ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst skörd. och har inte slått i taket när det gäller skörd. Det är en statistisk skillnad mellan sorterna när det gäller proteinhalt. Man kan dela in dem i hög respektive låg proteinhaltsorter. De som har högst proteinhalt är och. Lägst har, och medan, och ligger i mitten. Den optimala kvävegivan för foder har varierat ganska lite 216 om man tittar på medelvärdena. Större skillnad vid brödvete där man kan utläsa att sorten har ett väldigt högt optimum och sorten har lågt. Detta kan kopplas till proteinhalten. Försöket i Grästorp är inte med i sammanställningen utan redovisas enskilt. Försöket drabbades av en del utvintring vilket tydligt syntes i sorterna, Norin och med sämst övervintring. Bäst övervintrade sorterna,, och. hamnade mittemellan. Efter ett år är det svårt att se hur man ska kvävegödsla de olika sorterna men man kan tydligt se hur de olika sorterna bygger upp sin skörd. T ex har många småkärnor per ax, är ett axtäthetsvete dvs behöver många ax för att bygga upp sin skörd och sorten har en väldigt hög tusenkornvikt som delvis höjer skörden. en har låg kväveskörd på grund av sin låga proteinhalt. Målsättningen med veteodlingen varierar mellan ex. stärkelse, etanol, foder, bröd och export. Kvalitetskraven är då olika och tillgängliga sorter varierar också kraftigt i avkastningspotential och kvalitet. Denna försöksserie L7-15 avser att ge svar på frågan om olika vetesorter behöver olika kvävegödslingsnivåer utifrån skördenivå och användningsområde. Serien finansierar de regionala försöksorganisationerna och är ett nytt grepp. Genom att komplettera sortprovningen med fler odlingstekniska sortförsök ska vi bli bättre hur vi ska odla våra sorter. FÖRSÖKSPLAN Totalt i serien är det fem försök. Dock innehåller försöken inte exakt samma sorter då det var svårt att få fram sorterna i tid. De två försöken i Skåne innehåller den nya sorten Elixer medan de tre mellansvenska försöken innehåller den tidiga sorten Norin. Totalt har nio sorter av vete har ingått och såddes med 45 till 5 grobara kärnor per m 2 beroende på såtidpunkt och såbruk. Fyra kvävenivåer från 12 till 3 kg N per ha gavs vid tre tillfällen, 25 av kvävet lades vid tillväxtstart, 5 före stråskjutning samt 25 i flaggbladsstadiet. Ogödslade rutor fanns men enbart i i mellansverige och i, och i Skåne, som en indikation på markens kvävelevererande förmåga. Alla försök ligger på lerjordar med spannmål som förfrukt och utan stallgödsel. Försöken behandlas mot svampangrepp och tillväxtregleras. För mer sortspecifika sortbeskrivningar hänvisas till kapitlet höstvetesorter. Alla resultat finns på sverigeförsökens hemsida samt på www.faltforsk.se. Nedan ses försöksplan och vilka sorter som ingår. RESULTAT 216 Om man slår ihop de fyra försöken så får man inget klart samspel mellan faktorerna sort, gödslingsnivå eller delningsstrategi därför redovisas först medeltal för fyra försök. I tabell 1 visas alla sorter och strategier med kvalitetsparametrar och i tabell 2 visas alla N-nivåer och strategier med kvalitetsparametrar. erna, SVERIGEFÖRSÖKEN 216 MELLANSVERIGE 117
Försöksplan Kvävenivå kg N/ha Ogödslat 1 145 19 235 Norin/Elixer och har högst skörd vid ganska låga kvävegivor. och s skördekurvor böjer av runt kg medan fortfarande ökar. Dessa sorter har också lägst proteinhalt och och har lägst rymdvikt. har högst antal ax vilket tyder på att det är en vetesort som bygger upp sitt bestånd genom axen. I figur 1 och 2 visas sorternas skördekurva och i figur 3 och 4 visas sorternas proteinkurva. Här ser man tydligt att de sorter som har högst proteinhalt är och. Lägst har, och medan, och ligger i mitten. I figur 5 visas skördarna från försöket i Grästorp. Här avkastar och högst skörd vilket beror på att sorterna och drabbades av utvintring. I tabell 3 och 4 visas optimal kvävegiva per sort för bröd respektive foder. Vid beräkning av optimal kvävegiva har priset på fodervete satts till 1,2 kr/kg och brödvete till 1,4 kr/kg med ett baspris vid 12 protein minus,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport. Avdrag för proteinhalt under 12, har gjorts med,5 öre per,1 protein ned till 11,. Under 11 protein är det fodervete. Kvävepriset är satt till 1 kr/kg kväve. Den optimala kvävegivan för foder har varierat ganska lite 216 om man tittar på medelvärdena. Större skillnad är det vid brödvete där man kan utläsa att sorten har ett väldigt högt optimum och sorten har lågt. Detta kan kopplas till proteinhalten. Tabell 1. och kväve i höstvete, 216. Medeltal av 4 försök. Alla sorter och strategier. L7-15 Skörd 15 vh Skörd rel.tal Protein SN värde kg/ha Stärkelse Ax st/m 2 Tusenkornvikt g Rymdvikt g/l 9 58 d 1 11,6 b 88,9 ab 7,5 d 461 b 42, d 86 d 1 b 16 11,3 c 9,8 a 71,3 a 464 b 45, b 828 b 1 24 b 17 1,6 e 9,8 a 71, b 398 d 41,8 d 789 e 1 27 b 17 1,8 d 89,5 a 69,8 e 521 a 43, c 781 f 9 67 d 11 12,1 a 85,7 cd 7,6 cd 422 c 43,6 c 833 ab 1 1 bc 14 11,1 c 86,1 cd 7,9 bc 47 b 43, c 814 c 9 8 cd 12 12, a 84,8 d 69,8 e 459 b 48,1 a 835 a 1 76 a 112 1,6 e 87,2 bc 71,1 ab 464 b 47,4 a 813 c Tabell 2. och kväve i höstvete, 216. Medeltal av 4 försök. Alla N-nivåer och strategier. L7-15 N-giva kg/ha Skörd 15 vh Protein SN värde kg/ha Stärkelse Ax st/m 2 Tusenkornvikt g Rymdvikt g/l 12 9 b 1,2 c 69,3 c 71,2 a 421 b 44,7 a 84 b 18 1 6 a 11,1 b 84,8 b 7,9 a 456 a 44,7 a 814 a 24 1 5 a 11,8 ab 95,6 a 7,4 b 474 a 44,1 a 817 a 3 1 71 a 12,1 a 12,2 a 7 b 478 a 43,5 a 814 a 118 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 216
BESTÅNDSUPPBYGGNAD Vi lär oss mer och mer om hur sorterna bygger upp sin skörd. Detta är första året i denna försöksserie och många av försöken såddes ganska sent och med det följde en ganska dålig bestockning på hösten och en torr vår. Bestånden på våren var inte alls så frodiga som de varit de sista åren. I dessa försök låg skottantalet mellan 45 och knappt 6. Nedan följer några resonemang kring tre sorter som odlas mycket i vårt område. en är ett brödvete som hade knappt 5 skott på våren. en bygger sin skörd genom att sätta många kärnor och den är beroende av mycket kväve i stråskjutningen för att få många småax/ blomanlag, det vill säga många kärnor. Kväveskörden är hög på grund av hög proteinhalt. är också ett brödvete och hade ungefär samma antal skott som på våren. Den har bra kväveskörd på grund av hög avkastning och bra proteinhalt. en har väldigt hög tusenkornvikt vilket höjer upp skörden. en odlas framförallt till foder och hade på våren nästan 1 skott fler än och. Den är ett så kallat axtäthetsvete och bygger upp sin skörd genom många ax. behöver alltså kväve tidigt och har hög kväveskörd vid låga kvävegivor. När vi har tunna bestånd som i dessa försök 216 är det säkert mycket viktigt att sorten har tillgång till kväve tidigt för att inte skott skall reduceras medan den å andra sidan kan riskera att bli alltför frodig och skapa liggsäd om den får gott om tidigt kväve ett år som 215 när den redan hade för många skott på våren. en har lägst kväveskörd då den har en låg proteinhalt och inte lika hög skörd som till exempel, se figur 9 för de olika sorternas kväveskörd. Skörd kg/ha 95 9 85 8 75 7 65 6 1 3 4 Figur.1. Skörd vid 15 vattenhalt, 2 försök, 9 sorter 216. L7-15. Norin Skörd kg/ha 1 95 9 85 8 75 7 65 6 5 1 15 25 3 35 Figur. 2. Skörd vid 15 vattenhalt, 4 försök, 8 sorter 216. L7-15. SVERIGEFÖRSÖKEN 216 MELLANSVERIGE 119
Proteinhalt 14 13 12 11 1 9 8 1 3 4 Norin Figur 3. Proteinhalt i ts, 2 försök, 9 sorter. L7-15. Tabell 3. och kväve i höstvete, 216. Medeltal av 4 försök. Optimal kvävegiva per sort i olika användning * L7-15 Brödvete Fodervete Optimal N-giva Skörd kg/ha Optimal N-giva Skörd kg/ha 228 8 48 176 8 22 3 9 43 171 8 48 231 9 5 172 8 76 217 8 96 165 8 62 194 8 26 178 8 12 253 8 96 185 8 51 227 8 72 211 8 58 228 9 53 183 9 24 * Fodervete 1,2 kr/kg, Brödvete 1,4 kr/ kg + proteinjustering. * Räknat utifrån ett kvävepris 1 kr/kg och justerat för skördeoberoende kostnad som torkning och transport,15 kr/kg. Tabell 4. och kväve i Höstvete, 216. Medeltal av 2 försök, Östergötland och Västmanland. Optimal kvävegiva per sort i olika användning * L7-15 Brödvete Fodervete Optimal N-giva Skörd kg/ha Optimal N-giva Skörd kg/ha 233 7 57 164 7 23 3 8 87 145 7 57 218 8 11 178 7 82 223 8 4 17 8 1 18 7 18 13 6 75 258 8 36 12 7 18 212 7 79 183 7 54 Norin 167 6 89 154 6 79 226 8 44 176 8 13 * Fodervete 1,2 kr/kg, Brödvete 1,4 kr/ kg + proteinjustering. * Räknat utifrån ett kvävepris 1 kr/kg och justerat för skördeoberoende kostnad som torkning och transport,15 kr/kg. 12 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 216
Proteinhalt 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 1 15 25 3 35 Figur. 4. Proteinhalt ts, 4 försök, 8 sorter. L7-15. Skörd kg/ha 8 7 6 5 4 3 1 7123 7216,5 6222 6281,5 6536,5 5729 5746 5559 544 Norin Figur 5. Enskilda sorters skördar i Grästorp, 12, 18, 24 och 3 kg N/ha. L7-15. Antal 6 5 4 495 398 41 438 441 3 1 44,5 51,7 44,4 53,14 43,7 52,58 42,5 56,59 12 18 24 3 Skott Ax Tkv Kärnor/ax Figur 6. Antal skott, ax och tusenkornvikt i sorten. L7-15. SVERIGEFÖRSÖKEN 216 MELLANSVERIGE 121
Antal 6 5 487 426 465 472 472 4 3 1 48,7 47,7 48,3 47,5 42,29 43,61 45,47 46,31 12 18 24 3 Skott Ax Tkv Kärnor/ax Figur 7. Antal skott, ax och tusenkornvikt i sorten. L7-15. Antal 7 6 5 4 3 1 572 478 524 531 551 43,7 44,9 43,6 45,6 42,8 46,7 42 46,5 12 18 24 3 Skott Ax Tkv Kärnor/ax Figur 8. Antal skott, ax och tusenkornvikt i sorten. L7-15. Kväveskörd kg/ha 21 19 18 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 5 1 15 25 3 35 Figur 9. Kväveskörd kg/ha, 4 försök, 8 sorter 216. L7-15. Kvävestege kg/ha 122 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 216