BG:19 Mattemarknad på Apelskolan

Relevanta dokument
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

En lång väg från stallet

Mönster statiska och dynamiska

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Sagt & gjort. House of Alvik

God ljudmiljö inom förskolan

Julcropjulcropjulcropjulcropjulcrop

Mininypon Turbo och kojan

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

MÅNADSBREV JANUARI. -Måndag kl på Söder i klassrum 3 -Tisdag kl i Karins klassrum -Fredag kl i Johannas klassrum

Klockan 1. Klockan. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Till läraren. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Med denna aktivitet försöker jag

Reflektion efter tillverkande av skalenlig modell

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Risksituationer i studier

NÄR VAR HUR v

De sju portarna. Innan eleverna börjar med arbetsboken kan det vara bra att repetera planschen Vägvisarens tips.

Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?

Fakta om Sarah Sjöström

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Minnesanteckningar Föräldramöte Årskurs 5 Stranden

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Planera tiden. Planera tiden. Planeraförlaget. Box Ystad. Hemsida: E-post:

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund

Veckobrev för Kristallens Förskoleklass v.45

Fröken spöke fixar loppis

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Landsbygd 2.0 vad är det?

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012

Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar

Hur kär får man bli? Läsförståelse. Elevmaterial KATARINA VON BREDOW SIDAN 1. Namn: Kapitel 1

Minifakta om djurungar på fjället

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Vår grundverksamhet: Klintforsens fsk Kräftan

Kvalitetsberättelse

Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var

blandad matematik åk 4

Mönster Estetisk kommunikation vt 2012

Simprovet. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor. Lgrs 11 Centralt innehåll som tränas

Hej alla föräldrar och barn!

Ct-nytt nr 17 Vecka: 21 24

Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter?

Hej på er därhemma! Hela fredagen gick åt att träna på vad barnen ska säga på utvecklingssamtalet nästa vecka.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack?

10 september. 4 september

Fördjupningsforum för gymnasielärare i matematik

Livet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

SKOLKRAFT. Joanna Lundin

EN TJUV UTANFÖR DÖRREN Lärarmaterial

Innehållsförteckning. K:\Users\Marina\Documents\Stimmet\Hemsida. Föräldrakooperativet stimmet.docx

Viktiga datum 11/9 Trivselledaraktivitet för alla trivselledare i År 3

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN DU GNISSLAR

LÄRARHANDLEDNING BERÄTTELSER MED SKUGGOR & LJUS

Måltiden ett gemensamt uppdrag

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Med läslust mot målen

Välkommen till klasserna. 4-6 läsåret

Historia på riktigt - ett samarbete i projektform med klass 5:1 från Ängsskolan i Sundbyberg

Illustration: Louise Winblad/Hej hej vardag. vänliga veckan. lärarhandledning årskurs 1 6

Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen.

Den stulna berlocken

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Protokoll från föräldramötet den 20 september 2016

Vi i klassen lektion (90min) RESPEKT

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Måns och Mahdi Bus eller godis

Förbättra din studieteknik med Matematik 5000! 12 praktiska tips!


Fröken spöke fixar loppis

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

2. Ta ett bett av äpplet. 4. Fortsätt på samma sätt. X2 5. Avsluta med att du. 1. Rita av ett äpple. 3. Rita av den nya formen. Äpplet och bananen

Sedan höstterminen 2010 har jag arbetat med fördjupningsgrupper i

Med på resan var bibliotekarier, författare, tecknare, politiker, reportrar från Sveriges radio, Radio Romano, och dokumentärfilmare från Sverige.

svenska, engelska, matematik och bild

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Minnesanteckningar skolråd

education ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SKOGSTORP Arbetslag Igelkotten/ Räven

Fröken Spöke räddar julen

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

MÅNADSBREV FEBRUARI. Hej! Nu är vi inne i februari och dagarna börjar långsamt bli ljusare.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Utvecklingssamtal. som du som är elev i klass 3a leder!

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Vecka 34. Elevernas tider under den första skolveckan är: tisdag-fredag:

Minifakta om kattungar

HT 99 Matematiklärande 10 p Delkurs 1 Att göra matematiken gripbar Sarah Dikman (ll99sdi@du.se) Johan Schröder (ll99jsc@du.se)

Grön Flagg för Vallaskolan

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Berättarministeriet - ett stöd i undervisningen

Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.

Transkript:

BG:19 Mattemarknad på Apelskolan Gunilla Andersson, Stina Andersson, Anna Braun, Bjarne Höidal, Linda Höidal, Kenth Inglund, Petter Janlöv, Anders Nilsson och Tina Sommermark är alla Matematiklärare på Apelskolan 6-9 i Ullared. Såhär började det Genom Paul Vaderlind fick Linda Höidal höra talas om mattemarknadsprojektet. Paul berättade att mattelärare i Kanada och delar av USA arbetar med ett projekt med syftet att öka lusten för matematik, som man kallar Mathfair, mattemarknad på svenska. Det går i korthet ut på att eleverna arbetar med kluriga matteproblem. Först löser man ett antal problem och sedan bygger man upp dem som stationer, eller marknadsstånd, med praktiskt material. Efter det kommer det besökare som försöker lösa mattekluringarna med hjälp av materialet och elevernas väl avvägda ledtrådar. Mattelärarna på Apelskolan enades om att det lät som ett spännande projekt. Material och arbete inför mattemarknaden Paul tillhandahöll ett häfte med kluringar som han skrivit och det blev stommen för Mattemarknaden. Vi delade upp arbetet i mattelärargruppen och tog fram ett häfte för varje årskurs med 15 kluringar i varje. Vi gjorde också en provmattemarknad där vi bjöd in de andra lärarna på skolan för att visa dem vad en mattemarknad är och för att få med dem på att genomföra en heldag med mattemarknad på Apelskolan, vilket de gärna ville. Vi bestämde att inför den 20 November skulle alla elever ha jobbat med de kluringar som hörde till årskursen. Vissa lät eleverna jobba med kluringar en gång i veckan under några månader och andra körde hårt sista veckan. Vi köpte in frikostigt med material för att inspirera eleverna. T ex glasspinnar, tändstickor, piprensare, färgat papper, folie, sugrör, modellera, paljetter, pingisbollar och pärlor. Och en del tog vi med hemifrån som konservburkar, tomma mjölkpaket och kartong. Vi kontaktade pressen i god tid. Vi skickade hem en lapp till föräldrarna om obligatorisk skolkväll för eleverna som kompenseras med en heldag senare. Vi planerade för föräldraundervisning under mattemarknadskvällen, i t ex kort division. Vi fixade ett bokbord med intressant litteratur kring matematik. Vi lade schema för den 20 november, med salar, raster och mattider på plats. Vi gjorde reklamplanscher riktade till eleverna och hängde på skolans anslagstavlor för att skapa förväntan och en vi-känsla eftersom hela skolan var med i projektet. Vi delade in klasserna i grupper inför den 20 november. Den 19 november fick alla elever och lärare se på ett bildspel som förklarade vad en mattemarknad är. Där fanns bilder på elevarbeten från Kanada som inspiration och Linda berättade också kort om upplägget, så att alla skulle känna sig säkra på vad som skulle hända dagen efter. Mattemarknadsdagen 20 November 2007

Förmiddag Eleverna startade dagen i sina hemklassrum med sina mentorer. Det var i de flesta fall två vuxna per klass. Man lottade ut kluringarna så att varje grupp fick en kluring att jobba med. Första uppgiften var att fundera på hur man skulle bygga upp problemet. Och om det skulle göras om på något sätt. Så blev till exempel kluringen: Lägg sex enkronor i två rader så att det ligger fyra i varje rad, till sex julklappar som ska placeras rätt under granen. Vi hade material att bygga med i varje klassrum och även ett par bord i vart och ett av de tre arbetslagen med sådant vi inte köpt 5st av. Eleverna jobbade med att bygga upp sin station under hela förmiddagen. Innan de gick på lunch skulle de också testa om den fungerade som de tänkt och öva på att ge bra ledtrådar. Eftermiddag Efter lunch hade vi två pass då eleverna besökte varandra. En i varje grupp satt kvar bakom bordet där de dukat fram sin kluring och den andra gick iväg till ett annat klassrum och försökte lösa de kluringar som fanns där. De bytte både med en klass i samma årskurs, för att få se hur de valt att gestalta samma kluringar. Och dels en klass i en annan årskurs för att få testa nya kluringar. Föräldrakväll 18.30 började vår mattemarknad för elevernas föräldrar och det var god uppslutning. Ca 300 vuxna besökte skolans 360 elever. De startade i sitt barns klassrum och gick sedan vidare i skolan och besökte andra klasser. Eleverna satt vid borden och gick iväg en i taget med sina föräldrar för att kika runt i skolan. I varje arbetslag sålde niorna fika. Det fanns också möjlighet för föräldrarna att fräscha upp sina mattekunskaper i ett klassrum där Bjarne och Anders berättade om kort division och annat nyttigt. Det var 50-60 föräldrar som besökte dem under kvällen. Utvärdering Vi hade en föräldrabarometer uppe på väggen under kvällen där föräldrarna fick svara på 3 frågor: Tror du att mattemarknade kan ge eleverna ökat intresse för matematik? Helt klart - Tror ej. Ger arbetet med kluringarna eleverna goda matematikkunskaper? Absolut - Inte alls Sammanfattande betyg på kvällen. Kanon kalkon. Vi fick väldigt positiva svar på alla frågor. Föräldrarna var imponerade av elevernas arbete och löste kluringar med liv och lust under kvällen. Både elever och lärare är jättenöjda med dagen och allt arbete kring den. Det blev till och med bättre än vi hade vågat hoppas. Litteratur Paul Vaderlinds: Räkna och tänk, Räkna med mig och Räknegåtor och sifferlekar. Hemsida att besöka, den kanadensiska: www.mathfair.com