Rehabilitering. 22 april Leg Fysioterapeut Saffran Möller

Relevanta dokument
Information om benproteser

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation

Årsrapport F amputationsingrepp varav 86% utförda år

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Årsrapport Patientdata 1703 patienter. 40% kvinnor (n=681), 60% män (n=1022) 87% (n=1488) unilateral amputation

Benamputation Fysioterapi

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Fysioterapeutiskt perspektiv

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

En ortosär aldrig fel?

Träning efter underbensamputation

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Problem kring benamputationer utifrån patientfall. Gert-Uno Larsson, Ortopedläkare Anton Johannesson, Ortopedingenjör

Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent. Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Falls and dizziness in frail older people

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Att få och använda benprotes

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset.

Socialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera

9/7/2010. Saffran Möller BSc, P.T

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Personcentrerad rehab på äldre dar

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik

ÅRSRAPPORT SwedeAmp

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

SwedeAmp. Vilka frågor kan besvaras av SwedeAmp?

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna. Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen

Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Gemensamt språk och ICF

Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet

Träning efter lårbensamputation

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

I riktning mot enhetligt uttryckssätt inom ortopedteknik. Anton Johannesson ISPO-Sverige, Ortopedingenjör, Med Dr.

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Fysisk träning under adjuvant behandling

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF

Stillasittande & ohälsa

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos

Amputation Stockholmsmodellen Fokus på underbensamputationer

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Supported employment, en egen väg till arbete

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Falls and dizziness in frail older people

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017

Årsrapport SwedeAmp

Eva Häggström, Leg ort.ing, Doktorand Sahlgrenska Universitets Sjukhuset Ortopedteknik Göteborg. April 2016

evidensbaserad databas för sjukgymnaster

Välkommen till Rehabcentrum!

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Protesförsörjning av benamputerade i Sjuhäradsbygden

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

evidensbaserad databas för sjukgymnaster

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Underbensproteser - för rörlighet i vardagen

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender

Lokaler och teknik. Trevliga lokaler, bra lokaler, trevlig miljö, trevliga lokaler.

Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning och funktionshinder, 30.0 hp

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Transkript:

Rehabilitering 22 april 2016 Leg Fysioterapeut Saffran Möller

Rehabilitering Insatser ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, Utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga samt skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet Tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter Medicinsk Pedagogisk Psykologisk Social Teknisk art Socialstyrelsen.se

Rehabilitering Målinriktad Enskildes inflytande - planering, genomförande, uppföljning Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstå Socialstyrelsen.se

Rehabilitering Ur ett fysioterapeutisk perspektiv 22 april 2016 Leg Fysioterapeut Saffran Möller

Kliniska erfarenheter och frågeställningar

Rehabförlopp Pre-op Op Postop

Mål Uppföljning av resultat och insatser utifrån satta mål - individnivå (socialstyrelsen.se) I interaktion med klienten Specifika hälsofrämjande, förebyggande, behandlande och rehabiliterande interventioner (Fysioterapiprocessen) Övergripande mål och delmål Kroppsfunktioner, aktiviteter/delaktighet, omgivningsfaktorer (ICF) Mätbara, tidsatta Grund för planering av interventioner - kriterier för utvärdering av resultat.

Läkare 1 Sjuksköterska 1 Läkare 2 Fysioterapeut 1 Sjuksköterska 2 Läkare 3 Fysioterapeut 2 Ortopedingenjör 1 Arbetsterapeut 1

När amputera? 1915 Queen Mary s Hospital for the Limbless, Roehamton Physicians and prosteticsts were brought together with the patient. II världskriget Tyskt rehabprogram - physical therapy, sports therapy and job placement Succefull prosthetic fitting in the geriatric population has not changed significantly over 40 years (Fletcher et al, 2002) Atlas of Amputations and Limb Deficiencies

När amputera? När alternativet är värre Eller när alternativet är bättre?

När amputera? Uppdelning I grupper kan reducera kostnader Pre-op stark, ofta traumatiskt amputerad, förväntad lång överlevnad Vuxna Barn Pre-op medicinskt svag, äldre Förväntad protesförsörjning Ej aktuell för protesförjning Fletcher et al, 2001

Kan vi påverka rehabförloppet? Pre-op mobilitet! Prosthetic use Non-ambulatory before amputation OR 9 Above knee amputation OR 4.4 Age > 60 years OR 2.7 Pre-op träning Förhindra nedsatt funktion Förbereda övningar relaterade till protes Pre-op info Taylor et al, 2005

Kan vi påverka rehabförloppet? Bättre protesfunktion då rehabilitering sker på någon form av rehabklinik/gåskola fletcher et al, 2001, Turney et al, 2001

Hur amputera? Femurs alignment - 9 adduktion Distal 1/3 amputation results of 70% loss of adduction moment Erfarenhet ger bästa resultat! Gottschalk, 2016

ROM Pre-op ROM? Under narkos?

Post-op Tidig mobilisering Rigida förband förhindrar kontraktur och ödem Kompressionsbehandling minskar ödem och formar stump Schoppen, et al, 2003

Liner vs linda

Post-op Temporärprotes Ledad knäled vs oledad (ingen sig skillnad) (Barnett et al, 2009) Tidig mobilisering vid oläkta sår (Van Ross et al, 2004) Val av komponenter Sätter vi förutsättningarna för resten av livet? Riktlinjer, stora skillnader i Sverige!

Val av komponenter Aktivitet, funktion och behovsbaserat? Fallrisk Styrka Balans Rädsla Motivation..

Miller, 2001 Dite, 2005 CLINICAL CHALLENGES Fear of falling 52% of the amputees have been falling, the latest 12 month. 30% of the elder population av been falling, the latest 12 month. Prediktorer Transfemoral amputee Pain Stump and/soccet problems The outcome of the reported fear is that individuals tend to avoid participation in activity (Miller, 2001)

Val av komponenter Äldre, de med störst behov får de mest avancerade produkterna? Skapa stabilitet via stabil protes eller muskulatur? Låst, Ledad automatiskt justerande? Bra för vem?

Val av komponenter Traditionell protesfot till barn?

Val av komponenter Traditionell protesfot till barn?

När hur träna? Tidig rehabilitering Optimal post-operativ behandling! Pre-smärtlindring Nutrition Team Every additional 15 minutes of daily physical activation up to 100 minutes per day resulted in a further 4% decrease in mortality from any cause Intensitet Yigitier, 2002, Raya, 2010, Lin, 2014, Sun, 2014

En av världens 15 mest betydelsefulla fysioterapistudier genom tiderna PEDro the Physiotherapy Evidence Datab Tre månaders högintensiv träning - bättre balans, styrka och gångförmåga. Träningsprogrammet visade sig vara lika tillämpbart för personer med demens som för personer utan demens 190 personer Mean 85år Intensiv 8-10 reps max RM Minst 2 benstyrka + 2 balansövningar 2-3 dgr/vecka i 3 månader Littbrand et al, 2011

När hur träna? Målet att klara gå med protes eller återgå till ett aktivt liv? Träning i förhållande till Äldre Förväntad protesförsörjning Ej aktuell för protesförsörjning Vuxna Var i livet? Resistive gait training Core höftstyrka barn Träning, gångträning utifrån komponent? Raya et al, 2010, Springer & Gill. J Orthop Sports Phys Ther. 2007

Uppföljning Utifrån uppsatta mål? Olika för äldre Vuxna Barn Olika beroende på var i landet? Utifrån mätningar?

Utvärderingsinstrument Pre-op Op Postop AMP PLUS_M FIM Q-TFA PSFS Socket comfort score LCI TAPES EQ-5D 5 level Four step square test TUG SAI ABC Fear of falling Bergs Balans Motivation Standing on one leg Self-efficacy

Remissvar? Brister i kommunikationen är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador modell för överföring av muntliga budskap checklista för remisshantering en viktig form för skriftlig kommunikation i vården Socialstyrelsen.se

Verksamhetschefen är ansvarig för att se till att säkra rutiner för remisshantering finns i verksamheten Bevaka att remissvar kommer in respektive skickas ut inom rimlig tid. Agera om remissvar uteblir. Se till att inkomna remissvar vidarebefordras till rätt person. Bevaka att inkomna remissvar lett till en adekvat åtgärd. Lägg särskild vikt vid rutiner för att hantera remissvar gällande patienter som inte längre vårdas inom verksamheten. Registrera till slut remissen som åtgärdad

www.gåskoledagarna.se 7-8 september Jönköping Amputee camp 10-12 Juni Göteborg

Tack för er uppmärksamhet! Saffran Möller Msc saffran.moller@ju.se