Kustaktionsgruppen 7 februari 2017 Projektperiod:

Relevanta dokument
Biogasproduk,on i Jordbruket. Andreas Willfors, projektledare, Yrkeshögskolan Novia Kronoby, DIGI-BOTNIA-evenemang

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

NP-balans. från biogasanläggningar

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Marknaden för biogasdrivna godstransporter. Bo Ramberg

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Rent vatten idag och i framtiden

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Nätverksträff inom INNOVATION

Vad händer i Gävleborg?

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Kort om Botnia-Atlanticaprogrammet och vad som har hänt inom programmet fram till och med 2015

VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Förstudie Hållbar bioenergi

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Hållbara biodrivmedel

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

de biologiska naturresurserna och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, samverkan med det omgivande samhället.

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Från vatten till jord problem blir resurser. Karin Tonderski, IFM Biologi Vetenskapsdagen 2017

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Nätverksträff inom MILJÖ

Fokusområde ENERGI. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna

Rörflen som biogassubstrat

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Mikroalgers förmåga att rena avloppsvatten

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Innehåll

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE

Energiforskning vid Luleå tekniska universitet. Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Hur äter vi hållbart?

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Nätverksträff inom NÄRINGSLIV

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Biogas som värdeskapare

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Biogas i Sundsvall Bräcke

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Projektets omfattning

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Värdet av vall i växtföljden

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Strategic Innovation Programme for the Swedish Mining and Metal Producing Industry. Uppföljning av projekt. Bergforskdagarna 2018 Matz Sandström

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

Transkript:

Kustaktionsgruppen 7 februari 2017 Projektperiod: 2016 2019

Är det möjligt att odla alger i ett Nordiskt klimat och sedan använda det som bränsle i bilen?

Projektledare & Partners Projektledare Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för vilt, fisk och miljö Partners BioFuel Region AB Nattviken Invest - Hugo Wikström NIBIO Bodö Mittuniversitetet Novia, Vasa Vasa Universitet Finansiärer Botnia-Atlantica, Länsstyrelserna i Västerbotten och Västernorrland, Österbottens förbund, Kempestiftelserna, Arctic Seaweed, partners

Nattviken Invest

VAD VI ÄR Ägs av medlemmar och verkar för kompetensspridning, fossilfri fordonsflotta och en utvecklad bioekonomi VAD VI GÖR Startar, koordinerar och samarbetar i projekt tillsammans med medlemmar och regionala aktörer HUR VI FINANSIERAS Medlemsavgifter, regionala medel och EU-medel Utmaning. Samverkan. Förändring.

Projektmål Implementera innovativa lösningar för produktion av mikro- och makroalger som en källa till bioenergi och högkvalitativa produkter i en kontinuerlig dialog mellan forskare och företag. Demonstrera de klimat- och miljömässiga fördelarna med algproduktion där: alger renar och återvinner näringsämnen från avloppsvatten och rökgaser Algbiomassa fixerar CO 2 genom fotosyntesen samtidigt som biomassan kan användas till bioenergi mm. Öka jämställdheten mellan män och kvinnor samt möjligheterna till samma arbetsvillkor i regionen

De delar som ingår i projektet: 1. Skapa ett nätverk för algintresserade 2. Odling av alger 3. Skörd av alger 4. Extraktion 5. Omvandling biogas och HTL 6. Systemanalys

SLU, Francesco Gentili Institutionen vilt, fisk och miljö Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. Vision SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

SLU i hela Sverige SLU är ett rikstäckande universitet med verksamhet på många orter. De största campus ligger i Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala. SLU har en för Sverige unik och fokuserad profil inom strategiskt viktiga områden för samhället, både nationellt och globalt. Uppsala Umeå Skara Alnarp

Nitrogen is the most limiting nutrient in agriculture and forestry Phosphorus is a limiting nutrient and we are approaching the P peak

Why to grow algae Grow faster than land plants Can grow on wastewater Can use flue gases (CO 2, NOx) Can grow on marginal land (non-arable lands) Produce high level of lipids (60% and more) Produce protein for animal consumption Production of astaxanthin and other pigments of high economical value Can be use to treat wastewater recycling nutrients Can be use for CO 2 sequestration Can be used for production of biofuels (biodiesel, bioethanol and biogas)

Process Algae Biomass (biodiesel, biogas, bioethanol, fish feed, manure)

We can divide the algal growing system in two groups: Open system identified as open ponds (raceway ponds, circular ponds etc.) Close system called phobioreactors (PBR)

Activity 2 Cultivation SLU, University of Vaasa, Nattviken Invest, NIBIO We have installed at Vakin (Umeva) a new algae cultivation facility at beginning of May 2016

SLU, University of Vaasa, Nattviken Invest, NIBIO New cultivation unit at VAKIN (SLU) New cultivation unit at Nattviken

Facility at Umeå Energi

Activity 2 Cultivation UVA, Cultivation of micro algae NIBIO, Cultivation of macro algae in tanks

Activity 3 Harvesting SLU, University of Vaasa, Nattviken Invest, NIBIO Using existing harvesting methods in the project Sedimentation and centrifugation (SLU and Nattviken Invest) Different harvesting methods are being tested at UVA focusing on flocculation testing inorganic and organic flocculats

Activity 4 Extraction Work in progress: Lipids extraction from biomass to fatty acids characterization Carbohydrates in collaboration with Umeå Plant Science Centre Amino acids profile in collaboration with Umeå Plant Science Centre

Algae system Using algae CO 2 NO x Wastewater Industries Biomass Energi Environment

Yrkeshögskolan Novia Novia består av Campus Vasa, Campus Åbo, Aboa Mare Åbo, Campus Raseborg och Campus Allegro Jakobstad 3 enheter (sedan 2017) Ca 4000 studerande, ca 300 i personalen Forskningen ska understöda den regionala utvecklingen och utbildningen, och är indelat i fokusområden. TransAlgae hör till området hållbar energiteknik, Novia bidrar främst med lång erfarenhet av rötning i labb

Omvandling Biogas Biogas framställs genom rötning Syrefri miljö, endera i ca 37 C eller 55 C. Gasen består främst av metan och koldioxid. Men bara metanen är energibärare. 1 Nm 3 metan = 9,97 kwh total 1 liter brännolja Biogasen kan uppgraderas för olika ändamål Fordonsgas, LBG Hur bra något är att röta avgörs av en mängd faktorer Men biomethane potential BMP ger ett första, tydligt svar Rötning ger inte bara biogas, utan också rötrest, som man kan gödsla med, vilket Novia också har fokuserat på. Rötresten innehåller de näringsämnen som substratet innehåller.

BMP-test vid Novia

Omvandling Biogas från alger Fördelar med rötning av alger: Behöver inte avvattnas lika mycket som för biodiesel, man kan använda hela algen samt restprodukter från övriga processer Snabb produktion av biomassa och återvinnande egenskaper möjliggör ett hållbart biobränsle 3 rd Gen C/N-kvoten hos alger är ofta för låg - Samrötning Cellväggen motståndig för nedbrytning - Förbehandling Gasproduktion från mikroalger kan variera mycket, inte bara mellan arter, också årstid och odlingsförhållanden Alger så som Ulva (havssallat) innehåller mycket svavel

Rötning i laboratorium Tinad Laminaria Digitata Uppvägning av substrat Strax efter avslutad rötning

Omvandling - HTL HTL HydroThermal Liquefaction, utförs av Mittuniversitet Omvandlar biomassa till råolja Temperatur: 250-370 C Tryck: 5-25 MPa Uppehållstid: 5-60 min Syrefri miljö Produkten beror på dessa faktorer, biomassan och katalysatorer

Omvandling - HTL

Systemanalys Fokus ligger på ökad tillämpning av innovation Systemanalys är nödvändigt för att testa rimligheten Tekno-ekonomisk, energibalans och -effektivitet Identifiera eventuellt energispill eller synergieffekter Utmanande uppgift, bl.a. : Komplicerat system, nordiskt klimat och skala upp från labbet, etc. Antagligen kommer resultatet variera starkt med årstid Beroende på resultat, kan andra värden tas i beaktande, t.ex. bidragande till en hållbar utveckling.

Slutsatser Alger är har en nyckelroll som komplement till skogs- och jordbruk för ett hållbart samhälle Rötning och HTL tjänar både syftet att förbättra lönsamheten hos andra processer och att ta hand om restprodukterna, men även ökad användning av biobränslen Hållbarhet Systemanalysen, även om utmanande och teoretisk, avgör om innovationen tillämpas eller ej

Nyhetsbrev Skicka email till ida.norberg@biofuelregion.se för att få nyhetsbrev från TransAlgae

Tack! www.biofuelregion.se/transalgae