Dina Försäkringar Nord Institutnummer 23031 Organisationsnummer 598800-2100 Solvens och verksamhetsrapport avseende år 2016
Dina Försäkringar Nord Institutnummer 23031 Organisationsnummer 598800-2100 Solvens- och verksamhetsrapport avseende år 2016
Innehåll Sammanfattning... 4 A. Verksamhet och resultat... 7 A.1 Verksamhet... 7 A.2 Försäkringsresultat... 9 A.3 Investeringsresultat... 9 A.4 Resultat från övriga verksamheter... 11 A.5 Övrig materiell information... 11 B. Företagsstyrningssystemet... 11 B.1 Allmän information om företagsstyrning... 11 B.1.1 Styrelse och ledning... 11 B.1.2 Centrala funktioner... 13 B.1.3 Ersättningar och pensioner... 14 B.1.4 Transaktioner med närstående... 15 B.2 Lämplighetskrav... 15 B.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning... 16 B.3.1 Riskhanteringssystem... 16 B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning (ORSA)... 18 B.4 Internkontrollsystem... 18 B.5 Internrevisionsfunktion... 20 B.6 Aktuariefunktion... 20 B.7 Uppdragsavtal... 21 B.8 Övrig information... 22 C. Riskprofil... 22 C.1 Teckningsrisk... 23 C.1.1 Metoder för bedömning av risk... 24 C.1.2 Exponering av försäkringsrisk... 24 C.1.3 Koncentrationer av försäkringsrisk...25 C.1.4 Riskreduceringstekniker...25 C.1.5 Stresstester och känslighetsanalyser...25 C.1.6 Förväntad vinst i framtida premier... 26 C.2 Marknadsrisk... 26 C.2.1 Ränterisk... 27 C.2.2 Aktiekursrisk... 28 C.2.3 Fastighetsrisk... 28 C.2.4 Spreadrisk... 28 C.2.5 Koncentrationsrisk... 28 Sida 2 av 42
C.3 Kreditrisk... 29 C.4 Likviditetsrisk... 29 C.5 Operativ risk... 29 C.6 Övriga materiella risker... 30 C.7 Övrig information... 30 D. Värdering för solvensändamål... 30 D.1 Tillgångar... 30 D.1.1 Immateriella tillgångar... 31 D.1.2 Placeringstillgångar... 31 D.1.2.1 Värderingsmetoder... 32 D.1.3 Lån... 33 D.1.4 Fordringar enligt återförsäkringsavtal... 33 D.1.5 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare... 34 D.1.6 Återförsäkringsfordringar... 34 D.1.7 Övriga fordringar... 35 D.2 Försäkringstekniska avsättningar... 35 D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA... 36 D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper... 36 D.3 Andra skulder... 37 D 3.1 Uppskjutna skatteskulder... 37 D.3.2 Återförsäkringsskulder... 38 D.4 Alternativa värderingsmetoder... 38 D.5 Övrigt om värdering... 38 E. Finansiering... 38 E.1 Kapitalbas... 38 E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav... 40 E.3 Användning av durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet... 41 E.4 Skillnader mellan standardformeln och tillämpade interna modeller Bolaget använder inte interna modeller... 41 E.5 Överträdelse av minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet... 41 E.6 Övrig information... 41 Sida 3 av 42
Bilagor Bilaga 1. Ordlista Bilaga 2. QRT. S.02.01.02 Balansräkning Bilaga 3. S.05.01.02 Premier, ersättning och kostnader per affärsgren Bilaga 4. S05.02.01 Premier, ersättning och kostnader per land Bilaga 5. S.12.01.02 Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Bilaga 6 S.17.01.02 Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring Bilaga 7 S.19.01.02 Skadeersättningar Bilaga 8. S.22.01.21 Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler Bilaga 9. S.23.01.01 Kapitalbas Bilaga 10. S.25.01.01 Solvenskapitalkrav Bilaga 11. S.28.01.01 Minikapitalkrav Sida 4 av 42
Sammanfattning Ett nytt EU-omfattande regelverk för försäkringsföretag, Solvens 2, trädde ikraft den 1 januari 2016. Regelverket innehåller olika krav på företagen i syfte att säkerställa att de har tillräckligt kapital (solvens) för att kunna göra utbetalningar till följd av de åtaganden de gjort i sina försäkringsavtal. Solvensregelverket innehåller regler om riskbaserat kapitalkrav och krav på företagens styrning och riskhantering. Därtill finns även omfattande krav på rapportering. Bland annat finns regler om att försäkringsföretag varje år i en särskild rapport ska offentliggöra information om sin solvenssituation och hur man uppfyllt vissa krav i regelverket. Dina Försäkringar Nord har i enlighet med detta tagit fram denna solvens- och verksamhetsrapport. Rapporten vänder sig till bolagets kunder och ger en beskrivning av bolagets verksamhet, resultat och dess system för riskbaserad styrning. Bolagets styrelse har det yttersta ansvaret för bolagets system för företagsstyrning (som inkluderar internkontroll och riskhantering) och ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Dina Försäkringar Nord är ett lokalt skadeförsäkringsbolag. Dina Försäkringar Nord meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Bolagets verksamhetsområde är Västerbotten och Norrbotten. Genom Dina Försäkring AB tillhandahåller bolaget även försäkringar inom försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession. Dina Försäkringar Nord är ett ömsesidigt försäkringsbolag, och ägs således av sina försäkringstagare. Tillsammans med andra Dinabolag är bolaget medlem i Dina Federationen och delägare i ett gemensamt servicebolag, Dina Försäkring AB. Dina Försäkringar Nord är ett volymmässigt förhållandevis litet försäkringsföretag, med en premieintäkt på 109 635 tkr 2016. Risktagandet är begränsat till relativt okomplicerade skadeförsäkringsrisker. Bolaget har en låg riskaptit och risktolerans, vilket återspeglas i bolagets riskhantering. Bolaget önskar hålla en god kapitalbuffert med ett mål för solvenskvoten på 1,5, dvs man önskar hålla en buffert som överstiger det lagstadgade kravet med 50 %. Bolagets toleransintervall för solvenskvoten är 1,3-1,7. Bolagets kapitalsituation bedöms vara betryggande. Vid utgången av 2016 uppgick solvenskvoten till 2,23, vilket var en ökning från 1,45 i början av året. Ökningen beror främst på att kapitalkrav för risker kopplade till Dina AB har kunnat tas upp till lägre belopp efter det att Dina AB offentliggjort sin solvenskvot. Kapitalkravet minskade med 12 139 tkr sedan föregående årsskifte, vilket motsvarar en minskning om 16 procent. Samtidigt har Dina Försäkringar Nords gynnsamma skaderesultat under 2016 bidragit till en ökad kapitalbas vilket också stärkt bolagets solvenskvot. Bolaget följer noggrant solvenskvotens utveckling och gör tester och analyser för att kartlägga dess känslighet. Sida 5 av 42
Av nedanstående tabell framgår bolagets solvenssituation 1. 2016-12-31 2015-12-31 Kapitalbas, tkr 141 322 109 853 Solvenskapitalkrav, tkr 63 409 75 548 Minikapitalkrav, tkr 36 501 34 730 Solvenskvot, tkr 2,23 1,45 RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR Rapporten följer den struktur som har specificerats i solvensregelverket. Den består av fem kapitel: A. Verksamhet och resultat B. Företagsstyrningssystemet C. Riskprofil D. Värdering för solvensändamål E. Finansiering Kapitel A ger en översikt över bolaget och dess resultat och verksamhet under 2016. Kapitlet återspeglar information som till stor del finns i bolagets årsredovisning. Kapitel B ger en överblick över bolagets företagsstyrningssystem, med fokus på hantering av bolagets risker. Solvensregelverket ställer krav på att försäkringsföretag inrättar fyra centrala funktioner; riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion, aktuariefunktion och internrevisionsfunktion. I kapitlet beskrivs hur bolaget implementerat dessa funktioner, och i vilken utsträckning man lagt ut dessa och andra väsentliga funktioner på externa uppdragstagare. Kapitel C beskriver bolagets olika risker och hur materiella risker mäts och hanteras. I kapitel D redogörs för skillnader i värderingsmetoder för finansiell rapportering och för solvensändamål. Kapitel E innehåller en beskrivning av kapitalbasen och specificerar kapitalkravets storlek totalt och uppdelat på de olika riskkategorierna. Bolagets solvenssituation beskrivs. En ordlista med förklaring till vissa väsentliga ord och begrepp som används i denna rapport återfinns i Bilaga 1. Bilagorna 2-11 innehåller QRT (Solvens 2) blanketter per 2016-12-31, dvs. vissa uppgifter som bolaget enligt solvensreglerna ska rapportera till Finansinspektionen men också offentliggöra som en bilaga i denna rapport. 1 Uppgifterna från föregående år avser öppningsbalansen per 2016-01-01 Sida 6 av 42
A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet Dina Försäkringar Nord är ett lokalt skadeförsäkringsbolag. Bolaget bedriver egen direktförsäkring för konsumenter, mindre och medelstora företag samt lantbruk inom Västerbotten och Norrbotten. Dina Försäkringar Nord är ett ömsesidigt försäkringsbolag, och ägs således av sina försäkringstagare. Bolaget utmärker sig genom sin lokala närvaro och närhet till kund. Dina Försäkringar Nord har idag fyra kontor inom sitt geografiska verksamhetsområde. Tillsammans med andra Dinabolag är bolaget medlem i Dina Federationen och delägare i ett gemensamt servicebolag, Dina Försäkring AB (Dina AB). I Dinafederationens gemensamma vision och affärsidé är ledorden nytänkande, nära och engagerade. Bolaget har tillstånd avseende följande försäkringsklasser Direkt försäkring avseende annan förmögenhetsskada (klass 16) Direkt försäkring avseende fartyg (klass 6) Direkt försäkring avseende landfordon (klass 3) Direkt försäkring avseende brand och annan skada på egendom (klass 8 och 9) Indirekt försäkring i samtliga skadeförsäkringsklasser Dina Försäkringar Nords direkta försäkringsverksamhet består av de internt benämnda försäkringsgrenarna Hem och Villa, Företag och Fastighet samt Husdjur. Den mottagna affären delas in i Motor, Sjuk och Olycksfall samt Ansvar och Rättsskydd. Dina Försäkringar Nord har genom uppdragsavtal lagt ut ett flertal viktiga funktioner till Dina AB. Dina AB bistår bland annat med service inom IT, marknadsföring, försäkringsmatematik, produktutveckling, centrala funktioner, skadeteknik, juridik och utbildning samt svarar för samordning och drift av vissa administrativa funktioner inom Dina Federationen. Bolagen i Dina Federationen har ett gemensamt återförsäkringssystem för att utjämna risker inom federationen. Återförsäkringssystemet omfattar även extern återförsäkring avseende naturkatastrofrisker och andra mycket stora enskilda risker. Finansinspektionen har tillsynsansvaret för Dina Försäkringar Nord. Kontaktuppgifter till Finansinspektionen, Box 7821, 103 97 Stockholm, finansinspektionen@fi.se, Telefon, 08-408 980 00. Sida 7 av 42
Dina Försäkringar Nords revisionsbolag är Ernst & Young AB, Box 236, 931 22 Skellefteå. Vald revisor är Micael Engström. Nedan följer en beskrivning av försäkringsgrenarna. Motorfordonsförsäkring Motorfordonsförsäkring är en vidare benämning som inkluderar försäkringsgrenarna Trafik och Motor. Trafik är den interna benämningen för ansvarsförsäkring för motorfordon och täcker skador som åsamkas annan egendom och personer. Personskador för trafikförsäkring kan ta mycket lång tid att reglera och själva bedömningen kan vara osäker under lång tid vilket gör att de försäkringstekniska avsättningarna normalt är höga och att nivån är relativt osäker. Motor är den interna benämningen för övrig motorfordonsförsäkring och täcker skador på det egna fordonet vilket jämfört med Trafikförsäkringen går betydligt snabbare att reglera och har en lägre osäkerhet i bedömningen av skadekostnaderna. Hem och Villa Hem- och Villa täcker brand-, och övriga egendomsskador, rättsskydd, ansvarsskador samt olycksfallsskador. Dessa skadetyper har olika riskprofiler och behandlas ofta som separata klasser vid rapportering och vid försäkringstekniska beräkningar varför de i denna rapport kommer separeras och presenteras tillsammans med tillhörande riskklassificering inom andra försäkringsgrenar. Större brandskador kan leda till stora variationer i skaderesultatet, men skador är normalt begränsade i storlek då exponeringarna är begränsade i storlek. Fritidshus och fritidsbåt ingår i försäkringsgrenen Hem och Villa. Företag och fastighet Företag och fastighet täcker samma skadetyper som Hem och villa ovan och de presenteras därför ofta tillsammans i denna rapport. Ansvarsskador och rättsskydd är normalt en något större del av skadorna för dessa grenar jämfört med Hem och villa. Storskador, främst i form av bränder och läckageskador, förekommer relativt frekvent och utgör en stor del av skadekostnaderna. Lantbruk benämns inte som en separat försäkringsgren utan ingår i företag och fastighet. Husdjur Skador på Husdjur, häst, hund och katt, räknas som egendomsförsäkring och presenteras därför normalt tillsammans med egendom inom Hem och villa och Företag och fastighet. Sjuk och Olycksfall Sjuk- och olycksfall ingår också i den mottagna affären och täcker skador för olycksfall och sjukfall. Sjukfall är normalt svårare att bedöma än olycksfall och skapar generellt större osäkerhet i skaderesultatet. Svårigheten i bedömningen beror delvis på att skaderegleringstiden är lång, framförallt vid försäkring av barn då svåra skador inte kan fastställas förrän vid vuxen ålder. Sjuk- och olycksfall slås vid riskklassificering normalt ihop med olycksfall från grenarna Hem och villa och Företag och fastighet. Sida 8 av 42
A.2 Försäkringsresultat Under 2016 ökade premieintäkterna med 5,7 procent till 109 635 tkr. Försäkringsersättningarna före återförsäkring uppgick till 52 (102) procent av premieintäkten. Det är främst skador både i den direkta affären och i den mottagna affären som minskat under 2016. Efter återförsäkring är försäkringsrörelsens resultat 24 349 (1 428) tkr. FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2016 (tkr) Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Totalt Sjukvårds försäkring Ansvarsförsäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Rättsskydds försäkring Premieintäkt 48 235 61 400 109 635 1 550 17 735 26 148 58 998 3 327 1 877 Försäkringsersättningar -28 696-36 526-65 222-1 897-12 531-16 443-33 250-361 -740 Driftskostnader -8 594-11 470-20 064-414 -3 813-5 611-9 145-810 -271 Återbäring och rabatter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING 10 945 13 404 24 349-761 1 391 4 094 16 603 2 156 866 RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT 7 125 31 474 A.3 Investeringsresultat År 2016 präglades av politisk oro med Brexit och presidentval i USA som de största händelserna. Trots att ränteläget är fortsatt lågt uppgick totalavkastningen på Dina Försäkringar Nords tillgångar till 4,1 %. Värdet på bolagets innehav av aktier och andelar ökade under året. Även aktier och andelars del av totala placeringstillgångar ökade med ca 2 procentenheter till 14 (12) procent. Ökningen beror dels på positiva värdeförändringar på bolagets aktie- och andelsinnehav men även på grund av nettoinköp. De räntebärande tillgångarnas avkastning ökade från 0,4 % till 2,6 %. Bolaget kunde under 2016 se en betydande positiv värdeförändring av obligationsportföljen. Bolagets innehav av obligationer har ökat i värde på grund av den fortsatt låga räntenivån. På grund av det historiskt unika läget med negativa räntenivåer, så har ingen kapitalavkastning överförts till försäkringsrörelsen under 2016. Sida 9 av 42
Avkastning på bolagets placeringstillgångar 2016 2015 Aktier Erhållna utdelningar 348 431 Realisationsvinster 13 345 Orealiserade vinster 7 230 Summa intäkter 7 578 13 776 Realiserade förluster -997 Orealiserade förluster -6 297 Kapitalförvaltningskostnader -356-617 Summa kostnader -1 353-6 914 Resultat 6 225 6 862 Obligationer Ränteintäkter 393 1 066 Realisationsvinster 97 718 Orealiserade vinster 636 74 Summa intäkter 1 126 1 858 Realiserade förluster -2-2 Orealiserade förluster -2066 Kapitalförvaltningskostnader -228-334 Summa kostnader -230-2 402 Resultat 896-544 Övriga Investeringar Realisationsvinster Summa intäkter Orealiserade förluster Kapitalförvaltningskostnader Summa kostnader Resultat Ränteintäkter 6 14 Summa intäkter 6 14 Kapitalförvaltningskostnader -2-4 Summa kostnader -2-4 Resultat 4 10 Avkastning 7 125 6 328 Sida 10 av 42
A.4 Resultat från övriga verksamheter Dina Försäkringar Nord utför skadereglering avseende Dina Försäkring AB:s affär motorfordonsförsäkring - egendom. Bolagets intäkt för skaderegleringen under 2016 uppgick till 3 975 tkr. A.5 Övrig materiell information Bolaget har ingen övrig materiell information att rapportera. B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning Försäkringsverksamhet har sin grund i risktagande. Dina Försäkringar Nord har också utformat ett företagsstyrningssystem som är tydligt riskbaserat. Styrningen av verksamheten karaktäriseras av god riskmedvetenhet och fokus på effektiv riskhantering. Bolagets företagsstyrningssystem omfattar såväl ett riskhanteringssystem som ett system för intern kontroll. B.1.1 Styrelse och ledning Styrelse Styrelsen ansvarar ytterst för Dina Försäkringar Nords verksamhet. Det är styrelsens ansvar att besluta om verksamhetens strategiska inriktning och att tillsätta och avsätta VD. Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets system för företagsstyrning och ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen beslutar även om riskhanteringssystemets utformning och vilka risker som ska tas i vilken omfattning, och ställer krav på internkontrollsystemet i bolaget. Styrelsen har upprättat ett antal styrande dokument för verksamheten. Styrningen sker med hjälp av dessa styrdokument som ses över och fastställs minst årligen. I dessa anges syfte, ansvar och roller, vad som ska utföras och krav som ska uppfyllas, samt hur återrapportering ska ske till vd och styrelse. Sida 11 av 42
Styrelsen i Dina Försäkringar Nord består av sju ledamöter, som utses på bolagets årsstämma. Sex av ledamöterna utses efter förslag av stämmans valberedning, och en är arbetstagarrepresentant som utses av den lokala fackklubben. Under 2016 genomförde styrelsen 13 sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i samband med stämman. Vid utgången av 2016 utgjordes styrelsen av följande personer: Anders Lundqvist, styrelseordförande Britta Stoltz Lundström, vice styrelseordförande, Christina Adolfsson, Malin Andersson, Mats Granberg, Mikael Lindmark och Ulrika Nilsson. Styrelsen i Dina Försäkringar Nord har beslutat att låta styrelsen som helhet utföra de uppgifter som annars skulle ha åvilat ett revisionsutskott. I revisionsutskottets uppdrag ingår att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen samt övervaka den finansiella rapporteringen och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottets uppgifter består i att: övervaka bolagets finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll, löpande övervaka resultatet av revisionen och bedöma på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och godkänna revisorns tillhandahållande av tillåtna icke-revisionstjänster, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Styrelsen har vidare inrättat en kapitalplaceringsgrupp. Kapitalplaceringsgruppen bestod under 2016 av två styrelseledamöter, Vd och controller. Inom ramen för de placeringsriktlinjer som beslutats av styrelsen ansvarar kapitalplaceringsgruppen för placeringsportföljens fördelning på olika tillgångsslag, vissa implementeringsbeslut och för viss uppföljning och kontroll. Vd Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget inom ramen för styrelsens instruktioner. Vd utser beställaransvariga för uppdragsavtal avseende viss utlagd verksamhet, ansvarig för förmåsrättsregister och ansvarig för skaderevisioner inom ramen för styrelsens instruktioner. Sida 12 av 42
I bolagets företagsledning behandlas alla väsentliga frågor beträffande verksamheten. Bolagets operativa organisation framgår av bild nedan. B.1.2 Centrala funktioner Styrelsen i Dina Försäkringar Nord beslutar om utformningen av bolagets företagsstyrningssystem, dvs. riskhanteringssystemet och systemet för intern kontroll. Detta innebär att styrelsen även beslutar om hur man ska organisera de centrala funktioner som ska finnas i bolaget enligt solvensregelverket; internrevisionsfunktion, riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion och aktuariefunktion. Funktionernas ansvar och organisatoriska placering fastställs av styrelsen i särskilda instruktioner där även kraven på återrapportering från funktionerna till styrelsen framgår. Samtliga funktioner ska vara oberoende och fristående från den operativa verksamheten. Internrevisionsfunktionen är direkt underställd styrelsen och helt fristående från den operativa verksamheten och övriga centrala funktioner. Det är funktionens uppgift att övervaka företagsstyrningssystemet och verka för att detta fungerar effektivt. Styrelsen har bland annat i syfte att uppfylla oberoendet valt att lägga ut arbetet inom internrevisionsfunktionen till Dina AB. Styrelsen har beslutat om en instruktion för internrevisionsfunktionen. En styrelseledamot är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare av uppdraget. Sida 13 av 42
Aktuariefunktionen ansvarar för att samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkningarna. Funktionen bistår också styrelsen och vd och rapporterar på eget initiativ till dem i frågor som rör metoder, beräkningar och bedömningar av FTA för solvensändamål och finansiell redovisning, värdering av försäkringsrisker samt återförsäkringsskydd och riskreduceringstekniker. Aktuariefunktionen har även till uppgift att bidra till att förbättra och stärka riskhanteringssystemet. Styrelsen har valt att lägga ut utförandet av aktuariefunktionens uppgifter till Dina AB. Dina Försäkringar Nords vd är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Regelefterlevnadsfunktionen bidrar till att säkerställa att bolagets risker rörande efterlevnad av externa och interna regler identifieras, bedöms och hanteras. Funktionen är både rådgivande och kontrollerande. Regelefterlevnadsfunktionen är underställd vd och ska vara oberoende och fristående i förhållande till den verksamhet som den granskar. Styrelsen har beslutat om en instruktion för funktionen, och funktionen rapporterar direkt såväl till vd som till styrelse. Dina Försäkringar Nord har valt att lägga ut arbetet i funktionen till Dina AB, med vd som ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Riskhanteringsfunktionen bistår styrelse och vd i riskhanteringsfrågor för att säkerställa att riskhanteringsstyrningssystemet fungerar effektivt. Funktionen övervakar riskhanteringssystemet och följer upp bolagets riskprofil, samt bevakar eventuella nya framväxande risker. Funktionen för riskhantering är underställd vd och fristående från de verksamheter den granskar. Styrelsen har beslutat om en instruktion för funktionen, och funktionen rapporterar direkt såväl till vd som till styrelse. Dina Försäkringar Nord har valt att lägga ut arbetet i funktionen till Dina AB. Vd är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. B.1.3 Ersättningar och pensioner Som allmän utgångspunkt för bolagets ersättningar gäller att de ska vara fasta. Alla ersättningar till anställda och förtroendevalda i bolaget ska vara marknadsmässiga och främja bolagets intresse av att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som de så långt som möjligt ska följa normala omfattningar och nivåer inom försäkringsbranschen relaterade till respektive tjänst. Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Styrelsen har fastställt en Ersättningspolicy för att säkerställa att ersättningar i bolaget ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande samt främja en sund och effektiv riskhantering. Här framgår även de särskilda krav som gäller för ersättningar till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Styrelsen beslutar om vd:s anställningsavtal och vd beslutar om ersättningar till övriga ledande befattningshavare. Sida 14 av 42
Företaget utfäster pension enligt avtal mellan FAO och FTF (FTP planen). För anställda inklusive ledande befattningshavare gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. B.1.4 Transaktioner med närstående Det har under 2016 inte förekommit några materiella transaktioner med personer som utövar ett betydande inflytande på företaget eller med ledamöter i styrelsen utöver normala kundtransaktioner kopplat till försäkringsavtal. B.2 Lämplighetskrav Bolaget har en etablerad process för lämplighetsprövning med fastställda riktlinjer. Målet med bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning är att säkerställa att de personer som leder företagets verksamhet eller utför andra centrala funktioner uppfyller krav på kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter samt gott anseende, så att företaget förvaltas och drivs på ett professionellt sätt. Riktlinjerna beskriver också bolagets rutiner för att säkerställa att övrig personal är lämpliga för de uppgifter de ansvarar för och utför. I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning framgår vilka befattningar inom bolaget som ska vara föremål för bolagets interna rutiner processer för lämplighetsprövning. Dessa befattningar utgörs av: De personer som leder företagets verksamhet (styrelseledamöter och vd) Ansvariga för centrala funktioner, resp. utförare av uppgifter inom central funktion. Övrig relevant personal som definierats som personer som ingår i bolagets ledningsgrupp. I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning har rutiner och processer för lämplighetsprövning av personer i dessa befattningar fastställts. Riktlinjerna anger också vilka kvalifikationskrav och vilka krav på gott anseende som bolaget ställer avseende dessa befattningar, med utgångspunkt i lagkrav och bolagets behov. För styrelseledamöter innebär processen ett samspel mellan valberedningen, styrelsen och dess ordförande inför eventuella nomineringar vid årsstämman. Vid samtliga prövningar ingår moment för att bedöma lämpligheten utifrån ett underlag som avser både kvalifikation och gott anseende. Bolaget gör en samlad bedömning av anseendet i varje enskilt fall. I linje med detta ställer bolaget krav på ärlighet, integritet, ekonomisk redbarhet och att en person följer gällande lagar och regler. Som huvudregel beaktar bolaget regelöverträdelser som sanktionerats av en behörig tillsynsmyndighet eller domstol inom de senaste fem åren. Riktlinjerna beskriver rutiner när nya personer ska utses avseende ovan angivna befattningar och innehåller även rutiner för att löpande kontrollera lämpligheten. Riktlinjerna beskriver även processen för bedömning av styrelsens samlade kompetens. I riktlinjerna har också angetts vilka situationer (ad hoc) som ska föranleda Sida 15 av 42
att det sker en omprövning av om en person fortfarande ska anses lämplig. B.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning B.3.1 Riskhanteringssystem Riskstrategi och riskhantering Att bedriva försäkringsverksamhet är förknippat med risktagande. Försäkringsbolag måste därför ha ett effektivt system för att identifiera risker och hantera dem enligt en medveten strategi. Det måste säkerställas att bolagets kapitalbas är tillräcklig för de risker bolaget väljer att ta eller är exponerade för. Det övergripande målet är att säkerställa att bolagets åtaganden gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen fastställer bolagets riskstrategi som definierar vilka risker man har aptit för att ta och vilka risker som är oönskade och som man därför önskar reducera. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. Riskstrategin uttrycker den övergripande riskaptiten, och anger hur stor kapitalbuffert bolaget ska ha för att stå emot risker som eventuellt materialiseras. Styrelsen beslutar även om bolagets affärsstrategi och fastställer affärsplanen, och genom bolagets egen risk- och solvensbedömningen säkerställs att den är i linje med bolagets riksstrategi. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för de olika riskerna och hur riskerna ska hanteras och kontrolleras. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur. För att riskhanteringssystemet ska bli effektivt måste det ge en rättvisande bild av bolagets väsentliga risker, dvs. beskriva bolagets riskprofil på ett korrekt vis. Bolaget arbetar därför fortlöpande ned att identifiera, värdera, och rapportera de risker som bolaget exponeras för eller kan komma att bli exponerat för. Riskhanteringssystemet ska också säkerställa att riskerna hanteras enligt styrelsens beslutade riskstrategi, och hålls inom beslutade toleransnivåer. I styrelsens styrdokument ställs därför krav på uppföljning och återrapportering. Styrelsen och ledningen verkar för en hög riskmedvetenhet och sund riskkultur. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Organisering av riskhanteringen Styrelsen är ansvarig för riskhanteringssystemet, och beslutar om bolagets riskstrategi, vilket inbegriper riskaptiter och toleransnivåer och hur risker ska identifieras, värderas, hanteras och kontrolleras. Styrelsen beslutar om den rapportering den vill ha kopplat till riskhanteringssystemet. Det är VD:s uppgift att säkerställa att chefer och medarbetare i den operativa verksamheten hanterar och följer upp bolagets risker. Vd utser medarbetare som är ansvariga för risker (riskägare) i den dagliga verksamheten. Chefer och medarbetare i Sida 16 av 42
verksamheten ska löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Den årliga riskidentifieringen utförs av bolagets medarbetare, företagsledningen och slutligen av styrelsen, utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (ORSA). Styrelsen har inrättat ett system av fyra så kallade centrala funktioner som fyller en viktig funktion i riskhanteringssystemet. De är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget, och har till uppgift att på olika sätt bidra till ett välfungerande, effektivt och ändamålsenligt riskhanteringssystem. Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där väsentliga risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras. Funktionen rapporterar till Vd. Funktionen följer upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Riskhanteringsfunktionen upprättar en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år. Rapporten ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering sker också kontinuerligt till Vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till Vd eller styrelse. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, ansvara för riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för uppföljning av regelefterlevnaden i bolaget. Funktionen ska identifiera och bedöma bolagets risker för bristande regelefterlevnad. I regelefterlevnadsfunktionens uppgifter ingår även att ge stöd och råd till verksamheten och säkerställa att verksamheten informeras om nya och ändrade regler. Aktuariefunktionens uppdrag rör försäkringsriskerna. Dess uppgift är bland annat att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och effektiviteten i bolagets återförsäkringslösningar. Funktionen rapporterar till styrelse och Vd i dessa frågor. Minst årligen ska funktionen till styrelsen rapportera en samlad bild över bolagets försäkringsrisker och beskriva funktionens aktiviteter och resultat under året. Internrevisionsfunktionen är till skillnad från övriga centrala funktioner underställd styrelsen och rapporterar direkt till styrelsen. Dess ansvar är att utvärdera bolagets företagsstyrningssystem inklusive riskhanteringssystem. Internrevisionsfunktionen genomför årligen en riskanalys som ligger till grund för dess granskningsplan. Sida 17 av 42
B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning (ORSA 2 ) Det praktiska arbetet med riskstrategin och med bolagets affärsplanering sker inom bolagets ORSA-process. ORSA:n är en framåtriktad bedömning av bolagets risker, kapitalbehov och kapitalsituation. Den syftar till att säkerställa att strategier och affärsplanering är förenliga med bolagets framtida kapitalsituation, och att företaget styrs och drivs på ett sunt sätt med beaktande av de risker verksamheten är förknippad med. Genomförandet av ORSA:n ger en tydlig långsiktig koppling mellan verksamhetsbeslut, risker och riskhantering samt kapitalbehov och skapar därmed förutsättningar för en mer effektiv och ändamålsenlig företagsstyrning. Dina Försäkringar Nord genomför normalt en ORSA årligen. En extra ORSA ska också genomföras exempelvis vid större förändringar i bolaget riskprofil. ORSA:n sträcker sig över samma period som bolagets affärsplanering, vilket för Dina Försäkringar Nord innebar att den ORSA som genomfördes 2016 avsåg perioden 2016-2018. Styrelsen styr inriktningen på verksamhetens arbete med ORSA:n genom att fastställa ett styrdokument för ORSA:n och bidrar även löpande i arbetet bl.a. genom att utmana antaganden och resultat. Det innebär att ORSA:n behandlas vid ett flertal styrelsemöten under året. Styrelsen godkänner den slutliga ORSA-rapporten. ORSA:ns viktigaste syfte är att styra riskhanteringen och att säkerställa att det finns tillräckliga kapitalbuffertar för de risker bolaget väljer att ta. Dina Försäkringar Nord integrerar därför kapitalplaneringen i sitt ORSA-arbete. Utifrån styrelsens riskaptit och SCR-kvotens känslighet för framtida scenarier, vilket analyseras i ORSA:n, fastställer styrelsen en toleransnivå för bolagets solvenskapitalkvot. B.4 Internkontrollsystem Dina Försäkringar Nords företagsstyrningssystem består utöver riskhanteringssystemet av ett system för internkontroll som syftar till att löpande säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten med hänsyn till dess mål. Det interna kontrollsystemet säkerställer även tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk information och efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. B.4.1 Beskrivning av det interna kontrollsystemet Styrelsen har beslutat om ett antal principer avseende systemet för intern kontroll i bolaget. Bolagets internkontrollsystem karaktäriseras bland annat av att det finns 2 Own Risk and Solvency Assessment Sida 18 av 42
en organisationsstruktur med tydliggjorda roller och ansvar, med befattningsbeskrivningar för ledande och väsentliga funktioner, en struktur av styrdokument som möjliggör en effektiv styrning och definierar hur återkoppling och rapportering ska ske, processbeskrivningar för väsentliga processer bland annat för att möjliggöra uppföljning och kontroll av eventuella väsentliga risker förknippade med processerna med hjälp av så kallade nyckelkontroller, rapporteringsrutiner som ska möjliggöra uppföljning av styrelse och vd:s fattade beslut och som ska ge relevant information i deras beslutsfattande, rutiner för hantering, uppföljning och utvärdering av uppdragsavtal, attestordningar och dualiteter, rutiner för att säkerställa att styrelse, vd och centrala funktioner är lämpliga för sina uppdrag, en regelbunden process för att identifiera operativa risker och för att hantera och följa upp dem på ett ändamålsenligt sätt, rutiner för att genomföra skaderevisioner och it-revisioner samt beredskapsplaner för att säkerställa den löpande driften. Generellt gäller att alla typer av kontrollaktiviteter i internkontrollsystemet ska vara riskbaserade och utvecklas med beaktande av riskerna i de aktiviteter eller processer som ska kontrolleras. Styrelse och vd arbetar löpande med att stärka riskkulturen i bolaget och för att skapa en kultur som uppmuntrar till att uppmärksamma möjliga förbättringar och till att utveckla kontroller och processer. För att säkerställa en sund och ändamålsenlig företagsstyrning behöver risker för skadliga intressekonflikter hanteras. Styrelsen har därför fastställt ett styrdokument för hantering av intressekonflikter, och dessa adresseras även i andra interna styrdokument. Bolagets centrala funktioner har genom instruktioner tilldelats ansvar för övervakning och rapportering rörande företagsstyrning och internkontroll. Vd säkerställer regelbundet och vid behov att företagsstyrningssystemet, inklusive dess organisering, granskas avseende effektivitet och ändamålsenlighet. Granskningens omfattning, resultat, och slutsatser rapporteras till styrelsen. B.4.2 Regelefterlevnadsfunktionens roll i det interna kontrollsystemet Regelefterlevnadsfunktionen är särskilt central i internkontrollsystemet och ansvarar för att följa upp och övervaka bolagets efterlevnad av externa och interna regler. Regelefterlevnadsfunktionen ger också stöd och råd avseende regelefterlevnad och övervakar nya regelverk så att implementering kan ske i tid på ett ändamålsenligt sätt. Bolaget har funnit det effektivt och ändamålsenligt att anlita Dina AB för detta arbete. Bolagets vd är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Regelefterlevnadsfunktionen i Dina Försäkringar Nord är underställd Vd och arbetar självständigt och oberoende från verksamheten. Funktionen samarbetar dock nära med övriga centrala funktioner. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar direkt till styrelsen genom skriftliga rapporter och deltar vid styrelsemöten när dessa behandlas. Sida 19 av 42
Styrelsen har fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. B.5 Internrevisionsfunktion Styrelsen i Dina Försäkringar Nord har genom uppdragsavtal lagt ut sin internrevisionsfunktion till Dina AB. Styrelsen har fastställt en instruktion för funktionen och beslutat om treårig internrevisionsplan. Styrelsen har vidare utsett en styrelseledamot till beställaransvarig för funktionen. Internrevisionsfunktionen är direkt underställd Dina Försäkringar Nords styrelse och återrapporterar också direkt till styrelsen. Styrelsen har fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. Den som utför arbetet i internrevisionsfunktionen avgör själv vilken information den behöver för att fullgöra sitt uppdrag. I funktionens befogenheter ingår att få obegränsad tillgång till system, personal, dokumentation och övriga uppgifter som den behöver för att fullgöra sitt uppdrag samt att självständigt bestämma de arbetssätt och metoder som den behöver för genomförande av internrevisionsplanen. Eventuella begränsningar avseende internrevisionsfunktionens åtkomst till väsentlig information i utförandet av uppdraget ska rapporteras till styrelsen. Internrevisionsfunktionen upprättar årligen en granskningsplan som är baserad på en riskanalys och riskbedömning. I granskningen prioriteras verksamhetsområden som är riskfyllda ur ett internkontrollperspektiv. Planeringen samordnas med övriga centrala funktioner i syfte att undvika överlappning och förbättra effektiviteten. Granskningsplanen fastställs av styrelsen och kan vid behov revideras under pågående år. Redovisning av uppdraget sker i form av skriftliga granskningsrapporter till styrelsen. Granskningsrapporten innehåller en redovisning av de granskningar som genomförts och vid behov rekommendationer till åtgärder, inklusive uppskattad tid för att genomföra åtgärderna. Det är styrelsens uppgift att besluta om åtgärder som ska vidtas och se till att dessa genomförs. Internrevisionsfunktionen har genomfört och avrapporterat fyra granskningar i enlighet med beslutad revisionsplan 2016. Internrevisionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till bolagets styrelse och beställaransvarig. I enlighet med instruktionen har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under 2016 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. B.6 Aktuariefunktion Aktuariefunktionen är en central funktion som ska bidra till ett effektivt företagsstyrningssystem. Vid införandet av aktuariefunktionen har styrelsen beaktat att denna måste kunna utföra sitt arbete på ett sätt som garanterar frihet från påverkan Sida 20 av 42
som kan äventyra funktionens förmåga att utföra sina uppgifter på ett objektivt, korrekt och oberoende sätt. Styrelsen har valt att lägga ut utförandet av aktuariefunktionens uppgifter till Dina AB, med bolagets Vd som beställaransvarig. Vid tillsättandet av funktionen har beställaransvarige, som ansvarar för beställningen av den utlagda verksamheten, tillsett att denna bemannats med personal som uppfyller bolagets lämplighetskrav. Styrelsen har i interna styrande dokument fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. Aktuariefunktionen upprättar en årlig riskbaserad aktivitetsplan, som godkänns av beställaransvarig, för sitt arbete. Styrelsen informeras om aktivitetsplanen och funktionen rapporterar därefter minst årligen utfallet av sitt arbete i en skriftlig rapport till vd och styrelse. Den som utför arbetet närvarar i styrelsen då rapporten presenteras. Aktuariefunktionen samarbetar med övriga centrala funktioner och samordnar sin planering med dessa i syfte att undvika överlappning och förbättra effektiviteten. B.7 Uppdragsavtal Dina Försäkringar Nords styrelse har fastställt en policy för utlagd verksamhet som beskriver vilka krav som ska uppfyllas innan Dina Försäkringar Nord ingår avtal om utläggning av verksamhet, vad ett skriftligt uppdragsavtal ska innehålla, hur uppföljning ska ske och vilka ytterligare åtgärder som krävs vid utläggning av operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse. I syfte att ytterligare säkerställa att kraven i ovan nämnda policy efterlevs har bolaget även tagit fram ett antal mallar och checklistor som måste gås igenom och dokumenteras vid olika tillfällen i processen med hantering av utlagd verksamhet: Krav på avtalsinnehåll i det skriftliga uppdragsavtalet Beslutsunderlag vid uppdragsavtal avseende väsentlig verksamhet eller funktion Uppföljning av utlagd verksamhet Vid utläggning som avser operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse gäller särskilda regler. Att en operativ verksamhet eller funktion är av väsentlig betydelse betyder att den är nödvändig för att Dina Försäkringar Nord ska kunna tillhandahålla tjänster åt sina försäkringstagare i enlighet med sitt tillstånd. Nedanstående tabell visar de uppdragsavtal som Dina Försäkringar Nord bedömt avse väsentlig verksamhet vid utgången av 2016. Sida 21 av 42
Uppdragsavtal Uppdragstagare Land Serviceavtal omfattande uppdrag om -Produktutformning -Senior underwriting -Mäklardisk -Försäljning, skadereglering av djurförsäkring -Upprätthålla och utföra uppgifter i internrevisionsfunktion, aktuariefunktion, regelefterlevnadsfunktion och riskhanteringsfunktion - Juridik -Extern kommunikation -Affärsutveckling, utredning Nyttjanderättsavtal (inkl. drift, förvaltning, systemunderhåll, support i gemensamma affärssystem) Dina Försäkring AB Dina Försäkring AB Sverige Sverige Aktuarietjänstavtal Dina Försäkring AB Sverige Avtal om kundservice vid tillfällig kapacitetsbrist Bolag inom Dina Federationen Sverige Diskretionär kapitalförvaltning Handelsbanken Sverige B.8 Övrig information Dina Försäkringar Nord är en del av Dina Federationen, en ideell förening som har till ändamål att genom samverkan inom olika områden ge de enskilda Dina-bolagen bättre förutsättningar att långsiktigt utvecklas väl till förmån för sina försäkringstagare. Federationen verkar för gemensamma strategier och affärsidéer, och för att de enskilda Dina-bolagen lever enligt dessa. Federationen verkar också för samverkan mellan bolagen för att uppnå lägre driftskostnader eller förbättrad effektivitet, och förvaltar det gemensamma varumärket. C. Riskprofil Bolagets risker kan indelas i följande kategorier: Försäkringsrisker Marknadsrisker Motpartsrisker Likviditetsrisker Sida 22 av 42
Operativa risker Strategiska risker De mest betydande riskerna återfinns inom marknadsrisker och försäkringsrisker. Marknadsrisksexponeringen uppstår främst till följd av det stora aktieinnehavet i Dina AB och den koncentration som innehavet innebär. Försäkringsrisker uppkommer som en naturlig följd av bolagets verksamhet och styrelsens riskaptit. Övriga risker är i grunden oönskade risker som bolaget ända valt att ta eller inte begränsa fullt ut. C.1 Teckningsrisk Försäkringsrisk(teckningsrisk) avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkrings-ersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Dina Försäkringar Nords affärsverksamhet innebär att vissa försäkringsrisker tas medvetet, som ett led i bedrivandet av affärsverksamheten. Sådana risker är därför önskvärda, förutsatt att de tas och hanteras enligt det regelverk som bolaget har ställt upp. Försäkringsrisken kan delas in i fyra olika undergrupper; Premierisk är risken för förluster till följd av att det kommande årets skador blir större än förväntat, dvs. risken för att kostnaderna för ännu ej inträffade skador inte täcks av premierna. Reservsättningsrisk är risken för förluster till följd av negativt utfall vid avvecklingen av avsättningarna för oreglerade skador, det vill säga risken för att avsättningen för oreglerade skador inte räcker för att reglera inträffade skador. Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas. Katastrofrisk avser risken för ett försämrat skaderesultat p.g.a. katastrofer. Tabellen nedan visar Dina Försäkringar Nords kapitalkrav för försäkringsrisk enligt solvensregelverkets standardmodell. Sida 23 av 42
Kapitalkrav för försäkringsrisk 2016-12-31 2016-01-01 Förändring under 2016 Premie- och reservsättningsrisk 31 323 32 602-1 279 Annullationsrisk 8 725 8 545 180 Katastrofrisk 6 264 5 921 343 Total sakförsäkringsrisk före diversifiering 46 312 47 068-756 Diversifieringsreduktion -11 749-11 466-283 Total sakförsäkringsrisk 34 563 35 602-1 039 Premie- och reservsättningsrisk 558 389 169 Annullationsrisk 15 11 4 Katastrofrisk 248 245 3 Total sjukförsäkringsrisk före diversifiering 821 645 176 Diversifieringsreduktion -156-126 -30 Total sjukförsäkringsrisk 665 519 146 Långlevnadsrisk 0 0 0 Driftskostnadsrisk livförsäkring 0 0 0 Omprövningsrisk 0 0 0 Total livförsäkringsrisk före diversifiering 0 0 0 Diversifieringsreduktion 0 0 0 Total livförsäkringsrisk 0 0 0 C.1.1 Metoder för bedömning av risk Försäkringsrisk mäts och bedöms på flera sätt. En viktig del är beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisk som görs med standardformeln och följs upp under året inklusive en analys av de förändringar i exponering som görs. Utöver detta görs osäkerhets- och känslighetsanalyser som analyserar variationer i utbetalningsmönster, modellantaganden och förändringar i externa faktorer. Dessa analyser beskrivs vidare nedan under avsnittet C.1.5 nedan. C.1.2 Exponering av försäkringsrisk Tabellen nedan visar volymer av intjänad premie och bästa skattning för oreglerade skador per försäkringsklass vilka används som indata till beräkningen av bolagets premie- och reservsättningsrisk enligt standardformeln. Trafik och Motor innehåller ungefär 52 % av volymerna och har även störst volymökningar under 2016. Sida 24 av 42
Volymmått, premie och reservrisk, tkr Klass 2016-12-31 2016-01-01 Förändring Trafik 67 546 67 799-253 Motor 34 474 32 010 2 464 Brand och egendom 84 474 92 447-7 973 Ansvar och rättsskydd 10 502 9 647 855 Sakförsäkring, total 196 997 201 904-4 907 Sjukförsäkring 4 286 3 072 1 214 I Sverige kan försäkringsavtal enligt försäkringsavtalslagen normalt endast sägas upp vid bortfall av försäkringsbehov. Risken för stora ökningar i annullationer anses därmed vara begränsad och annullationsrisken därmed tämligen marginell jämfört med annan försäkringsrisk, däremot finns viss förnyelserisk. Kapitalkravet för katastrofrisken är scenariobaserat. De katastrofhändelser som främst påverkar bolaget är stormar, fastighetsbränder och översvämningar. C.1.3 Koncentrationer av försäkringsrisk Bolaget har viss koncentration av risker till det geografiska område där bolaget verkar. Dessa risker bedöms dock täckas av kapitalkravet för katastrofrisk. Bolaget bedöms inte ha en tydlig produktkoncentration; försäkringsriskerna är relativt väl spridda på olika typer av produkter. C.1.4 Riskreduceringstekniker Begränsning av försäkringsrisker sker genom utformning av försäkringsvillkor och genom bolagets återförsäkringsskydd. Genom den återförsäkringslösning som skapats inom Dina Federationen sker riskutjämning mellan bolagen. I lösningen ingår också ett återförsäkringsskydd som tecknats utanför Dina Federationen. Detta innebär att bolaget har ett fullgott återförsäkringsskydd för stora skador och katastrofer. Bolagets självbehåll ligger på 500 tkr, och självbehållet för Dina Federationen är 25 mkr för katastrofrisker. C.1.5 Stresstester och känslighetsanalyser Förändringar i risker som har uppmärksammats som materiella och med relativt stor sannolikhet kan uppstå följer av punkterna nedan. För att mäta känsligheten i risken har en bedömning gjorts utifrån vad som kan tänkas vara en stor men ändå inte osannolik förändring av risken. Känslighet i de försäkringstekniska avsättningarna framgår dels brutto (före återförsäkring), dels netto (efter återförsäkring) i tabellen nedan. Tabellen visar att den största känsligheten för skadeinflation finns inom den mottagna affären eftersom skadekostnader vid motorfordonsförsäkring kan uppkomma långt efter skadehändelsen. En ökning av antalet skador med 10 % ger ungefär samma effekt som om medelskadekostnaden skulle öka med 10 %. Sida 25 av 42