Nytt avloppsreningsverk

Relevanta dokument
Var ska det nya reningsverket byggas?

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG

MILJÖENHETEN. Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län

Tillägg till planbeskrivning vid ändring av detaljplan PL 161 för Dåvö Berghagen, Köpings kommun

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun

Nya avloppsreningsverket. en plats att spela fotboll på?

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Behovsbedömning avseende detaljplan för del av Fågelås-Spakås 1:1 Hjo kommun augusti 2012

TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 2 enbostadshus samt 2 carport

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Nya Östbergatunneln. En ny dagvattenledning mellan Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken och Saltsjön

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Enådal 4 m.fl. (Hedmans kiosk) Plan- och genomförandebeskrivning

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:

Området omfattar drygt 6500 m 2 skogsmark.

2 Kompletterande samrådsredogörelse

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Tillägg till planbeskrivning vid ändring av detaljplan PL 165 för Hovgården Tavsta Hage, Köpings kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Uppdaterad

Samråd rörande utökning av bryggor i Upplands Väsby Båtsällskaps småbåtshamn

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Tillägg till PLANBESKRIVNING

ENEBY 4:4 Förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

LANDSBYGDSUTVECKLING

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Samråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun

Del av Samariten 8. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Detaljplan för. Söder Eskilstuna kommun

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus

PLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Och vad händer sedan?

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER

Diarienummer MBR Beskrivning. Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: Upprättad:

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Detaljplan för Gummarpsnäset Edshults-Gummar 2:4, 2:9 m.fl.

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden

Prövning enligt miljöbalken

HAMNFLYTT INFORMATIONSMÖTE Norrköpings Hamn AB/Norrköpings kommun

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

VA-utredning. Detaljplan för Åviken 1:1 Askersunds kommun, Örebro län

Ombyggnation av Vimmerby reningsverk

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

2 Den reviderade sträckningen

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Skövde kommun

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING

Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan för vattenverksamheter, ansökan om tillstånd, länsstyrelsens tillsyn samt egenkontroll

1 INLEDNING SAMRÅDSREDOGÖRELSE...3

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland---

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar

Tillståndsprövning av hamnen i Kappelshamn, Gotland---

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK

Upphävande av tillägg till stadsplan för Söderköping stad, Söderköpings kommun, Östergötlands län

Borgholm Energi AB. Dricksvattenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall. SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015

Underlag för planuppdrag

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för del av Troxhammar 5:8

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB

Transkript:

Nytt avloppsreningsverk Kortversion av samrådsunderlag Skriv text här

Samhällsbyggnadsförvaltningen Carolin Ljungcrantz 0171-625270 carolin.ljungcrantz@enkoping.se Ärendenummer TF2017/830 Dokumenttyp Beslutad av Gäller f.om. Gäller t.om. Ersätter Gäller för Ansvarig funktion Reviderad

Samhällsbyggnadsförvaltningen Carolin Ljungcrantz 0171-625270 carolin.ljungcrantz@enkoping.se Ärendenummer TF2017/830 Dokumenttyp Beslutad av Gäller f.om. Gäller t.om. Ersätter Gäller för Ansvarig funktion Reviderad

Innehållsförteckning Kommunen bygger nytt avloppsreningsverk... 1 Bakgrund... 1 Tillståndsansökan enligt Miljöbalken... 1 Varför behövs ett nytt avloppsreningsverk?... 1 Nollalternativ... 2 Var ska reningsverket byggas?... 2 Lokaliseringsstudie... 3 Platsen... 4 Natur- och kulturmiljö... 6 Hur ska reningsverket byggas?... 7 Reningsprocessen... 7 Hur påverkar reningsverket omgivningen?... 8 Utsläpp till vatten... 8 Utsläpp till luft... 8 Buller... 9 Trafik och transporter... 9 Påverkan på natur- och kulturmiljö samt friluftsliv... 9 Landskapsbild... 9 Klimat och översvämningsrisk... 9 Så här går en tillståndsprövning enligt Miljöbalken till... 10 Samråd... 10 Upprätta ansökan/inlämning av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning... 11 Tillståndsprövning... 11 Beslut... 11 Tid för överklagan... 12 Mer information... 12

1 (13) Kommunen bygger nytt avloppsreningsverk Bakgrund Rening av avloppsvatten för Enköping sker idag i reningsverket som är beläget i hamnområdet. Anläggningen är gammal och sliten och mycket svår att bygga om under drift. Efter utredning bedöms ett nytt modernt reningsverk på en ny plats vara det bästa alternativet. Tillståndsansökan enligt Miljöbalken När ett nytt reningsverk ska byggas behövs ett tillstånd enligt Miljöbalken. Tillståndet söks hos länsstyrelsen. Tillståndsansökan omfattar det nya avloppsreningsverket på en ny plats och en ny utsläppspunkt för det renade vattnet. Det nya reningsverket ska rena vatten från Enköpings tätort, Hummelsta, Haga, Bredsand och Lillkyrka. Det kommer också att ha möjlighet att ta emot avloppsvatten som idag renas i reningsverk i Grillby och Örsundsbro, men det är ännu inte bestämt om dessa reningsverk ska läggas ner eller inte. Varför behövs ett nytt avloppsreningsverk? Det befintliga reningsverket är slitet och behöver ersättas. Det har också begränsad möjlighet att ta emot allt avloppsvatten om Enköping fortsätter att växa. Mälaren tar emot renat avloppsvatten från många städer och om Mälaren ska må bra i framtiden behöver vattnet renas bättre. Som det befintliga reningsverket är byggt är det mycket svårt att renovera eller bygga ut medan det är i drift. Att låta vattnet rinna ut i Mälaren orenat under byggtiden är inte ett alternativ. Fastigheten är inte heller tillräckligt stor för att ett nytt reningsverk ska kunna byggas vid sidan av det gamla. Dessutom är det både dåliga markförhållanden och risk för översvämning där reningsverket ligger idag. På sikt vill kommunen utveckla området t ex med bostadsbebyggelse med närhet till vattnet. Detta hindras om reningsverket ligger kvar.

2 (13) Nollalternativ I en tillståndsansökan jämförs förslaget till nytt reningsverk med ett nollalternativ. Nollalternativ är ett sätt att beskriva konsekvenserna om det nya reningsverket inte byggs. Det betyder inte att allting förblir som det är nu, utan om vilken utveckling som är trolig om kommunen inte får tillstånd att bygga ett nytt reningsverk. I detta fall bedöms nollalternativet vara att det befintliga reningsverket ändå måste renoveras. Om reningsverket blir kvar i sin nuvarande placering begränsas framtida möjligheter till att använda detta område med närhet till vatten för andra ändamål, så som bostadsbebyggelse eller grönområde. Det anses dock inte vara långsiktigt hållbart, varken ekonomiskt eller miljömässigt, att bygga om nuvarande reningsverk. Att rusta upp befintligt reningsverk bedöms som mycket olämpligt då anläggningen inte kan vara i drift medan renovering pågår. Det begränsar också antalet människor som kan anslutas och därmed tätortens möjlighet att växa. Var ska reningsverket byggas? Kommunen har gjort en utredning för att hitta den lämpligaste platsen för ett nytt avloppsreningsverk. Detta beskrivs under rubriken lokaliseringsstudie. Den plats som bedöms som lämpligast ligger cirka 4 kilometer från Enköpings centrum, se figur 1. Marken ägs idag av Vappa gård, men kommunen har en överenskommelse med markägaren om att köpa marken. Idag växer det skog på platsen, men tidigare har det varit en lertäkt för tegelbruket vid Haga.

3 (13) Nytt avloppsreningsverk Befintligt avloppsreningsverk Figur 1 Översiktskarta över Enköping med platserna för nytt respektive befintligt reningsverk markerade. Lokaliseringsstudie Syftet med en lokaliseringsstudie är att identifiera en plats som är lämplig för verksamheten. Den ska väljas så att människors hälsa och miljön påverkas så lite som möjligt. Det område som utreddes var en yta inom 6 kilometer från det befintliga reningsverket. Dessutom utreddes ett område söderut längs väg 55. Resultatet av den inledande analysen var cirka 20 områden som skulle kunna vara lämpliga för ett nytt reningsverk. Dessa gicks igenom ett och ett och alternativ med långa ledningsdragningar sorterades bort. Vattnet kommer att behöva ledas i ledningar både från det nuvarande reningsverket till det nya och

4 (13) från det nya reningsverket till en utsläppspunkt. Om dessa sträckor är långa medför det både dyra anläggningskostnader och driftkostnader. Andra sorterades bort därför att de bedömdes ha för stor påverkan på stadens utveckling, människors hälsa eller miljön. Efter denna rensning sorterades ytterligare platser bort för att de ligger intill områden som är planerade för bostäder eller inte bedöms ha lämpliga markförutsättningar. En av platserna ligger dessutom inom ett populärt strövområde Av de återstående har den förordade platsen i Löten, sydväst om Enköping, kortast ledningssträckning, både från nuvarande reningsverk och till utsläppspunkten. Dessutom ligger den lägre i terrängen vilket gör att det blir billigare att pumpa avloppsvattnet jämfört med övriga alternativ. Förutom den föreslagna platsen vid Löten, bedömdes en annan plats vara genomförbara. Förutom att titta på lämpliga platser i Enköping har samarbeten med grannkommunerna utretts. En överföringsledning till Västerås har utretts mest noggrant. Detta alternativt bedömdes bli alltför dyrt jämfört med att anlägga ett eget reningsverk och är inte längre aktuellt. Platsen Den valda platsen ligger sydväst om staden och väster om väg 55 i höjd med avfarten till Haga slott. Det är cirka 2,5 kilometer väster om Enköpingsån, se figur 2.

5 (13) Figur 2: Plats för nytt reningsverk samt alternativa sträckningar för överföringsledning (röd) och utsläppsledning (svart). Även befintligt reningsverk, vilket kommer att ersättas med en ny pumpstation, är markerat (röd). Enköpingsån och Mälaren utgör de två möjliga recipienterna att släppa det renade avloppsvattnet i. Dessa är de enda större vattenförekomsterna inom rimligt avstånd från det nya reningsverket. Utloppsledningen förläggs i huvudsak i åkermark och ledningssträckan för utloppsledning har bedömts bli 3 kilometer till en utsläppspunkt i Enköpingsån, se figur 2. Närmaste bostad finns cirka 100 meter från reningsverket och inom 1 kilometer finns ytterligare cirka 17 bostäder varav några sannolikt är fritidshus. Närmaste

6 (13) sammanhållna bebyggelse är Haga strand som ligger cirka 1,5 2 kilometer sydost om det planerade nya avloppsreningsverket. Det finns en privat väg ansluten till väg 55 strax norr om området. En utredning pågår om att bygga en anslutning för en ny väg till reningsverket på samma ställe. Utformningen av avloppsreningsverket kommer ske så att den påverkar omgivningen så lite som möjligt. Detta gäller bland annat hur anläggningsdelarna placeras på tomten och vilket utseende byggnaderna får. Natur- och kulturmiljö Det nya reningsverket kommer att ligga inom ett stort riksintresse för kulturmiljövård, Enköpings-Näs och herrgårdslandskapet sydväst om Enköping. Enligt lagstiftningen får byggnation eller exploatering ske inom riksintresset endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar kulturvärdena. Därför har kommunen låtit göra en särskild kulturmiljöutredning. Denna visar att det är viktigt att behålla kontakten, i form av siktlinjer, mellan herrgårdarna och deras underlydande torp och byar. Vappa säteri har funnits länge och det finns ett tydligt samspel mellan säteriet i söder och Vappa by norr om detta. I de äldre kartorna syns även en koppling till underlydande torp, väster om Vappa säteri. En placering av ett nytt avloppsreningsverk söder om gården kommer inte påverka denna kontakt. Inte heller vid Haga slott påverkas kontakten mellan huvudbyggnaden och dess underlydande enheter. Inga kända fornlämningar bedöms bli påverkade av en ny etablering av avloppsreningsverket. Det nya reningsverket kommer att ligga inom ett riksintresse för kustturism och friluftsliv för Mälaren. Mälaren med öar och strandområden är ett område där turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av exploatering eller andra ingrepp i miljön. Närmaste riksintresse för naturmiljö ligger cirka 1,5 kilometer söder om det nya reningsverket och utgör riksintresse för naturvård i form av ett Natura 2000- område samt ett naturreservat: Haga ekbackar.

7 (13) Hur ska reningsverket byggas? Det nya reningsverket ska byggas så att det är pålitligt och robust och har god reningsförmåga. Utsläppen per person kommer att minska jämfört med det befintliga avloppsreningsverket. Däremot kommer de totala utsläppen av näringsämnen inte att minska om Enköpings tätort växer som planerat. Detta beror på att det nya reningsverket då kommer att kunna ta emot avloppsvatten från ungefär dubbelt så många människor som idag. I figur 3 visas en bild på hur det framtida reningsverket skulle kunna se ut. Figur 3: Så här skulle det framtida reningsverket kunna se ut. Det kommer att byggas så att det går att stänga av delar av reningsverket exempelvis för reparation eller utbyggnad, utan att reningen försämras. Eftersom alla förutsättningar inte är klara är det svårt att säga vad det kommer att kosta. Utifrån det som kommunen vet idag beräknas anläggningen inklusive ledningarna att kosta cirka 500 miljoner kronor. Vatten- och avloppsanläggningar finansieras inte av skattepengar utan av den avgift som betalas för kommunalt vatten och avlopp (VA-taxan). Reningsverket planeras att vara klart och tas i drift år 2023. Reningsprocessen Reningsverket kommer att ha mekanisk, biologisk och kemisk rening. På detta sätt avskiljs partiklar, näringsämnen och syreförbrukande ämnen effektivt. Den

8 (13) biologiska reningen byggs för att effektivt rena även kväve, vilket inte varit möjligt i det befintliga reningsverket. Om det i framtiden kommer hårdare krav på exempelvis ännu bättre kväverening eller på rening av läkemedelsrester eller andra mikroföroreningar kommer anläggningen att kunna kompletteras med fler reningssteg. Vid rening av avloppsvatten bildas slam. Detta slam kommer att rötas i rötkammare vid reningsverket och då bildas biogas. Denna kommer att användas vid reningsverket för att producera el och värme. Hur påverkar reningsverket omgivningen? Som en del av tillståndsansökan tas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fram. Denna ska ge en samlad bedömning av hur avloppsreningsverket påverkar miljön och människors hälsa. Både positiv och negativ påverkan beskrivs och en jämförelse med det så kallade nollalternativet (se rubriken Nollalternativ ) görs också. I MKB:n beskrivs även förslag till åtgärder som skulle kunna minska eller förhindra negativ påverkan från verksamheten. Nedan beskrivs den förutsedda miljöpåverkan kortfattat. I MKB:n utvecklas detta ytterligare. Utsläpp till vatten Renat avloppsvatten innehåller generellt en viss mängd näringsämnen, som kan orsaka övergödning, bakterier som kan vara skadliga för djur och människor samt mikroföroreningar som tungmetaller, plastrester, miljöskadliga organiska ämnen och läkemedelsrester. Både Enköpingsån och Mälaren påverkas av många andra verksamheter så som jordbruk, industri, andra avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Påverkan från det nya reningsverket bedöms även fortsättningsvis vara betydande. Utsläpp till luft Utsläppen till luft kan vara olika gaser som kan påverka klimatet eller miljön men också ämnen som luktar illa. Utsläppen beror på de olika behandlingsstegen i reningsverket och hur anläggningen är utformad men kommer också från transporter till och från reningsverket. Utsläppen kan inte förhindras men anläggningen byggs så att utsläpp minimeras.

9 (13) Den föreslagna placeringen är bra eftersom det endast finns en bostad inom 500 meter. Nära reningsverket kan det lukta illa, men risken att boende ska känna lukt är liten. Buller Risken att boende kommer att påverkas av buller är liten. Trafik och transporter Transporter till och från anläggningen sker dagligen med olika typer av fordon. Lastbilar med eller utan släp används för transport av slam och kemikalier som behövs i reningsprocessen. Till och från området sker även transporter med personbil. Lastbilstransporter kommer att ske dagtid längs väg 55. När anläggningen är i drift handlar det i genomsnitt om 5 tunga transporter per dag. Påverkan från trafiken bedöms som liten. Påverkan på natur- och kulturmiljö samt friluftsliv Området för det nya reningsverket gränsar till eller ligger inom flera större områden med natur- eller kulturmiljövärden men avloppsreningsverket bedöms inte medföra betydande negativ påverkan på dessa skyddsvärden. Landskapsbild Genom att föreslå lokaliseringar för det nya reningsverk en bit från väg 55 och med en ridå av träd bedöms det öppna landskapet, som är viktigt att bevara, påverkas i mindre utsträckning. Klimat och översvämningsrisk Den föreslagna placeringen av reningsverket riskerar inte att påverkas av höga vattennivåer. Befintligt reningsverk som ligger nära Enköpingsån ligger inom ett område med risk för översvämning.

10 (13) Så här går en tillståndsprövning enligt Miljöbalken till Figuren nedan visar övergripande hur en tillståndsprövning går till. Innan tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas hålls samråd. Detta finns beskrivet under rubriken Samråd. Därefter fattas beslut om den sökande kan få tillstånd för verksamheten eller inte. Samråd Samråd med länsstyrelsen, miljökontoret och Trafikverket har genomförts under 2017. Under 2018 genomförs samråd med berörda myndigheter, närboende, närliggande verksamheter, ideella organisationer samt allmänheten som kan antas bli berörda av den planerade verksamheten. I samrådet finns möjlighet att lämna synpunkter. Alla synpunkter som kommer in ska bemötas i en handling som bifogas tillståndsansökan och som kallas Samrådsredogörelse. Om nya viktiga uppgifter kommer fram i samrådet kan den sökande förändra sin ansökan för att ta hänsyn till synpunkterna. Därför kan det bli vissa skillnader mellan den anläggning som beskrivs i tillståndsansökan och den som beskrevs i samrådsunderlaget. I tillståndsprocessen räknas de som bor inom 1 kilometer från reningsverket som särskilt berörda. En bild som visar detta område visas i figur 3.

11 (13) Figur 3: Cirkeln markerar 1 kilometer från reningsverket. Upprätta ansökan/inlämning av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva den miljöpåverkan och de miljöeffekter som kan uppstå av den planerade verksamheten och vilka åtgärder som vidtas för att minska de negativa miljöeffekterna av verksamheten. Ansökan innehåller även en teknisk beskrivning av verksamheten. Tillståndsprövning Under tillståndsprövningen kan länsstyrelsen kräva att kommunen kompletterar ansökan. Efter att kompletteringar gjorts skickas ansökan på remiss till myndigheter och organisationer samt eventuellt andra berörda. Beslut Efter att yttranden inkommit och sökanden fått möjlighet att besvara yttranden skriftligt fattas beslut om den sökande kan få tillstånd för verksamheten eller inte.

12 (13) Tid för överklagan Efter att beslutet har meddelats kan det överklagas. Ett eventuellt överklagande prövas av mark- och miljödomstolen. Om beslutet inte överklagas vinner det laga kraft (blir giltigt) efter det att överklagandetiden går ut. Mer information Det fullständiga samrådsunderlaget, daterat 2018-03-28, finns på www.enkoping.se/nyttreningsverk

www.enkoping.se