbetalning/amortering av studielån. Sparandet påverkas normalt inte heller av kapitaltillskott till banker. Däremot påverkas det om kapitaltillskotten ger avkastning i form av aktieutdelning och även av transaktioner till följd av statliga garantier, till exempel avseende SAAB Automobil AB. Sparandet påverkas också av löpande inkomster som tillförs nettoutlåningen såsom de stabilitetsavgifter som bankerna betalar till stabilitetsfondens konto i Riksgälden. Tabell 22. Realfördelade utgifter 2007 2016 Ufall Prognos Miljarder kronor 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Real resursförbrukning 192 198 214 221 221 233 238 239 245 250 Konsumtion 177 179 194 200 203 211 217 220 224 228 Investeringar 16 18 20 20 19 21 21 20 22 22 Transfereringar 507 499 520 526 532 537 542 546 544 548 Hushåll 289 278 291 288 284 289 289 288 287 289 Pensionsavgifter på bidrag 24 24 24 23 21 21 20 21 21 21 Kommuner 113 109 127 126 137 134 137 138 135 135 Företag 32 33 32 34 34 35 34 34 33 33 Utlandet 49 56 46 55 58 58 61 64 68 70 Räntor 53 40 37 29 39 31 27 27 36 27 Finansiella transaktioner 18 54 10 11 8 14 10 9 10 10 Summa utgiftsområden 769 790 781 786 801 815 816 822 835 835 Källa: ESV 42

utgifterna i statens budget Tabell 23. Utgifter på statens budget 2007 2016 Miljarder kronor Utfall Prognos Utgiftsområde 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1 Rikets styrelse 10,6 11,0 12,2 11,7 11,2 11,9 12,0 12,7 12,4 12,7 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,2 11,4 12,0 12,1 12,9 13,4 13,5 13,8 14,2 14,7 3 Skatt, tull och exekution 9,7 9,4 9,4 9,4 9,9 10,3 10,3 10,5 10,7 10,9 4 Rättsväsendet 30,6 32,7 33,6 35,5 37,2 38,1 38,8 39,8 40,8 41,8 5 Internationell samverkan 1,6 1,8 1,8 2,0 1,9 1,6 2,0 2,0 2,0 2,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 46,5 43,0 42,1 45,7 44,2 45,2 47,0 48,0 49,1 49,9 7 Internationellt bistånd 25,4 27,5 29,6 26,7 29,2 29,8 31,3 33,1 35,1 37,2 8 Migration 5,3 6,1 6,5 7,1 7,6 8,5 9,7 10,3 10,3 10,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 46,7 49,1 53,1 56,0 56,5 58,8 60,3 61,9 61,9 63,6 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 119,5 115,9 110,0 99,9 95,8 95,0 92,0 89,6 87,9 87,3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43,7 42,6 42,3 41,5 41,6 41,3 39,6 38,7 38,1 37,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 64,9 66,4 68,1 70,2 72,0 75,6 77,7 80,2 82,3 85,3 13 Integration och jämställdhet 4,3 5,0 5,3 5,2 5,0 7,7 8,8 10,5 10,8 11,1 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 54,9 47,8 60,6 68,6 63,3 67,3 68,4 66,6 62,6 59,7 15 Studiestöd 19,7 19,5 21,4 22,6 21,8 21,1 19,9 19,5 19,7 21,2 16 Utbildning och universitetsforskning 41,8 44,2 48,9 53,3 53,7 53,8 54,9 55,9 56,4 57,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10,1 10,1 10,3 11,3 12,0 12,3 12,4 12,5 12,6 12,8 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 2,4 2,1 1,9 1,6 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 19 Regional tillväxt 2,9 2,8 3,2 3,2 3,2 3,3 3,3 2,8 2,1 2,1 20 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,7 5,2 5,2 5,1 5,0 4,7 4,8 4,8 5,0 21 Energi 2,2 2,1 3,0 2,7 2,9 3,1 2,5 2,5 1,8 1,7 22 Kommunikationer 44,3 61,5 40,6 39,8 38,7 43,6 43,4 41,0 44,5 45,3 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15,5 16,5 16,4 17,4 16,4 17,3 15,9 15,9 15,8 15,9 24 Näringsliv 4,2 12,7 6,5 8,5 5,3 6,0 4,9 4,9 4,5 4,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 73,0 64,8 81,6 75,7 88,0 85,1 86,0 85,7 85,2 85,2 26 Statsskuldsräntor m.m. 47,3 48,2 36,5 23,4 34,5 27,6 23,2 23,8 32,1 21,9 27 Avgiften till Europeiska unionen 26,6 31,5 19,2 30,4 30,6 30,9 32,6 34,0 35,9 36,5 Förändring av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden 769,2 790,3 781,3 786,4 801,5 814,6 816,2 822,2 834,9 834,7 Summa utgiftsområden exklusive räntor 721,9 742,1 744,8 763,0 767,0 787,0 793,0 798,3 802,7 812,8 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto -4,3-27,9 104,7-9,2 1,6 16,2 6,2 4,4 0,8 2,3 Kassamässig korrigering -4,3 3,7-0,3 3,4 1,5 0,4 0,8 0,0 0,0 0,0 Totala utgifter 760,5 766,1 885,7 780,6 804,6 831,2 823,1 826,5 835,7 837,0 Totala inkomster 863,7 901,3 709,5 779,5 872,4 813,0 811,9 849,1 904,7 956,8 Budgetsaldo 103,2 135,2-176,1-1,1 67,8-18,2-11,2 22,6 69,0 119,8 Källa: ESV 43

44

saldot i statens budget 4 Saldot i statens budget Saldot i statens budget beräknas i år uppgå till 18 miljarder kronor. Jämfört med 2011 försvagas det markant, med 86 miljarder kronor, framför allt på grund av att statens inkomster blir 60 miljarder kronor lägre. De lägre inkomsterna i år beror dels på att tillfälliga försäljningsinkomster förstärkte saldot 2011, dels på att de kassamässiga skatteinkomsterna (skatteintäkter + periodiseringar) väntas bli lägre än förra året. År 2013 väntas budgetsaldot bli 11 miljarder kronor, således en förbättring jämfört med 2012. Skatteinkomsterna är oförändrade samtidigt som utgifterna minskar något jämfört med 2012. Utgifternas utveckling 2011 2013 beror till en betydande del på att Riksgäldens nettoutlåning är tillfälligt hög 2012. De takbegränsade utgiftsområdena (Utgiftsområden, exklusive räntor) beräknas öka måttligt både 2012 och 2013. Tabell 24. Statens budget i sammandrag Utfall Prognos Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totala inkomster 872 813 812 849 905 957 Skatteintäkter 797 800 824 864 913 964 Periodiseringar 43 15-9 -2 7 10 Övriga inkomster 32-2 -4-13 -15-16 varav försäljning av egendom 23 0 0 0 0 0 Totala utgifter 805 831 823 827 836 837 Utgiftsområden exkl. räntor 767 787 793 798 803 813 Statsskuldsräntor m.m. 34 28 23 24 32 22 Kassamässig korrigering 2 0 1 0 0 0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2 16 6 4 1 2 Budgetsaldo 68-18 -11 23 69 120 Underliggande saldo 32-12 -10 23 67 120 Källa: ESV Från 2014 visar budgeten överskott igen. De bortre åren av prognosperioden stiger överskotten snabbt som en följd av en mycket måttlig utgiftsökning i kombination med att inkomsterna stiger i paritet med BNP nominellt. Engångseffekter försvagar budgetsaldot i år Om man rensar det faktiska budgetsaldot för större engångseffekter erhålls ett underliggande saldo, som är mer användbart för analys. Statsskulden påverkas dock av det faktiska saldot, eftersom det är identiskt med statens lånebehov med omvänt tecken. Diagram 20. Faktiskt och underliggande budgetsaldo Miljarder kronor 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200-250 -300 Källa: ESV 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200-250 -300 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Underliggande saldo Faktiskt saldo Miljarder kronor Engångseffekterna beräknas i år uppgå till -6 miljarder kronor och bidrar därmed till att försämra det faktiska saldot. Framöver väntas engångseffekterna vara små vilket är naturligt då händelser av detta slag sällan är kända långt i förväg. Föregående år var engångseffekterna positiva och uppgick till 36 miljarder kronor, vilket medförde att 2011 års överskott blev dubbelt så stort som det skulle blivit utan sådana positiva engångseffekter. I år avser de största negativa engångseffekterna poster under Riksgäldens nettoutlåning, som därmed väntas bli ovanligt hög. Kärnavfallsfonden minskar sin kontobehållning i Riksgälden med 9 miljarder kronor och Riksbankens lån i Riksgälden 45

saldot i statens budget ökar med nästan 7 miljarder kronor. Den största positiva engångseffekten i år utgörs av en extrautdelning på 4 miljarder kronor från Sveaskog. Förra året bestod de positiva effekterna främst av en försäljning av aktier i Nordea om 19 miljarder kronor och en ökning av Kärnavfallsfondens kontobehållning med 9 miljarder kronor. Vidare minskade Riksbankens lån i Riksgälden med 6 miljarder kronor. Under perioden 1993 2011 har engångseffekterna oftast varit positiva, i genomsnitt 28 miljarder kronor per år, motsvarande 1,3 procent av BNP. De positiva engångseffekterna var som störst år 2000, då de uppgick till 96 miljarder kronor, främst som en följd av att staten sålde aktier i Telia. Under dessa 19 år har de totala engångseffekterna varit negativa endast tre år. De var som mest negativa 2009 med 105 miljarder kronor, främst beroende på att Riksbanken lånade i Riksgälden för att stärka valutareserven. Se appendix för mer detaljer om engångseffekter 2011 2016 samt faktaruta om begreppet. 46

offentliga finanser 5 Offentliga finanser 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande Till följd av den svagare konjunkturen väntas i år återigen underskott i de offentliga finanserna, 20 miljarder kronor, motsvarande 0,6 procent av BNP. Sparandet i såväl staten som ålderspensionssystemet sjunker markant jämfört med 2011. Tabell 25. Finansiellt sparande i den offentliga sektorn Utfall Prognos Miljarder kronor om ej annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Inkomster 1 735 1 768 1 823 1 896 1 997 2 101 Procent av BNP 49,7 49,5 49,3 48,9 48,9 49,0 Skatter och avgifter 1 546 1 579 1 633 1 705 1 792 1 882 Procent av BNP 44,3 44,2 44,2 43,9 43,9 43,9 Kapitalinkomster 74 64 71 69 79 89 Övriga inkomster 115 125 118 122 126 130 Utgifter 1 731 1 788 1 835 1 878 1 930 1 992 Procent av BNP 49,6 50,1 49,7 48,4 47,3 46,4 Transfereringar och subventioner 648 673 699 711 725 748 Hushåll 534 554 577 586 598 615 Företag 61 64 64 63 63 66 Utlandet 53 55 58 61 64 67 Konsumtion 928 955 980 1007 1041 1077 Investeringar 120 127 124 125 127 129 Ränteutgifter 42 38 38 42 44 45 Övriga utgifter -7-6 -7-7 -7-7 Finansiellt sparande offentlig sektor 5-20 -12 18 67 109 Procent av BNP 0,1-0,6-0,3 0,5 1,6 2,5 varav staten -4-19 1 27 73 115 varav kommunsektorn -10-7 -8-9 -9-10 varav ålderspensionssystemet 19 5-5 1 4 4 Källa: ESV Även 2013 blir offentliga sektorns finansiella sparande negativt, om än något mindre än i år. En något starkare tillväxt i ekonomin stärker de konjunkturkänsliga statliga finanserna. Sparandet i ålderspensionssystemet försvagas däremot påtagligt och blir negativt, främst till följd av att balansindex skrivs upp markant. Först från 2014 väntas offentliga sektorn åter visa överskott. Kommunsektorns finansiella sparande blir emellertid allt mer negativt under prognosperioden. Offentliga sektorns skatteintäkter minskar, som andel av BNP, från 2013 och framåt. De offentliga finanserna är känsliga för fördelningen mellan löner och kapital i ekonomin eftersom skatteuttaget är högre på löner än på kapital. Löneandelen i ekonomin stiger tillfälligt när produktionen dämpas 2012. De följande åren minskar sedan skattekvoten till följd av att löneandelen i ekonomin faller tillbaka. Utgifterna är mer trögrörliga och följer inte svängningarna i ekonomin i samma utsträckning som inkomsterna. Vid normal tillväxt utan konjunkturella störningar och givet det regelverk som finns, växer de offentliga utgifterna, främst de statliga, långsammare än ekonomin som helhet. Utgiftskvoten sjunker således vid normal tillväxt. Eftersom BNP-tillväxten är svag i år växer emellertid de nominellt trögrörliga utgifterna som andel av BNP. Det är framför allt olika bidrag till hushållen och offentlig konsumtion som ökar starkare än BNP. En betydande ökning av balansindex i kombination med den demografiska utvecklingen medför att pensionsutbetalningarna ökar relativt mycket 2012 och 2013. År 2013 minskar utgiftskvoten något när tillväxten i ekonomin väntas bli högre än i år. Följande år, då ekonomin antas växa starkare för att nå fullt resursutnyttjande, minskar utgiftskvoten påtagligt. Bland de offentliga utgifterna är det enbart transfereringarna till utlandet, främst bistånd och EU-avgiften, som ökar i takt med BNP under prognosperioden. Övriga utgiftsslag minskar som andel av BNP, även om de växer i nominella termer. Statens utgiftssida utmärker sig bland offentliga sektorns delsektorer på så sätt att en stor del av utgifterna består av bidrag och överföringar till övriga delsektorer; främst kommunsektorn. Skillnaden mellan 47

offentliga finanser statens utgifter före och efter konsolidering när sådana inomoffentliga överföringar räknas bort är därför stor. Före konsolidering är utgifterna i staten högst men efter konsolidering är det i stället kommunsektorn som står för den största utgiftsandelen bland sektorerna. Trenden är att kommunsektorn står för en allt större del av de offentliga utgifterna medan den statliga andelen successivt minskar. 5.1.1 Statens finansiella sparande Statens finansiella sparande väntas i år bli negativt och uppgå till 19 miljarder kronor. År 2012 blir därmed fjärde året i rad med negativt finansiellt sparande. För 2013 prognostiseras däremot ett litet överskott uppgående till 1 miljard kronor. Tabell 26. Inkomster och utgifter i statlig sektor Utfall Prognos Miljarder kronor om ej annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Inkomster 902 903 934 970 1 024 1 080 Procent av BNP 25,8 25,3 25,3 25,0 25,1 25,2 Skatter och sociala avgifter 796 800 824 864 913 964 Kapitalinkomster 39 35 40 35 37 40 Transfereringar 24 25 25 26 26 27 Tillräknade inkomster 43 43 44 45 47 49 Utgifter 905 922 933 943 951 965 Procent av BNP 25,9 25,8 25,2 24,3 23,3 22,5 Transfereringar 546 548 556 563 567 577 varav till: Kommun och ålderspensionssystem 209 207 209 213 213 216 Hushåll (inkl. HIO) 276 278 281 284 284 287 skatte sänkningar. Framåt i tiden ligger inkomstkvoten tämligen stabil. Utgifterna har minskat successivt, som andel av BNP, under lång tid och fortsätter att minska under prognosperioden. Bland transfereringarna är det bara de till utlandet som inte minskar i relation till BNP när ekonomin växer trendmässigt. Övriga bidrag indexeras långsammare eller inte alls. Bidragen till hushållen ligger nominellt i stort sett stilla under hela perioden 2012 2016. Detta innebär att dess andel av BNP sjunker kraftigt. Inom gruppen hushållstransfereringar rör sig vissa poster uppåt och andra nedåt. Den försvagade konjunkturen medför exempelvis högre utgifter kopplade till arbetsmarknaden 2012 och 2013, medan utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättning minskar under hela perioden. Den statliga konsumtionen, vars utveckling framför allt styrs av pris- och löneomräkningen av anslagen, har minskat som andel av BNP med 2,5 procentenheter de senaste 20 åren och fortsätter att minska, med 0,7 procentenheter, under pro gnosperioden. De statliga investeringarna ökar i nominella termer 2012 för att sedan minska de kommande två åren som en följd av lägre investeringar i vägar och järnvägar. Som andel av BNP sjunker investeringarna under hela prognosperioden. Diagram 21. Statens inkomster och utgifter Procent av BNP 45 40 Procent av BNP 45 40 Företag och utland 60 63 65 67 70 74 Subventioner 31 32 32 32 31 31 Räntor 35 33 33 33 33 32 35 30 35 30 Konsumtionsutgifter 245 254 259 262 266 270 Investeringar (inkl. lager) 51 53 53 52 54 54 Anskaffn. minus avyttr. mark m.m. -3 1 0 1 1 1 Finansiellt sparande -4-19 1 27 73 115 Procent av BNP -0,1-0,5 0,0 0,7 1,8 2,7 Källa: SCB och ESV Statens inkomster sjunker som andel av BNP 2010 2012 bland annat som en följd av genomförda 25 20 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Källa: SCB och ESV Inkomster Utgifter Anm: Den kraftiga uppgången i inkomstkvoten 1999 2001 beror till stor del på att statens inkomster var tillfälligt uppblåsta dessa år till följd av överföringar från ålderspensionssystemet, vilka gjordes i samband med omläggningen av pensionssystemet. 25 20 48

offentliga finanser Statens utgifter uppgår i år till knappt 26 procent av BNP och sjunker till 22,5 procent i slutet av prognosperioden. Utgifterna har sjunkit i relation till BNP sedan 1993, med avbrott för några enstaka år. År 1993 motsvarade utgifterna drygt 44 procent av BNP. Den snabba nedgången i mitten av 1990-talet utgjorde en del i budgetsaneringen efter krisen. På 20 år har den successiva utgiftsminskningen medfört nära på en halvering av statens utgifter i relation till ekonomin som helhet. Utgiftsminskningen har möjliggjort en sänkning av skatterna varför inkomsterna har minskat jämfört med de höga nivåerna på 1990-talet. Skattesänkningar har i olika steg medfört att inkomsterna i år uppgår till cirka 25 procent av BNP. Det är ibland stora skillnader mellan saldot i statens budget, budgetsaldot, och saldot som det redovisas i nationalräkenskaperna, det vill säga finansiellt sparande. Skillnaderna beror framför allt på olika avgränsningar i redovisningarna. I det finansiella sparandet hänförs dessutom skatter och räntor till det år de avser medan skatterna på den statliga budgeten redovisas det år de betalas. Det är angeläget att kunna redogöra för skillnaderna mellan de olika systemen, även om de bara är bokföringsmässiga. Tabell 27. Bron mellan budgetsaldo och finansiellt sparande Utfall Prognos Miljarder kronor om ej annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Saldot på statens budget 68-18 -11 23 69 120 Avgränsningar -23 18 4 0 2 5 Försäljning av aktier m.m. -23 0 0 0 0 0 Extraordinära utdelningar -6-5 0 0 0 0 Delar av Riksgäldens nettoutlåning -1 17 6 5 2 4 Övriga avgränsningar 6 6-2 -5 0 1 Periodiseringar -43-18 9 5 2-10 varav periodisering av skatter -43-15 9 2-7 -10 varav periodisering av räntor 0-4 0 4 9 0 Övrigt -5-1 -1-1 -1-1 Finansiellt sparande i staten -4-19 1 27 73 115 Procent av BNP -0,1-0,5 0,0 0,7 1,8 2,7 Källa: SCB och ESV Det finansiella sparandet 2011 blev betydligt svagare än budgetsaldot, bland annat då försäljningsinkomster och extraordinära utdelningar på totalt 29 miljarder kronor påverkade budgetsaldot men inte sparandet. Även olikheter vad gäller periodiseringen av skatter påverkade. En mer detaljerad redovisning av skillnaden finns i appendix. Under prognosåren är skillnaden mellan budgetsaldo och finansiellt sparande mindre. 5.1.2 Kommunsektorns finansiella sparande Kommunsektorns resultat blir i år högt, vilket framför allt beror på en tillfällig återbetalning av avgifter från kommunsektorns pensionsbolag AFA. En del av återbetalningen används för att finansiera ökade utgifter, men en stor del bedöms användas till amortering av skulder. För efterföljande år väntas sektorn anpassa utgifterna så att ett visst överskott nås. Målet om god ekonomisk hushållning nås dock inte, utan resultatet försämras gradvis. Återhämtningen på arbetsmarknaden och därmed också tillväxten i skatteunderlaget medger en ökning av konsumtionsvolymen med i genomsnitt 0,3 procent per år. Med en sådan konsumtionsökning uppfylls balanskravet. Kommunsektorn behöver således vara återhållsam när det gäller utgifter, kontinuerligt effektivisera samt därtill ha beredskap för att klara en sämre utveckling av skatteunderlaget. Försörjningsstöd från kommunerna väntas öka gradvis åren framöver, även längre framåt i tiden när arbetslösheten sjunker. Det beror på en relativt kraftig ökning av befolkningen, framför allt till följd av att antalet utlandsfödda ökar. Befolkningsökningen väntas förvisso öka arbetskraften men många bedöms samtidigt hamna helt utanför arbetskraften. Det finansiella sparandet blir svagt negativt samtliga år 2012 2016; i genomsnitt 0,2 procent av BNP. Skillnaden mellan resultat och sparande består främst av att investeringar belastar sparandet i sin helhet medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna på gjorda investeringar. 49

offentliga finanser Tabell 28. Inkomster och utgifter i kommunal sektor Utfall Prognos Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Inkomster 810 838 857 887 923 961 Inkomstskatt 540 562 585 608 635 663 Fastighetsavgift 14 15 16 17 17 18 Statsbidrag exkl. moms 136 134 137 138 137 137 Övriga inkomster 119 126 120 124 134 143 Utgifter 821 845 866 896 932 971 Konsumtionsutgifter 680 700 719 742 773 805 Volymförändring, procent 1,9 0,9 0,3 0,3 0,3 0,2 Bidrag till hushåll 39 40 41 43 45 46 Subventioner 20 22 23 24 25 26 Övriga utgifter 82 84 82 87 90 94 Finansiellt sparande -10-7 -8-9 -9-10 Resultat 7 15 11 9 8 7 - Som andel av skatter och bidrag, procent 0,9 2,0 1,3 1,1 0,9 0,8 - Kommuner 9 10 6 4 4 3 - Landsting -2 5 5 4 4 4 Källa: SCB och ESV Verksamheterna inom den kommunala sektorn kan inte växa snabbare än skatteunderlaget. Lönerna i ekonomin utgör den viktigaste delen av skattebasen även om pensioner och några statliga ersättningar växer starkt de kommande åren. Inkomst av näringsverksamhet ingår också i skattebasen men är jämförelsevis liten. En stor del av de kommunala utgifterna utgörs av löner till de egna anställda samt köpta tjänster. Om timlönerna ökar lika mycket inom sektorn som i övriga delar av ekonomin, täcker höjda skatteintäkter i stort sett de högre personalkostnaderna. Givet oförändrade relativlöner innebär detta att kommunal konsumtion bara kan växa genom fler arbetade timmar i privat sektor samt fler företagare. Kommuner och landsting är därför starkt beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen. En politik som stimulerar utbudet av arbetskraft, och särskilt fler arbetade timmar är därför gynnsam för den kommunala verksamheten liksom effektivisering av den egna verksamheten. Tabell 29. Diverse nyckeltal i kommunsektorn Kalenderkorrigerade värden om ej annat anges Procentuell förändring om ej annat anges Utfall Prognos Nivå 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Konsumtion fp 678 1,9 0,9 0,3 0,3 0,3 0,2 varav kommuner 447 1,4 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 varav landsting 232 2,9 2,2 0,5 0,6 0,4 0,4 Sysselsatta 1 054 0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5 Medelarbetstid 0,5 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Arbetade timmar 1 599 1,0-0,4-0,4-0,4-0,4-0,4 Produktivitet -0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Förädlingsvärde fp 437 0,8-0,3-0,4-0,4-0,4-0,4 Direktkonsumtion fp 115 5,2 4,2 2,8 2,5 2,8 2,8 Förbrukning fp 231 1,1 1,7 1,1 1,3 1,3 1,2 Konsumtion lp nivå, ej kal.korr. 680 700 719 742 773 805 - förändring 4,2 2,9 2,8 3,2 4,1 4,2 Källa: SCB och ESV 1 Miljarder kronor respektive tusental (sysselsatta och arbetade timmar). Det kommunala balanskravet, som ingår som en del i det finanspolitiska ramverket, föreskriver att kommunernas resultat som sämst får vara i balans. Om underskott ändå skulle uppstå måste det hämtas in inom tre år. Balans i resultaträkningen motsvarar ett underskott i det finansiella sparandet om 0,15 procent av BNP eller omkring 5 miljarder kronor. 2 Även ett för sektorn stort överskott ger alltså inte så stora bidrag till det övergripande målet om offentligt sparande, även om det kan utgöra skillnaden mellan över- och underskott i offentligt sparande. Det är staten som måste reglera sitt sparande så att de finanspolitiska målen nås. Då statens finanser är under press de närmaste åren och överskottsmålet för offentlig sektor blir svårt att nå, kan kommunsektorn inte räkna med höjda statsbidrag (se vidare avsnittet Uppföljning av de budgetpolitiska målen). ESV anser att dagens utformning av generella statsbidrag till kommunsektorn på sikt borde göras om till ett system som liknar det för årlig pris- och 2 Sektorns eget mål om god ekonomisk hushållning brukar operationaliseras till 2 procents överskott i relation till summan av skatter och statsbidrag. Det motsvarar 16 miljarder kronor, eller 0,4 procent av BNP, och har uppnåtts bara enstaka år. 50

offentliga finanser löneomräkning i den statliga förvaltningen, med krav på produktivitetsökningar. Kommunerna förväntas alltså anpassa sin konsumtion för att uppnå ett visst överskott i resultatet. Det gör att förändringar i skatteunderlaget främst påverkar verksamhetsvolymen. En skattehöjning med i genomsnitt 10 öre från och med nästa år har medräknats i prognosen, då många landsting redan nu har aviserat om skattehöjningar. Diagram 22. Resultat och sparande i kommunsektorn Miljarder kronor 20 10 0 Miljarder kronor 20 10 0 framför allt genom att pensionsavgifterna följer utvecklingen av arbetsinkomsterna, det vill säga utbetalda löner och inkomster från näringsverksamhet. Inkomsterna påverkas dessutom av ränteläget och börsutvecklingen genom avkastningen på AP-fondernas tillgångar. Mer än hälften av AP-fondernas kapital består av aktier. Utvecklingen på börserna i Sverige och andra länder har därför stor betydelse för inkomstpensionerna under de kommande åren. Det kraftiga börsfallet 2008 innebar ett dramatiskt fall i fondförmögenheten, vilket fick till följd att balanseringen, den så kallade bromsen, aktiverades 2010. Bromsen aktiveras när skulderna överstiger tillgångarna och kommer att vara aktiv under hela prognosperioden. Så länge den är aktiv innebär det att pensionerna blir lägre än de skulle varit utan balansering. I stället för inkomstindex används då ett balansindex vid uppräkning av pensionsutgifterna. -10-10 Tabell 30. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet -20 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Källa: ESV Resultat Sparande 5.1.3 Ålderspensionssystemets finansiella sparande Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas i år visa ett överskott på 5 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP. Detta är lägre än 2011 då överskottet uppgick till 19 miljarder kronor, 0,5 procent av BNP. Utgifterna för de inkomstgrundande pensionerna ökar till följd av att antalet ålderspensionärer blir fler och att pensionerna ökar nominellt samtliga år förutom 2014. Åren 2009 2011 var pensionsutbetalningarna högre än avgiftsinkomsterna. Detta avgiftsunderskott beräknas finnas under hela prognosperioden. Avkastningen på AP-fondernas tillgångar väntas täcka avgiftsunderskottet samtliga år förutom 2013. Ålderspensionssystemets finansiella sparande väntas alltså visa underskott 2013 men överskott övriga år under prognosperioden. Inkomsterna till ålderspensionssystemet ökar -20 Utfall Prognos Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Inkomster 243 244 252 263 275 289 Socialförsäkringsavgifter 196 201 208 217 227 237 Statliga ålderspensionsavgifter 21 21 20 21 21 21 Räntor, utdelningar m.m. 26 22 24 25 27 30 Utgifter 224 239 257 262 272 284 Pensioner 220 236 254 260 269 282 Överföring till staten 1 1 1 1 1 1 Övriga utgifter 3 2 2 2 2 2 Finansiellt sparande 19 5-5 1 4 4 Källa: SCB och ESV Anm.: Pensioner och övriga utgifter utgör tillsammans de ålderspensionsutgifter som ingår under utgiftstaket. För att beräkna AP-fondernas ställning och därmed balanstalet, görs bland annat ett antagande om värdeförändringen för fondernas tillgångar (aktier, räntebärande papper, fastigheter med mera). Antagandet görs för tillgångar i Sverige och övriga länder där AP-fonderna har medel placerade, främst USA och EU-länderna. För prognosperioden antas en ökning med 7,5 procent för 2012 och med 5 procent per år för övriga år. 51

offentliga finanser Antalet personer med ålderspension, exklusive de som endast har premiepension, ökar under prognosperioden med drygt 200 000 och beräknas i december 2016 uppgå till drygt 2 miljoner. Den genomsnittliga pensionen ökar eftersom nytilkomna pensionärer har en högre genomsnittlig pension. Detta bidrar till att utgifterna för pensionssystemet ökar under perioden. För innevarande år har pensionerna räknats upp med 3,5 procent medan de för 2013 kommer att öka med 4,1 procent. Även för resterande del av prognosperioden, förutom 2014, beräknas den genomsnittliga pensionen öka. När inkomstpensionerna räknas upp med balansindex, det vill säga när balanseringen är aktiv, får det till följd att antalet personer med garantipension och bostadstillägg ökar, vilket i sin tur ökar utgifterna på den statliga budgeten. 5.2 Den offentliga skulden Den konsoliderade bruttoskulden för offentlig sektor, Maastrichtskulden, har sedan Sveriges EUinträde 1995 minskat från 72 procent av BNP till drygt 38 procent vid utgången av 2011. Den väntas fortsätta att minska under prognosperioden, till knappt 37 procent i slutet av 2013 och därefter allt snabbare till 28 procent 2016. Maastrichtskulden utgörs till en stor del av statens skuld och till en mindre del av kommunsektorns skuld, knappt en femtedel. Statens del av skuldkvoten har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1990-talet och väntas fortsätta sjunka även framöver, medan kommunernas del har legat relativt stabilt kring 5 procent av BNP fram till förra året då nivån steg till närmare 7 procent. Under prognosperioden väntas kommunernas skuldkvot ligga kvar på den nivån, vilket avspeglar en ökning i nominella termer till skillnad från statens skuld som minskar även i kronor räknat, undantaget 2013. Tabell 31. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) Utfall Prognos Miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Statens skuld 1 152 1 131 1 102 1 112 1 094 1 020 896 Kommunsektorns skuld 174 231 244 259 275 291 307 Ap-fondens statspapper -14-21 -21-21 -21-21 -21 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld 1 313 1 341 1 326 1 350 1 348 1 291 1 183 Procent av BNP 39,4 38,4 37,1 36,5 34,7 31,6 27,6 Källa: SCB och ESV Anm.: Statens och kommunsektorns skulder är här konsoliderade med avseende på såväl skulder inom som mellan sektorerna. Sveriges skuld lägre än många EU-länders Sveriges Maastrichtskuld på 37 procent är betydligt lägre än EMU-kravet som stipulerar en maximal skuld på 60 procent av BNP. Endast fem länder av de 17 euroländerna väntas klara 60-procentsvillkoret 2012 och 2013, medan åtta av de tio länderna utanför valutaunionen gör det. Bland samtliga EUländer är det således hälften som har en skuld om högst 60 procent av BNP. Spridningen bland de 17 euroländerna är också större. Estlands skuldkvot, 10 procent, är lägst medan Greklands skuldkvot efter skuldnedskrivning är högst, 161 procent. Bland länderna utanför euron varierar skuldkvoten mellan 18 procent i Bulgarien och 91 procent i Storbritannien. Den genomsnittliga Maastrichtskulden för de 27 EU-länderna väntas uppgå till 86 procent 2012, medan de 17 euroländernas skuld beräknas till hela 92 procent 3. Nästa år väntas skuldnivåerna öka ytterligare något, till 87 respektive 93 procent. 3 Enligt EU-kommissionens vårprognos 2012. 52

offentliga finanser Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp Begreppet okonsoliderad statsskuld visar Riksgäldens totala utestående lån och är mest relevant för beräkningen av statsskuldsräntorna. Begreppet konsoliderad statsskuld, det vill säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort, är lämpligare att använda som generellt mått på den statliga skuldsättningen. I den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) ingår hela den offentliga sektorns skulder, och interna skulder mellan delsektorerna är borträknade. Skulden värderas till nominellt värde. Detta mått definieras av EU-regler och används vid bedömningen av medlemsländernas offentliga finanser. Kravet är att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. ras av den ändrade definitionen, men underskottet i budgeten bidrar också till ökningen. Riksgäldens penningmarknadstillgångar väntas minska och den starka kronan medför orealiserade valutakursvinster, vilket är två faktorer som sänker skulden. Se appendix för mer detaljer. År 2013 väntas skulden öka marginellt som följd av budgetunderskottet det året. Därefter minskar den allt snabbare i takt med växande överskott i budgeten, till strax under 900 miljarder kronor i slutet av 2016. Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet beräknas som skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder (marknadsvärderade) enligt regelverket för nationalräkenskaperna. Sedan 2005 är detta begrepp positivt, och uppgick till 18 procent av BNP 2011. Begreppet påverkas exempelvis inte av att staten (Riksgälden) lånar ut medel, då den ökade skulden motsvaras av en lika stor ökning av de finansiella tillgångarna (lånefordringarna). Diagram 23. Statsskuld och skuldkvot Miljarder kronor 1 600 1 400 1 200 Procent av BNP 80 70 60 Om man räknar in offentliga sektorns alla tillgångar och skulder, det vill säga även reala tillgångar, såsom byggnader och anläggningar, samt pensionsskulden erhåller man den offentliga sektorns förmögenhet. År 2011 uppgick detta begrepp till 63 procent av BNP. Nivån har trendmässigt ökat den senaste tiden från cirka 40 procent av BNP 2005. Förmögenheten ligger i huvudsak inom kommunsektorn (30 procent av BNP) och ålderspensionssystemet (25 procent) och till en mindre del i staten (8 procent). 1 000 50 800 40 600 30 400 20 200 10 0 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2016 Statsskuld (konsoliderad) Skuldkvot (höger axel) Källa: SCB och ESV Statsskulden relativt stabil i år och nästa år Riksgälden har från 2012 ändrat definitionen av statsskulden. De viktigaste förändringarna är att mottagna säkerheter nu räknas in i skulden och att omvända repor i egna statspapper inte längre konsolideras bort. Detta innebär att skulden vid början av året var 50 miljarder kronor högre än enligt den tidigare definitionen. Ändringen påverkar inte Maastrichtskulden eftersom dessa poster redan ingår där. Det är endast sättet att redovisa statsskulden som ändras, vilket medför att skillnaden mellan de två skuldmåtten minskar 4. Statsskulden väntas i slutet av 2012 uppgå till knappt 1 100 miljarder kronor. Det är 21 miljarder kronor högre än förra året, vilket i huvudsak förkla 4 För mer information om den ändrade statsskuldsdefinitionen, se Riksgäldens hemsida och särskild faktaruta i ESV:s marsprognos 2012. Skuldkvoten, statsskulden i relation till BNP, föll från sin högsta nivå på 77 procent av BNP efter de statsfinansiella problemen i början av 1990-talet, till 33 procent 2008. Efter en tillfällig uppgång med 4 procentenheter krisåret 2009, fortsatte den att sjunka till 31 procent 2011 och väntas ligga kvar på den nivån även 2012, främst som en effekt av den ändrade statsskuldsdefinitionen som i år höjer kvoten med 1,4 procentenheter. Utan ändrad definition hade kvoten sjunkit markant även i år. Under de därpå följande åren sjunker skuldkvoten, i början långsamt och därefter allt snabbare, till 21 procent 2016. Det är samma nivå som i början av 1970-talet. År 2009 var Riksgäldens utlåning till Riksbanken om närmare 100 miljarder kronor en starkt bidragande orsak till att skulden då ökade. Tre fjärdedelar av skuldkvotens ökning, 3 procentenheter, berodde på detta lån. Om lånet återbetalas under prognosperioden reduceras skuldkvoten i motsvarande grad. 53

offentliga finanser Tabell 32. Dekomponering av skuldkvotens förändring Utfall Prognos Totalt Totalt Totalt Procentenheter 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2006-2011 2012-2016 2006-2016 Förändring av skuldkvoten -4,1-5,8-2,5 3,9-3,6-2,6-0,1-0,7-1,9-3,2-4,1-14,8-10,0-24,8 Bidrag från: BNP-tillväxten -2,7-2,4-0,9 1,1-2,5-1,5-0,7-1,0-1,4-1,4-1,2-9,0-5,7-14,7 Budgetsaldot -0,6-3,3-4,2 5,7 0,0-1,9 0,5 0,3-0,6-1,7-2,8-4,4-4,2-8,6 Skulddispositioner m.m. -0,8-0,1 2,6-2,9-1,1 0,9 0,1 0,0 0,1-0,1-0,1-1,4 0,0-1,4 Källa: RGK, SCB och ESV BNP-tillväxten viktig för skuldkvotens minskning Skuldkvotens utveckling beror dels på själva skuldförändringen, dels på BNP-tillväxten. Skuldförändringen kan i sin tur delas upp i två faktorer: budgetsaldot och skulddispositioner m.m., se tabell nedan. För utfallsåren 2006 2011 har tillväxten varit den viktigaste förklaringen till den sjunkande skuldkvoten, i genomsnitt 1,5 procentenheter per år, medan minskningen av skulden till följd av överskott i budgeten varit av något mindre betydelse, framför allt beroende på det kraftiga budgetunderskottet 2009. Även skulddispositioner m.m. har bidragit till att sänka skuldkvoten, främst via orealiserade valutakursvinster 5. Under prognosperioden är tillväxtfaktorn relativt konstant och sänker kvoten med i snitt 1,1 procent 5 I ett särskilt faktaavsnitt i ESV:s decemberprognos 2010 analyseras den sjunkande skuldkvoten 2001 2010. enhet per år, medan budgetsaldot sänker skuldkvoten framför allt de sista två åren. Även under prognosperioden är tillväxten viktigare än budgetsaldot för reduceringen av kvoten. Den ändrade skulddefinitionen 2012 höjer skuldkvoten med 1,4 procentenheter, vilket ingår i posten Skulddispositioner m.m. Andra faktorer under denna post verkar dock åt motsatt håll, vilket gör att nettoförändringen blir marginell. 5.3 Finanspolitikens inriktning I år är den direkta diskretionära finanspolitiken något expansiv. Budgetpropositionen för 2012 inne höll förslag som var expansiva i sin karaktär, exempelvis sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, men det fanns sedan tidigare beslut som ger effekter i motsatt riktning. Bland dessa tidigare fattade beslut kan nämnas besluten om lägre utgifter på områdena studiestöd, utbildning och universitetsforskning. Därtill bortfaller de tillfälliga statsbidragen till kom Tabell 33. Förändring av det finansiella sparandet och finanspolitikens inriktning Procent av trend-bnp 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Offentligfinansiellt sparande, nivå, procent av BNP -0,1 0,1-0,6-0,3 0,5 1,6 2,5 Årsvis förändring, offentligfinansiellt sparande 0,9 0,2-0,7 0,2 0,8 1,2 0,9 Justering automatiska stabilisatorer, konjunktureffekter -1,2-0,5 0,5 0,1-0,3-0,3-0,2 Årsvis förändring av konjunkturjusterat finansiellt sparande -0,3-0,3-0,2 0,3 0,5 0,9 0,7 varav Diskretionär finanspolitik 1-1,1 0,1-0,1 0,1 0,1 0,2 0,0 Automatisk diskretionär finanspolitik 2 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Övrigt (demografi, tidigare beslut, volymer m.m.) 0,4-0,8-0,5-0,2 0,0 0,3 0,3 Källa: ESV 1 Vårpropositionen 2012. 2 Se promemorian "Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet", www.esv.se. 54

offentliga finanser munerna. Sammantaget neutraliserar i stort sett de tidigare beslutade åtstramningarna den expansivitet som budgetpropositionen innehöll. Ändringsbudgeten i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen 2012 innehöll endast mindre anslagskorrigeringar. Olika volymeffekter, främst relaterade till den demografiska utvecklingen, försvagar det offentligfinansiella sparandet i år och ger upphov till expansiva effekter i motsvarande mån. Bland dessa kan särskilt pensionsutbetalningarna nämnas, vilka ökar med 0,3 procentenheter av BNP 2012. I åtstramande riktning finns i år, som alltid, den automatiska diskretionära finanspolitiken. Innebörden av den automatiska diskretionära finanspolitiken är att indexeringen av statens utgifter styrs av ett regelverk som innebär att de inte ökar lika snabbt som ekonomin som helhet. Det gör däremot skatteintäkterna. Kombinationen medför ett med tiden starkare sparande, som inte kräver nya aktiva beslut. Under 2013 2016 dominerar effekten från den sparandeförstärkning som kommer från oförändrade regler på statens budget i kombination med normal ekonomisk tillväxt, automatisk diskretionär finanspolitik. Även färre personer i socialförsäkringssystemen bidrar i åtstramande riktning. Förändringen av det finansiella sparandet är en grov indikator på de offentliga finansernas effekt på efterfrågan i ekonomin. Om sparandet ökar ett år innebär det, med detta synsätt, att finanspolitiken är åtstramande. Ett minskat sparande innebär på motsvarande sätt att finanspolitiken är expansiv. Den finanspolitiska inriktningen kan bero på effekter av automatiska stabilisatorer, diskretionär finanspolitik eller automatisk diskretionär finanspolitik. Förändringen av det finansiella sparandet är alltså endast en grov indikator för hur finanspolitiken påverkar efterfrågan. Att man trots allt använder den, beror till stor del på att exakta beräkningar av efterfrågestimulanser är svåra att göra. Även om det är svårt att beräkna är det betydelsefullt vilken sammansättning av åtgärder som finanspolitiken har. Stimulanser som riktar sig till hushåll med hög konsumtionsbenägenhet har exempelvis större förutsättningar att påverka efterfrågan i ekonomin än stimulanser riktade till hushåll med marginaler att kunna öka det egna sparandet. Likaså ger en budgetförsvagning genom högre statlig konsumtion andra effekter än skattesänkningar för hushållen. Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik Automatiska stabilisatorer utgörs av de effekter som uppkommer av att skatteintäkter och olika bidrag, utan aktiva beslut, anpassas efter konjunkturläget. I exempelvis en högkonjunktur har hushållen och företagen högre inkomster och betalar därför högre skatter och får mindre bidrag jämfört med i en lågkonjunktur. Diskretionär finanspolitik utgörs av de effekter på det finansiella sparandet som uppstår då riksdagen fattar aktiva beslut som medför en förstärkning eller försvagning av budgeten. Automatisk diskretionär finanspolitik Det regelverk som styr indexeringen/uppräkningen av statsutgifterna medför att utgifterna sjunker som andel av BNP medan inkomsterna ökar i takt med BNP*. * Se promemorian Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet, www.esv.se 5.4 Jämförelse med andra prognosinstitut Prognoserna för BNP 2012 varierar bland de svenska prognosinstituten mellan 0,7 procent och 2 procent. Två överraskande starka kvartalsutfall har medfört att flera institut har reviderat upp tillväxtprognosen för 2012. Exempelvis har både Swedbank, SHB och regeringen skrivit upp tillväxten med mer än 1 procentenhet. Även om BNP-tillväxten nu är högre så redovisar samtliga institut med undantag av Riksbanken och Swedbank, ett negativt finansiellt sparande för 2012. Alla institut utom regeringen och ESV har reviderat upp det finansiella sparandet. Alla prognosmakare, utom Swedbank och SEB, räknar med en starkare tillväxt 2013 jämfört med 2012. Bland de institut som publicerat prognoser efter sommaren har de flesta en prognos i intervallet 1,5 till 2 procent. Regeringen har den mest optimistiska bedömningen för tillväxten och räknar med en tillväxt på 2,7 procent. Av de institut som redovisat prognoser efter det att nationalräkenskaperna publicerat utfallet för andra kvartalet är det endast regeringen som har en tillväxt över 2 pro 55

offentliga finanser cent. Övriga institut tror på en tillväxt mellan 1,5 och 1,9 procent. De flesta instituten räknar med ytterligare finanspolitiska stimulanser utöver de som redan är beslutade. Effekten på tillväxten beror på utformningen av stimulanserna, framför allt gäller detta på kort sikt. Exempelvis har den av regeringen nu aviserade sänkningen av bolagsskattesatsen en mindre effekt på tillväxten jämfört med om samma reformutrymme lagts på ett jobbskatteavdrag eller en höjning av det allmänna barnbidraget. Bland de svenska instituten är det endast SKL och ESV som i prognoserna utgår ifrån att finanspolitiken är oförändrad 2013. Diagram 24. Prognosjämförelse BNP-tillväxt Procent 3 Procent 3 budgetpropositionen för 2013. För att få en bättre jämförelse mellan de olika institutens beräkningar av det finansiella sparandet har vi i diagrammet nedan korrigerat de olika institutens prognoser för det finansiella sparandet med skillnaden i finanspolitik. Det innebär att det finansiella sparandet för samtliga institut belastas med reformer om 23 miljarder kronor 2013. Detta möjliggör jämförelse av de underliggande prognoserna. Som framgår har flertalet institut ett negativt finansiellt sparande mellan 0,5 och 0,7 procent av BNP. Med de reformer som regeringen aviserar räknar ESV med ett underskott om 1 procent av BNP. Riksbanken, Swedbank och SEB räknar å andra sidan med ett negativt finansiellt sparande om endast cirka 0,1 procent av BNP. Vid beräkningarna har ingen hänsyn tagits till att reformerna även kan ha effekt på BNP-tillväxten. 2 2 Diagram 25. Prognosjämförelse finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP Procent av BNP 1 1 0,5 0,5 0 ESV SHB KI SEB Reg Swedb RB Nordea OECD EU SKL 0 0,0 0,0 05-sep 30-aug 29-aug 28-aug 24-aug 21-aug 03-jul 07-jun 22-maj 11-maj 28-apr 2012 2013-0,5-0,5 De flesta instituten räknar med ett negativt finansiellt sparande i offentlig sektor även 2013. Regeringen aviserade nyligen att reformer i storleksordningen 23 miljarder kronor för 2013 kommer att föreslås i -1,0 ESV SHB KI SEB Reg Swedb RB Nordea OECD EU SKL 05-sep 30-aug 29-aug 28-aug 24-aug 21-aug 03-jul 07-jun 22-maj 11-maj 28-apr 2012 2013-1,0 56

uppföljning av de budgetpolitiska målen 6 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 6.1 Överskottsmålet Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet pekar på att det i närtid inte finns något utrymme för ofinansierade reformer. Sådana skulle bidra till ytterligare avvikelse i förhållande till överskottsmålet. Det konjunkturjusterade sparandet sparandet rensat för konjunkturella effekter understiger målet under perioden 2011 2014 trots en tämligen neutral diskretionär finanspolitik (se avsnittet Finanspolitikens inriktning). På längre sikt, givet beslutad finanspolitik, stärks såväl det faktiska som det konjunkturjusterade sparandet genom att de offentliga utgifterna inte indexeras i samma takt som inkomsterna stiger. Det delvis framåtblickande sjuåriga medelvärdet, sjuårsindikatorn, når inte heller målet, vilket dock i viss mån beror på att BNP bedöms ligga under sin långsiktiga trend en stor del av mätperioden. Även om de kalkylerade överskotten längst bort i prognoshorisonten räknas in når inte heller det bakåtblickande tioårssnittet upp till 1 procent av BNP. Tabell 34. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet Procent av BNP respektive trend-bnp 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Finansiellt sparande 0,1-0,6-0,3 0,5 1,6 2,5 Bakåtblickande tioårssnitt 0,7 0,8 0,9 0,9 0,8 0,9 Sjuårsindikatorn 0,0 0,0 0,5 Konjunkturjusterat sparande 0,2 0,0 0,3 0,9 1,8 2,5 Gap till trend-bnp 0,0-1,1-1,4-0,7 0,2 0,9 Källa: SCB och ESV Överskottsmålet avser det samlade finansiella sparandet i den offentliga sektorn. Målet innebär att sparandet ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. För att stämma av målet används två indikatorer. Ett sjuårigt glidande medelvärde för att utvärdera finanspolitiken i ett framåtblickande perspektiv. Medelvärdet beräknas utifrån sparandet aktuellt år och tre år framåt respektive tre år bakåt i tiden. Ett konjunkturjusterat (strukturellt) sparande som för varje år visar hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Dessutom analyseras ett tioårigt tillbakablickande medelvärde för att identifiera om det finns några systematiska fel i bedömningen av finanspolitikens inriktning som kan påverka måluppfyllelsen framöver. Vid bedömningen av det sjuåriga och det tioåriga medelvärdet tar regeringen hänsyn till konjunkturläget under den aktuella tidsperioden. Detta görs genom att medelvärdena konjunkturjusteras. Det innebär att ingen av indikatorerna då utgår från faktiska värden, utan baseras på icke observerbara variabler som aldrig får något utfall, och som dessutom ibland revideras relativt mycket, även retroaktivt. Konjunkturjusterat sparande metod ESV:s metod för att beräkna det konjunkturjusterade sparandet tar sikte på att beskriva hur det finansiella sparandet skulle vara om BNP och skattebaser hade varit i nivå med trenden, som beräknas med hjälp av ett Hodrick- Prescott filter. Denna metod garanterar att det konjunkturjusterade sparandet ackumulerat över tid sammanfaller med det faktiska finansiella sparandet, vilket är en fördel då överskottsmålet avser just det faktiska finansiella sparandet. Såväl Konjunkturinstitutet som regeringen baserar i stället sina prognoser på den potentiella BNP-nivån, vilken kan avvika från den trendmässiga. Om man jämför ESV:s prognos för det konjunkturjusterade sparandet med regeringens eller Konjunkturinstitutet måste man beakta att det egentligen rör sig om definitionsmässigt olika begrepp. 6.2 Utgiftstaket Marginalerna till utgiftstaken kan synas vara stora, men för att inte överskrida taket 2015 kan för närvarande permanenta utgiftsökningar om högst 15 miljarder kronor genomföras, när hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal. Det är den lägsta marginalen under prognosperioden som avgör det nuvarande utrymmet för varaktiga utgiftsökningar. 57

uppföljning av de budgetpolitiska målen Tabell 35. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor om ej annat anges Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utgiftstak 1063 1084 1093 1103 1123 1153 i procent av BNP 30,4 30,3 29,6 28,4 27,5 26,9 Takbegränsade utgifter 989 1026 1050 1061 1074 1097 i procent av BNP 28,3 28,7 28,4 27,3 26,3 25,6 Marginal till utgiftstaket 74,0 58,4 43,1 42,5 48,8 55,9 i procent av utgiftstaket 7,0 5,4 3,9 3,9 4,3 4,8 Säkerhetsmarginal 5 16 22 34 35 i procent av utgiftstaket 0,5 1,5 2,0 3,0 3,0 Kvarvarande marginal 53 27 20 15 21 i procent av BNP 1,5 0,7 0,5 0,4 0,5 Källa: ESV Anm.: Utgiftstaken för 2012-2015 är beslutade av riksdagen. Utgiftstaket 2016 är regeringens bedömning i vårpropostionen 2012. Utgiftstaket syftar främst till att sätta en gräns för storleken på statens utgifter. Detta för att uppnå kontroll på utgiftsutvecklingen inom staten. En beloppsgräns för de statliga utgifterna understödjer överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Kombinationen utgiftstak och överskottsmål innebär indirekt också en kontroll av skatteuttaget. Enligt budgetlagen ska regeringen föreslå utgiftstak för minst tre år framåt i tiden. I dag finns det beslutade utgiftstak för 2012 2015 samt en bedömning för 2016 som lämnades i 2012 års ekonomiska vårproposition. Utgiftstaket omfattar utgifterna inom ålderspensionssystemet och alla utgiftsområden på statens budget utom statsskuldsräntorna. Taket avser den faktiska förbrukningen av anslagsmedel. Det betyder att även utnyttjade anslagssparanden och anslagskrediter ska rymmas under utgiftstaket. Utgiftstaket har klarats alla år sedan det infördes 1997. För att upprätthålla ett starkt förtroende för de offentliga finanserna är det viktigt att även i fortsättningen klara utgiftstaket. Därför bör det finnas en säkerhetsmarginal till utgiftstaket för att klara utgiftsökningar som kan uppstå på grund av en försämrad konjunkturutveckling eller andra osäkerheter som alltid finns i prognoser. ESV:s generella rekommendation är att säkerhetsmarginalen ska vara minst 1 procent av utgiftstaket innevarande år, 2012, minst 1,5 procent år t+1, 2013, och minst 2 procent av utgiftstaket år t+2, 2014. För åren t+3, 2015 och t+4, 2016 behövs en säkerhetsmarginal som uppgår till minst 3 procent av utgiftstaket. När det gäller säkerhetsmarginalen för innevarande år, så måste viss hänsyn tas till hur långt in på året man befinner sig. Drygt hälften av årets utfall är känt vilket minskar osäkerheten markant. Säkerhetsmarginalen för innevarande år har därför minskats från 1 till ½ procent av utgiftstaket. 58

förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår därför enbart från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats: Regeringen aviserade den 24 augusti att reformer i storleksordningen 23 miljarder kronor kommer att genomföras 2013. För 2014 avsierades ytterligare reformer i storleksordningen 4 miljarder kronor. ESV har inte beaktat dessa aviseringar i denna prognos utan avvaktar budgetpropositionen för 2013 innan hänsyn tas till effekter av förslagen. EU:s nuvarande programperiod löper till och med 2013. Det finns i dagsläget ingen information om hur nästa programperiod kommer att se ut vad gäller struktur och beloppsmässig omfattning. ESV bedömer det dock som rimligt att anta att någon form av program etableras även om det råder osäkerhet om själva nivån. I prognosen för 2014 2016 har ESV därför valt att beräkna utgifterna i nivå med 2013. Detta berör till största delen stöden inom jordbruksområdet. Regeringen aviserade den 15 mars i propositionen Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete (prop. 2011/12:113) att den kommer att föreslå ett helt nytt arbetsförmågebegrepp. Det nya arbetsförmågebegreppet syftar till att på ett bättre sätt bygga på den enskildes egna medicinska förutsättningar för arbete. Regeringen avser att under 2013 återkomma till riksdagen med en proposition. ESV avvaktar denna proposition innan hänsyn tas till effekter av en sådan förändring. Regeringen har den 14 juni lagt en proposition om ersättning av staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelse i samhällsvården (prop. 2011/12:160). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 och innebär att en schablonersättning efter ansökan kan lämnas om 250 000 kronor per ersättningsberättigad. Sista ansökningsdag är 2014-12-31. Antalet berörda personer har beräknats till mellan 2 000 och 5 000. De direkta kostnaderna har beräknats till 0,5 1,25 miljarder kronor. Därtill kommer administrativa kostnader. De utgiftsökningar som propositionen innebär har inte tagits hänsyn till i prognosen. Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt att skatteflyktslagen är tillämplig i Cypernärendet som avser försäljningen av Salénhuset i Stockholm. Domen kan innebära kraftigt upptaxerade inkomster och därmed skattekrav för fastighetsbolag som har genomfört liknande försäljningar. Skatteverket uppskattar att det kan leda till upptaxerade inkomster med 70 miljarder kronor vilket skulle medföra ökade skatteintäkter på 15 20 miljarder kronor. Eventuella ökade skatteintäkter på grund av domen har inte medtagits i prognosen. Riksbanken lånade 2009 motsvarande nästan 100 miljarder kronor i US-dollar och euro i Riksgälden för att förstärka valutareserven. Lånet utökades med cirka 10 miljarder kronor tidigare i år. I prognosen beaktas de valutakursdifferenser som uppstår vid omsättning av enskilda lån. ESV inväntar konkreta beslut om återbetalning av Riksbankens lån innan några sådana inkomster tas med i prognosen. Regeringen har lämnat förslag om möjlighet för kommunsektorn att utjämna resultaten över flera år, vilket skulle underlätta för kommunerna att bygga upp beredskap att hantera kraftiga fall i skatteunderlaget. Beslut är ännu inte fattat och ESV inväntar ett sådant innan effekterna räknas med i prognosen. 59

förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen I regeringens beräkningar ingår schablonmässigt inkomster från försäljning av statligt aktieinnehav om 15 miljarder kronor per år under åren 2012 2016. Regeringen har aviserat en fortsatt försäljning av det statliga aktieinnehavet i Nordea. ESV inväntar försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något belopp tas med i prognosen. Detta gäller även de Nordea-aktier som finns i stabilitetsfonden i Riksgälden. Dessa aktier kommer från den nyemission banken genomförde 2009 då staten, genom Riksgälden, deltog med sin ägarandel. 60

revideringar sedan föregående prognos 8 Revideringar sedan föregående prognos 8.1 Den makroekonomiska utvecklingen Prognosen över BNP-tillväxten och utvecklingen på arbetsmarknaden har inte ändrats mycket sedan föregående prognos. BNP för andra kvartalet var starkare än väntat och BNP-tillväxten för 2012 har därför reviderats upp med 0,4 procentenheter. Det var framför allt investeringarna och exporten som var starkare. För 2013 och åren därefter har BNPtillväxten reviderats ner marginellt. Tabell 36. Makroekonomisk utveckling, revidering sedan föregående prognos Skillnad i procentenheter 2012 2013 2014 2015 2016 BNP, fp 0,4-0,1-0,1-0,1-0,1 Produktivitet 0,1-0,1 0,0-0,1-0,2 Arbetade timmar -0,1 0,0 0,1-0,1-0,1 Arbetslöshet 1 0,0-0,1-0,1-0,1 0,0 Lönesumma 0,0 0,1 0,1-0,1-0,1 KPI -0,2-0,3 0,0-0,1-0,1 Källa: ESV 1 Procent av arbetskraften. Sysselsättningen har ökat något starkare än väntat hittills i år. Därför är sysselsättningsnivån höjd marginellt både i år och nästa år och arbetslöshetsnivån är något lägre. Prognosen för såväl löner som arbetade timmar är ungefär samma som tidigare och lönesumman är därför i stort sett oförändrad. Reporäntan är oförändrad men 3-månadersräntan och den 5-åriga statsobligationsräntan har sänkts 2012 2014. Kronan har den senaste tiden varit starkare än väntat och eurokursen har sänkts för hela prognosperioden. Inflationen har också varit lägre än vad som förutsågs i juniprognosen och såväl KPI som KPIF har därför sänkts både för innevarande år och nästa år. Det är framför allt den underliggande inflationen som är lägre på grund av en starkare krona som dämpar priset på importerade varor. 8.2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Jämfört med prognosen i juni har den offentliga sektorns skatteintäkter reviderats ner alla år. Det beror främst på att skatteintäkterna från skatt på företagsvinster och mervärdesskatt beräknas bli lägre. Skatt på arbete är nu däremot något högre. Ändringarna avseende inkomståret 2011 förklaras i sin helhet av det preliminära taxeringsutfallet. Tabell 37. Inkomster, revideringar sedan föregående prognos Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Skatt på arbete 1 0 2 4 4 3 Skatt på kapital -1-2 -3-4 -4-3 Skatt på konsumtion och insatsvaror 0-1 -1-1 -1-2 Övriga skatter 0-1 0 0 0 0 Offentliga sektorns skatteintäkter 0-4 -2-2 -2-2 varav kommunskatter -1 0 2 3 3 3 varav ålderspensionssystemet 0 0 0 0 0 0 Statens skatteintäkter 0-3 -4-5 -5-4 Periodisering av skatter 0-6 7-7 0 1 Övriga inkomster staten 0 0-1 -1-1 0 Totala inkomster på statens budget 0-8 2-13 -5-4 Direkta skatter på arbete är till följd av det preliminära taxeringsutfallet för inkomståret 2011 nu 0,9 miljarder kronor lägre 2012. Från och med nästa år är emellertid de direkta skatterna på arbete högre vilket främst beror på att den kommunala utdebiteringen har höjts med i genomsnitt 10 öre med anledningen av aviserade höjningar från kommuner och landsting. Skattereduktionerna är nu något högre för hela prognosperioden till följd av högre jobbskatteavdrag, vilket påverkar statens skatte intäkter negativt. Särskild löneskatt på pensionskostnader från företag beräknas bli 2 miljarder kronor högre 2011. Detta stärker i viss mån även nivån kommande år, vilket gör att de indirekta skatterna på arbete har reviderats upp för alla prognosår. Hushållens kapitalskatter har justerats upp för hela prognosperioden. Anledningen är främst att 61

revideringar sedan föregående prognos det preliminära taxeringsutfallet för 2011 var starkare än väntat. Detta stärker i viss mån även nivån kommande år. Fastighetsskatten avseende lokaler är nu högre 2011 medan skatt på företagsvinster är lägre. Lägre driftsöverskott i bolagssektorn 2013 samt en analys av bolagsrapporter avseende det första halvåret i år gör också att prognosen sänkts. Avkastningsskatten har justerats ner på grund av en lägre prognos för statslåneräntan. Skatteintäkterna från mervärdesskatt beräknas bli något lägre för hela prognosperioden. Den huvudsakliga anledningen är en svagare utveckling av hushållens konsumtion i löpande priser. Energiskatten har reviderats ner något till följd av lägre bensinkonsumtion. Trots detta har intäkterna från koldioxidskatt justerats upp vilket främst beror på en ändrad konsumtionsprognos avseende eldningsolja. Sammantaget innebär ändringarna att statens skatteintäkter har justerats ner jämfört med juniprognosen. Skatteperiodiseringarna har reviderats ner, med 6 miljarder kronor, vilket gör att inkomsterna i statens budget minskat med 8 miljarder kronor i år. I år beräknas statens övriga inkomster bli högre på grund av att Specialfastigheter AB har återbetalat ägarkapital till staten. Från och med nästa år har statens övriga inkomster justerats ner, vilket bland annat beror på lägre aktieutdelningar från de statliga bolagen baserat på bolagsrapporter avseende det första halvåret i år samt ett något lägre driftsöverskott i bolagssektorn från 2013. Ränteinkomsterna har justerats ner till följd av lägre räntenivåer. Riksbankens inleverans väntas däremot öka något från 2013 på grund av den förändrade makrobilden. 8.3 Statens budget utgifter och saldo Utgifterna på statens budget har reviderats upp innevarande år. Åren 2013 och 2015 justeras utgifterna ner medan de för övriga år räknats upp. De största ändringarna avser områdena Statsskuldsräntor och Riksgäldens nettoutlåning. Den största totala utgiftsförändringen har skett 2016 med en ökning på 6 miljarder kronor och förklaras av högre utgifter för flera områden, bland annat området Integration och jämställdhet. Tabell 38. Utgifter på statens budget, revideringar sedan föregående prognos Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 UO 8 Migration 0 1 1 1 1 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1 1 1 1 0 UO 13 Integration och jämnställdhet 0 0 1 1 2 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -1-1 -1 0 1 UO 15 Studiestöd 0 0-1 -1 0 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 8-1 1-3 1 Riksgäldens nettoutlåning -5-2 -1-2 0 Totala utgifter på statens budget 2-3 2-2 6 Totala inkomster på statens budget -8 2-13 -5-4 Statens budgetsaldo -10 6-14 -3-9 Inom området Migration är utgifterna nu högre under samtliga år. Det förklaras av att antalet asylsökande beräknas bli högre, vilket leder till fler personer i mottagningssystemet. Volymökningen innebär framför allt högre utgifter på anslaget för mottagandet av asylsökande men även för Migrationsverkets förvaltningsanslag. Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp har höjts framför allt till följd av att sjukpenningsanslaget har reviderats. Ökningen förklaras främst av fler sjukpenningdagar för hela prognosperioden. Höjningen följer av att utfallet hittills i år varit något högre än tidigare beräknat. För Integration och jämställdhet är utgifterna nu högre från och med 2014. Detta förklaras av en höjd prognos för antalet mottagna flyktingar i kommunerna, vilket ökar kommunersättningarna. Volymökningen medför även att utgifterna för etableringsersättning och etableringslotsar har reviderats upp. Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet beräknas nu bli lägre 2012 2014 främst beroende på färre personer i arbetsmarknadsutbildning. Dessutom har kostnaden per person justerats ner. Bidrag till arbetslöshetsersättningen har också minskat till följd av att färre personer är öppet arbetslösa. I slutet av prognosperioden är utgifterna högre. Det beror på att utgifterna för arbetsförmedlingens förvaltning höjts men också på att fler personer deltar i arbets 62

revideringar sedan föregående prognos marknadspolitiska program, vilket ökar utgifterna för aktivitetsstöd. Det är framför allt ett större antal asylsökande, som väntas delta i introduktionsprogram, som har lett till att prognosen har justerats upp. Utgifterna inom studiestödsområdet blir lägre främst till följd av att utgifterna för studiemedelsräntor har sänkts då räntenivån väntas bli lägre än tidigare prognostiserat. Ränteutgifterna har reviderats ovanligt mycket sedan föregående prognos. I år har utgifterna justerats upp kraftigt. För 2013 och 2015 är utgifterna nu lägre medan de är högre 2014 och 2016. Lägre räntenivåer och starkare krona bidrar till sänkta prognoser framöver. Framför allt har den långa räntan reviderats ner 2012 2014 medan eurokursen har sänkts för hela prognosperioden. Prognosen påverkas åt motsatt håll av att statens lånebehov har reviderats upp något, speciellt i slutet av prognosperioden. Riksgälden har dessutom en ny låneplan jämfört med föregående prognos, vilken har stor betydelse för anslagsbelastningen enskilda år. De största effekterna av den nya låneplanen är dels att kursförlusterna blir högre i år som en effekt av att emissionen av en ny tioårig obligation planeras i oktober 2012 i stället för i januari 2013, dels att kursförlusterna 2014 blir högre när Riksgälden i förtid återköper en del av en realobligation som förfaller 2015. I stället blir utbetalningen av inflationskompensationen lägre 2015. Nettoutlåningen hos Riksgälden har sänkts för samtliga prognosår, med tonvikt på de närmaste åren. En viktig orsak är att Riksbankens lån i Riksgälden påverkas av den starkare kronan, speciellt mot euron. Det uppstår valutakursvinster när lån omsätts till en förmånligare valutakurs. Framför allt påverkas utgifterna nästa år av detta. En annan orsak till den lägre nettoutlåningen är att Island i juni återbetalade en del av sitt lån i Riksgälden. Andra orsaker är lägre utlåning till Centrala studiestödsnämnden och Trafikverket alla år samt högre inlåning från Exportkreditnämnden i år. (Se appendix för mer detaljer om revideringarna.) Sammantaget innebär ändringarna av budgetens inkomster och utgifter att årets budgetsaldo har justerats ner med 10 miljarder kronor medan nästa års saldo har reviderats upp med 6 miljarder kronor. För 2014 2016 har saldot åter reviderats ner. Den kraftigaste nedrevideringen har skett avseende 2014. 8.4 De offentliga finanserna Både inkomster och utgifter i offentlig sektor beräknas bli lägre 2012 2014, vilket leder till att offentliga sektorns finansiella sparande i det närmaste är oförändrat i år och nästa år. För 2014 2016 har dock det finansiella sparandet reviderats ner. Tabell 39. Offentliga sektorns sparande, revidering sedan föregående prognos Procent av BNP 2012 2013 2014 2015 2016 Staten 0,0-0,1-0,1-0,3-0,3 Kommunsektorn 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 Ålderspensionssystemet 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 Offentliga sektorn 0,0 0,0-0,1-0,2-0,2 Statens finansiella sparande har blivit lägre från 2013 och framåt. Nedrevideringen 2013 och 2014 beror på lägre inkomster. Det är kapital- och konsumtionsskatter som har justerats ner. Skatt på arbete är nu högre till följd av att särskild löneskatt på pensionskostnader från företag har justerats upp. Detta dämpar nedjusteringen av statens finansiella sparande. För 2015 och 2016 är statens finansiella sparande nu lägre såväl med anledning av lägre inkomster som högre utgifter. Ålderspensionssystemets finansiella sparande har reviderats ner vilket framför allt beror på att utbetalda pensioner från och med nästa år blir högre än vad som väntades i prognosen i juni. Detta till följd av ett högre balansindex. Kommunsektorns finansiella sparande har justerats upp marginellt sedan föregående prognos. Sektorns inkomster är nu högre till följd av att utdebiteringen har höjts med 10 öre. Även utgifterna har höjts. 63

64

appendix Appendix 65

appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 2012 Statens budget påverkas främst av förändringar i arbetslöshet, lönesumma, inflation och räntor. I praktiken sker sällan en förändring enbart i en enskild makrovariabel eftersom de i stor utsträckning är beroende av varandra. Som en tumregel kan det ändå vara bra att ha en uppfattning om hur statens budgets inkomster och utgifter påverkas av en partiellt beräknad förändring. Nedanstående tumregler är beräknade som helårseffekter i 2012 års priser och volymer: En procentenhets högre öppen arbetslöshet ökar utgifterna med 3,1 miljarder kronor. En procentenhets högre ökningstakt av lönesumman ökar den offentliga sektorns skatteintäkter med 10,2 miljarder kronor. Om inflationen blir en procentenhet högre ökar pensionsutbetalningarna med 2,6 miljarder kronor. Denna effekt slår dock igenom med ett års fördröjning. Om det inhemska ränteläget blir en procentenhet högre ökar utgifterna för statsskuldsräntorna med 4,0 miljarder kronor. En motsvarande höjd internationell räntenivå ökar ränteutgifterna med 2,0 miljarder kronor. Om kronan försvagas med en procent mot övriga valutor ökar utgifterna för statsskulden med 0,3 miljarder kronor, vilket redovisas under anslaget för statsskuldsräntor. Skulle hushållens konsumtion bli en procentenhet högre, ökar mervärdesskatteintäkterna med 3 miljarder kronor. Ökar antalet asylsökande med 10 000 personer ökar utgifterna med 1,1 miljard kronor. Om antalet öppet arbetslösa med rätt till ersättning ökar med 10 000 personer ökar utgifterna med 1,7 miljarder kronor. Utökas antalet programplatser med 10 000 platser ökar utgifterna med 1,0 miljard kronor. Ökar antalet helårssjukskrivna med sjukpenning med 10 000 ökar utgifterna med 2,1 miljarder kronor. Föds 10 000 fler barn ökar utgifterna för föräldraförsäkringen med 1,7 miljarder kronor och utgifterna för barnbidrag ökar med 0,1 miljarder kronor. Ökar antalet studenter med 10 000 personer ökar utgifterna för studiemedel, bidrag, med 0,3 miljarder kronor och utgifterna för studiemedel, lån, ökar med 0,7 miljarder kronor. Tillkommer 10 000 personer med nystartsjobb minskar skatteinkomsterna med 1,4 miljarder kronor. 66

appendix Appendix 2. Volymer 2011 2016 Utfall Prognos Utgiftsområde 2011 2012 2013 2014 2015 2016 8 Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna 35 019 37 400 39 000 39 000 38 000 37 000 2012 års ekonomiska vårproposition 35 019 36 500 34 100 33 000 33 000 33 000 14 Antal individer med arbetslöshetsersättning 96 800 103 551 106 256 100 674 90 408 86 108 14 Antal individer med aktivitetsstöd (arbetsmarknad) 171 000 178 000 182 500 170 800 152 600 139 000 10 Antal sjukpenningdagar, miljoner 36 40 39 39 38 38 2012 års ekonomiska vårproposition 36 37 37 36 36 36 10 Antal individer med aktivitets- och sjukersättning 417 131 383 150 357 156 337 285 321 095 308 099 2012 års ekonomiska vårproposition 417 131 383 363 356 275 333 268 313 217 295 611 13 Antal kommunmottagna flyktingar 12 900 19 704 30 208 28 662 26 244 26 429 12 Antal föräldrapenningdagar, miljoner 50 51 51 52 53 54 2012 års ekonomiska vårproposition 50 50 51 51 51 52 12 Antal barnbidrag 1 674 948 1 686 349 1 718 040 1 748 174 1 780 973 1 812 750 2012 års ekonomiska vårproposition 1 676 524 1 689 497 1 716 097 1 740 477 1 766 004 1 787 990 15 Antal med studiemedel, bidrag och lån 465 136 463 100 460 200 452 000 445 000 435 000 studiebidrag med högre bidrag 38 242 36 800 36 300 34 700 34 400 34 400 15 Antal med studiemedel, lån 311 045 309 800 307 900 302 400 297 700 291 000 ÅP Antal individer med inkomstpension 942 100 1 061 500 1 176 700 1 286 600 1 390 500 1 486 900 ÅP Antal individer med tilläggspension 1 807 600 1 865 900 1 922 400 1 973 700 2 016 200 2 045 600 Inkomstsidan Antal medlemmar anslutna till en a-kassa (genomsnitt) 3 381 674 3 409 407 3 432 396 3 456 396 3 480 396 3 504 396 Källa: ESV 67

appendix Appendix 3. Utgifter i statens budget 2012 2016, jämförelse med VÅP och föregående prognos Miljarder kronor SB ÄB Diff. från VÅP Diff. från föreg. prog. Utgiftsområde 2012 2012 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 1 Rikets styrelse 11,8 0,0 0,1 0,2 0,6 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 13,4 0,0 0,2 0,2 0,1 0,2 0,3 0,1 0,2 0,1 0,1 0,2 3 Skatt, tull och exekution 10,2 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4 Rättsväsendet 37,9 0,4 1,1 1,3 1,7 1,9 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 5 Internationell samverkan 2,0-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45,6 0,0 0,6 1,2 1,0 1,4 1,4-0,1 0,2 0,0 0,1-0,1 7 Internationellt bistånd 30,3 0,0-1,2-0,6-0,7-0,7-0,7 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 8 Migration 9,1 0,0 0,0 0,1 0,9 0,8 0,8 0,1 0,7 0,7 0,8 0,7 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 60,1-1,0-1,5-1,6-1,9-1,9 0,1 0,2 0,2 0,2 0,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 93,4 2,1 1,0 1,8 2,1 3,0 3,2 0,7 0,6 0,5 0,6 0,4 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,1 0,1-0,2-0,3 0,1 0,4 0,0 0,0-0,2-0,3-0,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 76,7-0,5-0,2 0,3 0,9 1,9-0,3-0,3 0,0 0,1 0,2 13 Integration och jämställdhet 8,4-0,3 0,8 2,2 2,1 2,3-0,1 0,1 0,8 1,2 1,6 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 70,5 1,1-1,2 1,4 3,1 4,3 3,7-1,1-1,0-0,6 0,4 0,8 15 Studiestöd 22,2 0,1-0,1-1,3-1,3-1,3-0,6 0,0-0,3-0,7-0,8-0,1 16 Utbildning och universitetsforskning 54,5 0,1-0,2 0,0 0,0 0,4 1,1-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1,2-0,1-0,2-0,1-0,2-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Regional tillväxt 3,4 0,0 0,1 0,1-0,1-0,7-1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Allmän miljö- och naturvård 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 21 Energi 2,9-0,2 0,1 0,1 0,1 0,1-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 22 Kommunikationer 43,1 0,0 0,4 0,3-0,2 0,2-0,5 0,3 0,1 0,3 0,3 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17,7-0,6-0,2-0,4 0,6 0,5-0,4-0,6-0,2-0,2-0,2 24 Näringsliv 6,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 85,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 21,9 8,3 0,3 4,0 1,2 6,1 8,4-1,3 1,2-3,3 1,4 27 Avgiften till Europeiska unionen 31,3-0,2 0,3 0,5-0,8 0,4 0,3 0,0 0,4 0,7 0,7 Förändring av anslagsbehållningar -2,8 1,3 0,5 1,9 1,5 Summa utgiftsområden 813,8 3,4 5,1 5,2 12,4 13,1 21,8 6,6-1,1 2,7-0,1 5,8 Summa utgiftsområden exklusive räntor 792,0 3,4-3,2 4,8 8,4 12,0 15,7-1,8 0,2 1,5 3,2 4,4 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto 0,1 1,8 4,4 2,3-0,8 0,5-5,1-2,3-1,1-2,0-0,1 Kassamässig korrigering 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala utgifter 814,4 6,9 9,6 14,7 12,3 22,3 1,5-3,4 1,6-2,1 5,6 Totala inkomster 833,1-23,0-36,6-52,4-42,1-35,3-8,4 2,3-12,5-5,4-3,6 Budgetsaldo 18,7-29,9-46,2-67,1-54,4-57,6-9,9 5,6-14,1-3,3-9,2 Källa: ESV SB = Statsbudget för 2012. ÄB = Ändringsbudget. VÅP = 2012 års ekonomiska vårproposition. Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2012 (2012-06-19). 68

appendix Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2010 2016, jämförelse med VÅP och föregående prognos Utfall Diff. från VÅP Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Skatt på arbete 874,1-2,1 4,0 4,2-0,3-7,6-10,1 0,7-0,3 2,4 3,8 3,6 3,3 Direkta skatter 474,7-1,7 0,0 0,8-2,1-7,3-9,9-0,7-0,9 1,5 2,4 2,4 2,6 Kommunal skatt 522,9-2,2 1,7 3,1 0,9-2,1-3,7-0,7-0,4 1,9 2,6 2,7 2,6 Statlig skatt 42,5-0,2 0,3 0,6 0,5-0,5-0,6-0,2-0,1-0,1 0,1 0,0 0,1 Allmän pensionsavgift 89,2-0,1 0,6 0,5 0,1-0,4-0,7 0,0 0,0 0,1 0,2 0,1-0,1 Skattereduktioner m.m. -179,9 0,8-2,7-3,4-3,5-4,4-4,9 0,3-0,3-0,4-0,5-0,5-0,2 Artistskatt m.m. 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Indirekta skatter 399,4-0,5 4,1 3,4 1,7-0,3-0,2 1,3 0,6 1,0 1,4 1,3 0,7 Arbetsgivaravgifter 403,9-1,6 4,4 3,2 1,2-0,4-0,7 0,0 0,1 0,3 0,8 0,5-0,1 Egenavgifter 12,3-1,0-1,3-1,4-1,7-1,9-2,0-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3 Särskild löneskatt 33,1 1,8 0,6 0,6 0,4 0,3 0,3 1,9 1,2 1,3 1,3 1,3 1,4 Nedsättningar -24,6 0,3 0,2 0,8 1,1 1,5 2,0-0,3-0,3-0,3-0,3-0,2-0,2 Tjänstegruppliv m.m. 1,1 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Avgifter till premiepensionssystemet -26,4 0,0 0,1 0,1 0,5 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på kapital 191,5 0,6-6,8-11,1-16,1-14,9-13,7-1,3-1,5-2,9-4,3-4,0-3,0 Skatt på kapital, hushåll 34,5 5,0-4,2-3,3-5,4-3,7-1,6 2,5 1,5 1,2 0,8 1,6 1,9 Skatt på bolagsvinster 106,6-4,7-3,8-7,8-9,6-9,9-10,3-4,0-3,0-3,3-4,0-5,1-5,8 Avkastningsskatt 11,9 0,2 0,8-0,9-2,0-2,5-3,4 0,0 0,0-1,3-1,7-1,2 0,2 Fastighetsskatt 26,4 0,2 0,3 0,2 0,5 1,1 1,8 0,2 0,2 0,3 0,3 0,4 0,4 Stämpelskatt 9,0 0,0-0,3 0,1-0,1-0,4-0,7 0,0-0,5 0,1 0,1 0,1 0,1 Kupongskatt m.m. 3,1 0,0 0,5 0,6 0,5 0,5 0,5 0,0 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 Skatt på konsumtion och insatsvaror 449,3-1,2-0,1-3,9-4,4-2,3 5,9 0,3-1,2-1,5-1,1-1,3-1,8 Mervärdesskatt 324,3-0,5 1,8-1,1-1,7 0,0 7,5 0,3-0,9-1,4-1,3-1,8-2,5 Skatt på tobak 10,6-0,6 0,3 0,2 0,1 0,0-0,2 0,0-0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 Skatt på etylalkohol 4,3 0,0 0,2 0,3 0,3 0,3 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på vin m.m. 4,6 0,0 0,0 0,1 0,2 0,3 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på öl 3,2 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Energiskatt 41,2 0,0-1,0-1,5-1,7-1,6-1,1 0,0-0,2-0,3-0,3-0,2-0,2 Koldioxidskatt 27,3 0,0-1,1-1,2-1,0-0,7 1,0 0,0 0,2 0,4 0,5 0,7 0,9 Övrig skatter på energi och miljö 4,7 0,0-0,2-0,3-0,2-0,2-0,2 0,0-0,3-0,2-0,1-0,1-0,1 Skatt på vägtrafik 16,4 0,0-0,1-0,4-0,2-0,3-1,7 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Skatt på import 5,7 0,0 0,0-0,2-0,3-0,3-0,4 0,0 0,1 0,0 0,0-0,1-0,1 Övriga skatter 7,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3 Restförda och övriga skatter 1,0-0,7-1,8-1,5-1,3-0,9-0,6-0,1-0,5-0,1-0,1-0,1-0,1 Restförda skatter -5,7 0,0-1,0-0,6-0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga skatter 6,6-0,7-0,8-0,9-1,0-0,9-0,9-0,1-0,5-0,1-0,1-0,1-0,1 Totala skatteintäkter 1 515,8-3,4-4,6-12,3-22,1-25,7-18,5-0,4-3,5-2,1-1,7-1,8-1,6 EU-skatter -7,1 0,0 0,0 0,2 0,3 0,3 0,4 0,0-0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 508,7-3,4-4,6-12,1-21,8-25,5-18,1-0,4-3,6-2,0-1,7-1,8-1,6 Kommunalskatt -537,0 2,2-1,8-3,3-1,4 1,0 2,5 0,7 0,4-1,9-2,6-2,7-2,6 Avgifter till ålderpensionssystemet -183,5 0,1-1,1-0,7 0,5 0,7 1,0 0,0 0,0-0,1-0,3-0,2 0,1 Statens skatteintäkter 788,2-1,0-7,5-16,1-22,7-23,7-14,6 0,3-3,2-4,0-4,6-4,7-4,1 Källa: ESV VÅP = 2012 års ekonomiska vårproposition. Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2012 (2012-06-19). 69

appendix Appendix 4. Fortsättning Utfall Diff. från VÅP Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Periodiseringar -8,8 1,0 3,1-5,1-9,0 4,7 2,9-0,3-5,6 7,2-6,7 0,0 0,9 Uppbördsförskjutningar -9,2 3,8 11,6-7,2-2,8 6,0 3,4 0,9 1,7-1,7-0,2 0,1 0,2 Betalningsförskjutningar -1,1-2,8-6,1 4,4-3,8 1,0 1,8-1,2-7,3 8,9-6,5-0,1 0,7 varav kommuner 13,2-2,4 1,9 1,7-2,1 0,3 0,3-0,7-0,4 1,4 0,1-0,3-0,3 varav ålderspensionssystemet 2,9-0,1 0,4-0,4-0,1-0,1 0,0 0,0-0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 varav privat sektor -16,3 0,0-8,8 1,6-3,1-1,0 1,0 0,0-6,2 6,7-7,3-0,7 0,0 varav kyrkan -1,0-0,3 0,5 0,0 1,6 1,8 0,6-0,5-0,5 0,6 0,7 0,9 1,1 varav EU 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 1,6 0,0-2,4-2,4-2,4-2,4-2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Statens skatteinkomster 779,5 0,0-4,4-21,2-31,7-19,0-11,7 0,0-8,8 3,2-11,3-4,7-3,2 Övriga inkomster 0,0 0,0-18,6-15,4-20,7-23,1-23,6 0,0 0,4-0,9-1,2-0,7-0,3 2000 Inkomster av statens verksamhet 41,8-2,8 0,2-3,6-5,6-5,0 0,3-0,9-0,8-0,7-0,7 3000 Inkomster av försåld egendom 0,2-14,9-15,0-15,0-15,0-15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4000 Återbetalning av lån 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5000 Kalkylmässiga inkomster 8,9-0,3 0,0-0,1 0,4 1,1 0,0 0,1-0,2 0,1 0,4 6000 Bidrag från EU m.m. 13,0-0,8 0,2-0,1 0,0 0,0-0,3-0,3-0,3-0,1-0,1 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -65,5 0,4-0,8-1,9-2,9-4,7 0,5 0,2 0,0 0,0 0,1 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala inkomster 779,5-23,0-36,6-52,4-42,1-35,3-8,4 2,3-12,5-5,4-3,6 Totala utgifter 780,6 6,9 9,6 14,7 12,3 22,3 1,5-3,4 1,6-2,1 5,6 Budgetsaldo -1,1-29,9-46,2-67,1-54,4-57,6-9,9 5,6-14,1-3,3-9,2 Källa: ESV VÅP = 2012 års ekonomiska vårproposition. Föreg. prog. = ESV:s föregående priognos, juni 2012 (2012-06-19). 70

appendix Appendix 5. Skattebasernas utveckling 2010 2016 Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Procent om ej annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Direkta skatter på arbete Lönesumma (lp) 3,1 5,7 3,6 3,3 4,5 4,9 4,6 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1-0,1-0,1 Arbetade timmar (miljontal) kalenderkorr. 2,7 2,7 0,3 0,0 1,0 1,1 0,7 0,0 0,0-0,1 0,0 0,1-0,1-0,1 Timlön 0,4 2,9 3,3 3,2 3,5 3,7 3,8 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Beskattningsbar förvärvsinkomst 2,2 3,1 4,1 3,7 3,9 4,4 4,5-0,2-0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 Indirekta skatter på arbete Lönesumma (lp) 3,1 5,7 3,6 3,3 4,5 4,9 4,6 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1-0,1-0,1 Skatt på kapital hushåll Reavinster 27,1-5,5-8,8 11,1 6,1 6,3 6,1 0,0 4,9-5,1 0,6 0,0-0,2-0,2 Inkomsträntor inklusive utdelningar -5,1 21,9-1,1-19,5 7,7 13,3 6,4 0,0 0,7 1,7-0,9-2,1 4,3-0,1 Utgiftsräntor -9,9 41,1 5,7 1,3 9,6 9,5 6,9 0,0-1,3 0,8 0,8-0,1-0,1-0,8 Skatt på företagsvinster Bruttodriftsöverskott i företagssektorn 22,7 5,2-0,7 3,8 6,2 5,7 5,9 0,0-0,5 2,3-0,2-0,5-0,7-0,3 Fastighetsavgift Inkomstbasbeloppet (kronor) 51 100 52 100 54 600 56 600 58 200 60 000 62 200 0 0 0 100 200 100 0 Avgiftspliktiga småhusvärderingsenheter (antal) 2 416 421 2 433 724 2 450 425 2 468 719 2 480 728 2 491 591 0 0 0 0 0 0 Mervärdesskatt Hushållens konsumtionsutgifter (lp) 4,8 3,3 2,8 3,8 5,3 5,5 5,3 0,0 0,0 0,0-0,3-0,1-0,2-0,3 Punktskatter KPI, juni-juni 0,9 2,7 1,0 1,5 2,3 2,7 2,7 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0-0,1-0,1 Källa: ESV Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2012 (2012-06-19). 71

appendix Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2007 2016 Utfall Prognos Miljarder kronor och procent av BNP 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 270 1 168 1 119 1 189 1 151 1 108 1 137 1 149 1 132 1 059 Ändrad statsskuldsdefinition från jan 2012 50 Förändring av skulden till följd av: Lånebehovet 1-103 -135 176 1-68 18 11-23 -69-120 Skulddispositioner m.m.: Förändring av orealiserade valutakursdifferenser 5 36-32 -25 7-9 0 6-3 -3 Förändring av penningmarknadstillgångar -15 55-62 -4 28-28 0 0 0 0 Övertagandet av "Storstadslån" -1-4 Övertagandet av "Venantiuslån" 4-1 -1-1 -1 0 0 0 0 0 Övrigt 8 0-11 -9-9 -1 0 0 0 0 Summa skulddispositioner m.m.: 1 86-106 -39 24-38 0 6-3 -3 Total skuldförändring -102-49 70-38 -44 30 11-17 -72-122 Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 168 1 119 1 189 1 151 1 108 1 137 1 149 1 132 1 059 937 Eliminering av statens eget innehav av statspapper 53 57 40 38 32 41 42 43 44 45 Konsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 115 1 062 1 149 1 113 1 075 1 096 1 107 1 089 1 015 892 Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 35,7 33,1 37,0 33,4 30,8 30,7 29,9 28,1 24,9 20,8 Källa: RGK och ESV 1 Identiskt med budgetsaldo med omvänt tecken. Kommentarer till tabell: Statsskuldens förändring ett enskilt år beror i allt väsentligt på budgetsaldot, det vill säga det statliga lånebehovet. Påverkan från skulddispositioner med mera är dock vissa år betydande. Exempelvis påverkas statsskulden av orealiserade valutakursdifferenser, eftersom skulden i utländsk valuta värderas till aktuella valutakurser. Budgetsaldot påverkas enbart av realiserade valutakursdifferenser, vilka redovisas på ränteanslaget. Skulden påverkas också av Riksgäldens innehav av penningmarknadstillgångar, eftersom skulden redovisas brutto, det vill säga utan nettoredovisning mot sådana tillgångar. Riksgälden har från januari 2012 ändrat definitionen av statsskulden. De viktigaste förändringarna är att mottagna säkerheter nu räknas in i skulden och att omvända repor i egna statspapper inte längre konsolideras bort. Effekten av förändringen är att den redovisade statsskulden i början av 2012 är 50 miljarder kronor högre än enligt det tidigare sättet att redovisa (motsvarande 1,4 procent av BNP). Ändringarna innebär inte att statens skuldsättning i något avseende ökar. Det är endast det officiella måttet på statsskulden som är något högre. Maastrichtskulden påverkas inte av förändringen då de nämnda posterna redan ingår i den. Skillnaden mellan de två måt ten minskar därmed. (För mer information se Riksgäldens hemsida och faktaruta i ESV:s marsprognos.) Elimineringsposten för statens eget innehav av statspapper avser framför allt Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. 72

appendix Appendix 7. Finansiellt sparande i staten 2010 2016 Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Budgetsaldo -1,1 67,8-18,2-11,2 22,6 69,0 119,8 0,0-9,9 5,6-14,1-3,3-9,2 Avgränsningar 2,4-23,3 18,1 4,0-0,4 2,4 5,2 0,0 4,0-1,2 1,5-2,2-1,1 Försäljning av aktier m.m. 0,0-23,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära utdelningar -2,6-5,9-4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Apoteket AB -5,4 0,0 varav Apoteksgruppen AB -0,2-0,2 0,0 0,0 varav Sveaskog AB -4,0 0,0 varav Svensk Exportkredit (SEK) -1,9 varav Svensk Bilprovning AB -0,1-0,5 0,0 0,0 Delar av Riksgäldens nettoutlåning -6,3-0,7 17,2 6,5 4,9 2,2 4,1 0,0-5,0-1,7-0,8-1,5 0,2 varav CSN studielån 5,9 6,0 6,2 5,9 5,7 5,6 5,7 0,0-0,3-0,5-0,6-0,8-0,3 varav premiepensionssystemet -1,5-1,8-1,0-0,8-1,4-2,0-1,6 0,0-0,1 0,1-0,2 0,0 0,0 varav Insättningsgarantinämnden och Kärnavfallsfonden -0,4-9,0 8,8 0,0-0,2 varav Carnegie (Stabilitetsfonden) -0,7-0,2-0,4-0,1 0,0 0,0 0,1 0,1-0,1 varav lån till Riksbanken -4,3-5,9 6,5-0,3 0,6-1,3 0,0-0,3-1,3-0,1-0,6 varav lån till Island 1,6 2,2-2,6 0,0 0,0 0,0 0,0-1,7 0,0 0,0 0,0 0,5 varav lån till Lettland varav lån till Irland 2,6 2,5-0,1-0,2 varav återbetalning av lån Swedavia -0,9-0,7-0,7-0,9 0,0 0,0 0,0 varav tillfällig placering Apoteket AB -5,9 5,9 0,0 Övriga avgränsningar 11,3 6,5 5,6-2,5-5,4 0,2 1,1 0,0 8,9 0,5 2,2-0,7-1,2 varav räntor, kursdifferenser, swappar m.m. 5,8 7,6 4,7-2,5-5,5-0,5 1,0 0,0 9,5 0,9 2,2-0,6-1,1 varav Venantius, kapitalöverföring och återbetalning lån 0,6 0,8 0,1 0,4 0,0 0,0 0,0 varav kapitaltillskott SAS 1,1 varav kapitaltillskott Inlandsinnovation 2,0 varav kapitaltillskott Ersättningsmark i Sverige AB 1,0 0,0 varav amortering av gamla studielån m.m. -1,7-1,5-1,3-1,2-1,1-1,0-0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav EU-sektorn (netto) 0,0-0,3 0,9 0,0 0,5 1,0 0,3 0,0-0,1-0,4 0,0-0,1-0,1 varav EU-avgiften 2,1-0,8 0,0 Periodiseringar -10,2-42,9-18,3 8,7 5,5 1,9-9,5 0,3 5,6-7,2 7,2-6,0-0,9 varav periodisering av skatter 8,8-43,3-14,8 8,7 2,0-7,1-9,5 0,3 5,6-7,2 6,7 0,0-0,9 varav periodisering av räntor -6,0 0,3-3,5 0,0 3,5 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5-6,0 0,0 varav periodisering kommunbidrag -13,0 Övrigt -4,8-5,5-0,7-0,7-0,7-0,7-0,7-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav skuldavskrivning CSN -0,7-0,7-0,7-0,7-0,7-0,7-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav residual -4,0-4,8-0,3 Finansiellt sparande i staten -13,6-3,9-19,1 0,8 26,9 72,6 114,8 0,0-0,3-2,7-5,4-11,5-11,2 Procent av BNP -0,4-0,1-0,5 0,0 0,7 1,8 2,7 0,0 0,0-0,1-0,1-0,3-0,3 Källa: SCB och ESV Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2012 (2012-06-19). 73

appendix Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2011 2016 VÅP Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljoner kronor 2012 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Kassamässig korrigering: Ränteperiodisering -239 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Venantiuslån 810 57 440 0 0 0 0 0 0 0 0 EU-avgiftsbetalningar -805 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Effekt av överf. av anslagsmedel (kostn.m. red.) 509 388 311 0 0 0 0 0 0 0 0 Förskjutn. redov. Trafikverket och Försvarsmakten 1 928 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Försäkringskassan, korrigering anslagsavräkning -1 060 Övrigt 394 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 0 1 537 444 751 0 0 0 0 0 0 0 0 Riksgäldskontorets nettoutlåning: Premiepensionsavgifter, inbetalning -33 000-31 932-33 100-33 900-35 200-37 300-38 900-100 0-100 -100-100 Premiepensionsmedel, utbetalning 34 000 31 533 32 900 33 900 35 000 37 000 39 500-100 0-200 100 100 CSN, studielån (se även nedan) 6 000 5 951 6 200 5 900 5 700 5 600 5 700-300 -500-600 -800-300 Hemutrustningslån, amortering från anslag -1 038 0 Investeringslån till myndigheter 1 495 900 900 900 900 900 0 0 0 0 0 Myndigheternas räntekonton -4 000-3 053-700 -800-1 200-1 800-2 200 0 0 100-100 0 Garantireserver 1 798-2 400-200 -200-200 -200 0 0 0 0 0 Stabilitetsfonden -5 000-4 000-4 443-4 275-4 301-4 745-5 088-4 -160-64 -172 129 varav Nordea, aktieutdelning -737-649 -681-707 -751-794 -4-60 -64-72 -71 varav Carnegie -168-400 -100 0 0 100 100-100 0 varav bankgarantiavgifter -1 488-400 -300-100 0 0 0 0 0 0 0 varav stabilitetsavgifter -1 328-2 800-2 900-3 000-3 100-3 200 0 0 0 0 0 varav adm.kostn. m.m. 13 6 6 6 6 6 0 0 0 0 0 varav ränteinkomster m.m. -292-200 -400-500 -800-1 100 0-200 -100 0 200 Insättningsgarantin -8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kärnavfallsfonden 9 000-8 945 8 830 0 0 0 0-154 0 0 0 0 Infrastrukturlån Trafikverket (se även nedan) 6 980 6 200 3 900 3 800 3 600 3 400-100 -200-200 -300-400 Lån till Botniabanan -429-429 -429-429 -429-429 0 0 0 0 0 Lån till Riksbanken 5 000-5 929 6 548-252 615-1 277 0-294 -1 264-72 -626 0 Lån till Island -1 000 2 214-2 567 0 0 0 0-1 660 0 0 0 459 Lån till Irland 3 000 0 2 586 2 526 0 0 0-106 -153 0 0 0 Återbetalning lån Swedavia -705-690 -918 0 0 0 0 0 0 0 0 Tillfällig placering Apoteket AB 0 5 923 0 0 Övrigt, netto 707-2 600-200 -300-500 -400-2 300 0 0 0 0 Totalt 14 000 1 600 16 197 6 152 4 385 849 2 283-5 118-2 277-1 136-1 998-112 Källa: RGK och ESV VÅP 2012 = Regeringens beräkning i vårpropositionen 2012. Där redovisas nettoutlåningen i miljarder kronor och endast större poster är specificerade. Utöver posterna ovan specificeras också: Nettoutlåning för infrastrukturinvesteringar 6 miljarder kronor, vari ingår Infrastrukturlån (netto) för Trafikverket och Botniabanan AB. Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2012 (2012-06-19). 74

appendix Appendix 8. Fortsättning Bruttoredovisning av studielån och infrastrukturlån Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljoner kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 CSN Nyupplåning 13 232 13 900 13 900 14 000 14 000 14 000-100 -300-300 -300-100 Amortering, m.m. -7 281-7 700-8 000-8 300-8 400-8 300-200 -200-300 -500-200 Nettoupplåning 5 951 6 200 5 900 5 700 5 600 5 700-300 -500-600 -800-300 Trafikverket Nyupplåning 6 600 4 300 4 500 4 400 4 200-100 -200-200 -300-400 Amortering (belastar anslag inom UO 22) -400-400 -700-800 -800 0 0 0 0 0 Nettoupplåning 6 980 6 200 3 900 3 800 3 600 3 400-100 -200-200 -300-400 varav väghållning 2 080 1 500 1 300 2 900 3 700 3 500-100 -100-200 -200-400 varav banhållning 4 900 4 700 2 600 900-100 -100 0-100 0-100 0 Källa: CSN, RGK, TrV och ESV Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2012 (2012-06-19). 75

appendix Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2011 2016 Utfall Prognos Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anslag 0,0-1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kapitaltillskott till Ersättningsmark i Sverige AB -1,0 Inkomsttitlar 31,9 4,7 0,5 0,0 0,0 0,0 TeliaSonera, kapitalåterföring 3,7 Nordea, aktieförsäljning 19,0 Arbetslivsresurs, aktieförsäljning 0,1 Sveaskog, extra utdelning 4,0 Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd 3,1 0,0 0,5 Posten Norden, extra utdelning 0,2 Apoteket, extra utdelning 5,4 Apoteksgruppen, extra utdelning 0,2 0,2 Svensk Bilprovning, extra utdelning 0,1 0,5 Kassamässig korrigering -0,8-0,1-0,4 0,0 0,0 0,0 Venantius, återbetalning av övertaget lån -0,8-0,1-0,4 Riksgäldskontorets nettoutlåning 5,2-9,4-1,2-0,1 2,2-0,2 Premiepensionsavgifter, inbetalning 31,9 33,1 33,9 35,2 37,3 38,9 Premiepensionsmedel, utbetalning -31,5-32,9-33,9-35,0-37,0-39,5 Kärnavfallsfonden 8,9-8,8 Insättningsgarantifonden 0,0 Carnegie (Stabilitetsfonden) 0,2 0,4 0,0 0,0 0,1 Lån till Island -2,2 2,6 0,0 Lån till Irland -2,6-2,5 Lån till Riksbanken 5,9-6,5 0,3-0,6 1,3 0,0 Återbet av lån Swedavia 0,7 0,7 0,9 Tillfällig placering Apoteket -5,9 Lånegaranti SAAB Automobil -2,1 2,1 Övrigt, netto (främst övriga bolag/mynd/affärsverk) -0,7 2,6 0,2 0,3 0,5 0,4 Totala engångseffekter m.m. 36,3-5,8-1,1-0,1 2,2-0,2 Källa: ESV Anm.: Engångseffekterna under prognosperioden kommenteras på följande sida. 76

appendix Engångseffekter Statens budget påverkas av transaktioner av extraordinär karaktär, det vill säga engångsvisa eller tillfälliga händelser. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa och försvårar analysen av budgetens utveckling över tiden. Genom att exkludera dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av inkomster, utgifter och saldo. Denna rensning görs efter att en justering för ändrade redovisningsprinciper gjorts (se appendix om justering för ändrade redovisningsprinciper i decemberprognosen). Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ från och med 2011 specificeras i tabellen. Samtliga engångsposter från och med 1995 specificeras i publikationen Tidsserier Statens budget 2011, som finns tillgänglig på www.esv.se under rubriken Statens finanser, Officiell statistik. Engångseffekterna 1990 1994 framgår av en Temaskrift, Engångseffekter. Engångseffekter under prognosperioden, kommentarer till tabell: Staten ska under 2012 lämna ett kapitaltillskott om 1 miljard kronor till det helägda bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget äger skog som ska användas för markbyten med andra skogsägare i bevarandesyfte. Tillskottet som tas från anslag ska finansiera den skatt som bytena kommer att medföra. Det statliga bolaget Sveaskog lämnar i år en extrautdelning till staten på 4 miljarder kronor. Post- och Telestyrelsen genomförde under våren och hösten 2011 försäljningar av 4G-tillstånd, vilket inbringade 1,8 respektive 1,4 miljarder kronor. Dessutom väntas motsvarande inkomster om 0,5 miljarder kronor 2013. Apoteksgruppen har i år, liksom förra året, gjort en extra utdelning till staten avseende vinst från försäljning av enskilda apotek. I år väntas en försäljning av huvuddelen av Svensk Bilprovnings stationsnät ge extra utdelningsinkomster om 520 miljoner kronor till staten som äger 52 procent av bolaget. År 2007 tog Riksgälden över utestående lån om 4,1 miljarder kronor hos det statliga bolaget Venantius. Samtidigt gjorde bolaget en kapitalöverföring till staten på motsvarande belopp, vilken redovisades på statsbudgetens inkomstsida. Transaktionen var neutral för statsskulden, men för budgetsaldot uppstod en positiv engångseffekt detta år. Återbetalningen av lånet belastar statsbudgeten 2007 2013 i form av kassamässiga korrigeringar eftersom betalningarna görs från statens centralkonto utan redovisning på anslag eller inkomsttitel. Räknat över alla år blir transaktionerna sammanlagt neutrala för budgetsaldot. En del av ålderspensionsavgiften och den statliga ålderspensionsavgiften inbetalas som premiepensionsavgift till ett konto i Riksgälden. När pensionsrätten fastställts förs insatta medel till individuella konton. Pensionsmyndigheten har en del av kapitalet i den tillfälliga förvaltningen placerat på kontot i Riksgälden, medan huvuddelen är placerat i obligationer. Den årliga utbetalningen av premiepensionsmedel görs med ett års eftersläpning i december månad och inkluderar avkastningen i den tillfälliga förvaltningen. Premiepensionsflödena påverkas också av regleringar avseende tidigare år och kan variera relativt kraftigt mellan åren. Övriga effekter på nettoutlåningen av premiepensionskontot redovisas i Övrigposten. Kärnavfallsfonden placerar en stor del av sina tillgångar i obligationer och resterande del på konto i Riksgälden. Under 2011 ökade kontobehållningen i Riksgälden kraftigt då man under hösten inte ersatte inlösta eller sålda obligationer med nya. Motsvarande belopp togs emellertid ut från kontot i januari 2012 och placerades i obligationer, vilket då minskade behållningen. Denna effekt beräknas bli bestående. Nettoutlåningen väntas därmed öka med knappt 9 miljarder kronor 2012, vilket är något nedreviderat jämfört med föregående prognos. Riksgälden sålde i februari 2009 aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Det sammanlagda värdet av försäljningarna uppgår till 2,3 miljarder kronor. Köpeskillingen beta 77

appendix lades under 2009 (1 227 miljoner kronor) och 2010 (689 miljoner kronor). Dessutom medförde avtal om vinstdelning samt en uppgörelse om rättstvisterna runt Carnegie sammantaget nettoinbetalningar under 2011 på 168 miljoner kronor. Ytterligare inkomster om cirka 500 miljoner kronor väntas 2012 2015. Riksdagen har beslutat om lån till Island på 495 miljoner euro. År 2009 och 2010 utbetalades motsvarande 874 respektive 1 552 miljoner kronor. Resterande del av den beviljade låneramen utbetalades i december 2011, motsvarande 2 214 miljoner kronor. Island har därefter förtidsåterbetalat motsvarande 2 567 miljoner kronor i mars och juni 2012. Ordinarie återbetalningar påbörjas därför först 2018. Den senaste återbetalningen om 1 660 miljoner kronor har tillkommit sedan föregående prognos. Riksdagen har beslutat om lån till Irland, om 600 miljoner euro. Den första utbetalningen av 150 miljoner euro gjordes i juni i år. Enligt låneavtalet kan tidigast en ytterligare utbetalning ske i slutet av året och två under 2013. Detta medför utgifter på cirka 2,5 miljarder kronor vartdera året. År 2009 lånade Riksbanken motsvarande 97 miljarder kronor i Riksgälden i dollar och euro för att förstärka valutareserven. I februari i år har Riksbanken beslutat om ytterligare lån motsvarande 10 miljarder kronor. När Riksgälden omsätter lån för Riksbankens räkning realiseras valutakursdifferenser, vilket påverkar nettoutlåningen. Riksbankslånet beräknas i år öka med nästan 7 miljarder kronor, inräknat de valutakursdifferenser som väntas uppstå. Framöver väntas främst valutakursvinster, framför allt till följd av den stärkning av kronan mot euron som har skett i denna prognos. Det statliga bolaget Swedavia tog i april 2010 över Luftfartsverkets flygplatser. I samband med detta tog bolaget även över lån i Riksgälden om totalt 3,2 miljarder kronor, vilka ska ersättas med lån på marknaden och återbetalas till Riksgälden i den takt de förfaller. Detta innebär knappt 1 miljard kronor lägre nettoutlåning per år 2010 2013. I samband med SAAB Automobil AB:s konkurs i slutet av 2011 infriade Riksgälden en lånegaranti till Europeiska Investeringsbanken på drygt 2 miljarder kronor. Eftersom Riksgälden har pant för sin fordran på bolaget, väntas beloppet kunna återvinnas. Återbetalningen beräknas hinna ske under 2012 men tidpunkten är osäker. I prognosen på Övrigt, netto ligger effekten av att Pensionsmyndighetens kontobehållning inom den tillfälliga förvaltningen av premiepensionerna ökar med tiden. Dessutom har i denna prognos tillkommit en post för 2012; ökad behållning på Exportkreditnämndens konto i Riksgälden om drygt 2 miljarder kronor. 78

appendix Appendix 10. Förändring av anslagsbehållningar 2011 2013 De ingående anslagsbehållningarna för 2012 är 27,6 miljarder kronor. Vid innevarande års slut beräknas anslagsbehållningarna uppgå till 15,6 miljarder kronor efter det att hänsyn tagits till indragningar på 23,2 miljarder kronor. Indragningarna avser outnyttjade medel från tidigare år och påverkar inte utfallet, men reducerar de utgående behållningarna. I vårändringsbudgeten för 2012 har regeringen föreslagit att ytterligare 3,4 miljarder kronor anvisas. Innevarande års prognos har reviderats ner med 1,8 miljarder kronor. När hänsyn tas till indragning av anslagsmedel innebär det att anslagsbehållningarna minskar med 11,9 miljarder kronor. Exklusive indrag ökar behållningarna under året däremot med 11,3 miljarder kronor. I statens budget för 2012 beräknas behållningarna öka med 2,8 miljarder kronor. I prognosen för 2013 beräknas anslagsbehållningarna minska med 3,6 miljarder kronor. Förändring av anslagsbehållningar I statens budget anvisas medel i form av anslag. Där ingår också en särskild post kallad Förändring av anslagsbehållningar. Denna post består av ett beräknat netto mellan förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår och sparande av medel från innevarande år. Summan av de anvisade medlen och posten Förändring av anslagsbehållningar utgör prognosen på årets utgifter enligt statens budget. I utfall och prognoser finns ingen separat post Förändring av anslagsbehållningar. Förändringen ingår i redovisningen per anslag. Vid prognostiserandet av varje enskilt anslag tas hänsyn till eventuella ingående behållningar. Detta gäller såväl för årets aktuella anslag som på äldre anslag, det vill säga anslag som inte finns uppförda på årets budget, men som har ingående behållningar som får utnyttjas under året. Den totala förändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram och ställas mot budgeten. Förändring av anslagsbehållningar 2011 2013 Utgiftsområden exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor Utfall 2011 Prognos 2012 Diff. från föreg. prog. Prognos 2013 Ingående anslagsbehållningar 47 443 27 572 0 15 628 SB/VÅP 784 476 794 788 0 789 461 Ändringsbudget 1 734 3 419 0 0 Medgivna överskridanden 235 0-550 0 Indragningar -39 330-23 198-51 0 Utfall/prognos 766 987 786 953-1 762 793 011 Utgående anslagsbehållningar 27 572 15 628 1 161 12 078 Förändring av anslagsbehållningar -19 871-11 944 1 161-3 550 Förändring av anslagsbehållningar, exkl. indragningar 19 458 11 254 1 212-3 550 Källa: ESV SB = Statens budget för 2012 respektive vårpropositionen för 2012. Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni (2012-06-19). 79

appendix Appendix 11. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000 2016 Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Återbetalning Alecta (f.d. SPP), skatteeffekt 10,0 Upplösning periodiseringsfonder, skatteeffekt 14,0 12,0 Löpande momsbetalning byggtjänster 8,0 2,0 Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning 1,0 0,7 Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd 2,1 3,1 0,5 Summa 10,0 0,0 0,0 0,0 14,0 12,0 1,0 0,0 10,7 2,0 0,0 3,1 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Källa: ESV Appendix 12. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande 2007 2016 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Finansiellt sparande, mdkr 112 69-30 -2 5-20 -12 18 67 109 procent av BNP 3,6 2,2-1,0-0,1 0,1-0,6-0,3 0,5 1,6 2,5 i) Justering för engångseffekter, mdkr 0-11 -2 0-3 -1 0 0 0 0 procent av BNP 0,0-0,3-0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ii) Justering för konjunkturberoende skatter (inkl. sammansättningseffekter skattebaserna), mdkr -25-10 30 12 2 7 10 5-3 -10 procent av BNP -0,8-0,3 1,0 0,4 0,0 0,2 0,3 0,1-0,1-0,2 iii) Justering för onormala kapitalskatter, mdkr -28 24 28 5 5 14 13 10 8 6 procent av BNP -0,9 0,7 0,9 0,2 0,1 0,4 0,3 0,3 0,2 0,1 iv) Justering för konjunkturberoende arbetslöshetsutgifter, mdkr -5-3 3 3 1 1 2 1-1 -1 procent av BNP -0,1-0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa justeringar -58 0 59 21 4 21 24 16 5-5 procent av BNP -1,8 0,0 1,9 0,6 0,1 0,6 0,7 0,4 0,1-0,1 Konjunkturjusterat sparande (mdkr) 54 70 29 19 9 1 12 34 72 104 Konjunkturjusterat finansiellt sparande, procent av trend-bnp 1,8 2,2 0,9 0,6 0,2 0,0 0,3 0,9 1,8 2,5 Gap mot trend-bnp, procentenheter 4,4 1,6-5,5-1,7 0,0-1,1-1,4-0,7 0,2 0,9 Gap mot trendarbetslöshet, procentenheter -1,1-1,1 1,1 1,1 0,2 0,3 0,6 0,2-0,2-0,5 Källa: ESV 80

appendix Appendix 13. Beräkningsförutsättningar 2011 2016 Procentuell förändring om ej annat anges Utfall Prognos Diff. från VÅP Diff. från föreg. prog. Nivåer 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 BNP (fp) 3,9 1,2 1,9 3,0 3,2 3,0 0,8-1,4-0,7-0,4-0,2 0,4-0,1-0,1-0,1-0,1 BNP (lp) 3 492 4,9 2,3 3,5 5,0 5,2 5,1 1,0-1,0-0,2 0,1 0,3 0,5 0,0 0,0-0,2-0,1 BNI (lp) 3 569 5,0 2,4 3,6 5,1 5,3 5,2 1,4-1,1-0,1 0,1 0,4 0,5 0,0 0,0-0,2-0,1 Hushållens konsumtion (fp) 2,0 1,8 2,7 3,7 3,7 3,4 0,3-0,9 0,0 0,3 0,2 0,1-0,1 0,0-0,1-0,2 Hushållens konsumtion (lp) 1 664 3,3 2,8 3,8 5,3 5,5 5,3 0,1-1,4 0,1 0,3 0,1 0,0-0,3-0,1-0,2-0,3 Lönesumma (lp) 1 424 5,7 3,6 3,3 4,5 4,9 4,6 0,7-0,3-0,5-0,3-0,1 0,0 0,1 0,1-0,1-0,1 Arbetade timmar för anställda kalenderkorrigerade 2,7 0,3 0,0 1,0 1,1 0,7 0,5-0,5-0,6-0,4-0,2-0,1 0,0 0,1-0,1-0,1 Timlön, NR 2,9 3,3 3,2 3,5 3,7 3,8 0,0 0,1 0,2 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Antal sysselsatta 4 642 2,1 0,3 0,1 1,0 1,1 0,7 0,4-0,2-0,4-0,6-0,1 0,1 0,1 0,0-0,1-0,1 Arbetslöshet enligt ILO (15-74 år) 2 7,5 7,6 7,8 7,4 6,8 6,5-0,2 0,1 0,5 1,1 1,3 0,0-0,1-0,1-0,1 0,0 Öppen arbetslöshet (16-64 år) 2,3 5,4 5,5 5,5 5,2 4,9 4,8 5,5 5,5 5,2 4,9 4,8 0,0-0,1-0,1 0,0 0,0 Personer i arbetsm. pol. program 2 3,6 3,8 3,9 3,7 3,3 3,0 0,0 0,1 0,2 0,3 0,2-0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 KPI, årsgenomsnitt 3,0 1,0 1,3 2,3 2,7 2,6-0,2 0,0 0,7 0,2-0,2-0,2-0,3 0,0-0,1-0,1 KPI, juni-juni, fastställda tal 311,28 2,7 1,0 1,5 2,3 2,7 2,7 1,0 1,5 2,3 2,7 2,7 0,0-0,1 0,0-0,1-0,1 Prisbasbelopp (tkr) 42,8 44,0 44,5 45,1 46,2 47,4 0,0-0,1-0,1 0,4 0,4 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 Inkomstindex 4 142,3 149,3 154,8 159,0 163,9 170,1 0,0 1,2 1,2 0,7 0,2 0,0 0,5 0,5 0,1 0,1 Balansindex 133,6 140,5 148,5 149,4 152,9 159,0 0,0 0,5 0,8 1,7 2,3 3-mån ränta 4, 5 1,7 1,3 1,6 2,3 3,2 3,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,2-0,1-0,1 0,0 0,0 5-års ränta 4 2,3 1,2 1,8 2,8 3,8 4,4-0,1-0,2-0,2-0,2-0,1-0,3-0,4-0,2 0,0 0,0 SEK/EURO 4 9,0 8,6 8,4 8,6 8,6 8,6-0,2-0,3-0,1-0,1-0,1-0,3-0,5-0,3-0,3-0,3 SEK/USD 4 6,5 6,9 7,0 6,7 6,5 6,4 0,1 0,2 0,0-0,2-0,3-0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 Källa: Arbetsförmedlingen, RB, SCB och ESV fp = fasta priser, lp = löpande priser. VÅP = 2012 års ekonomiska vårproposition. Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni (2012-06-19). 1 Miljarder kronor, tusental (antal sysselsatta) respektive index (KPI) år 2011. 2 I procent av arbetskraften. 3 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 4 Årsgenomsnitt. 5 Regeringens prognos avser 6-månaders ränta.. 81

kontaktpersoner Kontaktpersoner Prognos Statens budget och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Karin Edlund, redaktör, 08-690 45 67 och Luis Gomez 08-690 45 08. Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Utgifter 1. Rikets styrelse Svante Hellman 08-690 43 15 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning Svante Hellman 08-690 43 15 3. Skatt, tull och exekution Svante Hellman 08-690 43 15 4. Rättsväsendet Svante Hellman 08-690 43 15 5. Internationell samverkan Margareta Nöjd 08-690 44 53 6. Försvar och samhällets krisberedskap Tomas Skytesvall 08-690 44 48 7. Internationellt bistånd Margareta Nöjd 08-690 44 53 8. Migration Karin Edlund 08-690 45 67 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin 08-690 45 43 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Sofia Nilsson 08-690 43 41 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom Margareta Nöjd 08-690 44 53 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund 08-690 45 67 13. Integration och jämställdhet Tomas Skytesvall 08-690 44 48 14. Arbetsmarknad och arbetsliv Tomas Skytesvall 08-690 44 48 15. Studiestöd Sofia Nilsson 08-690 43 41 16. Utbildning och universitetsforskning Sofia Nilsson 08-690 43 41 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin 08-690 45 43 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Margareta Nöjd 08-690 44 53 19. Regional tillväxt Margareta Nöjd 08-690 44 53 20. Allmän miljö- och naturvård Sofia Nilsson 08-690 43 41 21. Energi Karin Edlund 08-690 45 67 22. Kommunikationer Margareta Nöjd 08-690 44 53 23. Areella näringar, landsbygd och livsmedel Sofia Nilsson 08-690 43 41 24. Näringsliv Svante Hellman 08-690 43 15 25. Allmänna bidrag till kommuner Margareta Nöjd 08-690 44 53 26. Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman 08-690 43 15 27. Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund 08-690 45 67 Kassamässig korrigering Margareta Nöjd 08-690 44 53 RGK:s nettoutlåning Svante Hellman 08-690 43 15 Inkomster Direkta skatter på arbete, periodiseringar Robert Boström 08-690 44 14 Kapitalskatter hushåll Björn Andersson 08-690 44 01 Företagsskatter och återbetalningar av lån Patrik Andreasson 08-690 44 56 Indirekta skatter på arbete Lalaina Hirvonen 08-690 44 04 Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Björn Andersson 08-690 44 01 Mervärdesskatt Luis Gomez 08-690 45 08 Punktskatter, försäljning och utdelningar Patrik Andreasson 08-690 44 56 Kommunala utjämningsavgifter Håkan Jönsson 08-690 45 71 Skattenedsättningar Tomas Skytesvall 08-690 44 48 Bidrag från EU Patrik Andreasson 08-690 44 56 Kalkylmässiga inkomster Patrik Andreasson 08-690 44 56 Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg 08-690 43 88 Kommunsektorns finanser Håkan Jönsson 08-690 45 71 Ålderspensionssystemets finanser Margareta Nöjd 08-690 44 53 Offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson 08-690 45 71 Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se 82

kontaktpersoner

ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Box 45316 104 30 Stockholm Tfn 08-690 43 00 Fax 08-690 43 50 ISSN 1401-7865 www.esv.se ISBN 978-91-7249-330-8 978-91-7249-335-3