DIARIE-NR. DATUM REFERENS 6.1.1-2015-1169 2016-05-31 Hilda Androls Minnesanteckningar från dialogmöte: IB - KB Datum: 2016-04-14 Tid: kl. 9:00 12:00 Plats: Internationella biblioteket, Odengatan 59 Deltagare: IB: Charlotte Goobar, Margaretha Lindh, Elisabet Risberg, Junko Söderman och Ida Westin. Deltagare KB: Hilda Androls (sekr.), Elin Lucassi, Anna Lundén, Charlotta Simonsson och Miriam Säfström. 1. VB 2015 + VP 2016 IB presenterar, beskriver tolkning av uppdrag, KB kommenterar/ställer frågor, diskussion IB ska, i samarbete med KB, under våren komma igång med kartläggning av folkbibliotekens kompetens och behov av stöd var gäller katalogisering av mångspråkig media. Ett separat möte i frågan hölls dagen innan dialogmötet. Det extra tillskottet av medel på 100 000 från KB till arabiskspråkig litteratur är snart slut och nu håller IB på med att katalogisera och förbereda böckerna för att kunna lånas ut. Pengarna finansierar även en resa för en av IB:s medarbetare till bokmässan i Abu-Dhabi under våren. Lånecentralsverksamheten (Junko Söderman) Folkbiblioteken har sedan 2014 då den nya bibliotekslagen trädde ikraft ökat sitt inköp av litteratur på mångspråk. IB:s roll är att komplettera bibliotekens bestånd av mångspråksmedier och satsar följaktligen på smalare litteratur (ex. klassiker, poesi eller specifik facklitteratur) på de stora/lätta språken. På bristspråk köper man in bredare. En försvårande omständighet för kommunerna är att de offentliga upphandlingar som görs begränsar urvalet av leverantörer/inköpskanaler. 1
Vad gäller depositioner är målet är att lämna klumptänket och få biblioteken att specificera låntagargruppernas behov/intressen mer så att det blir högre kvalitet på depositionerna. Behovet av depositioner kvarstår på biblioteken men vad man vill ha förändrar sig. IB kommer därför att undersöka hur depositionerna har fungerat för biblioteken för att kunna utveckla tjänsten vidare. En enkätundersökning som riktades till folkbiblioteken under våren 2015 visar att de är i behov av främst litteratur- och inköpsvägledning samt kompetensutveckling, därför satsar IB på mervärde, som ex. ämnesord, i sina katalogposter. Broschyren om små barns språk http://interbib.se/sv/for-bibliotek/mallarskyltar-och-broschyrer/broschyr-om-sma-barns-sprak (riktad till landets barnavårdscentraler) på flera språk har laddats ned mycket. Mallar och skyltar har utökats med 15 nya språk. Informationstillfällen med kompetensutveckling filmas och läggas ut på webben för att sprida IB:s kompetens nationellt. Projektet IB filmar slutrapporteras vid halvårsskiftet. Redovisningsformuläret för Partnerbibliotekens ekonomi och statistik ska utvecklas efter partnerbibliotekens och KB:s behov. KB kommer att göra den tillgänglig att lägga in data i för alla partners. Interbib.se (Elisabet Risberg) IB:s webb Interbib.se är innehållsrik samt vänder sig till flera målgrupper vilket gör att användarna ibland har svårt att hitta. Instruktionsfilmer på hur man söker och navigerar på Interbib.se ska läggas till på webbplatsen. IB vill göra det lättare för användaren att navigera och funderar på hur man ska gå till väga. Ett förslag från KB är att koppla in en UX:are för att se över brukarupplevelsen. IB skulle vilja kunna erbjuda en hel sida med information på lätt svenska, som tillägg till övriga språk på webbplatsen, med en ikon i sidhuvudet bredvid språkvalet. IB har börjat lägga in originalskrift på amariska och tigrinska i katalogposterna, lokalt. Just nu är det inte möjligt att lägga in dessa uppgifter i Libris men man vill gärna få det att fungera. Det finns 2
oklarheter kring vem som kan lösa problemen, Teknikhuset eller Open Library Solutions (OLS). Miriam och Lotta kontaktar OLS och återkommer till Elisabet. Numera läggs alltid ämnesord i Librisposterna men det äldre materialet är inte uppdaterat. Att lägga in innehållsbeskrivningar är för tidsödande och trots behov kan man inte erbjuda detta. IB gör nu regelbundet filmade boktips. Filmerna skulle kunna katalogiseras i Libris. Lotta och Ida tittar på möjligheterna att lägga upp en rutin för att göra detta. Tipslistor på olika språk är klara för publicering. IB samlar länkar till fria e-resurser/e-böcker på olika språk men det är ofta svårt att bedöma om de verkligen är fria i juridisk mening. Det bedöms också att länkarna är för osäkra för att katalogiseras i Libris men det vore bra med en översyn av detta. Gymnasiebibliotek (Charlotte Goobar) IB:s arbete med riktade insatser till gymnasiebibliotek utgår nu från den enkät och rapport de sammanställde 2015 om vilket stöd i mångspråksfrågor som gymnasiebiblioteken behöver http://sverigesdepabibliotekochlanecentral.se/wordpress/media/enka%cc %88trapport-gymnasiet-IB.pdf. Information om IB:s arbete i skolbiblioteksfrågor finns nu även på skolverkets webbplats. Konferensen Allas gymnasiebibliotek genomfördes i november 2015 för andra året i samarbete med MTM. Den finns filmad och kan ses på Interbib.se. Konferenssamarbetet med MTM kommer i fortsättningen bara att ske vart annat år. 2015 inleddes ett pilotprojekt med mångspråkssatsning på skolbibliotek. Ett antal gymnasiebibliotek i Gävle deltar. Projektet inleddes med en inventering av alla elevers modersmål och efter det har biblioteken arbetat aktivt med att erbjuda litteratur på det språket. Deltagarna i projektet kommunicerar bland annat med hjälp av en Facebookgrupp 3
samt med återkommande fysiska möten. Under 2016 kommer pilotprojektet fortfarande att vara i fokus. Dokumentation av pilotprojektet kommer att ske löpande under året. Tillsammans med modellbiblioteken kommer Charlotte att utvärdera projektet och dra upp riktlinjer för hur man går vidare. Allas gymnasiebibliotek blir i år en mer praktiskt inriktad fortbildningsdag i samarbete med pilotbiblioteken, på plats i Gävle den 25 november. IB planerar att starta en blogg med boktips specifikt riktade till skolvärlden men nära länkad till Interbib.se. Man arbetar också med att ta fram ett basbestånd på olika språk för gymnasiebibliotek. En referensgrupp ska sättas samman för att arbeta med urval. En förfrågan från en skolbibliotekarie och tillika författare om hur man kan lyfta fram svenska barnböcker översatta till andra språk men också utgivna av utländska förlag har skickats till berörda myndigheter och vidarebefordrats till IB. IB arbetar främst med böcker på originalspråk och framhåller att Interbib.se går att använda till att göra listor på kvalitativa barn- och ungdomsböcker. Vi avvaktar Kulturrådets interna diskussion kring frågan. Katalogisering (Ida Westin) Katalogiseringen i Libris har ökat från 662 poster år under perioden januari-mars 2015 till 1399 poster under samma period 2016. Den markanta ökningen beror både på att IB har anställt två nya katalogisatörer och på att man har arbetat med att katalogisera sammanhängande under specifika dagar mer än tidigare. IB har kontaktat KB med önskemål om en ämnesordskurs för sina katalogisatörer. KB rekommenderar att de som redan varit på kurs ska lära ut till övriga IB samt tipsar om filmer från ämnesordsredaktionen som finns på Youtube, Ämneskatalogisering del 1-3 (Första filmen https://www.youtube.com/watch?v=mju9glcaqni). 4
IB önskar även ett studiebesök på KB och särskilt på KUB som arbetar med katalogisering av andra språk. Eftersom fackämnesorden är väldigt viktiga just på denna typ av litteratur är det nödvändigt att IB:s katalogisatörer lär sig hur man gör och känner sig säkra. Lotta framhåller det viktigaste är att IB kommer igång, om något skulle bli fel går det alltid att ändra. Internt samtal på IB och stöttning i detta föreslås. IB ser just nu över instruktioner för språkkonsulter utifrån ett formulär som Jamshid Farahani på KB har tagit fram. Man har hittat språkkonsulter på bland annat hebreiska och mongoliska men söker vidare efter någon som kan armeniska. I enlighet med ett förslag från professor Joakim Enwall vill IB skriva den kyrilliska mongoliskans extra två tecken Ө och Ү som ö respektive ü. Miriam och Ida kontaktar Library of Congress och undersöker om denna praxis kanske bör innebära en förändring i internationell standard. IB ställer frågan till KB hur de ska tänka vad gäller uppdraget med 100 % katalogisering i Libris. KB svar är att man bara kan ge uppdrag för de inköp som finansieras med statliga medel. Tidigare har statistiken räknats på exemplar och varit en uppskattning. Under innevarande år har man förfinat statistiken och den kommer att bli tydligare. Lotta skickar söksträngar i Libris på statistikuttag som visa hur man kan söka fram bra och rättvisande statistik på IB:s poster i Libris. KB förbättrar redovisningsformuläret så att det blir tydligare även här. Inom ramen för Nordic Best Practice (samarbetet mellan de nordiska motsvarigheterna till IB och deras respektive uppdragsgivare) reser Ida och Svante till Köpenhamn i april för ett uppstartsmöte för arbetsgruppen Felles inköb och rettigheter. Kontakt till projektledaren för KB:s e- boksprojekt förmedlas. 2. Förändringar inom SSB och Regionbibliotek Stockholm påverkan på IB, statusrapport och diskussion Den publika delen av IB:s bestånd kommer att integreras i förnyat stadsbibliotek. Under ombyggnaden kommer IB:s lokaler att fungera som 5
evakueringslokaler. Det finns dock inget genomförandebeslut ännu, detta väntas framåt hösten. En mediekartläggning är på gång mellan IB och SSB. För att i IB:s bestånd ska få plats i SSB behöver man gallra inför flytten och en speciell översyn ska göras. IB önskar att det fanns en depåtjänst då det är väldigt svårt att gallra titlar som inte finns att få tag på någon annanstans. Detta skulle kunna tas upp med sekretariatet för Nationell biblioteksstrategi. När avtalet mellan landstinget och SSB sades upp var det för att man ville öppna upp för samtal och omförhandla. En utredning om hela länsfunktionen i Stockholm har gjorts och utfallet av den kommer att påverka saken (http://www.sll.se/global/politik/politiskaorgan/kulturnamnden/2016/april/p10.pdf). I utredningen berörs IB endast i bisatser när Regionbiblioteket avhandlas. För tillfället är Margaretha Lindh t. f. chef även för Regionbiblioteket. Utlysning av tjänsten har skjutits upp i väntan på beslut om Regionbibliotekets organisatoriska hemvist. Fysiskt flyttar de till Rinkeby under våren. En risk- och konsekvensanalys för detta håller på att tas fram. 6