Remissvar om Naturvårdsverkets skrivelse: Förslag till nya etappmål. Ärendenr: NV

Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM m.registrator@regeringskansliet.se Remissvar om Naturvårdsverkets skrivelse: Förslag till nya etappmål. Ärendenr: NV-00336-13 Sammanfattning Kemikalieinspektionen (KemI) är positiv till att nya etappmål utformas som kan driva på arbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. För att nå detta syfte lämnar KemI följande synpunkter, som är i linje med de vi framfört i samråden: Mall-id: MEP-0011, 2012-12-18 Rapport: Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall KemI anser att jämförelsen mellan materialåtervinning och förbränning, förutom utsläpp av koldioxidekvivalenter, även bör omfatta om spridning av farliga ämnen kan förväntas öka eller minska. (Avsnitt 3.2) KemI ställer sig tveksam till den föreslagna etappmålsformuleringen. Etappmålet bör omformuleras så att det blir tydligare att syftet med målet är att åstadkomma en avfallshantering som så långt som möjligt minskar påverkan på och risker för hälsa och miljö. (Avsnitt 4.1) KemI anser att det inte går att utgå från att återvunnet material ersätter nytillverkat material, så som är antaget i rapporten. Utvecklingen är snarare den omvända, det vill säga användningen av resurser och energi ökar generellt i samhället. (Avsnitt 4.3.1) KemI vill understryka vikten av en materialåtervinning av god kvalitet (avsnitt 3.3) och anser att förslagen till ökad materialåtervinning bör utformas så att de tar hänsyn till möjlig risk för spridning av farliga ämnen och därmed förutsättningarna för att kunna uppnå resurseffektiva och giftfria kretslopp. (Avsnitt 5) KemI ställer sig tveksam till att i dagsläget uppmuntra alla kommuner att tillhandahålla insamlingssystem för materialåtervinning av plast. Skälet till detta är att KemI bedömer att miljönyttan inte är tillräckligt klarlagd. (Avsnitt 5.1.3) KemI understryker behovet av styrmedel för ökad kunskap och kontroll över farliga ämnen vid materialåtervinning. I samband med KemI:s kontakter med återvinningsbranschen har det framkommit att det finns oklarheter kring hur lagstiftningen ska tillämpas. (Avsnitt 6.2.1.3) Kemikalieinspektionen Postadress Besök & leverans Faktureringsadress Telefon & fax Internet Org nr Box 2 172 13 Sundbyberg Esplanaden 3A 172 67 Sundbyberg FE 124 838 80 Hackås Telefon 08-519 41 100 Fax 08-735 76 98 www.kemi.se kemi@kemi.se 202100-3880

KemI föreslår att vägledningen till kommunerna som Naturvårdsverket föreslår ska tas fram, föregås av en utvärdering av hur insamlingen fungerar på de orter där sådan insamling redan sker. (Avsnitt 6.3.1.1) KemI är positiv till förslaget om att fortsätta analysera vilka styrmedel och åtgärder som kan behövas för att förebygga och undvika farliga ämnen i produkter och material som ska materialåtervinnas. En viktig del är att utveckla kunskapen om vilka ämnen eller ämnesgrupper som kan hindra resurseffektiva och giftfria kretslopp (Avsnitt 6.4.1.2) KemI ser behov av uppföljning av att återvunnet material håller god kvalitet, som ett komplement till att mäta kvantiteter. KemI anser dock att det bör utredas vidare hur kvalitetsuppföljningen bör gå till. (Avsnitt 7.3.4) Rapport: Samhällsekonomisk analys av etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall KemI anser att det är allt för begränsat att enbart använda CO 2-utsläpp som den främsta faktorn för att mäta resultat av åtgärder. Även andra faktorer som till exempel spridning av farliga ämnen bör beaktas. Rapport: Förslag till etappmål för textil och textilavfall KemI ställer sig bakom förslaget till etappmål och är särskilt positiv till den del som handlar om utfasning av farliga ämnen i textilier för att underlätta kretsloppen. (Kapitel 4) KemI anser att kunskapen behöver öka om hur textilier kan få längre livslängd och vilka strömmar och vilken materialåtervinning som ger störst nytta för hälsa och miljö. (Kapitel 4) KemI ställer sig bakom förslagen till åtgärder och är positiv till styrmedelspaketet där det till exempel ingår att utveckla ett producentansvar för textilier. (Kapitel 5 och 6) KemI är positiv till att Naturvårdsverket får ansvar för uppföljning av etappmålet och att uppföljningen avseende den del som behandlar utfasning av farliga ämnen ska ske i samråd med KemI. (Kapitel 7) Rapport: Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden KemI ställer sig bakom etappmålet och förslagen i rapporten. Rapport: Förslag till etappmål för exponering för kadmium via livsmedel KemI ställer sig bakom förslagen men har några synpunkter. KemI samtycker till att KemI får ett samlande ansvar för att följa upp vilka styrmedel som årligen beslutats men anser att det dessutom tydligt bör framgå vilken myndighet som har ansvar för att respektive styrmedel genomförs. (Avsnitt 5.1) KemI är tveksam till slutsatsen att exponeringen för kadmium kommer att vara sjunkande fram till 2020 om inga beslut om åtgärder fattas. (Avsnitt 3.5) Rapport: Samhällsekonomisk analys av förslag till etappmål för exponering för kadmium via livsmedel KemI anser att det hade varit önskvärt att utföra en mer omfattande konsekvensanalys där nyttan av minskad kadmiumexponering vägs mot de kostnader och indirekta kostnader som de förslagna styrmedlen innebär. 2

Remissvarets delområden Kemikalieinspektionen lämnar synpunkter på följande delar i underlaget i remissen, i linje med de vi framfört i samråden med Naturvårdsverket: A. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall B. Förslag till etappmål för textil och textilavfall C. Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden D. Förslag till etappmål för exponering för kadmium via livsmedel E. Sammanfattande skrivelse A. Rapport: Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall Avsnitt 3.2 Materialåtervinna istället för att förbränna, sid. 15 I rapporten beskrivs fördelarna med materialåtervinning jämfört med förbränning i första hand utifrån utsläpp av koldioxidekvivalenter. KemI anser att jämförelsen även bör omfatta om spridningen av farliga ämnen kan förväntas öka eller minska. Beroende på kvalitet och renhet varierar såväl återvinningsvärdet som miljöpåverkan. För vissa avfallstyper och fraktioner är skillnaden mellan förbränning och materialåtervinning liten eller till och med obefintlig, även om man ser till CO 2 och energiaspekterna (t.ex. enligt rapport från Avfall Sverige 1 ). Om man dessutom väger in andra miljöaspekter kan eventuell vinst bli ännu mindre eller effekten till och med negativ. Avsnitt 4.1 Förslag till etappmål, sid. 24 Det finns ett behov av att bättre utnyttja de resurser och material som finns i samhället och att sträva mot ökade kretslopp. I förslagen om nya etappmål delar KemI uppfattningen att en ökad återanvändning kan ge de största bidragen till ökad miljönytta. När det gäller materialåtervinning bedömer KemI att såväl nytta som förekomsten av problem och risker varierar kraftigt mellan olika materialflöden. Det är viktigt att ökad materialåtervinning inte leder till en okontrollerad spridning av farliga ämnen. KemI ställer sig tveksam till den föreslagna etappmålsformuleringen om ökad materialåtervinning. Skälet till detta är att ett etappmål i miljömålssystemet enligt KemI:s uppfattning bör vara formulerat så att det tydliggör att syftet med målet är att åstadkomma en avfallshantering som så långt som möjligt minskar påverkan på och risker för hälsa och miljö. Exempel på möjlig förändring: År 2020 hanteras avfallet från hushåll och verksamheter på det sätt som ger bäst resultat för miljön som helhet 1 Avfall Sverige (2013) Ökad materialåtervinning vad är energiåtervinningens roll. Rapport E2013:08, ISSN 1103-4092. 3

och som minskar riskerna för hälsa och miljö. Detta sker bland annat genom att avfallet tas till vara Det föreslagna målet på 60 procent förberedelse för återanvändning och materialåtervinning omfattar allt hushållsavfall (inkl. verksamheternas hushållsliknande avfall). Olika materialströmmar uppfyller i olika grad detta procentmål och det kan vara svårt för kommuner och företag att relatera målet till den egna verksamheten. Aggregerade mål tar heller inte hänsyn till att olika material har olika värde ur resurseffektivitetssynpunkt eller att återvinningen medför olika grad av nytta eller belastning ur hälso- och miljösynpunkt. KemI föreslår därför att det bör utvecklas en vägledning om vilka material- och avfallsströmmar som är viktigast att utnyttja från ett miljö- och samhällsekonomiskt perspektiv. KemI ser behov av att särskilt ha kontroll över avfallsströmmar som är farligt avfall. I det fortsatta arbetet kan det finnas skäl att undersöka om det även finns behov av att utforma ett etappmål som behandlar kontroll och hantering av farligt avfall. Avsnitt 4.3.1 Målkonflikt och synergier mellan Giftfri Miljö och Begränsad Klimatpåverkan, sid. 28 I avsnittet utgår Naturvårdsverket från att ökad materialåtervinning ersätter nytillverkat material. KemI anser att utvecklingen snarare är den omvända, det vill säga användningen av resurser och energi ökar generellt i samhället. Det handlar om en slags reboundeffekt, det vill säga ökad återvinning leder inte till en minskad resursanvändning/användning av fossila råvaror i absoluta tal. Återvinning leder till ökad användning av återvunnet material samtidigt som den totala materialanvändningen, inklusive av jungfrulig råvara, ökar. Priset avgör fördelningen mellan återvunnet och nyproducerat. Se denna typ av resonemang när det gäller metallåtervinnig kontra gruvdrift i en nyligen publicerad artikel där priset för återvunnet material i studerade fall inte självklart kunde konkurrera med nyutvunnen råvara. 2 Avsnitt 5.1.3 Möjlighet att lämna grovavfall av plast till materialåtervinning, sid. 32 KemI är tveksam till att i dagsläget uppmuntra alla kommuner att tillhandahålla insamlingssystem för materialåtervinning av plast. Skälet till detta är att KemI bedömer att miljönyttan inte är tillräckligt klarlagd. Plaster består av en mängd olika polymerer och kan innehålla många olika tillsatser, till exempel kan det finnas ämnen i plast som är särskilt farliga. (Se KemI:s förslag om utvärdering i avsnitt 6.3.1.1.) 5.1.4 Insamling i materialströmmar, sid. 33 Insamling i materialströmmar kan innebära samma typ av risker som när man blandar ihop många olika material, vilket gör att det är svårt att senare separera och få en bra kvalitet där man också har kontroll på eventuellt innehåll av farliga ämnen. Olika 2 2014-05-09. Pressmeddelande från Linköpings universitet. Nils Johansson, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings universitet. Vetenskaplig artikel nyligen publicerad i Resources Policy. http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.564741?l=sv 4

materialflöden skiljer sig dock åt vilket gör att de bör bedömas utifrån deras olika förutsättningar att materialåtervinnas. KemI uppfattar att betydelsen av separerade strömmar även betonas av materialåtervinningsföretag för att erhålla god kvalitet, men att det kan finnas möjligheter att införa förbättrade sorteringstekniker framöver. Avsnitt 5.1.6 Design för ökad återvinning och återanvändning, sid. 34 KemI stödjer förslaget om att stimulera tillverkningen av varor så att de i högre utsträckning utformas för att underlätta återanvändning, reparation och återvinning. Det finns ett behov av att bättre utnyttja de resurser som finns i samhället och att verka för en ekonomi som sluter kretsloppen. Om tillverkande företag får incitament att hushålla och behålla resurser inom företaget, till exempel genom affärsmodeller som bygger på att sälja en funktion eller en tjänst, kan detta leda till minskat avfall och därmed minskad miljöbelastning för att hantera avfallet. Om varor används längre, har bättre kvalitet och om tillverkarna får ett förlängt ansvar bedömer KemI att detta kan ge betydande bidrag även till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Avsnitt 5.1.7 Utökad insamling och materialåtervinning av elavfall, sid. 35 KemI ser allvarligt på att farligt avfall i form av elavfall ofta slängs i hushållsoporna. KemI stödjer därför förslaget om åtgärder för att öka en säker hantering av elavfall och ser behov av att särskilt ha kontroll över avfallsströmmar som är farligt avfall. I underlaget finns uppskattningar om att 12 000 ton elavfall årligen slängs i hushållssoporna eller lagras i byrålådorna hemma i hushållen. I det fortsatta arbetet kan det finnas skäl att överväga om det finns behov av att utforma ett etappmål om kontroll och hantering av farligt avfall (se även avsnitt 4.1). Avsnitt 6.2.1.3 Styrmedel för ökad kunskap och kontroll över farliga ämnen vid materialåtervinning, sid. 44 KemI vill understryka vikten av slutsatserna där det beskrivs vilka utmaningar materialåtervinningen står inför när det gäller att ha kontroll över farliga ämnen och även uppfylla kemikalielagstiftningen då avfall upphör att vara avfall. KemI instämmer i att ett fokus på god kvalitet i materialåtervinningen är viktig och en förutsättning för att nå etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Det är viktigt att återvunnet material kan konkurrera med jungfruliga råvaror, att de uppfyller lagkrav och är säkra att använda där innehållet av farliga ämnen är känt. Detta lyfter varuproducerande företag fram som en viktig fråga för att de ska kunna/våga satsa på återvunnet material. 3 I samband med KemI:s kontakter med återvinningsbranschen har det framkommit att det finns oklarheter kring hur lagstiftningen ska tillämpas. Samtidigt som återvinnare saluför material som råvara, snarare än avfall, är det inte självklart att materialet uppfattas som ett ämne eller blandning och därmed hanteras på ett sätt så 3 Swedish Chemicals Agency (2012). Material recycling without hazardous substances. Experiences and future outlook of ten manufacturers of consumer products. An interview study. PM 14/12. 5

att det uppfyller Reach-lagstiftningen. KemI håller med om att myndigheterna har en viktig roll i att informera, vägleda och utöva tillsyn. Det finns ett antal juridiska frågor kring hur avfalls- och kemikalielagstiftningen ska tillämpas på återvunnet material. Detta uppmärksammas även inom EU och är en aktuell fråga även i andra medlemsländer, inom kommissionen och Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA). KemI har i ett konsultuppdrag, med stöd av Naturvårdsverket, låtit utföra en analys av hur lagstiftningen är utformad och kan utvecklas som styrmedel för att uppnå giftfria kretslopp. I konsultrapporten har sådana juridiska knäckfrågor identifierats 4. För en ökad materialåtervinning är det viktigt att företagen vet vilket ansvar de har och vilken lagstiftning som är tillämplig. En sådan viktig fråga är när avfall upphör att vara avfall eftersom det avgör om det är avfalls- respektive kemikalie- och produktlagstiftningen som ska tillämpas. KemI noterar att styrmedel för ökad kunskap och kontroll av farliga ämnen saknas i sammanfattningen (sid. 6), samtidigt som vi bedömer att detta är en nyckelfråga för en säker och kostnadseffektiv materialåtervinning. Avsnitt 6.3.1.1 Vägledning om att kommunen ska samla in plastavfall (ej förpackningar) av god kvalitet för materialåtervinning, sid. 46 Naturvårdsverket föreslår att en vägledning tas fram i syfte att kommunerna ska samla in plastavfall av god kvalitet för materialåtervinning. KemI föreslår att vägledningen föregås av en utvärdering av hur insamlingen fungerar på de orter där sådan insamling redan sker. Detta behövs för att svara på frågor om hur väl det går att sortera fram plastmaterial av god kvalitet och sortera bort de som innehåller farliga ämnen. I utvärderingen bör ingå att ta reda på vilka särskilt farliga ämnen som kan förekomma i materialet samt hur bedömningar görs av när materialet övergår från att vara avfall till produkt (ämne, blandning eller vara). Denna typ av underlag behövs för att bedöma om det framöver exempelvis bör införas krav på utsortering av viss plast för materialåtervinning och att vägleda kommuner med flera om detta. Att samla in plast som grovavfall vid alla kommuners återvinningscentraler är enligt beräkningarna dessutom den dyraste åtgärden räknat i kronor per ton återvunnen mängd (se rapportens avsnitt 5.3, tabell 3). Avsnitt 6.4.1.2 Styrmedel för att förebygga användningen av farliga ämnen som försvårar materialåtervinning Det är viktigt att identifiera vilka ämnen eller funktionskemikalier som försvårar materialåtervinningen så att förebyggande åtgärder kan vidtas för att fasa ut farliga ämnen. Detta gäller vid utformning av nya och utveckling av befintliga styrmedel. Exempel kan vara att föra upp sådana ämnen som uppfyller kriterierna att ha särskilt farliga egenskaper på kandidatförteckning i Reach, eller att föreslå begräsningar av dem. Men ännu viktigare är det att företag ställer krav på utformning och ingående 4 Kemikalieinspektionen. Regler om kemikalier i kretsloppet för varor en juridisk analys. Rapport 2/14 6

material utan farliga ämnen i utvecklingsskedet. Detta gäller såväl råvara från återvunnet som nytillverkat material. KemI är positiv till förslaget om att fortsätta analysera vilka styrmedel och åtgärder som kan behövas för att förebygga och undvika farliga ämnen i produkter och material som ska materialåtervinnas. Som en del i denna analys finns ett behov av att utveckla kunskapen om vilka ämnen som innebär problem i syfte att vidta åtgärder för att uppnå etappmålet samt för att uppnå resurseffektiva och giftfria kretslopp. Avsnitt 7.2 Avfallsstatistik, sid. 53 KemI anser att det viktigt att hitta begripliga och transparenta sätt att följa upp etappmålen. Det är anmärkningsvärt att materialåtervinningen i Sverige varierar mellan 41 och 68 procent, beroende på vilken av kommissionens olika beräkningsmetoder för återvinning som används. Avsnitt 7.3.4 Påverkan på och risker för hälsa och miljö, sid. 56 KemI vill understryka behovet av uppföljning av att det återvunna materialet håller god kvalitet som ett komplement till att mäta kvantiteter. KemI anser att det behövs någon typ av löpande kvalitetsuppföljning, men är tveksam till om tillsyn är optimal som ensam metod. KemI anser att frågan behöver utredas vidare. Rapport: Samhällsekonomisk analys av etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall Naturvårdsverket använder CO 2-utsläpp som den främsta faktorn för att mäta resultat av åtgärder. KemI anser att det angreppssättet är alltför begränsat. Även andra faktorer som till exempel spridning av farliga ämnen bör beaktas. B. Rapport: Förslag till etappmål Textil och textilavfall Kapitel 4 Förslag till etappmål KemI ställer sig bakom etappmålet. Vi är särskilt positiva till den del av etappmålet som handlar om utfasning av farliga ämnen i textilier för att underlätta kretsloppen. Naturvårdverket bedömer att textilier är ett område där potentialen är stor att öka återanvändning och materialåtervinning. KemI ser positivt på att Naturvårdsverket valt att föreslå mål på detta område. Liksom för plast finns anledning att vara uppmärksam på kvaliteten på en ökad materialåtervinning och att förhindra att farliga ämnen återcirkuleras okontrollerat i nya kretslopp. KemI anser att kunskapen behöver öka, dels om hur textilier kan få längre livslängd och dels om vilka strömmar och vilken materialåtervinning som ger störst nytta för hälsa och miljö. 7

Kapitel 5 Förslag till åtgärder och Kapitel 6 Förslag till styrmedel KemI ställer sig bakom förslagen till åtgärder och styrmedel i rapporten. KemI är positiv till förslaget att utveckla ett producentansvar för textilier. Det är viktigt att producentansvaret utformas på ett sådant sätt så att det ger incitament för tillverkarna att designa och utveckla textilier som går att återanvända och materialåtervinna, vilket också innebär att textilernas innehåll av tillsatser är känt och att textilierna så långt som möjligt är fria från farliga ämnen. Kapitel 7 Förslag till uppföljning KemI är positiv till att Naturvårdsverket får ansvar för uppföljning av etappmålet och att uppföljningen, avseende den del som behandlar utfasning av farliga ämnen, ska ske i samråd med KemI. Rapport: Samhällsekonomisk analys av etappmål för textil och textilavfall KemI håller med Naturvårdsverket om att det finns en stor osäkerhet i de antaganden som gäller effektivitet och kapacitet för de rekommenderade åtgärderna. Antagandena behövs för att fastställa säkerheten i kostnadseffektivitetsanalysen. Det bör framgå om antagandena bygger på de exempel som finns i rapporten från Holland, Frankrike och Tyskland. Dessa länder har omfattande insamling och sortering av textil. C. Rapport: Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden KemI ställer sig bakom etappmålet och förslagen i rapporten. D. Rapport: Förslag till etappmål Exponering för kadmium via livsmedel KemI ställer sig bakom etappmålet och förslagen i rapporten men har några synpunkter. Avsnitt 5.1 Förslag till åtgärder och styrmedel, tabell 2 I rapporten föreslås att Kemikalieinspektionen får ett samlande ansvar för att följa upp vilka styrmedel som årligen beslutats och som förväntas leda till att befolkningens exponering för kadmium via livsmedel minskar. KemI samtycker till detta men anser att det dessutom tydligt bör framgå vilken myndighet som har ansvar för att respektive styrmedel genomförs. Detta bör föras in i avsnittet 5.1 Förslag till åtgärder och styrmedel, tabell 2, på samma sätt som det i tabell 3 (sid. 37) framgår vilken myndighet som har ansvar för olika uppföljningsmått. 8

Avsnitt 3.5 Varför har kadmium i livsmedel inte minskat?, sid. 21 KemI är tveksam till Naturvårdsverkets slutsats att Fram till år 2020 är trenderna för de mest betydande källornas bidrag av kadmium till den svenska jordbruksmarken svagt sjunkande. Därför är det troligt att exponeringen för kadmium via livsmedel kan komma att minska något i framtiden även om inga ytterligare beslut om åtgärder fattas. KemI håller med Naturvårdsverket om att trenderna för de senaste årtiondena varit sjunkande, men det är oklart om trenderna har fortsatt nedåt även under de senaste åren och om man därmed kan förutsäga att trenderna kommer att vara sjunkande fram till 2020 om inga beslut om åtgärder fattas. Det är svårt att utifrån svenska data dra slutsatsen att utsläppen till luft i Sverige 5 eller den totala depositionen 6 har minskat under det sista 5-10 åren. Mängd kadmium i försåld fosforgödsel i Sverige var som lägst 2008/2009 och har därefter legat relativt konstant 7 medan användningen av slam på jordbruksmark var som lägst i början av tjugohundratalet för att sedan fördubblas till år 2010 8. Rapport: Samhällsekonomisk analys av förslag till etappmål för exponering för kadmium via livsmedel I etappmålet för kadmium nämns kort, endast i inledande kapitel, den samhällsekonomiska kostnaden av benbrott till följd av kadmium exponering. Vissa av de styrmedel Naturvårdsverket rekommenderar innebär indirekta kostnader för svenskt jordbruk som kan vara påtagliga. KemI anser att det hade varit önskvärt att utföra en mer omfattande konsekvensanalys, där nyttan av minskad kadmiumexponering vägs mot de kostnader och indirekta kostnader som de förslagna styrmedlen innebär. 5 Naturvårdsverkets hemsida, statistik A-Ö, besökt 2014-05-06. http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/kadmium-till-luft/ 6 IVL 2013, Rapport B 2109, sid 27-31. http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/miljoovervakning/luft/nationell-miljoovervakning-luftdata2011.pdf 7 SCB, 2014, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1401. http://www.scb.se/statistik/mi/mi1002/2012b13/mi1002_2012b13_sm_mi30sm1401.pdf 8 SCB 2013, Jordbruksstatistisk årsbok 2013. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/jo1901_2012a01_br_00_jo01br1301.pdf 9

E. Vissa detaljsynpunkter i sammanfattande skrivelse: Förslag till nya etappmål Redovisning av regeringsuppdrag Avsnitt Etappmålen i miljömålssystemet, sid, 6 Sist i tabellen nämns regeringens proposition Kemikaliestrategi för giftfri miljö, 2000/01:65, från 2001. Det bör nämnas att de föreslagna etappmålen även kommer att bidra till målsättningar i den nya kemikalieproposition som regeringen beslutade i december 2013, På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken, proposition 2013/14:39. Texten i skrivelsen avviker på några punkter av varierande betydelse från delredovisningen Förslag till etappmål Exponering för kadmium via livsmedel. Sannolikt hänger det samman med sena förändringar i texten som inte har kommit in i den sammanfattande skrivelsen. KemI vill dock för tydlighets skull, och för att undvika missuppfattningar, peka ut några avvikelser som vi uppmärksammat: Avsnitt Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel, sid. 18, 2:a stycket Satsen: Skatt/avgift på kadmium i mineralgödsel Bör vara: Svensk skatt/avgift på kadmium i mineralgödsel och låga harmoniserade gränsvärden för kadmium i mineralgödsel inom EU. Satsen: Stöd till riktad odling av salix för att bortföra kadmium i åkermark Bör vara: Rådgivning samt stöd till riktad odling av salix för att bortföra kadmium i åkermark. Avsnitt Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel, sid. 18, 4:e stycket Satsen: Genom REACH verka för att kadmium och dess föreningar förs upp på kandidatförteckningen Bör vara: Verka för att kadmium och dess föreningar förs upp på kandidatförteckningen (Reach). Satsen: verka för lägre gränsvärden i metallprotokollet i FN:s luftvårdskonvention Bör vara: verka för lägre gränsvärden och bättre regelefterlevnad i metallprotokollet i FN:s luftvårdskonvention och EU-direktiv av betydelse för kadmiumdepositionen. Avsnitt Uppföljning av etappmålet, sid. 18, 1:a stycket Satsen: Vi föreslår att Kemikalieinspektionen får ett samlande ansvar för att följa upp vilka styrmedel som årligen beslutats och som förväntas leda till att befolkningens exponering för kadmium via livsmedel minskar. Bör vara: Vi föreslår att Kemikalieinspektionen får ett samlande ansvar för att följa upp vilka styrmedel som årligen beslutats och som förväntas leda till att befolkningens exponering för kadmium via livsmedel minskar. Övriga berörda myndigheter bistår genom att rapportera utvecklingen inom sina ansvarsområden. 10

I detta ärende har generaldirektören Nina Cromnier beslutat. Anne-Marie Johansson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningschefen Mona Blomdin Persson, Gustaf Eskhult, Stefan Gabring och Helena Parkman deltagit. På Kemikalieinspektionens vägnar Nina Cromnier Anne-Marie Johansson 11