SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (75) Svar på regeringsuppdrag Rapport - Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2017. Sjuk- och rehabiliteringspenning Försäkringskassan : 2017-06-21 Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2017. Sjuk- och rehabiliteringspenning Version 1.0 013684-2017
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (75) Innehåll Sammanfattning... 4 1. Inledning... 6 Uppdraget... 6 Rapportens innehåll och avgränsningar... 6 Frågeställningar... 6 Material och metod... 7 Läsanvisning... 7 2. Kort om sjukförsäkring och sjukfrånvaro... 8 Ohälsotalet ett samlat mått på sjukförsäkringen... 8 Utbetald sjukpenning mått på sjukfrånvaro... 8 Handläggningen av sjukpenning... 9 Sjukfrånvaron i Sverige i nivå med andra västeuropeiska länder sedan 2008... 10 3. Regeringens mål för sjukfrånvaron... 13 Närmare målet för sjukfrånvaron... 13 Sjukpenningtalets utveckling 2000 - maj 2017... 14 Likartad utveckling av sjukpenningtalet på länsnivå... 15 4. Utvecklingen av pågående sjukfall... 16 Anställda med sjuklön... 16 Arbetslösa... 18 Pågående sjukfall i relation till arbetskraften... 19 5. Olika mönster för startade sjukfall... 21 Andelen avslag av initial ansökan ökar under 2016... 21 Startade sjukfall 2006-december 2016... 23 Ett ökat antal startade sjukfall bland yngre... 25 6. Fler sjukfall avslutas tidigare... 26 Ökad andel avslag av pågående sjukfall (tidigare kallat indrag)... 27 Större andel prövas och avslutas vid rehabiliteringskedjans tidsgränser... 28 Fler sjukfall längre än två år... 34 7. Psykiatriska diagnoser fortsätter att öka... 35 Deras andel av startade sjukfall ökar... 35 Dessa diagnoser utgör den största gruppen av pågående sjukfall... 37 Längre sjukfall i psykiatriska diagnoser... 39 8. Fler och längre sjukfall för arbetslösa utan a-kassa... 41 Förändrad sammansättning av startade sjukfall... 41
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 3 (75) 9. Avslutande diskussion och slutsatser... 43 Sjukpenningtalet minskar ökad möjlighet att nå regeringens mål... 43 Färre sjukfall bland arbetslösa när maxtiden i sjukförsäkringen tagits bort... 45 Kvinnor har generellt en högre sjukfrånvaro än män... 45 Åtgärder krävs för att sjukfall i psykiatriska diagnoser ska minska... 46 Utvecklingen mot allt fler långa sjukfall är oroväckande och behöver kunna hanteras... 46 Behov av ökat samarbete mellan centrala aktörer... 48 Referenser... 49 Bilagor... 50
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 4 (75) Sammanfattning Ökad möjlighet att nå regeringens mål när sjukfrånvarons ökning har brutits Sjukpenningtalet har börjat minska. Uppgången har brutits och utvecklingen vänt nedåt. I maj 2017 låg sjukpenningtalet på 10,7 dagar, vilket innebär en svag minskning fyra månader i rad. Det ligger nu 0,9 dagar under Försäkringskassans utvecklingsbana för att nå regeringens mål att sjukpenningtalet högst ska vara 9,0 dagar år 2020. Detta innebär att möjligheten att nå regeringens mål har ökat. För att målet ska nås krävs emellertid att antalet ansökningar om sjukpenning minskar och att det fortsätter att ske förbättringar inom sjukskrivningsprocessen. I maj 2017 var sjukpenningtalet för kvinnor 14,1 dagar och för män 7,3 dagar. Kvinnors sjukpenningtal är därmed 92 procent högre än männens. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige har historiskt legat på en hög nivå i jämförelse med andra länder i Västeuropa. Under 2016 ligger Sverige strax över medel för de åtta länder som ingår i jämförelsen. Kvinnor i Sverige har högre sjukfrånvaro än kvinnor i de andra länderna, medan män ligger under genomsnittet. Antalet startade sjukfall fortfarande på samma nivå som 2015 Under 2016 startades drygt 600 000 sjukfall, vilket är lika många som 2015. Mellan 2010 och 2015 ökade antalet startade sjukfall från 480 000 till 600 000 men den ökningen är nu alltså bruten. Kvinnor står för 64 procent av alla startade sjukfall under 2016. Utvecklingen mellan 2015 och 2016 är totalt sett stabil, men består av två motsatta trender. För anställda med sjuklön, som utgör 82 procent av de startade sjukfallen, ökade detta antal med knappt tre procent under 2016. För arbetslösa har antalet startade sjukfall istället minskat kraftigt. Minskningen för arbetslösa inleddes 2015 men förstärktes under 2016 efter att maxtiden 1 i försäkringen togs bort. Förstärkt arbete med sjukskrivningsprocessen den troligaste förklaringen till utvecklingen Sedan 2015 har Försäkringskassan arbetat med att stärka handläggningen av sjukpenningen. I jämförelse med 2015 ser vi att avslagen på initial ansökan om sjukpenning blivit vanligare, vilket troligen är kopplat till en ökad kvalitet i handläggningen. Under samma period ser vi både att de bedömningar som ska göras vid rehabiliteringskedjans tidsgränser görs i tid i större omfattning, och att andelen av dessa bedömningar där sjukfallet avslutas har ökat. Dessa tre förändringar pekar på att det är arbetet med att stärka handläggningen som främst har bidragit till att hålla nere antalet nya sjukfall och minska längden på de pågående sjukfallen. Fler sjukfall avslutas under första sjukskrivningsåret, men de långa blir längre Under 2016 har betydligt fler sjukfall avslutats i samband med tidsgränserna i rehabiliteringskedjan, vid 90 respektive 180 dagar. Men fler sjukfall avslutas även 1 När sjukpenningen tidsbegränsades den 1 juli 2008 infördes även övergångs-bestämmelser som innebar att sjukfall som pågått en längre tid kunde få ersättning i ytterligare 550 dagar. Det innebar att en stor grupp sjukskrivna uppnådde maxtid samtidigt vid årsskiftet 2009/2010.
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 5 (75) före och efter dessa tidsgränser. Detta innebär att sjukfallen generellt avslutats snabbare under det första sjukskrivningsåret. Sjukfall som överstiger två år har däremot blivit fler och är i genomsnitt längre under 2016 än tidigare. Denna ökning i antal av de längsta sjukfallen beror bland annat på att antal startade sjukfall ökade fram till 2015, att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffades februari 2016 samt att en minskande andel personer med sjukfall beviljats sjukersättning sedan 2015. Psykiatriska diagnoser alltmer dominerande Av de sjukfall som startade under 2016 utgör de psykiatriska diagnoserna 27 procent, vilket gör dem till den största diagnosgruppen. Eftersom sjukfall i denna diagnosgrupp också varar längre än andra sjukfall, utgör de psykiatriska diagnoserna en ännu större del av de pågående sjukfallen, ungefär 44 procent. För kvinnor är psykiatriska diagnoser den största diagnosgruppen för både startade och pågående sjukfall. För män är det fortfarande rörelseorganens sjukdomar, dvs. reumatiska sjukdomar, artros, ryggvärk, osteoporos m.fl., som dominerar de startade sjukfallen. För pågående sjukfall är psykiatriska diagnoser emellertid den största gruppen även bland män. För psykiatriska diagnoser har ökningen av startade sjukfall inte avtagit lika mycket som för övriga. Inte heller har avsluten ökat i samma omfattning. Fler och längre sjukfall för arbetslösa utan a-kassa En fördjupad analys av arbetslösa, där så kallade återvändare till sjukpenning exkluderats, visar att arbetslösa utan a-kassa sedan 2010 utgör en majoritet av sjukfall för arbetslösa. För dessa har längden på sjukfallen ökat avsevärt mer än för dem med a-kassa.
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 6 (75) 1. Inledning Uppdraget Försäkringskassan har för fjärde året i följd fått i uppdrag att beskriva och analysera sjukfrånvarons utveckling. Något som är av stort intresse bland beslutsfattare, forskare, Försäkringskassan och allmänheten. Försäkringskassan ska följa upp och analysera sjukfrånvarons utveckling för kvinnor respektive män. Dessa analyser ska även göras med beaktande av diagnosutvecklingen. Försäkringskassan ska särskilt analysera inflödet till sjukpenning och sjukfallens varaktighet, samt följa upp de olika tidsgränserna i sjukförsäkringen. Utöver detta ska även en uppföljning av målet för sjukpenningtalet redovisas. Arbetsförmedlingen ska bistå Försäkringskassan med relevant statistik i uppföljningen av de personer som omfattas av samarbetet mellan myndigheterna. 2 Rapportens innehåll och avgränsningar Denna rapport motsvarar innehållsmässigt, med några undantag, den rapport om sjukfrånvarons utveckling som publicerades 2016. Utvecklingen av nybeviljande av sjukersättning och aktivitetsersättning redovisas inte eftersom Försäkringskassan 1 juni 2017 publicerade en rapport om detta som svar på ett särskilt regeringsuppdrag. 3 Analyser av regionala skillnader i sjukfrånvaro har lyfts ut ur denna rapport och finns att läsa om i en Socialförsäkringsrapport publicerad 2017. 4 Det har tillkommit ett nytt avsnitt som handlar om utvecklingen av sjukfall för arbetslösa, med respektive utan ersättning från arbetslöshetskassan. Frågeställningar För ge en bred bild av sjukförsäkringens utveckling och samtidigt svara på viktiga övergripande frågor har följande frågeställningar formulerats med utgångspunkt i uppdraget: Hur har sjukpenningtalet utvecklats och närmat sig regeringens mål? Mot bakgrund av ett ökande sjukpenningtal sedan 2010 tog regeringen 2015 fram ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Detta beräknades på sikt kunna bidra till att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män minskar. I rapporten följs utvecklingen könsskillnader med avseende på sjukpenningtal och sjukfall. Ett mål är att sjukpenningtalet inte ska överstiga 9,0 dagar i december 2020. Försäkringskassan har tagit fram en utvecklingsbana som visar en möjlig väg för att uppnå målet. I rapporten följs utvecklingen av sjukpenningtalet i relation till denna. 2 Försäkringskassans regleringsbrev för 2017, http://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=17717 3 Nybeviljande av sjuk- och aktivitetsersättning, Dnr 013687-2017 4 Socialförsäkringsrapport 2017:3
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 7 (75) Hur ser utvecklingen för startade sjukfall ut? Sjukpenningtalet bestäms av hur många som sjukskrivs och hur långa sjukfallen är. Tidigare erfarenheter av vändpunkter i sjukpenningtalet har visat att dessa två hänger ihop. När sjukfallen har ökat i antal, har en tid senare även sjukfallens längd ökat. På så sätt har sjukpenningtalet ökat mycket. Motsatt utveckling har även beskrivits vid en minskning av sjukpenningtalet. När antalet nya sjukfall minskat, har detta följts av att sjukfallen blivit kortare. Vidare är det av stor betydelse att följa utvecklingen av avslag vid första ansökan av sjukpenning. I rapporten beskrivs utvecklingen av startade sjukfall både i stort och för olika grupper. Hur utvecklas längden på sjukfallen? Sjukfallslängden är tillsammans med inflödet av startade sjukfall avgörande för utvecklingen av sjukfrånvaron. I rapporten beskrivs sjukfallslängden för kvinnor och män i olika grupper såsom anställda och arbetslösa. Hur utvecklas psykiatriska diagnoser bland sjukfallen? Sedan 2010 när sjukfallen började öka har sjukfall i psykiatriska diagnoser ökat betydligt snabbare än andra diagnosgrupper. Eftersom sjukfall i psykiatriska diagnoser också varar längre än andra sjukfall, bidrar de i stor utsträckning till att öka antalet pågående sjukfall. I rapporten görs en fördjupad analys av utvecklingen av sjukfall i psykiatriska diagnoser. Material och metod De data och den metod som legat till grund för beskrivning och analys beskrivs närmare framför allt i Bilaga 4. Strävan har varit att använda så aktuella siffror som möjligt. Huvuddelen av rapporten baseras på data till och med helåret 2016. Sjukpenningtalet och ohälsotalet redovisas fram till och med maj 2017. Läsanvisning Rapporten inleds med en kort beskrivning av sjukförsäkringen, om förstärkt arbete i handläggningen av sjukpenning samt sjukfrånvaron i Sverige i jämfört med några västeuropeiska länder. Nästa kapitel belyser utvecklingsbanan för att uppnå regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 innan utgången av 2020 och sjukpenningtalets utveckling. Kapitlet om pågående sjukfall beskriver hur utvecklingen har sett ut över tid för anställda och arbetslösa. Därpå följer ett kapitel om utvecklingen av startade sjukfall för olika grupper som inleds med en beskrivning av avslag av initial ansökan om sjukpenning. Kapitlet om sjukfallens avslut tar upp avslag av pågående sjukfall och sannolikheten för avslut. Därefter följer ett kapitel om startade och pågående sjukfall i psykiatriska diagnoser som beskriver skillnaden mellan kvinnor och män och visar utvecklingen för olika diagnosgrupper för anställda och arbetslösa. Rapporten avslutas med ett kapitel om sjukfallsutvecklingen för arbetslösa med och utan arbetslöshetskassa samt ett kapitel med övergripande slutsatser och en diskussion kring dessa. Bilagor med tabeller, ytterligare diagram samt ett metodavsnitt finns sist i rapporten.
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 8 (75) 2. Kort om sjukförsäkring och sjukfrånvaro Ohälsotalet ett samlat mått på sjukförsäkringen Sjukförsäkringen består huvudsakligen av två delar: sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Sjuk- och rehabiliteringspenning kan beviljas då arbetsförmågan är nedsatt under en begränsad tid. Sjuk- och aktivitetsersättning kan beviljas vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. 5 Ohälsotalet är ett mått på utbetald ersättning från Försäkringskassan vid sjukdom eller skada. 6 Det innefattar förutom sjuk- och rehabiliteringspenning även sjuk- och aktivitetsersättning. Som högst var ohälsotalet 2003 med 43,2 ersatta dagar och som lägst 2013 med 26,8 ersatta dagar, se Diagram 1. I maj 2017 låg ohälsotalet på 27,3 dagar där sjukpenning utgör cirka 10,2 dagar, och cirka 17,0 dagar utgörs av sjukoch aktivitetsersättning, vilket innebär att nivån närmar sig den tidigare lägstanivån. Diagram 1 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Utvecklingen av ohälsotalet uppdelat på sjuk- och rehabiliteringspenning respektive sjuk- och aktivitetsersättning, 2000- maj 2017 Sjuk- och rehabiliteringspenning Sjuk- och aktivitetsersättning Källa: Försäkringskassan Utbetald sjukpenning mått på sjukfrånvaro Sjukfrånvaro på aggregerad nivå kan mätas på flera sätt. Det mått som oftast används i Sverige och vilket också använts i denna rapport, är antalet dagar då sjukpenning betalas ut från Försäkringskassan. 7 Ett undantag från detta görs i avsnittet där Sverige jämförs med några andra västeuropeiska länder. 5 I ett separat regeringsuppdrag analyseras utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättning (Försäkringskassan 2017a). 6 Ohälsotalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad 16-64 år. Måttet beräknas för 12- månadersperioder. 7 Det inkluderar även så kallad rehabiliteringspenning.
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 9 (75) Ett Sjukfall är en sammanhängande period med ersättning från Försäkringskassan. 8 Startade sjukfall är antalet nya sjukfall under en viss tidsperiod. Pågående sjukfall är antalet fall som pågår vid en bestämd tidpunkt. Som övergripande mått på sjukfrånvarons omfattning används också sjukpenningtalet, som beskrivs i nästa kapitel. Sjukpenning omfattar inte all sjukfrånvaro Merparten av alla sjukfall inleds med en karensdag. De flesta med sjukpenning är anställda, och har som regel rätt till sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 dagarna av en sjukperiod. Från dag 15 i sjukfallet kan de ansöka om sjukpenning. Den som inte har någon arbetsgivare kan få sjukpenning från Försäkringskassan redan från och med dagen efter karensdagen. Det gäller arbetslösa, uppdragstagare och egna företagare. Rehabiliteringspenning utgör en liten del av sjukfrånvaron En mindre del av sjukfallen utgörs av individer med rehabiliteringspenning som kan betalas ut till den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringen måste ingå i en rehabiliteringsplan som tagits fram tillsammans med Försäkringskassan. Ersättning kan beviljas om den enskilde, deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering såsom arbetsträning eller utbildning. Även en arbetsförberedande insats som anvisats av Arbetsförmedlingen ska betraktas som arbetslivsinriktad rehabilitering under förutsättning att det är en del av det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Handläggningen av sjukpenning Rehabiliteringskedjan har bestämda tidpunkter Rätten till sjukpenning bygger på att arbetsförmågan är nedsatt till följd av sjukdom. Vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning ska för anställda den så kallade rehabiliteringskedjan tillämpas. Den innehåller bestämda tidpunkter (efter 90, 180 och 365 dagar) i sjukperioden där bedömningen av arbetsförmågan successivt vidgas, från att endast avse den försäkrades förmåga att utföra sitt vanliga arbete eller annat arbete hos arbetsgivaren till att gälla förmågan att utföra ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Andra förutsättningar gäller arbetslösa och egenföretagare. För arbetslösa prövas om han eller hon inte kan utföra sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden från första dagen, och inte först efter 180 dagar som för anställda. För egenföretagare görs inte prövningen vid 90 dagar eftersom de inte har någon arbetsgivare. 8 Episoder med sammanhängande utbetalningar av sjukpenning, förebyggande sjukpenning, rehabiliteringspenning och arbetsskadesjukpenning. Episoderna kan innehålla kortare perioder utan ersättning från Försäkringskassan till följd av karenstid, sjuklön, semester och återinsjuknande.
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 10 (75) Förstärkt arbete i handläggningen av sjukpenning Sedan 2015 har Försäkringskassan arbetat med att stärka kvaliteten i handläggningen av sjukpenningen. Fokus i detta arbete har legat på bedömningarna vid framför allt rehabiliteringskedjans tidsgränser, inklusive den initiala bedömningen av rätten till sjukpenning. Vidare började en ny handläggningsprocess användas under våren 2016 och därtill ett arbete för att öka användningen av försäkringsmedicinska utredningar. Det pågår även ett arbete med att ta fram en plan för hur arbetssättet prioriterad handläggning ska kunna testas nationellt. Prioriterad handläggning innebär att ärenden där det finns ett tydligt behov av att komplettera beslutsunderlaget markeras inför den första bedömningen av rätten till sjukpenning. Det genomförs också löpande insatser för att öka den rättsliga kvaliteten samt för att utveckla samverkan med arbetsgivarna och hälso- och sjukvården. Kvaliteten i handläggningen följs upp kontinuerligt inom ramen för Försäkringskassans modell för systematisk kvalitetsutveckling (SKU). Rätten till ersättning vid nedsatt arbetsförmåga beslutas av Försäkringskassan, men det finns andra centrala aktörer i en sjukskrivningsprocess, arbetsgivarna samt hälsooch sjukvården. Arbetsgivarna har ett stort ansvar att se till att deras medarbetare har en god arbetsmiljö så att sjukskrivning kan förebyggas. För de personer som redan är i arbetsoförmåga ska arbetsgivarna se till att anpassa arbetsplatsen så att återgången i arbete underlättas. Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att tillhandhålla rätt behandling så att den försäkrade får bästa möjliga vård och se till att leverera tillräckliga medicinska underlag till arbetsgivare och Försäkringskassan i de fall sjukskrivning är nödvändig. Slutligen kan även nämnas att det sedan september 2016 sker en särskild utredning av sjukfall som passerar 365 dagar för att säkerställa att det finns en plan för en aktiv handläggning. Utredningen genomförs mellan dag 365 och 450 i sjukfallet. Tidpunkten för utredningen är dock inte kopplad till dag 365 i rehabiliteringskedjan, även om den infaller samtidigt i de flesta ärenden. För att avgöra om ärendet gäller ett sjukfall som har passerat 365 dagar och det är aktuellt med en särskild utredning beaktas även tidigare sjukperiod. Sjukfrånvaron i Sverige i nivå med andra västeuropeiska länder sedan 2008 Trots att socialförsäkringssystemen skiljer sig åt mer eller mindre mellan länderna i Europa är det av intresse att jämföra sjukfrånvaron mellan länder över tid. Ett datamaterial som ger ett mått på sjukfrånvaro och som tas fram på ett jämförbart sätt i olika europeiska länder är de nationella arbetskraftsundersökningarna (Labour Force Surveys). 9 9 Information om sjukfrånvaro är baserat på intervjuer med ett representativt urval ur befolkningen från olika Europeiska länder. För statistik om sjukfrånvaro används enbart anställda i ålder 20-64 och sjukfrånvaron är minst fem dagar.
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 11 (75) Vid jämförelse med sju andra länder i Europa 10 har sjukfrånvaron i Sverige historiskt legat på en hög nivå och därtill varierat över tid på ett sätt som skiljer från flertalet andra länder. Under 2016 låg sjukfrånvaron i Sverige strax över medel för de åtta europeiska länder som ingick i jämförelsen. Sjukfrånvaron för kvinnor i Sverige har med undantag för 2011 legat över medel (Diagram 2a). Svenska kvinnor har minskat sin sjukfrånvaro mellan 2015 och 2016 men har fortsatt den tredje högsta sjukfrånvaron (3,4 procent) sjukfrånvaro efter Norge och Frankrike. Även för kvinnor i Danmark och Tyskland minskade sjukfrånvaro medan övriga länder ökade. Männen hade genomgående lägre sjukfrånvaro än kvinnorna och spridningen mellan länderna är mindre (Diagram 2b) än vad den är för kvinnor. Svenska män hade 2016 en sjukfrånvaro på 1,9 procent vilket var en minskning sedan föregående år. En minskad sjukfrånvaro sågs även för Finland, Norge och Storbritannien medan sjukfrånvaron ökade i övriga länder. Sedan 2009 har sjukfrånvaron för svenska män legat under genomsnittet för män i de åtta länderna. Diagram 2 Sjukfrånvaron som andel av anställda i åtta europeiska länder 1987 2016 a) Kvinnor 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Frankrike Tyskland Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige Storbritannien Medel 10 Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland.
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 12 (75) b) Män 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Källa: Eurostat Frankrike Tyskland Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige Storbritannien Medel
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 13 (75) 3. Regeringens mål för sjukfrånvaron I detta kapitel redogörs för utvecklingen av regeringens mål för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro samt för sjukpenningtalets utveckling för kvinnor och män. Följande punkter sammanfattar den redovisade utvecklingen. Sjukpenningtalets utveckling har vänt nedåt. Därmed har möjligheten ökat att nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar innan utgången av 2020. Sjukpenningtalet har varierat över tid och kvinnor har under hela 2000-talet legat på en högre nivå än män. I maj 2017 hade kvinnor och män ett sjuktal på 14,1 respektive 7,3. Det innebär att kvinnor har 92 procent högre sjukpenningtal än män, vilket är en liten ökning jämfört med ett år tidigare. Eftersom kvinnors sjukpenningtal är nästan dubbelt så högt som mäns behöver minskningen av sjukpenningtalet vara nästan dubbelt så stor (i antal dagar) för att skillnaderna mellan könen inte ska öka. Närmare målet för sjukfrånvaron I regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro ingår ett mål om att sjukpenningtalet 11 inte ska överstiga 9,0 dagar vid utgången av 2020 (Regeringen 2015). Den uppgång av sjukpenningtalet som ägt rum sedan år 2010 har nu brutits och utvecklingen har vänt nedåt. Sjukpenningtalet ligger nu 0,9 dagar under den projektionsbana som gör det möjligt att nå målet om 9,0 dagar vid utgången av 2020. 12 Detta är en tydlig vändning av utvecklingen, men om nedgången ska bestå måste inflödet i nya sjukskrivningar minska från dagens drygt 600 000 per år. Det innebär att de centrala aktörerna i sjukskrivningsprocessen, arbetsgivarna, hälso- och sjukvården samt Försäkringskassan, måste stärka sina insatser ytterligare. Projektionen för hur en väg mot regeringens mål för sjukfrånvaron kan uppnås skapades i januari 2016 och Diagram 3 visar utfallet fram till och med maj månad 2017. Utvecklingen av sjukpenningtalet ligger stabilt under den bana som leder till att målet på ett sjukpenningtal på 9,0 kan förverkligas. Bakom denna utveckling ligger att ökningstakten för nya sjukfall har bromsat in och att sjukfallens varaktighet har minskat. Den aktuella utvecklingen och projektionen redovisas månadsvis på Försäkringskassans hemsida. 13 11 Sjukpenningtalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad 16-64 år, exklusive försäkrade med hel sjuk- eller aktivitetsersättning, beräknat för 12-månadersperiod. 12 I syfte att beskriva hur utvecklingen av sjukpenningtalet ska kunna nå målet, skapades en så kallad projektion. Det kan beskrivas som en väg som når fram till målet. Genom att jämföra det faktiska utfallet månad för månad med projektionen, kan man se i vilken utsträckning man är på rätt väg för att kunna nå målet. 13 https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 14 (75) Diagram 3 Vägen till sjukpenningtalet 9,0, utfall till och med maj 2017 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Historia Projektion för att nå målet på 9,0 Utfall Källa: Försäkringskassan Tjugo av tjugoen län har nu ett minskande sjukpenningtal. Sjukpenningtalet minskar på riksnivå för både män och kvinnor och i alla åldersgrupper. Däremot har inte skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar minskat ännu. Kvinnors sjukpenningtal ligger 92 procent över männens. Sjukpenningtalets utveckling 2000 - maj 2017 Här följer en mer detaljerad beskrivning av sjukpenningtalets utveckling under perioden januari 2000 till och med maj 2017. Trots att sjukpenningtalet ökat under de senaste fem åren ligger det på en betydligt lägre nivå, 10,7 dagar, jämfört med slutet av 2002 när sjukpenningtalet som högst var 18,6 dagar (Diagram 4). Diagrammet visar även att sjukpenningtalet har varierat över tid och att skillnaden mellan kvinnor och män har varierat. Dessutom ökar kvinnors sjukpenningtal snabbare vid en uppgång och minskar snabbare vid en nedgång jämfört med utvecklingen för män.
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 15 (75) Diagram 4 Sjukpenningtalets utveckling för kvinnor och män januari 2000 - maj 2017 25 20 15 10 5 0 Kvinnor Män Sedan mitten av 2016 ökar inte sjukpenningtalet längre och i maj 2017 låg talet på 10,7 dagar. Mellan maj 2016 och maj 2017 ökade inte sjukpenningtalet, att jämföra med året innan då ökningen mellan maj 2015 och maj 2016 var åtta procent. Under hela 2000-talet har kvinnors sjukpenningtal legat på en högre nivå jämfört med männen. Minst skillnad mellan kvinnor och män var det år 2010 då kvinnorna hade 55 procent högre sjukpenningtal. Därefter har skillnaden i sjukpenningtalet mellan kvinnor och män konstant ökat. Tidpunkten för den ökade skillnaden mellan kvinnor och män sammanfaller i stort med perioden då sjukpenningtalet generellt började stiga. I maj 2017 hade kvinnor och män ett sjukpenningtal på 14,1 respektive 7,3 dagar vardera. Det innebär ett sjukpenningtal för kvinnor som var 92 procent högre än mäns. Året innan var motsvarande siffra 89 procent. Likartad utveckling av sjukpenningtalet på länsnivå Sjukpenningtalet ligger på olika nivåer i olika delar av landet. Utvecklingen över tid visar att oavsett om det har skett en ökning eller en minskning på nationell nivå så har mönstret för sjukpenningtalets utveckling varit densamma i samtliga län, se Diagram 5. I maj 2017 varierade länen mellan ett sjukpenningtal 9,6 och 14,5. Dessa skillnader mellan länen tycks vara bestående över tid. Vissa län har haft relativt höga sjukpenningtal sedan länge medan andra har haft relativt låga. Sedan 2010 då sjukpenningtalet började öka så ökade även skillnaderna i sjukpenningtalet mellan länen.
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 16 (75) Diagram 5 Sjukpenningtalets utveckling på länsnivå, januari 2000 - maj 2017 30 25 20 15 10 5 0 4. Utvecklingen av pågående sjukfall I detta kapitel beskrivs sjukfallsutvecklingen över tid för pågående sjukfall. De viktigaste resultaten är: Bland anställda med sjuklön fördubblades antalet pågående sjukfall som blev längre än två år mellan december 2015 och december 2016. I december 2016 utgjorde fall över två år 13 procent av alla sjukfall. Drygt hälften av pågående sjukfall bland arbetslösa i december 2016 hade pågått minst ett år, vilket motsvarar 9 procent av totala antalet pågående sjukfall. Pågående sjukfall per 1 000 arbetslösa är betydligt högre än motsvarande per 1 000 sysselsatta 87,6 respektive 35,3 i december 2016. Totalt pågick 197 000 sjukfall i december 2016 att jämföra med 189 000 pågående sjukfall i december 2015. Hur många sjukfall som pågår vid en viss tidpunkt bestäms både av hur många nya sjukfall som tillkommit, och av hur långa sjukfallen blir. Utvecklingen av pågående sjukfall är nära kopplat till sjukpenningtalets utveckling som beskrivits i föregående kapitel. I kommande kapitel beskrivs inflödet av startade sjukfall och hur sjukfallens längd utvecklas. Nedan redovisas pågående sjukfall för anställda och arbetslösa, dels för olika åldersgrupper och dels i relation till arbetskraftens storlek. Anställda med sjuklön Anställda med sjuklön och arbetslösa utgjorde merparten av pågående sjukfall under 2016, 77 procent respektive 15 procent av fallen. 14 14 Resterande grupper är: anställda utan sjuklön, egenföretagare, kombinatörer och övriga. Deras pågående sjukfall stod totalt för knappt 15 000 sjukfall (8 procent) 2016 men redovisas inte här.
jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan-16 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan-16 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 17 (75) Antalet pågående sjukfall har ökat sedan 2010 (Diagram 6). Utvecklingen av pågående sjukfall mellan december 2015 och december 2016 ser olika ut för olika sjukfallslängder. De kortaste sjukfallen, upp till 90 dagar, var ganska stabila i antal. De ökade med två procent, men utgjorde båda åren en dryg tredjedel av pågående sjukfall bland anställda (Diagram 7). De sjukfall som blev över två år ökade däremot kraftigt: de fördubblades i antal och utgjorde 13 procent av alla sjukfall i december 2016. De sjukfallslängder som ligger däremellan 91 dagar upp till två år, minskade istället både i antal och andelar. Utvecklingen för kvinnor och män var likartad, med det undantaget att sjukfall upp till 90 dagar enbart ökade för kvinnor, se Diagram 5a och 5b. Diagram 6 Antal pågående sjukfall 2005 2016 i olika fallängder för anställda med sjuklön, rullande 12 medelvärde a) Kvinnor b) Män 140 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Källa: Försäkringskassans databas MiDAS
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 18 (75) Diagram 7 Andelen pågående sjukfall i olika fallängder för anställda med sjuklön 2005-2016, rullande 12 månaders medelvärde 15 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1-90 dagar 91-180 dagar 181-365 dagar 1-2 år 2+ år Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Arbetslösa Antalet pågående sjukfall för arbetslösa har ökat sedan 2010 och de stod för 15 procent av alla pågående sjukfall i december 2016. Utvecklingen mellan 2015 och 2016 för olika sjukfallslängder skiljer sig från utvecklingen bland anställda. För hela gruppen arbetslösa minskade antalet sjukfall som var upp till och med två år i längd (Diagram 8). De sjukfall som blev över två år ökade däremot kraftigt, med 89 procent från drygt 8 000 fall till drygt 15 000 fall. Därmed utgjorde de långa sjukfallen 21 procent av pågående sjukfall 2016 (Diagram 9). De kraftiga ökningarna och minskningarna sedan 2008 för de olika sjukfallslängderna, som ses i Diagram 9, hänger samman med den maxtid i sjukförsäkringen som infördes 2008. 16 Med start 2010 ses en kraftig minskning av andelen sjukfall längre än två år, vilket förklaras av att en stor grupp som uppnått maxtiden samtidigt lämnade sjukförsäkringen. Ett stort antal av dessa återkom till sjukpenningen. Detta resulterade i en ökad andel sjukfall 1-90 dagar, varefter andelen sjukfall 91-180 dagar ökade. Under 2016 har avskaffandet av den bortre tidsgränsen medfört att andelen sjukfall som är längre än 2 år ökar snabbt. Utvecklingen för kvinnor och män var likartad under 2016 (se diagram 8). Den största skillnaden var att sjukfall upp till 90 dagar minskade mer för kvinnor, med 26 procent, medan minskningen för män var 22 procent. 15 Ett rullande 12 månaders medelvärde innebär ett medelvärde av de senaste 12 månaderna, t,ex, för april 2017 beräknas medelvärdet för månaderna maj 2016 till och med april 2017. 16 När sjukpenningen tidsbegränsades den 1 juli 2008 infördes även övergångs-bestämmelser som innebar att sjukfall som pågått en längre tid kunde få ersättning i ytterligare 550 dagar. Det innebar att en stor grupp sjukskrivna uppnådde maxtid samtidigt vid årsskiftet 2009/2010.
jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan-16 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan-16 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 19 (75) Diagram 8 Antal pågående sjukfall 2005 dec 2016 i olika fallängder för arbetslösa, rullande 12 medelvärde a) Kvinnor b) Män 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Anmärkning: Observera att det är olika skalor på axlarna för kvinnor och män. Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Diagram 9 Andelen pågående sjukfall i olika fallängder för arbetslösa 2005-2016, rullande 12 månaders medelvärde 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1-90 dagar 91-180 dagar 181-365 dagar 1-2 år 2+ år Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Pågående sjukfall i relation till arbetskraften Att de arbetslösa står för en större del av pågående sjukfall än av befolkningen blir tydligt när de relateras till antalet arbetslösa totalt. De pågående sjukfallen per 1 000 arbetslösa är betydligt högre än motsvarande antal per 1 000 sysselsatta och de har varit fler både i perioder av nedgång och uppgång, se Diagram 10. Kvinnor har fler pågående sjukfall än män, men kurvorna följer samma mönster för både arbetslösa och sysselsatta. Bland de arbetslösa syns effekterna av maxtiden tydligare, dels vid
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 20 (75) årsskiftet 2009/2010 då antalet pågående sjukfall per 1 000 arbetslösa minskade kraftigt, men även när den första gruppen som uppnådde maxtid och återvände och uppnådde maxtid en andra gång runt 2012/2013. Antalet pågående sjukfall per 1 000 arbetslösa har minskat under de allra senaste månaderna. Detta beror främst på en minskning av antal startade sjukfall. Denna minskning beror delvis på att maxtiden i sjukförsäkringen har tagits bort, men kan också bero på att ersättningen från arbetslöshetskassan (a-kassan) höjdes 2016 utan att fullt ut kompenseras inom sjukförsäkringen. Det kan skapa drivkrafter att stanna kvar i a-kassan trots nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom eller skada. För sysselsatta har antalet pågående sjukfall i relation till arbetskraften legat betydligt mer stilla under 2016. Diagram 10 Pågående sjukfall 2005 februari 2017 för sysselsatta per 1 000 sysselsatta respektive per 1 000 arbetslösa 1 Rullande 12 månaders medelvärde a) Kvinnor b) Män 150 120 Arbetslösa 150 120 90 90 Arbetslösa 60 30 0 Sysselsatta 60 Sysselsatta 30 0 1 Sjukfall längre än 14 dagar och för personer upp till och med 64 år. Sysselsatta inkluderar anställda med och utan sjuklön samt egenföretagare och kombinatörer. Källa: Försäkringskassans databas MiDAS och SCB (egna beräkningar)
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 21 (75) 5. Olika mönster för startade sjukfall I detta kapitel presenteras utvecklingen av startade sjukfall uppdelat på sysselsättning, arbetskraftens sammansättning och ålder. De viktigaste resultateten är: Antalet nyansökningar om sjukpenning där Försäkringskassan under 2016 fattade beslut om antingen avslag eller beviljande av ersättning var lika stort som under 2015. Mellan 2014 och 2015 hade detta antal ökat med 7 procent. Den tidigare ökningen har därmed avbrutits. Andelen avslag av initial ansökan av sjukpenning ökade under 2016 och är tillbaka på samma nivåer som 2010, eller tre gånger så hög som under 2014, när den var som lägst. På årsbasis startade drygt 600 000 sjukfall 2016 vilket är lika många som året före. Som tidigare år var det kvinnorna som startade majoriteten av alla sjukfall. Gemensamt för kvinnor och män var att den stora gruppen anställda med sjuklön fortfarande har ett ökat antal startade sjukfall under 2016 men att ökningstakten har minskat jämfört med 2015. Däremot minskade antalet startade sjukfall för både arbetslösa kvinnor och män kraftigt under 2016, med cirka 20 procent. Ett minskat antal startade sjukfall sågs även för kvinnor och män i grupperna anställda utan sjuklön samt för företagare, dock på en betydligt lägre nivå. Startade sjukfall är vanligast i gruppen 50-59 år. Ökningen de senaste åren har varit snabbare för vuxna under 30, men de utgör fortfarande inte mer än cirka 16 procent av startade sjukfall under december 2016. Det är inte ovanligt att utbetalningar från Försäkringskassan korrigeras i efterhand. Därför är information om startade sjukfall preliminära från och med september 2016. Andelen avslag av initial ansökan ökar under 2016 Andelen avslag vid ansökan om sjukpenning var 2,1 procent 2016. Det betyder att den har ökat med 1,0 procentenheter över det senaste året. Andelen avslag i slutet av 2016 är tre gånger så hög som då den var som lägst, och är nu tillbaka på samma nivåer som 2010. Avslag kan ske både vid den initiala ansökan av sjukpenning och vid pågående sjukfall 17 om arbetsförmågan inte längre bedöms vara nedsatt. 17 Pågående sjukfall på grund av nedsatt arbetsförmåga som avslutades benämndes tidigare indrag. Försäkringskassan har tydliggjort att varje enskild period som en försäkrad ansöker om sjukpenning för är ett juridiskt ärende. Om Försäkringskassan har fattat beslut för en anspråksperiod och den försäkrade vill begära sjukpenning för ytterligare en period måste hen därför ansöka på nytt. Varje ny ansökan ska bemötas med ett beslut om att antingen bevilja, avslå, avskriva eller avvisa ansökan. Beslut om att inte bevilja sjukpenning på grund av att arbetsförmågan inte är nedsatt registreras från och med den 1 november 2016 som avslag, oavsett om det gäller ett nytt eller ett pågående sjukfall. Se vägledning 2015:01 Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning, version 5, avsnitt 20.1.2 och kap. 21.
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 22 (75) Under 2016 tog Försäkringskassan fram en ny definition 18 för att beskriva andelen avslag av den initiala ansökan av sjukpenning. Det nya måttet innebär en något lägre avslagsandel än föregående redovisningar av andelen avslag, men mönstret är detsamma, dvs. att avslagen har ökat över tid. Antalet avslag har länge varit minskande men från och med 2015 ses en ökande trend. Under 2016 gjordes nästan 13 000 avslag av den initiala rätten till ersättning (2,1 procent av totala antalet beviljade ansökningar plus avslag) och nästan 16 000 avslag av pågående sjukfall fram till och med oktober (3,5 procent av alla avslutade sjukfall). Diagram 11 redovisar de initiala avslagen på ansökan för sjukpenning och visar att antalet avslag var högre för kvinnor (de utgjorde 66 procent av alla avslag 2016) vilket är ett resultat av att kvinnor är överrepresenterade i sjukförsäkringen. Andelen avslag har länge varit densamma oavsett kön, men sedan juli 2016 finns indikationer på att kvinnor hade en något högre andel avslag vid bedömningen av den initiala rätten till sjukpenning. Det är dock för tidigt att uttala sig om detta är en trend eller bara en tillfällig skillnad. Diagram 11 Antal 1 000 800 600 400 200 0 Antal (vänster axel) och andel (höger axel) avslag 1 för den initiala ansökan av sjukpenning jan 2010 jan 2017, uppdelat på kön Andel 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Kvinnor Antal Kvinnor Andel Män Antal Män Andel 1 Försäkringskassan har tagit fram en ny definition för att beskriva andelen avslag och de avviker därför i nivå mot tidigare års redovisningar. Den nya definitionen av avslag är, i likhet med den tidigare definitionen, andelen avslag utav alla startade sjukfall vid månad för sjukfallets startdatum plus antal avslagna ansökningar vid månad för ärendets slutdatum, men med skillnaden att populationen med avslag nu kontrolleras mot ärendehanteringssystemet och exkluderar avslag med tidigare utbetalningar. Källa: Försäkringskassans ärendehanteringssystem (ÄHS) 18 Den nya definitionen av avslag är, i likhet med den tidigare definitionen, andelen avslag utav alla startade sjukfall, men med skillnaden att avslag nu kontrolleras mot ärendehanteringssystemet och exkluderar avslag med tidigare utbetalningar.
jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 jul-16 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 23 (75) Utrikes födda får fler avslag Personer som får avslag på den initiala ansökan om sjukpenning består likt tidigare år av en högre andel utrikes födda och nivån har inte förändrats mycket över tid. Från 2014 har dock skillnaderna i avslagsandelar mellan utrikes och inrikes födda ökat svagt. En förklaring till det mönstret är att utrikes födda generellt sett är en mer heterogen grupp än inrikes födda med större skillnader i yrke och utbildningsnivå och lägre tillgång till arbetsmarknaden (Försäkringskassan 2017). Det innebär att utrikes födda har haft en högre arbetslöshet vilket har resulterat i en högre andel avslag än inrikes födda eftersom att kraven för bifall då är högre (ISF, 2016). Startade sjukfall 2006-december 2016 Det totala antalet startade sjukfall var drygt 600 000 sjukfall år 2016. Det motsvarar samma nivå av startade sjukfall som för år 2015. Vid en jämförelse över den senaste 11-årsperioden så ligger startade sjukfall tre procent högre 2016 än 2006. En majoritet av sjukfallen, 64 procent, startades av kvinnor. Efter en uppåtgående trend för kvinnor från och med 2010 avtog ökningstakten för startade sjukfall i slutet av 2015. Sedan augusti 2016 har det på årsbasis inte skett någon ökning av antalet startade sjukfall, se Diagram 12. Männen visade en liknande bild, dock kvarstod en viss ökning med en procent i december 2016 jämfört med december året innan. Under 2016 startade kvinnor 80 procent fler sjukfall än män, vilket var en marginell minskning från 2015 då kvinnor startade 82 procent fler sjukfall än män. Diagram 12 Antal startade sjukfall 2006 - december 2016 för kvinnor och män, rullande 12 månaders summering 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Kvinnor Män
jan-06 sep-06 maj-07 jan-08 sep-08 maj-09 jan-10 sep-10 maj-11 jan-12 sep-12 maj-13 jan-14 sep-14 maj-15 jan-16 sep-16 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 24 (75) Startade sjukfall fördelat på sysselsättning Vid en uppdelning av startade sjukfall på sysselsättning 19 framgår att minskningen av startade sjukfall under 2016 återfanns bland anställda utan sjuklön, arbetslösa och egenföretagare inklusive kombinatörer 20, se Diagram 13. Antalet startade sjukfall bland arbetslösa minskade med 22 procent 2016 jämfört med föregående år. För anställda med sjuklön som var den största gruppen, och utgjorde 84 procent av alla startade sjukfall, ökade sjukfallen med tre procent under 2016 jämfört med året innan. En ökning sågs även för gruppen övriga. 21 En liknande utveckling sågs för kvinnor och män, vilket redovisas i Bilaga 2. Diagram 13 Antal startade sjukfall 2006-2016, uppdelat på sysselsättning, rullande 12 månaders summering 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Anställda med sjuklön 0 Startade sjukfall i relation till arbetskraften I detta avsnitt begränsas antalet sjukfall till dem som blir längre än 14 dagar eftersom det då blir enklare att jämföra sysselsatta och arbetslösa då de senare inte har någon sjuklöneperiod och får ersättning från dag två från Försäkringskassan. I Diagram 14a och 14b presenteras startade sjukfall uppdelade på sysselsatta 22 och arbetslösa. Diagrammen visar att för både kvinnor och män ökade antalet startade sjukfall per 1 000 arbetslösa sedan 2010. Direkt efter att den första gruppen uppnått 19 Sysselsättningsstatus vid tiden för sjukfallets start och där sjukpenning utbetalats från Försäkringskassan. 20 Kombinatörer är individer med a- och b-inkomst, dvs. personer som är anställda och är egenföretagare. 21 Övriga definieras som: okänd, föräldraledig eller hemmamakeförsäkrad, studerande med studiestöd och studerande med studietids-sjukpenninggrundande inkomst (SGI). 22 Sysselsatta innefattar anställda med och utan sjuklön samt egenföretagare och kombinatörer.
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 25 (75) maxtid 23 och har möjlighet att återvända till sjukförsäkringen sågs en markant ökning av startade sjukfall per 1 000 arbetslösa. Det kan förklaras av att många av dem som uppnådde maxtid och som efter karensmånaderna återvände till sjukförsäkringen var arbetslösa. Även vid tidpunkten för att de första återvändarna uppnådde maxtid en andra gång, år 2013, sågs en ökning för de arbetslösa. Detta gällde för både kvinnor och män, även om det var tydligare för kvinnorna. En brytpunkt sågs för startade sjukfall för arbetslösa under 2016 med en minskning på 22 procent för kvinnor och 19 procent för män. Antalet startade sjukfall för sysselsatta per 1 000 sysselsatta har ökat stadigt sedan 2010. För kvinnor startade ökningen tidigare än för män och kvinnors ökningstakt låg i genomsnitt något högre än mäns. I början av 2014 var antalet startade sjukfall per 1 000 arbetslösa nästan lika många som per 1 000 sysselsatta. Skillnaden mellan sysselsatta och arbetslösa ökade därefter för kvinnor, vilket inte i lika hög grad var fallet för män. Diagram 14 Antal startade sjukfall mars 2006 december 2016 per 1 000 sysselsatta respektive per 1 000 arbetslösa, uppdelat på kvinnor och män 1 Rullande 12 månaders medelvärde a) Kvinnor b) Män 20 16 12 Arbetslösa 20 16 12 Arbetslösa 8 8 4 0 Sysselsatta 4 0 Sysselsatta 1 Sjukfall längre än 14 dagar och för personer upp till och med 64 år. Sysselsatta inkluderar anställda med och utan sjuklön samt egenföretagare och kombinatörer. Källa: Försäkringskassans databas MiDAS och SCB (egna beräkningar). Ett ökat antal startade sjukfall bland yngre Flest sjukfall påbörjades i åldersgruppen 50 59 år med 162 000 fall, vilket motsvarar 27 procent av alla sjukfall. I de två yngsta åldersgrupperna ökade antalet startade sjukfall i absoluta tal. Årligen startade 98 000 respektive 130 000 sjukfall i de två yngsta åldersgrupperna. Fördelningen av andelen startade sjukfall per åldersgrupp överensstämde i stort med föregående år. I den yngsta åldersgruppen innebar ökningen med sju procent att gruppen stod för 16 procent av alla sjukfall jämfört med 15 procent 2015. I Diagram 15 redovisas utvecklingen av startade sjukfall för olika åldersgrupper uppdelat på kvinnor och män. För kvinnor startade det nästan lika många sjukfall bland 40 49-åringar som bland 50 59-åringar. Tillsammans utgör de hälften av startade sjukfall för kvinnor. Även 30 39-åringar utgjorde en relativt stor andel av 23 När sjukpenningen tidsbegränsades den 1 juli 2008 infördes även övergångsbestämmelser som innebar att sjukfall som pågått en längre tid kunde få ersättning i ytterligare 550 dagar. Det innebar att en stor grupp sjukskrivna uppnådde maxtid samtidigt vid årsskiftet 2009/2010.
jan-06 mar-07 maj-08 jul-09 sep-10 nov-11 jan-13 mar-14 maj-15 jul-16 jan-06 mar-07 maj-08 jul-09 sep-10 nov-11 jan-13 mar-14 maj-15 jul-16 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 26 (75) startade sjukfall. Förändringsmönstret skiljer sig från föregående år. För de yngsta grupperna, upp till 39 år, sågs fortfarande en viss ökning men på en betydligt lägre nivå än tidigare. Högst var ökningstakten för gruppen upp till och med 29 år, med sju procent. För de tre äldsta åldersgrupperna sågs däremot en minskad ökningstakt med mellan en och tre procent. Bland männen var fördelningen av antal startade sjukfall mellan åldersgrupperna liknande den för kvinnor. Dock ökade den yngsta åldersgruppen snabbast. För de tre äldsta åldersgrupperna ses nu en minskad ökningstakt. Att kvinnor i åldersgruppen 30 39 år i högre andel påbörjar sjukfall hänger troligtvis samman med diagnossammansättningen. Dels graviditetsrelaterade diagnoser, men även att kvinnor har en högre andel psykiatriska diagnoser som är vanligare i de yngre åldersgrupperna. Sjukfall i graviditetsrelaterad diagnos utgör 15 procent av startade sjukfall bland kvinnor i åldern 20-40 (siffror inte redovisade här). Tar man bort den delen innebär det att kvinnor och män i princip har samma ålderssammansättning. Diagram 15 Inflödet av sjukfall 2006 dec 2016 fördelat på ålder Rullande 12 månaders summering a) Kvinnor b) Män 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 + år 6. Fler sjukfall avslutas tidigare I föregående kapitel beskrevs hur startade sjukfall utvecklats, och det konstaterades att det totala antalet startade sjukfall årligen inte längre ökade i samma omfattning som tidigare. I detta kapitel beskrivs istället utvecklingen av sjukfallens avslut vilket är det som avgör hur långa sjukfallen blir. Beskrivningen fokuserar på de tidsgränser som utgör fasta tidpunkter i rehabiliteringskedjan, vid vilka bedömningsgrunderna för rätten till sjukpenning ändras. De viktigaste resultaten är:
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 27 (75) Totalt avslogs cirka 22 000 pågående sjukfall under 2016. Det var en betydande ökning och den högsta registreringen sedan 2009. Andelen avslag låg stabilt mellan 2010 och 2014 men ökade betydligt från och med 2015. Andelen avslag av pågående sjukfall fördubblades för både kvinnor och män 2016. En större andel avslag av pågående sjukfall sågs bland utrikes födda liksom i de äldsta åldersgrupperna. En större andel pågående sjukfall bedömdes vid rehabiliteringskedjans tidsgränser, vid 90 och 180 dagar. Bedömningen ledde till att en större andel pågående sjukfall även avslutades vid dessa gränser. Det senaste året sågs dessutom en ökad andel avslag mellan rehabiliteringskedjans tidsgränser. Sannolikheterna att sjukfall i olika fallängder upp till 365 dagar skall avslutas ökade generellt 2016 jämfört med tidigare år, dvs. i alla olika fallängder, och för både anställda och arbetslösa. De riktigt långa sjukfallen blir emellertid allt längre på grund av att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen togs bort februari 2016. Ökad andel avslag av pågående sjukfall (tidigare kallat indrag 24 ) Ett sjukfall kan avslutas genom att den försäkrade inte ansöker om mer sjukpenning. Det kan också avslutas genom att Försäkringskassan avslår en ansökan om fortsatt sjukpenning. Detta kallades tidigare för indrag, men nu används begreppet avslag av pågående sjukfall. Avslag av pågående sjukfall har ökat betydligt och ligger på den högsta nivå som uppmätts sedan 2009 (Diagram 16). Sammantaget gjordes drygt 22 000 avslag av pågående sjukfall under 2016, vilket är den högsta registreringen sedan 2009. Andelen avslag har varit relativt stabil under 2010-2014 men har ökat betydligt sedan början av 2015, med samma mönster för kvinnor och män. 24 Både begrepp och sätt att mäta har förändrats, se bilaga 4